Kommunikation i förskolan

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och samhälle Barn Unga Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämne

(Barndom och lärande)

15 högskolepoäng på grundnivå

Kommunikation i förskolan

-mellan förskollärare och föräldrar

Communication in Preschool

- between preschool teachers and parents

Emelie Limås

Rasmus Malmgren

Lärarexamen 210 hp Examinator: Lena Rubinstein Reich Barn och Ungdomsvetenskap

150528 Handledare : Mariann Enö

Förord

Vi har under studiens gång haft lika delaktighet under hela processen. Vi har delat med oss av varandras kunskaper och tillsammans skapat de olika delarna av studien. Vi båda har varit med och genomfört intervjuer samt varit med och analyserat det insamlade materialet och tillsammans kommit fram till en slutsats. Vi har gjort en jämn arbetsfördelning av teori och tidigare forskning för att få ett effektivt arbete men vi har varit med varandra under hela processen.

Vårt samarbete har fungerat bra under hela studien och det är ett stort tack vi ger till varandra under processens gång i studien. Vi vill gärna ge ett tack till de informanter som har ställt upp i våra intervjuer och som har hjälpt oss att skapa denna studie. Vi vill även tacka Mariann Enö som har varit vår handledare och hjälpt oss i vår studieprocess. Hon har visat ett stort engagemang och visat oss hur vi kan gå vidare med det vi har.

Sammanfattning

Studiens syfte är att belysa föräldrars och förskollärares tankar och åsikter om den dagliga kommunikationen. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar i studien;

 Vilket innehåll tar förskollärare och föräldrar upp i den dagliga kommunikationen?

 Vad är det viktigaste i de informella samtalen vid lämning och hämtning enligt föräldrar och förskollärare?

 Vilken syn har förskollärare och föräldrar på delaktighet och inflytande?

Vi har använt oss av deliberativa samtal som en kommunikativ teori. Deliberativa samtal är en teori som används inom utbildning och det är därför den var intressant för oss att använda. Studien har en grund i material från enskilda intervjuer. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod, då vi vill se mönster, samband, skillnader och likheter. Resultatet visar på föräldrars syn på betydelsen av att vara med i deras barns vardag på förskolan, där kommunikation och information är viktig. Centrala slutsatser av studien är att kommunikation är av stor betydelse i förskolan och för att kommunikation ska fungera mellan pedagoger och föräldrar behövs en öppenhet, ärlighet och lyhördhet. Informationen som föräldrarna får och förskollärare ger kan både vara av praktisk och unik karaktär. Information av praktisk karaktär handlar om det som händer varje dag och är en del av rutinen, hur barnen ätit, sovit eller om toalettsituationen. Med unik karaktär menas information om speciella händelser som inte händer varje dag. Föräldrarna vill vara delaktiga och få möjlighet till inflytande men de vill vara det på sitt sätt och sina villkor.

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 8

1.1 Bakgrund ... 8

1.2 Syfte och frågeställningar ... 10

2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ... 11

2.1 Kommunikation ... 12

2.2 Deliberativa samtal ... 13

2.3 Föräldrar som aktörer ... 13

2.4 Hinder för samverkan ... 16

2.5 Bidrag till samverkan ... 17

3. Metod ... 21 3.1 Kvalitativa metoder ... 21 3.2 Intervjuer ... 22 3.3 Urval ... 23 3.4 Genomförande ... 24 3.5 Analysförfarande ... 25 3.6 Tillförlitlighet ... 26 3.7 Forskningsetiska överväganden ... 27 3.8 Metoddiskussion ... 28

4. Resultat och analys ... 30

4.1 Föräldrars kontakt i samtalet med förskollärare... 31

4.2. Den dagliga dialogen ... 35

4.3 Den dagliga informationen ... 39

4.5 Sammanfattande resultat relaterade till teori och tidigare forskning ... 47

4.5.1 Det praktiska och det unika är innehållet i samtalen ... 48

4.5.2 Informationen och dialogen om barnet anses viktigast i de informella samtalen ... 49

4.5.3 Trygghet som det centrala ... 49

4.5.4 Hinder och möjligheter för att utveckla dialogen ... 49

4.5.5 Öppenhet, lyhördhet och ärlighet i dialogen – ömsesidigt förtroende ... 51

4.5.6 Föräldrar vill ha delaktighet och inflytande men finns det en gräns? ... 51

4.5.7 Grundstenar för en fungerande kommunikation ... 53

4.5.8 Förutsättning och hinder för deliberativa samtal i förskolan ... 54

5.1 Diskussion ... 56 5.2 Slutsatser ... 58 5.3 Fortsatt forskning ... 59 5.4 Framtida roll ... 59 Referensförteckning... 60 Bilaga 1 ... 63 Bilaga 2 ... 64

1. Inledning

1.1 Bakgrund

I dagens förskola har föräldrars samverkan med förskolan betydelse vilket belyses i den svenska förskolans läroplan: "Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer " (Lpfö, 1998 reviderad 2010 s. 13). Genom respekt till föräldrarna och en tillitsfull relation mellan förskolans personal och föräldrarna kan det leda till att föräldrarna får större inblick i verksamheten och att föräldrarnas samverkan med förskolan ökar.

För att utveckla en god relation mellan föräldrar och förskolans personal behövs en tillitsfull och trygg relation vilket är en viktig grund för kommunikationen enligt forskare så som Bouakaz (2007), Tallberg Broman (2013), Sandberg och Vuorinen (2007) och Erikson (2004). I förskolan sker en ständig kontakt mellan föräldrar och personal. Kommunikationen mellan föräldrar och personal förekommer i olika samverkansformer och i denna studie om kommunikation utgår vi från den informella kommunikationen. Den informella kommunikationen är inte planerad och för att den ska fungera krävs det respekt och ömsesidighet (Ranjan, 2008).

I förskolans läroplan beskrivs att arbetslaget ska föra samtal kontinuerligt med föräldrarna (Lpfö, 1998 reviderad 2010). Kontinuerliga samtal utvecklar och skapar trygghet i relationen mellan individer så även i förskolan. Samtal och kommunikation utvecklas genom att individer väljer att ha en dialog som återkommer kontinuerligt.

Föräldrarnas roll i förskolan är under ständig debatt och det har under de senare årtiondena skett en rad olika förändringar i den roll som föräldrar har, något som en rad olika forskare beskriver så som Tallberg Broman (2013) och Bouakaz (2007). Förskolans personal måste därför lyssna på föräldrars åsikter och idéer för hur deras barn ska utvecklas och trivas på bästa sätt i enlighet med den svenska förskolans läroplan. (Lpfö, 1998 reviderad 2010).

betydelse för hur gynnsam barnens utveckling är.

Vi tänker att kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger kan vara komplicerad och det är inte alltid som det finns en fungerande kommunikation. För att kommunikationen ska fungera behövs det olika komponenter. Det finns komponenter som både kan bidra och hindra att kommunikationen fungerar. Varje individ har en egen personlighet samt egna mål. Det tror vi kan skapa komplikationer när flera individer möts med deras personligheter och mål. Alla personligheter kommer inte lika bra överens som andra gör vilket gör kommunikationen ännu viktigare. Att kunna nå fram till föräldrarna är av stor vikt och för att kunna göra det finns det många olika sätt att göra det på. Att det finns flera sätt skapar även en komplexitet då man inte vet vilket sätt som når fram till just den föräldern och kan därför vara svårt att möta alla föräldrar. Man kan inte möta alla på samma sätt vilket gör det svårt att möta dem på ett rättvist sätt. Förskollärare har ett komplicerat uppdrag när alla föräldrar ska bli välkomnade i förskolan.

Valet att studera föräldrarnas och förskollärares synsätt på förskolans kommunikation är för oss ett intressant område då det inte finns så många studier utifrån ett föräldrarperspektiv. Däremot finns det ett större utbud utifrån ett förskollärarperspektiv. Därför valde vi att ta del av föräldrars tankar och synsätt tillsammans med förskollärarperspektivet för att skapa en bättre helhet. Under vår VFU har den dagliga kontakten varit av stor vikt och vi har uppmuntrats att ta del i samverkan med föräldrar för att utveckla vår profession. Detta har lett till idén om vad vi ville undersöka då vi har inspirerats att få djupare kunskaper om ämnet. Med hjälp av detta arbete kan vi få oss själva att reflektera över vår kommunikation med föräldrarna och andra pedagoger. Vi ville undersöka vad föräldrar och förskollärare tänker kring förskollärarens förmåga att kommunicera i samverkan med pedagoger och föräldrar. Att belysa föräldrars och förskollärares bild av hur de ser på kommunikationen och relationen med förskolan kan bli en stor hjälp för oss som blivande förskollärare.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att belysa föräldrars och förskollärares tankar om den dagliga kommunikationen som förekommer vid hämtning och lämning.

Våra frågeställningar är:

Vilket innehåll tar förskollärare och föräldrar upp i den dagliga kommunikationen?

Vad är det viktigaste i de informella samtalen vid lämning och hämtning enligt föräldrar och förskollärare?

Vilken syn har förskollärare och föräldrar på delaktighet och inflytande?

I första frågeställningen menar vi vilket innehåll föräldrar och förskollärare samtalar om till exempel om något speciellt har hänt, om barnen har varit på utflykt eller om barnen har sovit bra eller ätit bra.

I den andra frågeställningen menar vi vilka bidragande faktorer som är av vikt för förskollärare och föräldrar och hur de påverkar kommunikationen.

Med den tredje frågeställningen menar vi synen som föräldrar och förskollärare har på föräldrar som aktörer och på föräldrars delaktighet samt inflytande i förskolan.

Med informella samtal menas samtal som inte är planerade på förhand och som sker spontant vid behov. Med daglig kommunikation menar vi de muntliga samtal som sker mellan föräldrar och pedagoger vid lämning och hämtning.

2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare

forskning

I de kommande avsnitten redogör vi för teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som handlar om kommunikation, deliberativa samtal, föräldrar som aktörer, hinder och bidrag för samverkan. Vi inleder med att nedan kortfattat definiera ett antal begrepp som förekommer i studien.

Information: Kunskap och fakta som förs vidare i kommunikation. Information förs vidare med t.ex. verbalt samtal, böcker, tv och internet.

Dialog: Minst två parter som utför en kommunikation med varandra t.ex. en debatt. Motparten är monolog då det är en som talar och andra lyssnar.

Ömsesidigt förtroende och respekt: En gemensam regel från två parter som bygger på förtroende och respekt gentemot varandra.

Delaktighet: Ett deltagande i en kollektiv process som individen anser är en viktig del för sig själv och andra.

Samverkan: Ett samarbete för att försöka uppnå ett gemensamt mål

Aktör: En person som verkar i ett sammanhang och som utför handlingar i situationen. I denna studie är det föräldrar och förskollärare som verkar och handlar i förskolans verksamhet.

Tillit: När individer litar på varandra och har förtroende för den andra personen.

Trygghet: Är en känsla där man upplever säkerhet och att man som individ mår bra.

Norm: Är en oskriven regel om vad som är normalt och ett beteende som man bör följa om man inte vill vara utanför gemenskapen.

Erfarenheter: Är erövrade intryck och handlingar som leder till utveckling och ett lärande.

2.1 Kommunikation

Ett samhälle består av individer med olika synsätt och uppfattningar. I utbildningen måste andras uppfattningar samt åsikter hanteras och accepteras i den demokratifostran som finns (Englund 2007). Enligt Dewey (1916/1999) livnär och utvecklas samhällen med hjälp av kommunikation och överföring av erfarenheter, tankar, känslor och genom vårt handlande. Människor får med hjälp av kommunikation möjlighet att utveckla ett bättre samhälle genom att ha mål som de kan sträva efter och uppnå tillsammans. Biesta (2007) beskriver Deweys förståelse för samspelet som en stor del av kommunikation där samspel inkluderar ett gemensamt mål. En social grupp kan sätta upp mål för hur kommunikation ska fungera just i den gruppen. Samspelet mellan de i gruppen gör att ett mål kan uppfyllas. I ett klassrum så är målet att eleverna ska lära sig något och då gäller det att gruppen är överens om hur kommunikationen och samspelet ska fungera för eleverna ska lära sig.

Dewey (1916/1999) menar också att trots gemensamma mål blir inte individer en social grupp utan individerna måste känna till och intressera sig för det gemensamma målet för att kunna forma ett samhälle. En förutsättning för att skapa ett samhälle med gemensamma mål är kommunikation. Alla personer inom gruppen måste veta vad de andra håller på med och veta hur de ska gå tillväga för att hålla andra informerade om syftet med aktiviteterna.

Enligt Dewey (1916/1999) är överenskommelsen beroende av kommunikation vilket blir tydligt för att förstå de gemensamma målen. "Kommunikation är en process där erfarenheter delas tills det blir en gemensam egendom" (Dewey, 1916/1999). Biesta (2007) beskriver Deweys avgörande punkt i kommunikation som att säkra deltagande i en gemensam förståelse. Deltagande är när alla känner till det gemensamma målet och intresserar sig för det. Kommunikation kan enligt Dewey (Biesta, 2007) användas som verktyg och mål. Ett verktyg för att etablera samarbete och ett mål är när kommunikation möjliggör ett deltagande.

2.2 Deliberativa samtal

Deliberativa samtal är att gemensamt titta på och överväga olika alternativ och är en förutsättning för att föräldrarna ska vara delaktiga, få goda relationer med förskollärare och att deras kunskaper tas tillvara på bästa sätt (Jonsdottir & Nyberg, 2013). Det deliberativa samtalet är kopplat till demokratibegreppet och hur en demokrati kan fungera. Att respektera varandras åsikter, tankar och personligheter är i det en viktig aspekt. Det gör att utbildningen kan ses som en bildningsprocess för kommunikativa rättigheter vilket gör att deliberativa samtal är en del av medborgarnas process att utveckla sin kommunikativa makt och rättighet tillsammans med andra i samhället. För att det ska fungera med deliberativa samtal i samhället är det viktigt att deltagarna i samtalet följer och utvecklar sin förmåga att följa det deliberativa samtalens kännetecken i form av fem punkter: (Englund, 2007)

 Skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme.  Respekt och tolerans för andra som ingår i samtalet.

 Att lära sig att lyssna på andras argument och ha en strävan att komma överens eller att komma till en tillfällig överenskommelse.

 Att ifrågasätta traditionella uppfattningar.

 Att föra argumentativa samtal för att lösa problem, belysa problem från olika synvinklar utan en lärares närvaro (Englund, 2007 s. 155-156).

Deliberativa samtal gör att medborgare får en central del att utveckla sin kommunikation med hjälp av utbildning. Informanterna kan gemensamt titta på och överväga olika alternativ med varandra. Genom att diskutera och vända på alternativen kan en långsiktigt eller alternativ kortsiktigt lösning på ett problem påverkas. (Englund, 2007).

2.3 Föräldrar som aktörer

Föräldrarna ses som aktörer och nödvändiga partners i förskolans verksamhet för att uppnå lärande, utveckling och välbefinnande. Genom att föräldrar aktivt är medvetna om vad förskolan har för krav och villkor samt vilken roll som föräldrar kan ha i verksamheten uppnår förskolan deras målsättningar. Förståelsen av att föräldrar har mer erfarenheter och synpunkter finns i förskolan, detsamma som föräldrarna har mer förståelse för förskolans ambitioner och mål. Samtidigt som fler och fler föräldrar är mer välutbildade så leder detta till att förskollärare lär sig av att ha erövrat mer kunskap

om kommunikation och genom att delta i nya situationer i sitt professionsutövande. Klyftan mellan individer blir ändå större och större då skillnaden mellan olika samhällsklasser ökar. Skillnaden skapar en komplexitet då förskolläraren möter föräldrar som har högre utbildning samtidigt som de kan möta föräldrar med lägre utbildning. Idag får föräldrar större möjligheter till inflytande och deltagande i förskolan och förskolan tar i större utsträckning del av barnens liv utanför förskolan och använder sig av den informationen och kunskapen i den dagliga verksamheten (Tallberg Broman, 2013).

Ekman och Sundell (1992) hävdar att föräldrar vill ha insyn i förskolan men vill inte medverka i arbetet som förskolan bedriver. De hävdar att föräldrar har förtroendet att lämna sina barn på förskolan. Men när det inte fungerar tillfredsställande leder detta till en osäkerhet och då börjar föräldrar vilja medverka i verksamheten. Detta händer när föräldrars krav inte kan uppfyllas av förskolan. Liksom det som Erikson (2004) säger;

Lite förenklat kan man säga att föräldrarna har kommit närmare skolan och skolan har kommit närmare föräldrarna, en förändring som i den internationella diskussionen ofta tecknas i termer av ”participation” (deltagande) och ”partnership” (partnerskap).( Erikson, 2004 s. 29)

Att vara involverad kan betyda olika saker för olika föräldrar och i en studie gjord av Bouakaz (2007) tar en del föräldrar fram att det finns olika uppfattningar och åsikter om delaktighet och att vara involverad. En del föräldrar påpekar att vara involverad innebär att veta allt om sitt barn och vad barnet upplever och gör.

Rollen som förskollärare är idag av stor betydelse och Gars (2002) hävdar att föräldrarna fått medfostrare till deras barn då föräldraskapet och barndomen har blivit offentlig och institutionaliserad. Det har gått ifrån att vara en privat angelägenhet att ha sina barn hemma till en mer offentlig sfär, där barnen och familjen har blivit offentliga. Gars benämner detta som "Delad vårdnad".

Med detta menar han att föräldrarna delar sina barn med förskolan och förskolan har en stor del av barns liv och deras föräldrars liv.

Idag tillbringar vissa barn halva sin vardag i förskolans verksamhet och det är en fördel att föräldrarna får en inblick i förskolans verksamhet samt får vara aktörer som Tallberg

Broman (2013) anser i sin studie. Förskolan står idag inför nya utmaningar i kontakten med barnens föräldrar på avdelningen.

I en studie gjord av Tallberg Broman och Holmberg (2008) uttrycker lärarna att kraven på delaktighet och demokratisering ökat. Samtidigt anser sig lärare idag ha mindre kompetens för att kunna hantera möten med föräldrarna. Efterfrågan på att föräldrar ska få inflytande och delaktighet kräver en demokratisering i förskolans verksamhet utifrån ett socialt perspektiv.

Detta i enlighet med en studie av Erikson (2004) där han visar att relationen och kommunikationen mellan föräldrar och förskola är av stor betydelse särskilt utifrån ett demokratiperspektiv där det förekommer en rad olika aspekter som ökar eller sänker intresset mellan aktörerna. Detta har speciellt hänt under 1900-talet och fram till idag.

Enligt Sandberg och Vuorinen (2007) har samverkan en väldigt positiv betydelse generellt för barns lärande och utveckling. Samverkan har under lång tid förändrats och gör det fortfarande och det är inga större tvivel om behovet av att samverka med föräldrarna är stort. Föräldrar idag längtar efter att få dela sina barns värld och vill därmed ha så mycket information som möjligt över vad deras barn upplever i förskolan. I deras studie framkommer det att det som föräldrar idag vill veta om sina barn är främst hur barnen har känt under dagen samt att de vill ha en inblick vad barnen har gjort.

Förskollärare kan uppleva att en fungerande samverkan mellan förskolans verksamhet och hemmet bidrar till att avdelningen och förskollärarnas arbete underlättas och ger mer möjligheter. Genom att samtala med föräldrarna får förskollärare inblick i varje enskilt barn på avdelningen (Sandberg & Vuorinen, 2007).

I en studie gjord av Jonsdottir och Nyberg (2013) anser de att förskolan ska vara ett komplement till hemmet och deras familjer. De tar även upp betydelsen av att föräldrar har empowerment, erkännande och deliberativa samtal med andra individer. Kabéer (2005) hävdar att empowerment, innebär att det finns en positiv makt i de resurser och det aktörskap som samhällsmedborgare har, i detta fallet föräldrar i förskolan. Erkännande innebär andra människors åsikter och tankar om individen som påverkar självbilden man har om sig själv. Genom den positiva makten ger förskolan föräldrar möjligheten till att inverka på verksamheten. Kommunikationen mellan föräldrar och

förskollärare handlar om att parterna har en gemensam syn på varandra samt på andra saker, som ramas in av det personliga samt krav och normer.

Englund (2007) i likhet med Jonsdottir och Nyberg (2013) anser att för att det ska finnas ett erkännande av föräldrar behövs det empowerment och positiv makt i aktörskapet. Ett erkännande av föräldrars erfarenheter och kunskaper om sitt barn skapar en starkare roll för föräldrar som de har i förskolan och i deras vardagsliv. Erkännandet skapas i den demokratiska kommunikation som finns och utvecklas. Att erkänna kompetensen som föräldrar har är gynnande för relationen och kommunikationen som uppstår då mötet med en syn på föräldrarna som kompetenta spelar stor roll. Jonsdottir och Nyberg (2013) menar också att genom den dagliga korta kontakten skapar samtalet en trygg grund och den byggs upp kontinuerligt av förskollärare.

2.4 Hinder för samverkan

Vägen fram till alla föräldrar är inte alltid helt enkel utan kan bli problematisk då olika faktorer påverkar den relation som byggs upp med varje förälder i förskolan. Enö (2013) skriver fram i sin studie om föräldrar och kommunikation att förskollärare har som uppdrag att bygga en tillitsfull relation där föräldrar känner sig säkra. Det finns ett fungerande samspel som hon menar kan vara en svår balansgång. Ett hinder som kan förekomma i relationen till föräldrar är att förskollärarna använder sig av för svåra och för komplexa ord som leder till att föräldrarna känner sig svaga i rollen de har.

I likhet med Enö anser Bouakaz (2007) att språket är en viktig del i förståelse och det sker enkelt missförstånd och misstolkningar när individer kommunicerar. Detta leder till att föräldrarna kan bli passiva för föräldrarna lever inte i förskolans universum och kan sakna kunskap om det.

Förskollärare tar upp den svårighet som finns vid kontakten med föräldrarna i förskolan då förskolans struktur påverkar kontakten på grund av de begränsningar som finns. Bristen på resurser påverkar i förskolan och även i kontakten med föräldrarna kan det finnas en brist i kunskapen. Dessa begränsningar handlar mycket om de olika resurser och kunskaper som familjen har och även genom de hierarkier som finns. Dessa hierarkier består av olika samhällsklasser där det finns olika resurser, villkor och krav. I ett socialt utsatt område är kraven och villkoren väldigt annorlunda mot ett område som

inte är socialt utsatt. Detsamma gäller för förskolan idag att det finns en klyfta mellan olika områden i Sverige och detta leder till att det finns stora skillnader i vilka tillgångar som förskolan kan ha som resurser. Det är därför kontakten med föräldrarna kan se väldigt olika ut där rollen som förskolan har kan se annorlunda ut beroende på vilket område den finns i. I ett socialt utsatt område kan förskolan fungera som en plats där barnen finns och föräldrarna i området ifrågasätter inte verksamheten, medan i ett område som inte är socialt utsatt kan föräldrarna ifrågasätta mer (Enö, 2013).

Kvalitén vid kontakten och de dagliga mötena kan se mycket olika ut beroende på vilken tidpunkt på dygnet lämning och hämtning sker. Vid vissa tidpunkter kan kommunikationen bli begränsad. När flera barn hämtas eller lämnas vid samma tillfälle uppstår en personalbrist och varje förälder får inte samma möjlighet till kontakt (Sandberg & Vuorinen, 2007).

Förskollärare som hänvisar till barn och föräldrar i nedsättande ton i samtal med andra i personalen kan överföras till samtal med föräldrar vilket blir en stor nackdel för relationen (Ranjan, 2008).

2.5 Bidrag till samverkan

Idag ska inte förskollärare framstå som experter utan de ska tillsammans med föräldrarna dela den kunskap de har om barnen i förskolan. Förskollärarens kunskap kompletteras av föräldrarnas kunskap (Enö, 2013). Detta är enlighet med den svenska förskolans läroplan där det står att förskolan ska vara ett komplement till hemmet (Lpfö, 1998 rev 2010).

För att uppnå en god relation till föräldrar i förskolan behövs det enligt Enö (2013) en ständig och kontinuerlig kontakt där förskolläraren får hitta olika vägar fram till föräldrarna, beroende på vilka förutsättningar och krav som finns från föräldrars och förskolans håll. Alla individer är olika och behöver bemötas på olika sätt.

Enligt Ranjan (2008) är den ömsesidiga respekten viktig för att kommunikationen ska fungera i förskolan. Ömsesidig respekt behövs också för att deliberativa samtal ska fungera. Utan en ömsesidig respekt för andra i deliberativa samtal blir innehållet i form av att lära sig att lyssna på andra och lösa problem tillsammans ett problem. Ömsesidigt

förtroende är viktigt för att kommunikationen ska fungera mellan föräldrar och förskollärare. Ömsesidigt förtroende handlar om att ha respekt för varandra när förskollärare träffar föräldrar öga mot öga. Även när förskollärare diskuterar med annan förskolepersonal bygger man ett ömsesidigt förtroende. Förskollärare som är uppriktigt intresserade av varje barn och de som är viktiga i barnens liv talar inte illa bakom föräldrars ryggar och uppskattar ärligheten mellan parterna (Ranjan, 2008).

I Sandbergs och Vuorinens (2007) studie menar föräldrar att den ömsesidiga kommunikationen är en grund i relationen och den tillit som finns för förskollärarna. "Föräldrarna vill försäkra sig om att barnet mår bra i förskolan och att deras tillit till verksamheten är befogad" (Sandberg & Vuorinen, 2007, s. 105).

Enligt Eriksson, (2004) behöver samarbete i förskolan en struktur och en ordning där föräldrar och personal ska kunna ge och ta av varandra. Det ger en säkerhet och respekt som bygger en tillit mellan aktörerna i förskolan. För att detta ska kunna ske behövs det en gemenskap. Det behövs gemensamma och övergripande mål för hur förskolan och avdelningen ska fungera liksom de målen som varje barn har som individuella. Att skapa ett gemensamt sammanhang och ambitioner är en viktig del i trygghetskänslan.

Ekman och Sundell (1992) menar att för att ett föräldrasamarbete och samverkan ska och utvecklas behövs det fyra grundstenar. De är:

 Inspiration.

 Information.

 Tillit.

 Integritet.

Dessa grundstenar behövs för att bygga ett stabilt förtroende och ett fungerande samarbete. Den första punkten innebär att förskollärarna ska inspirera till att det finns ett fungerande samarbete mellan hemmet och förskolan och inspirera förskollärarna. Den andra punkten innebär att det finns en dialog mellan föräldrar och förskollärare och att via den överförs viktig information som bidrar till förståelse. Den tredje punkten som är tillit behövs för en fungerande relation och den är nära knuten till förskollärares kunskap och kompetens om området. Den sista punkten som Ekman och Sundell tar upp

är att det ska finnas en integritet som markerar vilket ansvar förskollärare har och vilket ansvar som föräldrarna har i mötet.

Det motiv som är övergripande som argument enligt Ekholm och Hedin (1995) är att genom samverkan med föräldrar och förskola utvecklar varje enskilt barns välbefinnande och lärande. Då skapas också en trygghet för föräldrarna och en tillit till förskollärarna. För detta är det en förutsättning att föräldrar får en inblick i verksamheten.

I Sandberg och Vuorinen (2007) studie framkommer det att det främsta som förskollärare kan göra för en fungerande samverkan är att föräldrar och förskolan har gemensamma referensramar. Detta innebär att dela samma tankemönster och att använda ett gemensamt språk som finns, och genom detta bilda gemensamma fostringmetoder.

Bouakaz (2007) menar att när förskollärare och föräldrar arbetar ihop gynnar det samverkan med föräldrarna och leder bl.a. till en utveckling i barns sociala utveckling. Han anser att uppdraget som förskollärare är idag komplext. Förskollärarna har ett uppdrag att hålla föräldrarna informerade och delaktiga fast det kan brista. Han menar att information kan leda till att föräldrarna vill bli mer intresserade för det finns en norm om att föräldrar ska vara engagerade i förskolan. Detta engagemang byggs enligt honom upp av en trygghet samtidigt som att föräldrarna får ta beslut och ansvar.

För att en trygghet ska finnas till någon annan behövs det att individerna känner varandra och detta gör och skapar man i den dagliga kontakten. Om detta inte sker beror det oftast på olika uppfattningar om saker. Han tar även upp att det är viktigt att det finns en respekt mellan aktörerna, och att det finns en tillit till förskollärarna och verksamheten från föräldrarnas håll och att inte förskollärarna blir ifrågasatta. Samtidigt ska föräldrarna ha respekten av förskollärarna att de bidrar och vill vara med på sitt alldeles egna sätt.

Bouakaz (2007) tar upp betydelsen av föräldrars egna erfarenheter av skolsystemet då han menar att deras erfarenheter bidrar till den syn föräldrar har på verksamheten och bidrar till hur de möter verksamheten. Samtidigt påverkar det även vad de vill ha för information om verksamheten, vad som händer och var barnet befinner sig och gör.

2.6 Sammanfattning

I detta kapitel om teoretiska perspektiv och tidigare forskning belyser olika forskare vikten av en fungerande kommunikation mellan föräldrar och pedagoger och kommunikationens olika komponenter som bidrar till en fungerande dialog. Genom vårt innehåll som utgår från studiens syfte och som handlar om deliberativa samtal, föräldrar som aktörer, hinder och bidrag för samverkan skapas en förförståelse av de relevanta och centrala områden som studiens resultat kommer att bygga på.

3. Metod

I de följande avsnitten redogör vi för vilket metodval vi har gjort, urvalet till studien, vårt tillvägagångssätt, vilken tillförlitlighet studien har och de forskningsetiska övervägande studien bygger på.

3.1 Kvalitativa metoder

Vi har i vår studie valt att använda oss av kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder är enligt Larsen (2009) flera metoder som visar på samband, skillnader och likheter som finns i det insamlade materialet och sen jämför dessa skillnader och likheter samt samband som finns. Alvehus (2013) tar upp att inom kvalitativa metoder är syftet att skapa mening, se de innebörder som finns och att skapa en helhet. När kvalitativa metoder används studeras några utvalda i detta fall intervjuer och till skillnad för kvantitativa metoder studeras helheten och helhetens delar.

Enligt Repstad (2007) är kvalitativa metoder flexibla och öppna. Det insamlade materialet blir inte likadant på grund av den öppenhet som finns när forskare studerar. Denna öppenhet måste tas i beaktning då det kan leda till att det insamlade materialet inte har samma tillförlitlighet. Genom att alla individer tolkar och tänker olika leder det till ett material som inte alltid blir samma resultat. Enligt Alvehus (2013) tolkar alla hela tiden intryck med olika glasögon. Resultatet av detta kan vara att studien blir för styrd antingen av informanterna eller av oss som författare.

Repstad (2007) menar att i kvalitativa metoder spelar texten roll och det är texten som är av intresse. Texter är baserade på det insamlade materialet och i denna studie är det insamlade materialet intervjuer.

Orsaken till att vi har valt att använda oss av kvalitativa metoder är för att vi vill se vilka innebörder samtalen har i förskolan. Genom kvalitativa metoder får vi som författare en djupare förståelse för föräldrars och förskollärares tankar om kommunikationen som sker i förskolan samt vilka likheter och skillnader som finns. Detta hjälper oss uppnå studiens syfte med att belysa föräldrars och förskollärares

tankar och åsikter om den dagliga kommunikationen. Att se de samband som finns leder till studiens resultat. Vi valde även kvalitativa metoder för att vi har en nära relation till det vi vill studera. Vi har erhållit erfarenheter om kommunikationen sedan tidigare och vill få ökad förståelse för kommunikationen som finns mellan förskollärare och föräldrar. Genom ökad förståelse så bidrar det till vår framtida roll som yrkesverksamma förskollärare.

Våra tidigare erfarenheter kan å andra sidan leda till förutfattade meningar om ett fenomen. Risken är att vi missar intressant material för att vi inte ser det utifrån ett nytt perspektiv. Det kan även vara en nackdel att ha sedan tidigare en relation med informanterna. Detta skapar också en förutsägbarhet vilket inte alltid gynnar studien. Trots dessa risker anser vi att för att uppnå syftet är det till en fördel för oss i denna studie att ta vara på våra erfarenheter och våra kontakter sedan tidigare.

3.2 Intervjuer

Vi hade från början en grundtanke om att vi skulle genomföra en etnografisk studie där vi skulle observera genom att filma men efter några överväganden började vi mer tänka åt att intervjua. Intervjuer är en enklare form att använda för att belysa föräldrars och förskollärares tankar och åsikter om kommunikationen. Att observera skulle vara komplicerat genom att det inte blir en naturlig situation och att alla föräldrar, barn och pedagoger inte vill bli filmade och vill vara med i studien. Det skulle leda till en mer komplex process och en längre process.

Intervjuer är enligt Alvehus (2013) en form där människors tankar, upplevelser och åsikter samlas in. Det skapar en förståelse för hur vi som individer skapar omgivningen. Orsaken till valet av att göra intervjuer är beroende av att vi ville belysa föräldrars och förskollärarnas tankar om den dagliga kommunikationen.

Detta väljer vi att göra i en semistrukturerad intervju. En semistruktuerad intervju är den vanligaste formerna av intervjuer och innebär att det finns förutbestämda frågor som är övergripande och som är öppna. Under intervjuns process måste intervjuaren lyssna och vara öppen för följdfrågor som är anpassade till den personen författaren till studien intervjuar. En semistrukturerad intervju innebär alltså att den är informell men ändå styrd genom de förstrukturerade, öppna frågor som finns (Alvehus, 2013). Vi frågade

oss tidigt om semistruktuerade intervjuer var det rätta valet för vår studie men kom fram till att det var det. Genom att ha öppna svar fick informanterna själva tolka de frågor vi hade och genom informantens svar har vi bildat nya följdfrågor. Genom att följa informanten blev svaren mer flytande och intervjun blev en mer naturlig och avslappnad situation. En kritik till semistruktuerade intervjuer kan vara att inte intervjufrågorna är fullständigt formulerade och om det uppstår en situation där det blir ett stopp kan det vara svårt att ta upp intervjun igen utan färdigställda frågor.

Ett annat skäl till att vi valde att använda oss av semistruktuerade intervjuer var att genom den formen av intervjuer skulle vi få en djupare förståelse av vad föräldrars och förskollärares tankar var. Valet hjälpte oss genom att svaren ifrån informanterna blev deras egna svar och de var inte helt styrda utav de frågor som vi ställde utan det blev en öppen diskussion. Det finns dock en osäkerhet om vi verkligen fick fram den rätta upplevelsen av alla informanter i studien. Det kan vara komplicerat och det är en av nackdelarna av att välja intervjuer som insamlingsform i sig. Författarna vet aldrig vad som skall komma i intervjuerna, vilka svar som kommer fram eller vilket innehåll det leder till.

Intervjufrågorna konstruerades först till föräldrarna (bilaga A) i studien och utgjorde senare grunden för delar av förskollärarnas (bilaga B

)

intervjufrågor. Orsaken till valet av att konstruera intervjufrågorna till förskollärarna efter intervjuerna med föräldrarna var för att få en förförståelse om vilka tankar föräldrarna har och vilka tankar som förskollärarna har utifrån svaren. Det negativa med att vänta med att konstruera frågorna till förskollärarna efter föräldrarna var att studiens tidsram blev väldigt stressfull och det föräldrarna svarade var delvis förväntade svar och därför skulle frågorna redan innan kunnat vara konstruerade.

3.3 Urval

Att göra ett urval handlar om att göra ett val av vilka personer som ska delta i studien men även på vilket sätt och på vilken plats studien kommer att genomföras. Att välja vilket urval man vill ha som metod styr senare vilket material som en författare får in. Det är därför viktigt att tänka på vilka olika urvalsmetoder det finns och vilka fördelar och nackdelar som varje metod har. Vi har i vår studie gjort ett strategiskt urval och det

innebär att vi har valt ut personer som vi anser har haft kunskap om det område som vi har studerat. Något som man ska ha i åtanke när man gör ett strategiskt urval är att inte bli för strategiskt då det kan leda till att man avskärmar sig själv och ser inte den större helheten. Att tänka utanför och tänka att man kanske inte bara ska intervjua individer som har liknande kunskap om området utan intervjua från ett annat håll med (Alvehus, 2013). Det sker i denna studie då vi har intervjuat både föräldrar och förskollärare.

Vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer varav tre med förskollärare och fem med föräldrar. Alla tillfrågade personer har valt att delta i studien. Vi har medvetet valt att inte ta föräldrar och förskollärare från samma område eller förskola för att få stor variation i empirin till studien och få en bredare syn. Förskollärarna i studien är valda liksom föräldrarna individuellt och alla tre förskollärare kommer ifrån mindre städer. En av förskollärarna arbetar på en förskola och de andra två på en annan. Intervjupersonerna i studien kommer ifrån olika områden geografiskt sett, de har olika förutsättningar och resurser samt en variation av erfarenheter sedan tidigare

3.4 Genomförande

Vi började med att utgå från en idé som vi hade om samtalets betydelse och att vi ville undersöka området kring kommunikation. Vi valde att fokusera på hur föräldrarna och förskollärarna ser på den dagliga kommunikationen mellan dem. Planeringen och genomförandet av studien kan beskrivas i fyra olika delar:

1. Skapa en idé, som har beskrivits ovan.

2. Att börja läsa in oss på ämnet för att få en bredare förkunskap samt skriva.

3. Konstruera frågor och genomföra intervjuer samt transkribera det insamlade materialet.

4. Att analysera det insamlade materialet.

Andra delen av studien började vi med att läsa in oss på ämnet där vi delade upp litteraturen och studerade olika infallsvinklar på området. Samtidigt arbetade vi fram en inledning, ett syfte och en frågeställning.

Den tredje delen av studien var att sammanställa intervjufrågor, genomföra intervjuerna samt transkribera materialet. Detta gjorde vi genom att ta kontakt med först föräldrar och fråga dem om intresse av att medverka i vår studie, och efter samtycke började vi konstruera frågor. Sen genomfördes intervjuerna på platser som informanterna fick bestämma. Orsaken till valet av att låta föräldrarna och förskollärarna välja plats för intervjun var för att vara så flexibla som möjligt och låta dem välja en trygg miljö med möjlighet till att prata fritt. När individer känner trygghet bidrar det enklare till en mer öppen diskussion vilket gynnar att vi får djupare kunskap och förståelse om deras tankar.

Att hitta en plats som passade alla skulle varit omöjligt då alla hade olika förutsättningar med tid och möjlighet att ta sig till vissa ställen. Genom att ge dem valet av plats och tid hjälpte det oss i att intervjuerna skulle ske på ett smidigt sätt. Efter intervjuerna med föräldrarna började vi delvis konstruera klart frågorna till förskollärarna och gick sen ut och intervjuade informanterna i studien.

Efter att alla intervjuerna var genomförda, sammanlagt åtta stycken började vi transkribera det insamlade materialet. Den fjärde delen vi gjorde var att analysera det insamlade materialet.

3.5 Analysförfarande

Vi har använt oss av en innehållsanalys, och vi har delat upp resultatet och analysen i teman. En innehållsanalys innebär enligt Larsen (2009) att analysen utgår ifrån vilken identitet, gemensamma drag och de samband som finns i empirin. En innehållsanalys utgår ifrån mönster och tema.

Vi började med att transkribera det insamlade materialet från intervjuerna och detta gjorde vi genom att dela upp de åtta genomförda intervjuerna mellan oss, därav fem med föräldrar och tre med förskollärare. Efteråt gick vi igenom varandras transkriberingar för att få en förståelse för intervjuernas helhet. Genom att få en helhetssyn hjälper det oss att få syn på det innehåll samtalet har, vilka tankar och åsikter föräldrar har om delaktighet och inflytande i kommunikationen sammantaget, samt vilka skillnader och likheter som finns. När transkriberingen var helt klar delade vi upp innehållet i olika område för att få fram vilka likheter och skillnader som fanns. Genom

att skapa mönster på de skillnader och likheter som finns leder det till att områden kan bildas. Utifrån dessa områden skapades senare tema och dessa blev:

1. Föräldrars kontakt i samtalet med förskollärare

2. Den dagliga dialogen

3. Den dagliga informationen

4. Föräldrars delaktighet och inflytande som aktörer

Efter uppdelningen i teman började analysprocessen då vi gjorde utdrag ur intervjuerna. Dessa utdrag delade vi in efter de mönster som vi såg och skapade de samband som fanns och jämförde dessa. Reflektionerna utifrån intervjuerna utgick från olika perspektiv och synsätt på de teman som transkriberingen innehåller. Detta kopplades senare samman med teori och tidigare forskning. Kritiken som finns av att skapa tema och mönster är att det är lätt hänt att relevant information väljs bort för att det inte passar in i det mönster och de teman som är valda. Det skulle kunna leda till en begränsning och en fara att verkligheten och informanternas tankar inte kommer till sin rätt. Att behöva begränsa sig kan både vara negativt och positivt. I vår studie såg vi det som en fördel då det fanns en tidsram för studien och därför var det viktigt att kunna välja bort information som inte ingick i de mönster som fanns i våra frågeställningar.

Tydlighet behövs i ett analysarbete och en tydlig linje i vad som empirin är kopplad till och vad som skall beskrivas av informanternas verklighet. Kopplingen i vår empiri är till vårt syfte och våra frågeställningar om föräldrars och förskollärares tankar om kommunikationen.

3.6 Tillförlitlighet

En studies kvalitet är av stor betydelse och det är viktigt som författare och forskare att tänka på att studien ska kunna vetenskapligt bevisas och att studiens material ska vara av god kvalitet. I vetenskapliga sammanhang talar man om reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär och avser om resultatet är upprepningsbart. Kommer en annan forskare kunna samla in likvärdigt material och få samma resultat? Samtidigt måste forskaren ifrågasätta hur pålitlig resultatet och studien är (Alvehus, 2013). Larsen (2009) menar även att reliabilitet visar på den exakthet och noggrannhet som har gjorts.

Utifrån en kvalitativ studie finns en problematik när det diskuteras reliabilitet. Resultatet av intervjuer kan bli väldigt olika, för de är väldigt personliga och därför kan det vara svårt att ha en hög reliabilitet. I studien framkommer det hur olika människors verklighet är och att det finns en stor påverkan över hur svaret blev utifrån informanternas verklighet. Vår studie är därför inte oberoende av deras påverkan på och deras syn av verkligheten.

Validitet innebär eller avser om det resultat som vi har kommit fram till är det som vi undersökt och velat undersöka (Alvehus, 2013). Validiteten i intervjuer blir högre då forskaren vet vad som ska studeras. Larsen (2009) menar att det finns en stor risk att validiteten blir påverkad utav intervjupersonerna eftersom personen kan samtala och lägga fram olika områden och saker beroende på vilken gång det är och situation. Det här kan orsaka att människor inte säger likadant utan har flera eller olika åsikter.

Det är en mer flexibel metod enligt Larsen (2009) då författaren kan anpassa studien och ta upp saker som kan bidra till resultatet i studien. Det gäller även för analys av resultatet då det är svårt att få samma analys då individer tolkar olika. Som Alvehus (2013) menar är våra tolkningsprocesser baserade på den verklighet vi lever i och hur vi tolkar den. Individer väljer ut vilken del av verkligheten de vill använda och sätter in det i ett sammanhang.

I vår studie har vi försökt att nå validitet på en hög nivå genom att vi hela tiden har utgått ifrån vårt syfte och våra frågeställningar Vi ha också ansträngt oss att vara noggranna i forskningsprocessens alla delar (Larsen, 2009).

3.7 Forskningsetiska överväganden

Informationskravet - Information till de personer som medverkar i studien ska finnas och det ska framkomma vilket syfte studien har samt vilka moment som kommer att ingå och på vilket sätt. Kunskapen om att medverkan i studien är frivillig ska framkomma samt vad all information som samlas in kommer att användas till och var den kommer att publiceras. Denna informationens storlek och detaljer är väldigt olika beroende av vilken sort av text som författaren vill skapa (Vetenskapsrådet, 2011). Vi gav ut muntlig information till berörda före intervjutillfällena, och innan intervjuerna

genomfördes fick personen den muntliga informationen upprepad för sig.

Samtyckeskravet – Innebär att informanterna under hela studiens genomförande har rätt till att själv bestämma över den medverkan han eller hon vill delta i samt i vilken form. Informanterna har även rätt att mitt i studien avsluta sin medverkan oberoende av orsak (Vetenskapsrådet, 2011). Under studiens process har det funnits ett samtycke från alla berörda och valmöjligheten har funnits under hela processen att dra tillbaka sitt samtycke.

Konfidentialitetskravet – Innebär att det insamlade materialet inte går att identifiera, det vill säga att alla uppgifter skall behandlas med största möjliga konfidentialitet och alla insamlade personuppgifter skall finnas så att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2011). I studien har allting varit konfidentiellt och därför har vi gett personerna i studien alias då vi inte vill att det ska gå att utläsa vem intervjupersonerna är utifrån svaren som getts.

Nyttjandekravet – innebär att informera om vad materialet kommer att användas till och att det kommer användas till forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2011). Vi har berättat om vad det insamlade materialet kommer att användas till och i vilket syfte det är insamlat i. Det insamlande materialet ska användas till ett examensarbete där syftet med materialet är att belysa den dagliga kommunikationen mellan förskollärare och föräldrar.

3.8 Metoddiskussion

Valet av kvalitativ metod har för oss blivit till en fördel då kvalitativ metoder har de egenskaper som vi vill studera. För vi vill se de samband, skillnader och likheter som finns och vi vill jämföra föräldrars och förskollärares tankar och åsikter i studien. En nackdel med kvalitativ metod är enligt Alvehus (2013) att studien kan vara svår att vetenskapligt bevisa då det handlar hur människor upplever saker och vilken roll människor har i verkligheten som aktörer. Det har varit till en fördel för oss då det är människors upplevelser om saker som vi vill studera och vilken roll människor har i sammanhanget förskolan.

Valet av att föräldrarna och förskollärarna fick välja plats och tid såg vi som en fördel då det var enklare för oss att vara flexibla. Fördelen var att föräldrar och förskollärare fick

vara på en plats som de ansåg vara trygg och på en tid som passade deras schema. Vi tänker att troligen skulle det inte funnits någon större skillnad i intervjuerna om vi bestämde plats och tid men det hade blivit svårare att få samtycke på föräldrarnas och förskollärarnas tid och villkor.

Studiens resultat kan ha påverkats utav urvalet vi har valt av föräldrar i studien då det förekommer en relation mellan oss och föräldrarna samt förskollärarna. I likhet med att där finns en relation till förskollärare utbildningen från en del av intervjupersonerna. Det har skapat en för förståelse och bidragit med erfarenheter som kan ha påverkat resultatet på ett sätt som skiljer sig om vi hade valt andra informanter att intervjua. Dock ser vi fördelen med att använda sig av personer som är insatta i förskolans verksamhet och som kan ha mer kunskaper.

4. Resultat och analys

I denna del av studien kommer vi att redogöra för resultat och analys som är uppdelad i fyra olika temaavsnitt. Utifrån det insamlade materialet har vi skapat fyra teman vilka är; Föräldrars kontakt i samtalet med förskollärare, den dagliga dialogen, den dagliga informationen samt föräldrars delaktighet och inflytande som aktörer. Dessutom har vi i slutet en sammanfattning där vi besvarar frågeställningarna med hjälp av empirin, teori och tidigare forskning.

I det första temat redogör vi för hur föräldrar ser på kontakten med förskollärare och hur det sker i en relation samt förskollärarnas tankar om kontakten utifrån deras perspektiv. I det andra temat redogörs hur dialogen ser ut och vilken betydelse den har för kommunikationen mellan föräldrar och förskollärare och vilka faktorer som påverkar dialogen. Det tredje temat handlar om den dagliga informationen som vi redogör för utifrån föräldrars och förskollärarnas tankar och åsikter om hur informationen ser ut och vad som är viktigt och betydelsefullt. Det fjärde och sista temat är om den delaktighet och det inflytande som föräldrarna har som aktörer där vi belyser centrala tankar och åsikter som föräldrar och förskollärare har om vikten av delaktighet och inflytande.

Valet av att dela upp resultatet och analysen i teman och avsnitt beror på att det blir en mindre komplicerad struktur och att varje avsnitt har sin egen relevans. Utifrån det kan vi enklare visa upp det insamlade materialet och resultatet om hur vi har tolkat och tänkt kring föräldrarnas tankar och åsikter. Vi har även valt att dela upp resultat- och analysdelen i två delar. I den första delen som presenteras i fyra teman redovisas föräldrarnas och förskollärarnas tankar och åsikter tillsammans med våra tolkningar och reflektioner över vad de har att berätta. I den andra delen av resultat och analys sammanfattas resultaten i förhållande till studiens frågeställningar och analyseras relaterade till teori och tidigare forskning. Orsaken till valet att dela upp analysen var att separat visa på vad som är våra tankar, och hur vi har tolkat föräldrarna och förskollärarnas åsikter.

När vi tar upp informanterna i studien kallar vi dessa förskollärare A, B och C och förälder 1, 2, 3, 4 och 5. När vi tar upp allmänt om förskolans personal använder vi begreppet pedagoger. Orsaken till det är att det inte bara är förskollärare som arbetar i

förskolan utan där finns annan pedagogisk personal som har samma stora del i helheten.

Vi kommer under dessa avsnitten att ställa frågor som inte alltid kommer att bli besvarade. Orsaken till valet att ställa frågor men inte svara på vissa av dem är för att väcka läsarens tankar och börja reflektera själv. Det finns inte alltid bara ett svar på frågorna utan flera och varje individ har sin egna rätt att tolka och tänka över vad som kan vara ett svar.

4.1 Föräldrars kontakt i samtalet med förskollärare

I detta avsnitt redogör vi för kontakten och betydelsen av den. Genom kontakten mellan föräldrar och pedagoger blir det en bild av hur kommunikationen och samtalen fungerar på förskolan.

Jag tycker kontakten fungerar bra, ställer jag frågor till personalen svarar de gärna på dem (förälder 1).

Den här kontakten med förskolan tycker jag är väldigt positiv (förälder 5).

Förälder 1 och 5 anser att kontakten är positiv och fungerar bra med pedagogerna på deras barns förskolor. Föräldrarna menar att ställer föräldrar frågor så svarar pedagogerna gärna på dessa. Föräldrarna upplever kontakten som positiv tolkar vi det som när pedagogerna svarar på frågorna. Vi får en upplevelse av att föräldrarna i studien har samma uppfattningar om deras kontakt med förskolan men det kan finnas skillnader mellan föräldrarna i studien som anser att kontakten är positiv. Det kan finnas andra föräldrar som kan ha en helt annan syn på kontakten mellan förskolan och pedagoger.

Kontakten är viktig för att få ett bra samarbete med barnen och föräldrar (förskollärare C)

Kontakten är viktig för ett överlämnade och att det förs en dialog vid överlämnandet men även när barnen blir hämtade (förskollärare B)

Förskollärare C och B tar upp betydelsen av kommunikation för förskollärarna och dialogen vid lämning och hämtning av barnen. Vi anser att det behövs ett samarbete mellan förskola och föräldrar. För att skapa ett samarbete kan det behövas pedagoger som är flexibla i mötet med föräldrar för att uppnå fungerande relationer. Det kan vara väldigt komplext att möta föräldrar beroende på att alla människor har olika

personligheter, förutsättningar och villkor.

Att föräldrar får ett överlämnande när de lämnar barnet på morgonen skapar en tillit och en trygghet både för barnet, föräldrarna och pedagogerna menar förskollärare C och B. Vad händer med relationen om det inte finns ett överlämnade som fungerar? Hur skiljer sig ett fungerande överlämnande mot ett överlämnande som inte fungerar?

Enligt vårt tolkning är kontakten en viktig del för förskollärare C och B för att bygga upp ett fungerande överlämnande. Det är väldigt svårt att avgöra vad som är ett fungerande överlämnande vid lämning och hämtning. Kontakten har betydelse för förskollärare C och B för att få ett fungerade samarbete. Kontakten kan ge en möjlighet till att barn och föräldrar upplever en trygghet i överlämnandet oavsett hur en överlämning utspelar sig.

Det beror på när jag lämnar. Är det halv åtta när de delar upp sig på de olika avdelningarna då blir det oftast att man bara hinner att säga hej då till barnen och där blir det ingen kommunikation på samma sätt. Om man har frågor och då får man vänta till senare eller så får jag stanna kvar. (förälder 4)

Enligt förälder 4 påverkar tidpunkten då lämning och hämtning sker vilken kontakt de får med pedagogerna. Förälder 5 tar också upp att tidpunkten vid lämning är avgörande för kontakten med pedagoger.

Enligt vår tolkning får föräldrarna endast den dagliga hälsningen vid vissa tidpunkter. Lämnar de sina barn till frukost eller hämtar vid mellanmålet kan det innebära att det blir svårare att få kommunikation med pedagoger för att det händer annat.

En annan aspekt som förälder 4 tar upp är att kommunikationen kan påverkas när avdelningarna delar upp sig. Lämnar föräldrar när de delar upp sig blir det mindre tid för samtal och kontakt mellan förskollärare och föräldrar. Förälder 4 menar att om det är något viktigt får föräldrarna stanna och fråga pedagogerna senare när verksamheten ger möjlighet för ett samtal.

Vårt sätt att se det är att de olika förutsättningarna som förskolor har gör att kontakten sker på olika sätt. Förskolor som har andra rutiner när det gäller avdelningarnas uppdelning och rutiner som frukost, lunch och mellanmål kan göra att kontakten mellan

föräldrar och pedagoger vid de tidpunkter blir annorlunda vid lämning och hämtning.

Det är inte alltid det fungerar med kontakt för de håller på att äta frukost och då har de inte mycket tid. (förälder 5)

Förälder 5 upplever att kontakten hindras för att det finns en personalbrist, vilken tidpunkt och vilken personlighet pedagogen har. Vetskapen om att det finns brist på pedagoger finns bland föräldrarna i studien då de menar att när saker och ting händer eller vid särskilda aktiviteter under dagen har pedagoger inte tid till att gå iväg och ta ett dagligt samtal med föräldrarna. Skapar detta en tidspress och ett stressmoment för pedagoger och föräldrar?

Personalbristen kan vara en faktor till att det finns tidspress och stressmoment. Kontakten kan bli svår när det inte finns någon annan personal som kan ta hand om avdelningen. Som vi ser det kan personalbristen vara en del att kommunikationens brister men det kan den göra ändå trots att det finns mer personal.

Personlighetens betydelse för kontakten tar både föräldrar och förskollärare upp.

Att man är olika som människor, olika personligheter. Olika sätt och ta. (Förskollärare B)

Personligheten spelar stor roll i den dagliga kontakten och det är relationen och vilken personlighet som gör att det klaffar. (Förälder 5)

Personligheterna hos pedagoger enligt föräldrarna är en viktig del som påverkar kontakten.Vi tolkar förälder 5 som att det kan vara ett problem med olika personligheter på pedagogerna som inte stämmer överens med föräldrarnas personligheter men varför kan det vara ett problem?

Men då kommer även personkemi som inte riktigt stämmer för ni har olika uppfattningar och syn på vad som är bäst. Kan det vara så är personligheterna inte går ihop? (Förälder 4)

Det är väldigt komplext då personligheterna är många på en förskola men det kan även vara en fördel att ha många olika personligheter i personalen. Pedagoger kan möta föräldrar på olika sätt än de pedagoger som inte är sociala. Pedagoger och föräldrar menar vi är de som har en personlighet som tar kontakt oavsett vem det är man möter. Är det lättare för en social förälder att ta kontakt med en social pedagog? Är

personligheterna lika blir då kontakten automatiskt bra?

Man har alltid olika relationer med olika föräldrar. Visa föräldrar är väldigt öppna och de kan man kanske skämta med och sådana saker men andra kan man inte göra det med och då blir det bara den informella så här har det vatt och så är det inte mer med det. Det är hur föräldrarna är som personer som jag sa vissa är skämtsamma och vissa vill ha den lättsamma men andra kan man inte ha de så för de förstår inte den ironin eller sådana saker. (Förskollärare A)

Förskollärare A menar även att föräldrarna kan ha olika personligheter och att som förskollärare finns det en känsla över vem man kan skämta med och vilka personer man inte kan. Enligt vår tolkning menar förskollärare A att det är de olika personligheterna som spelar in och att beroende på vilken personlighet som föräldrarna har leder till en olikhet i samtalet mellan pedagoger och föräldrar.

Enligt vår tolkning av personligheter kan det räcka med ett intresse som parterna har gemensamt för att kontakten ska fungera. Är det sociala lika viktigt om det finns samma intresse?

Öppenhet, respekt mot varandra och en profession, för det är mitt yrke att ha en professionell sida och att visa att jag kan utföra mitt yrke. Som föräldrar kan med deras arbete. Att stå rakryggad och säga att jag älskar mitt yrke. (förskollärare A)

Vi tolkar förskollärarna som att de har samma uppfattning, för att bygga en god kommunikation behövs det en ömsesidig respekt. Det behövs en öppenhet mot föräldrarna och deras åsikter samt tankar. Förskollärare B och A anser att det behövs stor lyhördhet mot vad föräldrarna vill samtala om och att hitta en väg till att förstå varandra. Förskollärare C hävdar att ärlighet kan vara en viktig faktor i en kommunikationsuppbyggnad.

Ärlighet, att man kör med öppna kort. Att man är lyhörd och respekterar varandra (förskollärare C)

Lyhördhet, respekt, att hitta en väg att förstå varandra och att man sätter det de vet om sitt barn främst (förskollärare A)

Enligt förskollärarna är öppenheten ett viktigt inslag för att de ska uppleva en god kommunikation. Vi tolkar betydelsen av öppenhet som att respektera varandra, att lyssna på varandra och hitta en väg till att förstå varandra som en del av öppenheten i kommunikationen.

Det är viktigt med en professionell sida som visar att jag kan utföra mitt yrke. (förskollärare A)

Förskollärare A anser att det är viktigt att ha en professionell sida för att pedagoger och föräldrar ska respektera varandra. Om det finns en brist på lyhördhet, respekt, öppenhet samt ärlighet i kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar. Hur svårt blir det då att bygga upp en fungerande kommunikation?

Varje kommunikation ser olika ut och finns det regler eller normer som säger hur kommunikationen ska vara för att den ska fungera? Pedagoger är väldigt olika precis som föräldrar och barn. Det kan leda till konsekvenser på möten mellan föräldrar och pedagoger. Vilka konsekvenserna blir kan bero på vem det är som man möter och hur individer möter varandra.

4.2. Den dagliga dialogen

I detta avsnitt redogörs för hur dialogen sker i kontakten och hur den fungerar. Dialogen finns ständigt närvarande i kontakten och i samarbetet.

Om det är något som jag själv har tagit upp t.ex. mitt barn har allergi och som gör att hon har jobbigt med toalettbesök. Då är det sådant jag frågar speciellt efter vad jag vill veta och oftast vet förskollärarna att jag vill ha reda på om det har hänt något speciellt runt detta med toalett besök. (förälder 4)

Dialogen mellan pedagoger och föräldrar kan ha betydelse som förälder 4 ser på det när ett barn har något problem t.ex. med allergi då är dialogen extra viktig mellan parterna för att barnet ska må bra. Det blir en kontinuerlig dialog mellan parterna och pedagogerna är med barnen en tredjedel av dagen vilket är många timmar av barnens dag. Det som händer under de timmarna barnen är på förskolan kan ha betydelse om föräldrarna och barnen får en lugn dag hemma. Det kan bli en värdefull hjälp för föräldrarna att hantera barnens eventuella problem när de kommer hem.

Vi tolkar förälder 4 att pedagogerna på den förskolan vet om deras eventuella problem och de vet att förälder 4 vill ha dialogen om hur det har gått för hennes barn i specifika situationer och det är en trygghet. Förälder 4 känner att pedagogerna tar ett ansvar för att barnet ska må bra. Föräldrarna upplever att dialogen fungerar men på förskolor där

dialogen inte fungerar mellan föräldrar och pedagoger kan det bli missförstånd som senare leder till en konflikt.

Att det finns en ärlighet, att även om det har skett ett misstag, som beror på den mänskliga faktorn har de ändå berättat det. För det är mycket möjligt att man inte får veta som förälder när personal gör fel. Men har det varit på den förskolan jag har mina barn, för en gång skedde det någonting, men de var väldigt öppna med att det här faktiskt hände idag och vi ska införa nya rutiner, det kommer inte ske igen och där. En ärlighet liksom, en öppenhet. (förälder 1)

Förälder 1 tar upp två aspekter som pedagoger och föräldrar kan ha gentemot varandra för att förtroendekapital ska vara på en bra nivå och bibehållas genom hela vistelsen på förskolan. Ett förtroendekapital innebär ett värde på att lita på en annan människa som byggs upp eller raseras via handlingar. Att vara ärliga och öppna med vad som har hänt kan vara viktigt för ett förtroendekapital. Misstag gör alla människor men om det aldrig lyfts upp kan det inte rättas till och då kan misstagen återkomma. Det kan skada förtroendet på sikt om pedagoger lägger locket på istället för att vara ärliga och öppna med misstag som sker på grund av den mänskliga faktorn.

Förälder 1 menar att pedagoger inte är robotar utan de är människor precis som föräldrar och misstag sker. Det är viktigt att pedagogerna tar misstagen på allvar och inte nonchalerar eller skojar bort misstagen utan behandlar och försöker göra något åt det när misstag uppstår. Förälder 4 har två barn och upplever med det ena barnet att dialogen inte fungerar för att pedagogen inte lyssnar på barnet eller föräldrarna. Vi tolkar att förälder 4 känner att förtroendet sjunker väldigt snabbt för att pedagogen inte lyssnar. Särskilt när pedagogen inte lyssnar på barnet som finns på förskolan. Det upplever förälder 4 som en mer negativ sak än att pedagogen inte lyssnar på föräldrarna och det kan få konsekvenser som medför ett lägre förtroende och mindre trygghet för föräldrarna.

Ett förtroende byggs upp under långt tid men kan raseras om parterna inte tar varandra på allvar. För att föra en dialog behövs även en mottagare och finns inte den hur fungerar dialogen då? Pedagoger, barn och föräldrar kan inte bara lära sig att lyssna utan de kan också lära sig att lyssna färdigt på varandra. Varför är det viktigt att lyssna färdigt?