Litteraturlista för HI1930, gällande från och med vårterminen 2021
Litteraturlistan är fastställd av Institutionen för historiska studier 2020-12-01 att gälla från och med 2021-01-18.
Se bilaga.
INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER
HI1930 Släktforskning: källor, metoder och historiska perspektiv, 15 högskolepoäng
Genealogy: sources, methods and historical perspectives, 15 credits Grundnivå / First Cycle
INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER
Släktforskning: Källor, metoder och historiska perspektiv HI1930 | 15 hp | grundnivå|
Kurslitteratur
Förutom böckerna Släktforska steg för steg(Clemensson & Andersson) och Inlåsta.
Släktforska i polis-, fängelse- och anstaltsarkiv (Nilsson) finns samtliga nedanstående litteratur tillgänglig som PDF-filer på kursens lärplattform, eller via länkar. Litteraturen nås även på universitetsbiblioteket.
Anvisningar för vilken föreläsning litteraturen hör till ges i separat dokument på CANVAS.
Ytterligare kurslitteratur kan tillkomma under kursens lopp.
Hela böcker
Clemensson, Per &Andersson, Kjell, Släktforska steg för steg (Stockholm: Natur & kultur, 2008).
Nilsson, Roddy, Inlåsta. Släktforska i polis-, fängelse- och anstaltsarkiv, (Solna Sveriges släktforskarförbund 2020)
2 (5)
Artiklar och utdrag ur böcker (alla nedanstående finns som PDF på lärplattformen och nås via länkar)
Asker, Björn, Hur riket styrdes: Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920 (Stockholm 2007).
Utdrag.
Bengtsson, Tommy & Ohlsson, Rolf, ”Sveriges befolkning: myter och verklighet”, i Furuhagen, Birgitta (red.), Äventyret Sverige (Stockholm 1993).
Bringéus, Nils-Arvid, Bouppteckningar som etnologisk källa (Lund 1977).
Clemensson, Per, ”Lokalhistoriska källor på lokal och regional nivå”, i Arbetare, tjänstemän och lokalhistoria (Arkiv i väst 2, Göteborg 1991)
Daun, Johannes ”Det tidiga industrisamhällets kvinnor: några vägar in i företagsarkiven”, i Riksarkivets årsbok (2019), s. 153-174.
Daun, Johannes ”Ogifta mödrar och 1800-talets nya hushållsformer”, i Släktforskarnas årsbok 2018 (Solna 2018), s. 126-139.
Daun, Johannes, Vägen till den moderna familjen: fruktsamhet i den växande industristaden Borås cirka 1830-1930 (Göteborg 2016), kap. 3 och 7 (50 sidor).
Daun, Johannes, ”Arbetet för ’sundhetens befrämjande’: Sanitära reformer i Göteborg omkring 1860-1900”, i Göteborg förr och nu (2014), s. 73-92.
Frohnert, Pär, Kronans skatter och bondens bröd: Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775 (Stockholm 1993). Utdrag.
Gadd, Carl-Johan, Den agrara revolutionen 1700-1870 (Det svenska jordbrukets historia, band 3). Delar: ”Bönder” (s. 51-84), ”1700-talets jordbruk och jordbrukslandskap” (s. 111- 141), ”Böndernas stärkta ställning” (s. 194-210), ”De obesuttna” (s. 221-230), ”Skiftena” (s.
273-304). Boken nås via denna länk:
https://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/
Larsson, Daniel, Den dolda transitionen: Om ett demografiskt brytningsskede i det tidiga 1700-talets Sverige (Göteborg 2006), kapitel 1, 2 och 4.
Lindqvist, Sven, Gräv där du står: hur man utforskar ett jobb (Stockholm: Bonniers 1978), främst kap. 11, 12, 17, 20, 23.
Lönnroth, Louise, ”Kyrkoarkiven: från medeltiden till idag”, i Riksarkivets årsbok (2016), s.
45-64.
Norberg, Anders, ”Med betyget på fickan. Den svenska kyrkobokföringen under industrialismens genombrottsskede”, i Kyrkohistorisk årsskrift (1979), s. 151-178.
Nordby, Peter, Ett västsvenskt kulturarv: de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg (Göteborg 2017), s. 122-126, 157-169.
Petrini, Hasse, ”Några ersättningskällor för saknade husförhörslängder”, i Släkt och Hävd, nr 2 (1951), (3 sidor).
Sjöberg, Maria, ”Hade jorden ett kön: något om genuskonstruktion i det tidigmoderna Sverige”, i Historisk tidskrift, vol. 116 (1996), s. 362-396.
Sjöberg, Maria, Kvinnors jord, manlig rätt: Äktenskap, egendom och makt i äldre tid (Hedemora 2001) 222 sidor.
Smedberg, Staffan, Att ordna och förteckna arkiv (2008), s. 19-24, 53-56.
4 (5)
Thor, Malin, ”Muntliga källor och källkritik”, i Hansson, Lars & Thor, Malin, Muntlig historia, (Studentlitteratur 2006).
Thorsell, Elisabeth, ”Fader okänd –vad gör jag?”, i Inte bara kyrkböcker: Släktforskarnas årsbok (1990), s. 209-214.
Winberg, Christer, ”En annan väg till det moderna svenska samhället –den svenska
bondeklassens uppryckning”, i Varför skriver vi inte historiska romaner i stället? (Göteborg 2010) (ursprungligen publicerad 1996).
Ågren, Maria, ”Synlighet, vikt, trovärdighet –och själv-kritik. Några synpunkter på källkritikens roll i dagens historieforskning”, Historisk tidskrift, vol 125:5, (2005).
Vidare rekommenderad läsning som fördjupning
Clemensson, Per & Andersson, Kjell, Släktforska vidare, 2 uppl. (Stockholm: Natur & kultur, 2009) [En fördjupande släktforskarhandbok]
Gaunt, David, Familjeliv i Norden(1983) [Om familj och lokalsamhälle förr i tiden]
Lundberg, B, ”Lysnings-och vigseluppgifter i länsräkenskaperna under 1730-och 1740-talen”, i Arkivvetenskapliga studier, I (Uppsala 1950). [Om alternativ till kyrkböcker som källa]
Nordlöf, Barbro, Rättshistoria för släktforskare(Sveriges släktforskarförbund; flera upplagor).
[Kortfattat om rättshistoria]
Svahnström, Gunnar, ”Den äldre bebyggelsen i Hablingbo”, i Gotländskt arkiv(1962). Länk:
http://ga.gotlandsmuseum.se/view.php?id=349. [Exempel på kopplingen mellan bebyggelse- /gårds
Westling, Claes, Domstolsforska: hur jag finner mina förfäder i domstolsarkiven(Solna 2015;
ny uppl. 2018).
