Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB)
Verksamhetsplan 2012
Bakgrund
Med utgångspunkt från universitetets långsiktiga strategidokument bestämmer universitetsstyrelsen för varje år verksamhetens övergripande prioriteringar – inför 2012 finns detta beskrivet i - ”Riktlinjer och ramar för verksamhetsplan och budget 2012”. Inför varje verksamhetsår ska varje fakultetsnämnd utgå från de
övergripande prioriteringarna i respektive verksamhetsplaner. Universitetsstyrelsen kommer att följa upp utvecklingen genom indikatorer och avrapporteringar.
Verksamhetsplanens disposition
Följande disposition och punkter utgör därför en grund för FHSAB:s
verksamhetsplan för 2012, som i dess första utkast färdigställdes inför oktober månads trialog med rektor och berörda institutioner (HV, Hälso- och vårdvetenskap;
SA, Socialt arbete; PPI, Pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap).
Utgångspunkten är universitetsstyrelsens riktlinjer, s.k. verksamhetens inriktning (del I):
• Attraktiv kunskapsmiljö
• Framstående forskning
• Samhällelig drivkraft
• Globala värden
Dessutom tillkommer en mindre del om ekonomiska förutsättningar (del II). I såväl del I som II ingår en riskanalys.
2011-11-24
Dnr: FAK 2011/419 Martin Nilsson
INTRODUKTION
I verksamhetsplanen finns en hel del betydelsefulla åtgärder som planeras för 2011.
Inom attraktiv kunskapsmiljö betonas särskilt översyn och kvalitetssäkring av utbildningar, och då bl.a. samordning av kurser och program på avancerad nivå samt stöd till studenter med funktionsnedsättning, satsningar på att utveckla ett
interprofessionellt synsätt inom utbildningarna, en god arbetsmiljö samt
rekryteringsfrågan av kompetent personal. Inom framstående forskning betonas i synnerhet utmaningen att fortsätta arbetet med att etablera en rimlig balans mellan resurser för utbildning på forskarnivå och forskning, insatser för att öka den externa forskningsfinansieringen, satsning på att utveckla ett antal tematiska
forskningsområden samt att väcka frågan om ett särskilt professionsstöd. Avseende samhällelig drivkraft och globala värden kommer institutionerna att få uppdrag som är relaterade till universitetsstyrelsens och fakultetens övergripande strategier.
I. Verksamhetens inriktning Attraktiv kunskapsmiljö
Bakgrund och prioriterade åtgärder
Inom fakulteten bedrivs det utbildning inom en rad ämneskurser och
utbildningsprogram. Utbildningsprogrammen kännetecknas i första hand av att det är professionsutbildningar som exempelvis socionom-, sjuksköterske-, behandlings- pedagog- och idrottsprogrammen med relativt högt söktryck och som därmed är mycket eftertraktade av studenterna. Lärarutbildningen är också en viktig del av fakultetens utbildningsutbud. Inför framtiden finns det ett fortsatt stort behov av professionskompetens. Därför ser fakulteten inte något nämnvärt behov av att minska utbildningsuppdraget i framtiden. I år har dessutom ett nytt
psykologprogram startat.
Ca 61 % av studenterna är programstudenter. 39 % läser fristående kurser i olika former. 88 % läser på grundnivå, och 12 % på avancerad nivå. Totalt är 78 % campuskurser, medan 22 % är s.k. distanskurser i olika former. Det finns fyra ämnen/miljöer som bedriver utbildning på forskarnivå i egen regi: vårdvetenskap, socialt arbete och pedagogik, och under 2011 har forskarutbildningen i psykologi startat. Dessutom finns doktorander inom biomedicinsk vetenskap inom institutionen för hälso- och vårdvetenskap.
I universitetsstyrelsens riktlinjer framgår det ett antal utgångspunkter för att skapa en hållbar och attraktiv kunskapsmiljö. En utgångspunkt är att konkurrensen om
studenter kommer att öka under de närmaste åren, vilket ökar kraven på kvalitet i utbildningen och att tillmötesgå arbetsmarknadens behov. Samtidigt kommer universitetets utbildningsuppdrag att minska, vilket exempelvis kan kompenseras med ökad uppdragsutbildning. Vidare krävs det engagerade och kreativa
medarbetare för att utveckla såväl kvalitén som en pedagogik av hög klass.
När det gäller arbetet med att utveckla och säkerhetsställa en attraktiv kunskapsmiljö avser fakultetsnämnden därför att prioritera följande områden under 2012:
Översyn och dimensionering av grundnivåns utbud av program och kurser Merparten av fakultetens utbildningsprogram är professionsprogram med gott söktryck etc. Därför finns det ingen anledning att för närvarande göra en omfattande översyn av programutbudet. Däremot kan det bli aktuellt på längre sikt att diskutera en koncentration av vissa program, inriktningar eller delar av program till någon av kursorterna. Diskussionsunderlag kommer att tas fram under året för vidare
behandling i ett senare skede. Redan idag har FHSAB genom NGA gett
institutionerna i uppdrag att inventera och diskutera det fristående kursutbudet, där det finns en hel del snarlika kurser på olika institutioner.
Tillsammantagna kan dessa kartläggningar ligga till grund för förändringar av program- och kursutbudet. Det kan bland annat gälla neddragningar i utbudet, men också vidareutveckling av s.k. interprofessionell utbildning och en viss profilering av program. En ambition är att studenterna ska söka sig till Linnéuniversitetet för att ryktet är att det finns välrenommerade professionsutbildningar och kurser, som också synliggör olika yrkens framtida karriärvägar. Gällande programutbudet bör även en beredskap finnas för en eventuell läkarutbildning.
Som framgått ska det under 2012 tas fram en plattform för en mer strategisk diskussion om hur fakulteten långsiktigt kan garantera ett attraktivt
utbildningsutbud. I detta finns också en risk att fakultetens anslag kan minska i framtiden, dels p.g.a. en generell minskning av universitetets takbelopp, dels om fakultetens utbildningar inte är lika konkurrenskraftiga som andra utbildningar på universitetet eller i Sverige.
Sammanfattningsvis avser fakultetsnämnden, bland annat genom NGA, att under 2012 diskutera om det finns skäl att göra nya prioriteringar eller omprioriteringar av utbudet på grundnivå. En riskanalys ska också genomföras avseende tänkbara konsekvenser av att ytterligare neddragningar genomförs av antalet studentplatser.
Avancerad nivå: samordna kurser och program
Idag är det fortfarande ytterst få magister- och masterprogram som rekryterar det antal studenter som krävs för att både ge ekonomisk bärkraft och kvalitet. Detta har bland annat under 2011 uppmärksammats av nämnden för grundnivå och avancerad nivå. (Härvidlag är FHSAB f.ö. inte unikt.) Endast 12 % av utbildnings-
verksamheten finns på avancerad nivå. Därför är det ännu tydligare än förut att det krävs tydligare samordning från fakulteten exempelvis i kursutbudet och
marknadsföringen för att göra utbildningarna än mera attraktiva. Avvägningen mellan breda program och mera nischade bör undersökas, liksom nationella nätverk inom vissa områden. Exempelvis borde nischade program och kurser efterfrågas som kompetensutveckling inom landsting och kommuner.
Kurser baserade på valfrihet och flexibilitet
Samtliga institutioner har under 2011 på olika sätt försökt stärka distanskurser och/
eller internetbaserade kurser samt utveckla olika former av digitala nätverk. På FHSAB är idag 78 % av alla utbildningar campusbaserade, medan 22 % är distansbaserade. Fakultetsnämnden har under 2011 gett stöd till denna inriktning
tydligare. Samtidigt är det viktig med tanke på genomströmning, kvalitet och andra aspekter att dessa kurser håller måttet. Fakultetsnämnden avser därför att göra en uppföljning av form, innehåll och genomströmning av några kurser baserade på valfrihet och flexibilitet.
Kvalitet i utbildningarna
Under 2011 har universitetets kvalitetsarbete fortgått, mera utifrån ett organisatoriskt perspektiv. På institutionerna pågår det givetvis en ständig diskussion om hur utbildningen kan utvecklas, exempelvis gällande arbetslivsanknytning,
forskningsanknytning, söktryck och genomströmning, men samtidigt finns det inga tydligt utpräglade system om hur detta ska gå till på institutions- och ämnesnivå.
Fakulteten, genom NGA och NF, har därför under 2011 stärkt arbetet med
kvalitetsutvecklingen inom utbildningarna genom att fortsätta påbörjat arbete med inventering av uppföljning av utbildningsprogrammen, undersöka kursvärderings- system, undersöka vilka kriterier för examensarbete, sammanställning av den pedagogiska lärarkompetensen inom varje program/ämne, uppföljning av lärandemålen samt synliggörandet av forskningsanknytningen.
Under 2012 ska detta arbetet konkretiseras ytterligare. Ett antal åtgärder finns som berör (i) att undervisningen ska planeras och genomföras i samarbete mellan adjunkter och lektorer och anknyta till forskning inom det aktuella huvudområdet;
(ii) att utbildningen ska ge studenterna helhet och sammanhang samt progression och kontinuitet i och mellan samtliga kurser; (iii) att det ska finnas en tydlig koppling och inbördes relation mellan lärandemål, undervisningsformer och examinationsformer; (iv) att studenternas inflytande på utbildningen ska vara reell;
samt (v) att utbildningen ska kännetecknas av en god lärande- och arbetsmiljö.
Därför får NGA ett tydligt uppdrag att ta fram ett konkret förslag för hur utbildningar kan kvalitetssäkras. Särskilt viktigt är examensarbetet. De
kvalitetsindikatorer som tagits fram för universitetet är självfallet en plattform i detta arbete.
Utveckla pedagogik av högsta klass, inkl. satsning på studenter med funktionsnedsättning
Institutionerna lyfter frågan om en välutvecklad pedagogik som särskilt viktig när det gäller exempelvis pedagogiska samordnare, IT-pedagogik, medarbetarsamtal om pedagogisk utveckling, handledarutbildning för att stärka yrkeshandledarnas roll för yrkesutbildningen samt tanken om interprofessionella utbildningar, som bör
koordineras inom olika utbildningsprogram. Studenternas tankar om och kursvärdering av utbildningen är också ett viktigt inslag. Även satsningar för att möta de behov som finns för personer med funktionsnedsättning bör stödjas. Detta kan exempelvis göras genom strategiska satsningar där goda exempel från olika institutioner ges spridning. En annan viktig del i sammanhanget i mera kvalitativa termer är vilken vetenskaplig och pedagogisk kompetens (professor, lektor, adjunkt) som lärarna har på olika nivåer, dvs. förutsättningar att bedriva kvalitativ
undervisning. Även de ekonomiska förutsättningarna behöver belysas.
Fakultetsnämnden avser att i olika former fortsätta stödja åtgärder för att främja denna utveckling. Fakultetsnämnden avser också att mera konkret under 2012 dels analysera ekonomiska förutsättningarna avseende undervisningstid, dels vilken vetenskaplig och pedagogisk kompetens som i realiteten används på olika kurser.
God arbetsmiljö skapar en bra kunskapsmiljö och därmed bra utbildningar Med en delvis ny delegationsordning är det viktigt att fakulteten och institutionerna utvecklar samverkansformer som understödjer denna nyckelfråga. Detta arbete har nu pågått under något år och kommer att utvecklas ytterligare under 2012. En god kommunikation mellan fakultetsnämnd och institutioner är väsentlig därvidlag och att fakultetsnämnden har en väl avvägd balans mellan kontroll och metodutveckling, dvs. har en samordnande och engagerande roll och skapar förutsättningar för att lärare och forskare kan känna stimulans i arbetet.
Rekrytering av nyckelkompetens
Den nya propositionen hämtad från den s.k. Autonomiutredningen ger nya förutsättningar för framtidens rekrytering. Det finns ett antal frågor kopplade till detta och till tidigare diskussioner på fakulteten och ute på institutionerna som måste tydliggöras under 2012, en del av detta startade redan under 2011. En sak är att fakulteten ska ta fram kompentensförsörjningsplaner tillsammans med
institutionerna, som tillgodoser framtidens behov av lärare och forskare och som tar hänsyn till pensionsavgångar, pedagogisk och vetenskaplig kompetens, eventuella prioriteringar av vissa miljöer samt jämställdhetsaspekter. Redan under 2011 diskuterades exempelvis särskilda adjunkts-/lektorsprogram (t.ex. adjungerade adjunkter) för att stärka professionsutbildningarna genom att personer rekryteras som har tjänst både ute i professionen samt på universitetet. Här gäller det att förstärka den vetenskapliga kompetensen inom lärarutbildningen och i övriga professionsutbildningar. Forskarutbildningen är ofta en naturlig rekryteringsbas eftersom det i flera ämnen är svårt att rekrytera lektorer.
Ökade intäkter för uppdragsutbildning
Universitetsstyrelsen utgår från att intäkterna för grundutbildning kommer att bli lägre framöver och att därför intäkterna för uppdragsutbildning bör öka. Emellertid utgår FHSAB från att professionsutbildningarnas ställning med särskilt högt söktryck alltjämt kommer att ha en hög efterfrågan bland olika studentgrupper.
Institutionerna har likväl en ambition att stärka förutsättningarna för uppdragsutbildningar, samtidigt som det kan påpekas att volymen uppdragsutbildningar är hög redan idag inom vissa sektorer.
Särskilda strategiska satsningar under 2011 (1 % av medel för grundnivå och avancerad nivå)
Fakultetsnämnden avser att fördela strategiska medel till institutionerna
kontinuerligt, efter samråd och/eller ansökan som svarar upp mot fakultetsnämndens prioriteringar och kriterier. Medlen kan även användas för kvalitetsutvecklings- initiativ som kommer direkt från fakultetsnämnden. Några aktuella exempel under 2011 var uppföljning av utbildningsprogrammen i termer av resultat och
pedagogiska processer, utveckling av interprofessionell utbildning på olika nivåer samt projekt om pedagogik och digitala verktyg.
Framstående forskning
Som fallet var inför 2011 är det även viktigt för Linnéuniversitetet att ha
konkurrenskraftig forskning. Det innebär att hela universitetet bland annat måste öka andelen publiceringar och externa medel samt att såväl enskilda forskare som forskningsmiljöer måste ha en hög kvalitet. Det innebär också att andelen resurser som avsätts till utbildning på forskarnivå bör vara rimlig i förhållanden till resurser som avsätts till övrig forskning.
För att öka forskningens konkurrenskraft avser därför FHSAB att göra följande under 2012:
Vidareutveckla forskningsområden
Inom FHSAB bedrivs forskning på skilda fält och i flera ämnen. Det finns samarbete mellan personer från olika institutioner. I andra fall kan det dock vara så att man av olika skäl inte uppmärksammat de kopplingar som är möjliga. Utlysningen av forskningsmedel sommaren 2010 visade att det finns miljöer med liknande verksamhet som inte verkar känna till varandra. Fakultetsnämnden ser som en av sina uppgifter att vara en sambandscentral mellan olika miljöer, för att (vidare) utveckla forskningsmiljöer och forskningsområden inom FHSAB:s domäner. Under hösten 2011 påbörjas en kartläggning och värdering av vårdforskningen inom ramen för ett uppdrag från Vetenskapsrådet. Vidare hölls det under hösten 2011 ett
seminarium, där tilldelade forskargrupper/personer från 2011 diskuterade framtida profileringsfrågor inom fakulteten. Under 2012 kommer höstens arbete att följas upp med en konferens och andra satsningar. I förlängningen kan detta innebära att kandidater till LNUC etableras.
Konkurrenskraft: fördelning, ökad externfinansiering och antalet publiceringar
Under 2009 var ca 26 % av verksamheten externt finansierad, vilket är långt ifrån universitetsstyrelsen ambition med 50 % extern finansiering. eHälsoinstitutet med en omfattande extern finansiering utgör här ett undantag. Emellertid finns det en positiv trend under 2010. Sedan något år tillbaka har medvetenheten och ambitionen ute på institutionerna ökat, både avseende att öka antalet publiceringar i ”bättre”
tidskrifter och att öka den externa forskningsfinansieringen. Samtidigt finns det givetvis en risk att den externa forskningsfinansieringen inte kommer att öka i den takt som kanske krävs, och då måste en beredskap finnas för att på sikt hantera detta.
Fakultetsnämnden har emellertid begränsade resurser till forskning, förutom de uppbundna resurserna på forskarnivå (se avsnitt nedan). Ändå, för att stärka forskningsmiljöerna och för att öka externfinansieringen utlyste fakultetsnämnden under 2010-11 dels forskningsmedel (ca 3 miljoner) som enskilda forskare och forskargrupper kunde söka i konkurrens, dels strategiska medel (700 000 kr) för att lektorer skulle få tid att söka externa forskningsmedel. Under 2012 har den relativa andelen resurser som kan användas till forskning ökat något, vilket innebär att de professorer och docenter som uppnår en viss nivå av publiceringar och externa medel istället kommer att tilldelas 15 % respektive 8 % forskningstid. Liknande system, men med större tilldelning, tillämpas av Fakulteten för humaniora och
samhällsvetenskap. Samtliga prestationer har genomgått extern bedömning.
Tilldelningen görs bland annat med stöd av externa medel och i tilldelningen ingår också ett uppdrag att ge kollegialt stöd till den forskargrupp-/miljö som respektive person verkar i.
Forskarutbildning
En stor del av fakultetens forskning sker genom forskarutbildningen, varför det är en flytande gräns mellan forskning och forskarutbildning. Inom Nämnden för forskarnivå har ett antal kvalitetsåtgärder genomförts, bl.a. har det under 2011 hållits s.k. peer-review uppföljningar mellan handledarkollegierna. Ett antal slutsatser för det fortsatta kvalitetsarbetet har framkommit. Detta gäller exempelvis att
integrationen mellan campus Kalmar och Växjö behöver utvecklas, att biträdande handledare möjligen bör ingå i kollegiet, att finna lämpligt diskussionsforum för doktorander på institutionsnivå, att informationen om vikten av möjligheten till institutionstjänstgöring tydliggörs samt att samtal om olika karriärvägar bör hållas med doktoranderna. Dessutom togs ett antal frågor upp som berör regelverk och andra fakultetsövergripande frågor för forskarutbildningen. Avsikten är att gå vidare med dessa frågor under 2012.
Balans mellan forskning och utbildning på forskarnivå
När FHSAB bildades ”ärvde” fakulteten en stor grupp forskarstuderande, vilket medfört att omfattande ekonomiska medel är uppbundna i åtaganden på
forskarutbildningen. Emellertid beräknas denna minska under 2012 från ca 90 % till 76 %. Detta beror på den uppföljning och dimensioneringsdiskussion som FHSAB har haft under 2011, och som har resulterat i nollantagning av doktorander på fakultetsresurser. I denna finns det också en plan på hur andelen resurser till forskarutbildning gradvis kan minska och satsningen på annan forskning kan öka. I framtiden kommer det att blir svårare att behålla ekonomiska medel om inte forskningen också levererar större andel externa medel och fler publiceringar.
Ekonomiskt blir det därför inte lika stort incitament till att bedriva forskarutbildning.
Samtidigt behövs det forskarutbildning av en rad olika skäl, som är speciella för just professionsutbildningsämnena. Det främsta skälet är att det idag nationellt finns få disputerade i vetenskapliga ämnen som har en tydlig professionskaraktär som exempelvis socialt arbete och vårdvetenskap samtidigt som dessa
professionsutbildningar ställer krav på att ha en hög vetenskaplig, pedagogisk och yrkesinriktad kvalitet. Det är förvisso möjligt att rekrytera genom att exempelvis erbjuda högre lön eller mera forskningstid i tjänst vid nyanställningar. Men baksidan av detta är att det ofta skapar en negativ stämning bland befintlig personal.
En möjlighet som torde vara mera gångbar, när det är brist på disputerade personer, är därför att själva utbilda forskare som sedan kan utgöra en naturlig rekryteringsbas under förutsättning att tjänsterna utlyses etc. Därför behövs det en viss bredd på forskarutbildning för att kunna säkra rekrytering av disputerad personal, som i sin tur är en förutsättning för att kunna behålla en hög kvalitet och kanske även examensrättigheter i framtiden. Den relativt kostsamma forskarutbildningen är därför motiverad, men som en följd av att de ekonomiska resurserna är knappa blir det därför mindre ekonomiska medel till forskning för övrig personal. Merparten av dessa medel avser att fördelas till docenter och professorer under 2012. Samtidigt kommer resurser alltjämt att vara begränsade under de närmaste åren, trots nollintag
på forskarutbildningen. För att i framtiden både kunna tillgodose behovet av att bedriva forskarutbildning och att kunna använda medel för att stimulera forskning inom fakulteten behövs sannolikt ett särskilt tillfälligt professionsstöd, likt det stöd som finns språk- och litteraturvetenskap. Balansen mellan resurser för utbildning på forskarnivå och övriga resurser är alltjämt en tydlig riskfråga för fakultetens
verksamhet.
Samhällelig drivkraft
I universitetsstyrelsens direktiv lyfts samhällelig drivkraft fram som ett viktigt område och särskilt då aspekter som har att göra med utbildningarnas
arbetslivsanknytning, entreprenöriellt förhållningsätt inom utbildningen, stimulans av samverkan med omgivande samhället samt hur forskningsresultat ska kunna komma samhället till nytta.
Under 2012 avser fakultetsnämnden att prioritera tre sakområden:
Projekt inom ramen för entreprenörskap. I fakultetens fall handlar
entreprenörskap om dels utarbetande och spridning av instrument/modeller för kartläggning/dokumentation och verksamhetsutveckling, dels om att man bidrar till en förändrad praktik genom olika typer av samverkansprojekt (uppdragsutbildningar och utvecklingsprojekt) och i idealfallen med forskning som en integrerad del. Till detta kommer att studenterna genom sina utbildningar tillägnar sig ett
”förbättringstänkande”. Några exempel på det förstnämnda är en metod för kartläggning av läkemedelsanvändning som utarbetats inom eHälsoinstitutet, en modell för familjesamtal utarbetad av FFO-gruppen (Familjeforkuserad omvårdnad) och DOK-systemet, Dokumentation och utvärdering inom missbrukarvården, som f.ö. erhåller särskilda statliga medel. Till frågan hur olika typer av
samverkansprojekt kan ligga till grund för forskning och hur 'innovationer' inom projekten kan stödjas och utvecklas mer långsiktigt kan ett FAS-finansierat projekt inom socialt arbete nämnas: ett utvecklingsprojekt inom äldreomsorgen är integrerat med ett forskningsprojekt. För att få fram en helhetsbild av vad som görs inom fakulteten kommer en kartläggning att genomföras. Detta som ett första steg i utarbetandet av en mer långsiktig strategi.
En särskild strategisk satsning mot ett projekt som ska samordna alla institutioner och professionsutbildningars samverkan med kommuner och landsting inom frågor som uppdragsutbildning, behov av Masterutbildningar, verksamhetsförlagd
utbildning, forskning samt finansiering av s.k. ”landstings-/kommundoktorander”.
Idag tenderar olika personer från institutionerna var och en hålla i kontakterna utan att ett samlat grepp tas. En gemensam strategi borde ge fakulteten bättre
förutsättningar för en lyckad samverkan, både innehållsmässigt och ekonomiskt. Ett första steg är här att adjungera landstings/kommunforskare som redan undervisar vid Linnéuniversitetet.’
Mötesplats hälsa: är en viktig kanal som öppnar upp för också andra möjligheter till samarbete.
Under 2012 avser fakultetsnämnden att ge institutionerna ett konkret uppdrag på universitetsstyrelsens prioriterade områden. Anledningen till att ett uppdrag ges är att institutionernas har den bästa kunskapen om hur man konkret ska kunna uppnå universitetsstyrelsens intentioner. Uppdragen ska redovisas och följas upp av nämnden i slutet av verksamhetsåret. Den ovannämnda inventeringen av projekt med relevans för entreprenörskap kommer utgöra underlag för strategiska satsningar.
Globala värden
I universitetsstyrelsens direktiv lyfts globala värden fram som ett viktigt område och särskilt då aspekter som har att göra med att öka utbildningarnas
internationalisering, ökning det internationella forskningssamarbetet samt tillämpning av universitetets centrala policyer inom hållbar utveckling samt jämställdhet, likabehandling och mångfald.
Inför 2012 avser fakultetsnämnden att ge institutionerna konkreta uppdrag på ovanstående prioriterade områden. Anledningen till att uppdrag kommer att ges är, som i fallet med samhällelig drivkraft, att institutionernas har den bästa kunskapen om hur man konkret ska kunna uppnå universitetsstyrelsens intentioner. Uppdragen ska redovisas och följas upp av nämnden i slutet av verksamhetsåret. Vad gäller hållbar utveckling kan nämnas att det i ett bestämt avseende präglar fakultetens verksamhet, nämligen att såväl forskning som utbildning handlar om att bidra till människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, inflytande över det egna livet och delaktighet i samhället.
II. En ekonomi i balans
Såväl nämnden som institutionerna har ambitionen att ekonomin ska vara i balans.
Vad gäller utbildning på grund och avancerad nivå finns en beredskap minskningen av uppdraget minskar i framtiden. Inför 2012 har omfördelningen mellan våt/torr inom NV/TEK utbildningsområdet emellertid inneburit en viss minskning av medel.
Mellan institutionerna har minskningen av anslaget under 2012 i princip fördelats proportionellt i antalet kronor. Detta efter en diskussion mellan institutionerna. Den främsta utmaningen gällande utbildning och en ekonomi i balans är att ofta får utbildningsanslaget täcka kostnader som uppstår och som måste finansieras på något sätt. Lektorers kompentensutveckling/forskning och även docenter och professorers forskning finansieras exempelvis i hög grad med utbildningsanslag (men också av samverkansprojekt).
Gällande forskningen så förutsätts i princip att nämndens tilldelade anslag till institutionerna förbrukas. Det finns en framtagen plan för dimensionering av
forskarutbildning de närmaste åren som innebär att ca 75 % av anslaget går 2012 till redan uppbundna resurser till de fyra forskarutbildningsämnen, i övrigt får bara doktorander antas om det finns externa medel. Detta innebär att det finns begränsade ekonomiska resurser till att exempelvis stimulera publicering eller att söka externa medel, eller att finansiera professorer och docenters forskningstid. Således används idag en del utbildningsresurser till att finansiera forskningsaktiviteter. Det finns därför ett behov av åtminstone en tillfällig förstärkning av forskningsresurser till
FHSAB, exempelvis till forskarutbildning, vilket då innebär att forskningstid kan fördelas till professorer eller till andra åtgärder. Genom uppföljning av
institutionernas delbokslut och prognoser (var fjärde månad) kan en omdisponering ske av tilldelade medel som inte utnyttjats, p.g.a. att verksamheten inte genomförts som planerat.
III. Sammanfattning och risker
När det gäller utbildningen ser FHSAB positivt på framtiden, och bland annat har det nya Psykologprogrammet satts igång ht 2011. Som för andra fakulteter och institutioner finns det dock en risk att det minskade takbeloppet kommer att få konsekvenser i framtiden. Emellertid har FHSAB gott söktryck på de flesta utbildningarna på båda campus. En riskanalys, s.k. konsekvensanalys, bör dock genomföras vilken konsekvensen blir om ytterligare neddragningar genomförs av antalet studentplatser.
Den främsta utmaningen finns emellertid inom forskningen, där de bundna
kostnaderna i forskarutbildningen riskerar att göra att fakulteteten inte kan få externa medel eller publicera lika mycket som om det funnits tillräckligt med fakultetsmedel för professorsforskning eller till andra åtgärder för att stimulera ansökningar av externa medel och publicering. Detta är en risk som måste hanteras. Samtidigt har fakulteten varit i behov av en omfattande forskarutbildning för att kunna säkra tillväxten av lärare med doktorsexamen i ett antal ämnen. Detta är emellertid ett dilemma som måste hanteras i framtiden.
