Kvarteret Pokalen Dagvattenutredning
Uppdragsnr: 1052296 Version: 2 Datum: 20180504
Flens kommuns logga 2019-03-29
Uppdragsgivare: Flens kommun Uppdragsgivarens
kontaktperson: Viktor Ståhl och Martin Malmgren
Uppdragsledare: Marta Juhlén Teknikansvarig: Madeleine
Hjertstrand
Handläggare: Madeleine Hjertstrand, Ylva Egeskog Övrig medverkande: Eskil Österling
Kvalitetsgranskare: Marta Juhlén
2 2019-03-29 Dagvattenutredning Revidering A
Ylva Egeskog Madeleine Hjertstrand
Marta Juhlén
1 2018-05-04 Dagvattenutredning Ylva Egeskog
Madeleine Hjertstrand
Marta Juhlén
Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt
Detta dokument är framtaget av Norconsult AB som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult.
Beställaren har, om inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål.
Sammanfattning
På uppdrag av Flens kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning för kvarteret Pokalen i Flens tätort. En ny detaljplan ska upprättas för kvarteret för att reglera byggrätterna och göra dem mer flexibla, för att därigenom ge ökade möjligheter att bygga bostäder och
centrumverksamheter på ett centralt läge i Flen. Detta innebär att ett befintligt garage kommer att rivas, nya byggnader kommer byggas samt att minst 40% av ytorna i planområdet kommer göras genomsläppliga för dagvatten.
Förutspådda ändringar av nederbörden på grund av klimatförändringar samt förändring av andelen hårdgjorda/genomsläppliga ytor i området förväntas ge förändrade förutsättningar för
dagvattenhanteringen och föroreningsbelastningen. Efter exploateringen får inte mer dagvatten släppas ut än det gör idag. Den erfordrade magasinsvolymen har beräknats för ett 10-årsregn som ska fördröjas till befintligt dagvattenflöde. Magasinsvolymen har beräknats för tre olika befintliga dagvattenflöden, för att visa olika scenarier. Föroreningsbelastningen i området före och efter exploatering har räknats ut i programmet StormTac.
Fördröjning och magasinering av dagvattnet föreslås ske med gröna tak, växtbäddar och
dagvattenkassetter eller dagvattentunnlar, innan dagvattnet når det befintliga dagvattennätet som leder vattnet ut i recipienten Gårdsjön. Marken runt byggnader bör höjdsättas så att den lutar ut från husen och mot föreslagna dagvattenstråk. Det har även föreslagits att marken bör höjdsättas så att dagvattnet vid ett extremt stort regn rinner till området söder om planområdet, vid Eriksgatan, för att minimera risken att byggnader skadas.
Ur dagvattensynpunkt bedöms den föreslagna planen som positiv gällande både dagvattenflöden och föroreningar. En större del genomsläppliga ytor minskar dagvattenflödet, och med fördröjande
åtgärder innan dagvattnet når ledningsnätet så minskar risken för översvämning. Även
föroreningsbelastningen beräknas sjunka om föreslaget följs, och planförslaget bedöms inte påverka MKN för recipienten negativt.
Innehåll
Inledning och syfte 6
Planerad exploatering/planförslag 9
Underlag 10
Förutsättningar 11
Dimensioneringsförutsättningar 11
Orientering 12
Recipient 12
Skyddsvärda intressen 13
Geoteknik och grundvatten 13
Grundvatten 15
Markavvattnings-/sjösänkningsföretag 15
Befintlig dagvattenhantering 16
Avrinningsområde 16
Befintliga ledningar 17
Beräkningsförutsättningar 18
Befintliga dagvattenflöden 18
Befintlig föroreningsbelastning 19
Föreslagen dagvattenhantering 20
Beräkningsförutsättningar 20
Framtida dagvattenflöde 25
Erforderlig fördröjningsvolym 26
Föreslaget dagvattensystem 27
Fördröjningstunnlar 27
Dagvattenkassetter 28
Gröna tak 28
Konkret dagvattenlösning 30
Framtida dagvattenföroreningar utan rening 32
Höjdsättning 33
Avrinningsvägar vid extrem nederbörd 34
Planområdets lämplighet för bebyggelse 35
Slutsats 36
Litteraturförteckning 37
Bilagor
Bilaga 1 Befintligt dagvattensystem och avrinningsområden (med avrinningsvägar) Bilaga 2 Framtida dagvattensystem: Skiss för föreslaget dagvattensystemet Bilaga 3 Befintlig föroreningsbelastning
Bilaga 4 Framtida föroreningsbelastning
Inledning och syfte
I följande kapitel beskrivs planområdets omfattning, planerad exploatering, vilket underlag som erhållits samt dimensioneringsförutsättningar.
En ny detaljplan ska upprättas för kvarteret Pokalen i Flens tätort och i samband med detta har Norconsult AB tagit fram föreliggande dagvattenutredning på uppdrag av Flens kommun.
Syftet med detaljplanen är reglera byggrätter, samt ge en mer flexibel byggrätt och ändra
användningen för kvarteret till bostäder och centrumverksamhet. Därigenom önskas möjligheterna öka att bygga bostäder och centrumverksamheter i ett centralt läge i Flen.
Utredningsområdet (se Figur 1, Figur 2 och Figur 3) motsvarar ungefär 0,9 hektar och ligger i en lågpunkt vid skyfallssituationer. Det består av fastigheterna Pokalen 3, 5, 6, 7, 8 samt fastigheterna Orresta 2:119>1, 2:118>2, 2:120>2 och del av fastigheten Orresta 2:152>7, se Figur 4. Ett
flerbostadshus (4 till 5 våningar högt) ska uppföras på en lämplig plats inom fastigheterna Pokalen 7 och 8. Garaget som står idag inom fastigheten Pokalen 8 ska rivas.
Största tillåtna byggnadsarea enligt planbestämmelserna är för fastigheten Pokalen 6 är 75 m2 och idag står redan en befintlig byggnad med en area på cirka 60 m2 på denna fastighet, vilket betyder att en tillkommande byggnad får ha en byggnadsarea på max 15m2.
Det har observerats att dagvattensystemet blir överbelastat vid ett 2-årsregn och enligt Länsstyrelsens bedömning kan det bli upp till 1 m stående vatten i området vid ett 100-årsregn.
Syftet med dagvattenutredningen är att redovisa befintlig avrinning och föroreningsbelastning, beräkna framtida dagvattenflöden och föroreningar efter exploatering samt föreslå dagvattenlösningar som bidrar till en god vattenstatus och motverkar översvämningar. Dagvattnet ska tas omhand lokalt inom planområdet i den mån det är möjligt och det får inte släppas ut mer dagvatten än det släpps ut idag.
Det ska även utredas hur extrema regn kommer påverka området.
Figur 1. Dagvattnet leds ut i Gårdsjön söder om Flens tätort (eniro.se, 2018).
Gårdsjön
Figur 3. Utredningsområdet markerat med lila färg (eniro.se, 2018)
Planerad exploatering/planförslag
Enligt Flens kommuns planbestämmelser, se Figur 4, ska ett nytt flerbostadshus med en maximal byggnadsarea på 550 m2 byggas inom fastigheterna Pokalen 7 och Pokalen 8. Inom fastigheten Pokalen 6 får en ny byggnad med en maximal byggnadsarea på 15 m2 uppföras. Se Figur 5 för ungefärlig storlek och placering av nya byggnader. Befintligt garage med en byggnadsarea på cirka 140 m2 ska rivas och blir parkeringsyta.
Enligt plankartan för kvarteret Pokalen ska minst 40% av fastigheterna inom planområdet möjliggöra infiltration av dagvatten. Gräsytor och vägytor kommer bevaras som de är, därför blir det de
hårdgjorda ytorna och om möjligt takytorna som får göras genomsläppliga för dagvatten.
Figur 4. Plankarta för kvarteret Pokalen (Flens kommun, plankarta, 2018)
Figur 5. Randigt område visar hårdgjord yta som kan göras infiltrerbar för dagvatten och kryssmarkerat område visar ungefärlig placering och maximal storlek på eventuella framtida byggnader.
Underlag
Följande underlag har tillhandahållits av Flens kommun:
• Plankarta med bestämmelser (2018-02-08)
• Grundkarta (2018-02-01)
• Underlag över befintliga VA-ledningar (2018-02-08)
• Geotekniskt PM över Prins Wilhelms torg (som ligger bredvid Pokalen-området) (2018-02-12)
• Fördjupad översiktsplan för Flen (2018-02-19)
• Risk- och sårbarhetsbedömning av Flens stad (2018-03-21) Följande underlag har tillhandahållits av Sörmland vatten:
• Kommunal VA-karta (2018-02-16)
• Dagvattenutredning för området gjord av Sweco (2018-02-12)
Förutsättningar
Dimensioneringsförutsättningar
Flödesberäkningar och föroreningsberäkningar har gjorts för befintlig situation och för ett framtida förslag på dagvattensystem. Flödesberäkningar har utförts enligt Svenskt vattens publikation P110.
Det befintliga dagvattenflödet har beräknats för ett 0,5-, 1- och 2-årsregn och dessa flöden har använts som utflöden från planområdet för att räkna ut hur stor magasinsvolym som behövs. Olika utflöden - motsvarande regn med olika återkomsttider - har jämförts, eftersom det enligt
projektbeskrivningen och tidigare utredningar har visats att det har uppstått översvämningar nedströms planområdet vid 1- och 2-årsregn.
Framtida flödesberäkningar görs enligt Svenskt vattens publikation P110 för ett statistiskt 10-årsregn enligt P110. Nederbördsintensiteten förväntas öka på grund av förväntade klimatförändringar. Därför har dimensionerande regn multiplicerats med klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vattens
rekommendationer i P110. Även framtida flöden för ett 100-årsregn har räknats ut för att se hur stora flöden som fås vid ett extremregn.
Rinntiden har satts till 10 minuter då planområdet är relativt litet (Svenskt vatten P110). Det befintliga dagvattenflödet har använts som utflöde från området för att räkna ut erforderlig fördröjningsvolym.
Föroreningsmängder och koncentrationer beräknas utifrån schablonhalter i Stormtac. Även medelårsnederbörden i Stockholmsregionen på 636 mm/år är tagen från StormTac.
Vatten som inte får plats i ledningssystemet kan ge upphov till marköversvämning vid extrem nederbörd och ska kunna hanteras på markytan utan att skador uppkommer på byggnader och anläggningar. Därför har det även utretts var dagvatten bör ledas vid ett extremregn för att ge upphov till så små skador som möjligt.
Orientering
I följande avsnitt ges en beskrivning av aktuella recipienter, geotekniska markförhållanden,
markavvattningsföretag, grundvattenförhållanden och eventuella skyddsvärda områden inom och i anslutning till planområdet
Recipient
Kvarteret Pokalen avvattnas idag via befintligt dagvattensystem som leder dagvattnet genom
Sveaparken (väster om planområdet) och sedan pumpas det ut i recipienten Gårdsjön söder om stan.
Gårdsjön är ca 75 hektar i storlek. Flensån mynnar ut i Gårdsjön och sedan rinner vattnet vidare västerut från Gårdsjön till sjön Valdemaren, se Figur 6. Till sjön leds det renade avloppsvattnet från Flens avloppsreningsverk. Vid bräddning i pumpstationer på ledningsnätet, kan orenat avloppsvatten tillföras Gårdsjön direkt från pumpstationen vid Eksjövägen, eller indirekt via bräddningar till Flensån.
Figur 6. Vattnets rinnriktningar till och från Gårdsjön (VISS, 2018). Planområdet är inringat med svart cirkel.
Gårdsjön får även ta emot dagvatten från Flens stad, direkt eller indirekt via Flensån. Enligt
Vatteninformationssystem Sverige, VISS, uppnår Flensån och Gårdsjön måttlig ekologisk status, ej god kemisk status och de har problem med miljögifter. Sjön är övergödd på grund av höga halter av fosfor och kväve. Undersökningar 1997 visar att sjöns bottensediment innehåller bland annat höga halter av zink, kvicksilver och koppar. Utsläpp av framför allt avloppsvatten gör sjön olämplig som badsjö. Kapacitetsproblem kan uppstå vid inläckage av ovidkommande vatten till vattenledningarna (källa: Flens kommun).
Miljökvalitetsnormer, MKN, används för att ange krav på vattenkvaliteten vid en viss tidpunkt inom vattenförvaltningen. Enligt VISS ska god ekologisk status uppnås för Gårdsjön och Flensån år 2027.
Skyddsvärda intressen
Enligt riksantikvarieämbetet så finns det inga fornlämningar i planområdet eller i Sveaparken (RAA, 2018). Planeringsunderlaget på Länsstyrelsens WebbGIS redovisar inte heller några typer av natur- eller kulturvärden inom planområdet (2018), se Figur 7.
Figur 7. Översikt över natur- och kulturvärden inom planområdet som är markerat med svart cirkel.
Symbolförklaring för symbolerna närmast planområdet: Blå prick-streckad linje visar ungefärlig gräns för standskyddsområde och grönrandigt område visar Stenhammars område för riksintresse för naturvård (Länsstyrelsen, 2018).
Geoteknik och grundvatten
Enligt SGU:s kartvisare består marken inom utredningsområdet i huvudsak av gyttjelera med låg genomsläpplighet, endast en liten del av nordöstra hörnet av området består av isälvsediment med hög genomsläpplighet, se Figur 8 och Figur 9. Möjligheterna till infiltration är således dåliga i nästan hela planområdet. Söder om planområdet finns ett område av morän med medelhög
genomsläpplighet.
I sydvästra delen av planområdet vid Eriksgatan, se Figur 11, finns det därför en risk att det ansamlas dagvatten vid stora regn. Höjdsättningen bör anpassas efter detta så att risken för att byggnader skadas minimeras.
Figur 8. Jordartskarta (SGU, 2018). Ungefärligt planområde är markerat med svart cirkel. Gula områden med blå streck på representerar områden av gyttjelera/lergyttja, enfärgade gula områden representerar glacial lera, rödmarkerade områden representerar berg, grönmarkerade område representerar isälvssediment och ljusblå områden representerar morän.
Figur 9. Karta över markens genomsläpplighet i planområdet (SGU, 2018). Grönt område har låg
genomsläpplighet, gult område har medelhög genomsläpplightet och rosa område har hög genomsläpplighet.
Grundvatten
Ingen information om grundvattennivåer finns i området (VISS, 2018)
Markavvattnings-/sjösänkningsföretag
Det finns inga markavvattningsföretag i området (Källa: Länsstyrelsen i Sörmland).
Befintlig dagvattenhantering
I följande kapitel beskrivs avrinningsområde, befintliga dagvattenflöden och föroreningshalter.
Kvarteret Pokalen består idag av stadsbebyggelse som ska förtätas med nya byggnader. Planområdet är cirka 0,9 ha i storlek och ligger i en sänka. Angränsande områden består även de av
stadsbebyggelse.
Området avvattnas idag via dagvattenbrunnar till befintligt dagvattensystem, se Bilaga 1 och Figur 10.
Dagvattensystemet leder dagvattnet genom Sveaparken, som ligger väster om planområdet (se Figur 3), och sedan pumpas det ut i Gårdsjön som ligger söder om Flens tätort, se Figur 1.
Figur 10. Befintliga dagvattenledningar i planområdet i grönt.
Tidvis har Sveaparken haft översvämningsproblem och man har i tidigare dagvattenutredningar tagit fram förslag på magasin som skulle kunna placeras i Sveaparken för att förhindra översvämningar. I dagsläget finns dock inga dagvattenmagasin i Sveaparken (enligt Sörmland vatten).
Avrinningsområde
Eftersom angränsande områden till kvarteret Pokalen består av stadsbebyggelse, med befintliga dagvattensystem som avvattnar dem, har avrinningsområdet till kvarteret Pokalen antagits vara lika stort som planområdet, se Figur 11.
Avrinningsområdet är 0,9 ha stort och består idag av cirka 60% hårdgjord yta, 20% takyta och 20%
grönyta. Efter förtätningen förväntas området bestå av 50% hårdgjord yta, 25% takyta och 25%
grönyta.
Dagvattnet rinner över marken ner i dagvattenbrunnar och sedan vidare i det befintliga
dagvattensystemet genom Sveaparken och når till sist Gårdsjön. Markens lågpunkt är i sydvästra hörnet av avrinningsområdet och det är även där det befintliga dagvattennätet leds ut ur planområdet och vidare västerut mot Sveaparken. För att se hur dagvattnet rinner i avrinningsområdet samt lågpunkter, se Bilaga 1.
Figur 11. Avrinningsområdet markerat med blå linje och lågpunkt med röd ring.
Befintliga ledningar
Underlag över befintligt VA-nät har erhållits av kommunen och Sörmland vatten och presenteras i Bilaga 1.
Övriga ledningsägare som har befintliga ledningar i området är Skanova, Solör Bioenergi Fjärrvärme AB, Telenor Sverige AB och Vattenfall Eldistribution (Ledningskollen, 2018-04-03).
Det bör observeras att det går en ledning under bostadshuset som ligger på fastighet Pokalen 3. Två stycken rännstensbrunnar med tillhörande dagvattenledning öster om bostadshuset ansluter till den befintliga spillvattenledningen västerut under huset, och sedan vidare söderut.
Beräkningsförutsättningar
Flödesberäkningar och föroreningsberäkningar har gjorts för befintlig situation samt för ett framtida förslag på dagvattensystem. Flödesberäkningar har utförts enligt Svenskt vattens publikation P110.
Det befintliga dagvattenflödet har beräknats för ett 0,5-, 1- och 2-årsregn och dessa flöden har använts som utflöden från planområdet för att räkna ut hur stor magasinsvolym som behövs. Regn med olika återkomsttider har jämförts, eftersom det enligt projektbeskrivningen och tidigare utredningar har visat att det har uppstått översvämningar nedströms planområdet vid 1- och 2- årsregn.
Rinntiden har satts till 10 minuter (Svenskt vatten P110) då planområdet är relativt litet. Erforderlig fördröjningsvolym tas fram i kapitel 4. Föroreningsmängder och koncentrationer beräknas utifrån schablonhalter från Stormtac.com. Även medelårsnederbörden på 636 mm/år är tagen från StormTac.
Befintliga dagvattenflöden
Befintliga flöden har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikationer P110 och P104, enligt följande formel:
Q = A · φ · i Q = flöde [l/s]
A = avrinningsområdets totala yta [ha]
φ = avrinningskoefficient [-]
i = dimensionerande regnintensitet [l/(s,ha)]
Det dimensionerande flödet från respektive avrinningsområde erhålls då hela området bidrar med avrinning, d.v.s. då den mest avlägsna punkten inom avrinningsområdet bidrar med avrinning. Den yta som bidrar till avrinning kallas den reducerade arean och erhålls genom att en avrinningskoefficient multipliceras med den totala ytan. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som avrinner på ytan efter infiltration och ytvattenlagring.
Den dimensionerande rinntiden sätts lika med regnvaraktigheten, varvid det dimensionerande flödet (Q) erhålls. Varaktigheten, regnintensiteten, reducerad area, avrinningskoefficienterna samt de befintliga dagvattenflödena presenteras i Tabell 1.
Tabell 1. Befintliga dagvattenflöden
Area
[ha] φ Red area [ha]
Varaktighet [min]
i för 0,5/1/2/100-
årsregn [l/s,ha]
Q0,5- årsregn
[l/s]
Q1- årsregn
[l/s]
Q2- årsregn
[l/s]
Q100- årsregn
[l/s]
Grönyta 0,21 0,10 0,02 10 85,2/106,9/
134,1/488,8 1,70 2,14 2,68 9,78 Asfaltyta 0,51 0,80 0,41 10 85,2/106,9/
134,1/488,8 34,93 43,83 54,98 200,4 Takyta 0,18 0,90 0,16 10 85,2/106,9/
134,1/488,8 13,63 17,10 21,46 78,21
Summa 0,90 - 0,59 - - 50 63 79 288
Befintlig föroreningsbelastning
Befintlig föroreningsbelastning har beräknats för detaljplanområdet med hjälp av databasen Stormtac.
Beräkningarna baseras på schablonvärden uppbyggda av uppmätta värden i dagvatten från olika marktyper. Vidare används det årliga flödet beräknat från produktionen av årlig nederbörd, area och avrinningskoefficient (Larm, 2018). Detaljplanområdet är indelat i marktyperna väg, parkering, takyta och blandat grönområde.
Föroreningskoncentrationer och föroreningsmängder för detaljplanområdet redovisas i Tabell 2.
Beräkningarna redovisas även i Bilaga 3.
Tabell 2. Befintliga beräknade föroreningskoncentrationer och föroreningsmängder
Ämne
Befintliga
föroreningskoncentrationer (µg/l)
Befintliga föroreningsmängder
(kg/år)
P 120 0.46
N 1900 7.2
Pb 7.2 0.03
Cu 20 0.08
Zn 46 0.18
Cd 0.4 0,002
Cr 7.3 0.03
Ni 5.7 0.02
Hg 0.05 0,0002
SS 65 000 250
Olja 550 2.1
Enligt EU:s ramdirektiv för vatten får inte planen medföra negativ påverkan på MKN för recipienten.
Detta innebär att beräknad befintlig föroreningsbelastningen från planområdet inte får öka efter planerad exploatering. Framtida föroreningsbelastning beräknas i avsnitt 4.5.
Föreslagen dagvattenhantering
Förtätningen av kvarteret Pokalen leder till förändrade dagvattenflöden och ett förändrat föroreningsinnehåll i dagvattnet. I framtiden väntas även klimatförändringar leda till förändrade dagvattenflöden, varför det också bör beaktas vid dimensionering av framtida dagvattensystem.
I följande kapitel presenteras framtida dagvattenflöden, erfordrade fördröjningsvolymer, föreslaget system för dagvattenhantering, översiktliga principer för höjdsättning av området och hantering av ett 100-årsregn. De fördröjningslösningar som föreslås är:
• Gröna tak
• Fördröjningstunnlar alternativt kassettmagasin
• Växtbäddar
Beräkningsförutsättningar
Flödesberäkningar och föroreningsberäkningar har gjorts för befintlig situation och för ett framtida förslag på dagvattensystem. Framtida flödesberäkningar görs enligt Svenskt vattens publikation P110 för ett statistiskt 10-årsregn med klimatfaktor på 1,25 enligt P110. Även framtida flöden för ett 100- årsregn har räknats ut för att se hur stora flöden som fås vid ett extremregn.
Rinntiden har satts till 10 minuter då planområdet är relativt litet. Det befintliga dagvattenflödet har använts som utflöde från området för att räkna ut erforderlig fördröjningsvolym. Föroreningsmängder och koncentrationer beräknas utifrån schablonhalter från Stormtac.com. Även medelårsnederbörden på 636 mm/år är tagen från StormTac.
Enligt plankartan ska minst 40% av ytorna möjliggöra infiltration av dagvatten, vilket innebär att ungefär 0,36 ha inom planområdet ska vara genomsläppligt för dagvatten. Två förslag för att uppnå detta har tagits fram; ett med gröna tak på tillkommande byggnader och ett utan gröna tak.
Ytorna som idag utgörs av vägar förväntas bevaras som de är. Gräsytorna kommer minska med 15 m2 på grund av att en byggnad kommer placeras på fastighet Pokalen 6. Gräsytorna kommer utgöra cirka 0,21 ha, vilket innebär att 0,15 ha av befintlig hårdgjord yta mellan husen och/eller takytorna behöver göras om till genomsläpplig yta för att uppnå 40%. Se Tabell 3 och 4.
Exempel på genomsläppliga ytor är till exempel gräsarmering eller plattbeläggning, se Figur 15 och Figur 16, men det kan även vara gräsytor, växtbäddar eller planteringsytor.
Med gröna tak på tillkommande byggnader:
De tillkommande takytorna utgör 0,06 ha. Ett förslag är att 75% av dessa nya takytor förses med gröna tak - då ger det 0,045 ha genomsläpplig yta. Om då 0,11 ha, motsvarande ca 70%, av den hårdgjorda ytan mellan bostadshusen görs genomsläpplig så uppfylls kravet att 40%, d.v.s. 0,36 ha, av planområdet ska vara genomsläppligt för dagvatten. Se Figur 12 och Tabell 3 nedan samt Bilaga 2.
Tabell 3. Ytor i planområdet efter exploatering. Nya byggnader förses delvis med gröna tak.
Yta
Areafördelning (ha) med gröna tak på nya
byggnader
Kommentar
Gräsyta 0,21
Gräsytorna minskar med 15 m2 eftersom en ny byggnad på fastighet Pokalen 6 tillkommer
Vägyta 0,28 Behålls som förut
Asfaltyta 0,16 – 0,11 = 0,05
0,11 ha, motsvarande ca 70%, av den hårdgjorda ytan mellan bostadshusen görs genomsläpplig för dagvatten Genomsläpplig yta
(gräsarmering/plattor) 0,11 Se ovan
Gröna tak 0,06 * 0,75 = 0,045 75% av de tillkommande husens tak antas förses med gröna tak
Takyta 0,22 – 0,045 = 0,18 Takyta utan gröna tak
Total yta: 0,9
Utan gröna tak på tillkommande byggnader:
0,15 ha av den hårdgjorda ytan mellan husen, d.v.s. cirka 90 %, måste göras genomsläpplig för dagvatten. Detta för att kravet att 40 % av ytorna i planområdet ska vara genomsläppliga ska uppfyllas. Se figur 12 och Tabell 4 nedan samt Bilaga 2.
Tabell 4. Ytor i planområdet efter exploatering. Inga gröna tak på nya byggnader.
Yta
Areafördelning (ha) utan gröna tak på nya
byggnader
Kommentar
Gräsyta 0,21
Gräsytorna minskar med 15 m2 eftersom en ny byggnad på fastighet Pokalen 6 tillkommer
Vägyta 0,28 Behålls som förut
Asfaltyta (inkl vägyta) 0,16 - 0,15 = 0,01
0,15 ha, motsvarande ca 90%, av den hårdgjorda ytan mellan bostadshusen görs genomsläpplig för dagvatten Genomsläpplig yta
(gräsarmering/plattor) 0,15 Se ovan
Takyta 0,22
Total yta: 0,9
Figur 12. Ytor efter exploatering.
För att göra 70%, eller 90% utan gröna tak, av de hårdgjorda ytorna mellan husen genomsläppliga rekommenderas gräsarmering eller grus- och stenbelagda ytor, se Figur 15 och Figur 16. Ytterligare ett alternativ är att anlägga växtbäddar, se Figur 13 och 14. Växtbäddar skulle till exempel kunna anläggas i området mellan Kungsbrogatan och den nya byggnaden som planeras byggas på fastighet Pokalen 7.
Växtbäddar kan anläggas i anslutning till byggnader, det skapar dels ett visuellt intryck av att byggnaden möter omgivande landskap på ett fint sätt, samt att växtbädden fördröjer dagvatten som rinner ner från byggnaden. Viktigt är dock att ha korrekt isolering av byggnadens grund, så att dagvatten inte tränger in i grunden. Vid utlopp i växtbädden bör det läggas erosionsskydd, t.ex. i form av stenar. Det är även viktigt att välja passande växter, för att minska risken för att rötterna växer in i grunden.
Figur 13. Exempel på växtbädd vid byggnad
Figur 15. Exempel på genomsläpplig yta (gräsarmering) (Foto: Norconsult).
Figur 16. Exempel på genomsläpplig yta (plattbeläggning) (Foto: Norconsult).
Framtida dagvattenflöde
Framtida flöden har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikationer P110 och P104, enligt följande formel:
Q = A · φ · i · klimatfaktor Q = flöde [l/s]
A = avrinningsområdets totala yta [ha]
φ = avrinningskoefficient [-]
i = dimensionerande regnintensitet [l/(s,ha)]
Klimatfaktor = 1,25 (enligt kapitel 1.8.3 i P110)
Ett nytt flerbostadshus med en maximal byggnadsarea på 550 m2 kommer tillkomma på fastigheterna Pokalen 7 och 8. På fastighet Pokalen 6 så kommer en byggnad med en maximal area på 15 m2 att tillkomma, då det finns en befintlig byggnad med en byggnadsarea på cirka 60 m2 och maximal tillåten byggnadsarea på fastigheten är 75 m2. Detta ger att det kommer tillkomma en takarea på maximalt 565 m2 i planområdet. För att räkna med det största tillkommande dagvattenflödet så antas det att maximalt tillåten takarea tillkommer.
Två förslag har tagits fram – ett med gröna tak på nya byggnader och ett utan gröna tak. I förslaget med gröna tak antas 75% av tillkommande takarea görs dock om till gröna tak.
Fördelningen av olika ytor inom planområdet efter exploatering redovisas i Tabell 3 och i Tabell 5 och framtida dagvattenflöden i Tabell 5 och Tabell 6 nedan.
Tabell 5. Framtida dagvattenflöden med gröna tak på nya byggnader
Area [ha] φ
Red area [ha]
Varaktighet [min]
Klimat- faktor
i för 10/100- årsregn
[l/s,ha]
Q10- årsregn
[l/s]
Q100- årsregn
[l/s]
Gräsyta 0,21 0,10 0,02 10 1,25 228/488,8 5,70 12,22
Vägyta 0,28 0,80 0,22 10 1,25 228/488,8 62,7 134,42
Asfaltyta 0,05 0,80 0,04 10 1,25 228/488,8 11,4 24,44
Takyta 0,18 0,90 0,16 10 1,25 228/488,8 45,60 97,76
Gröna tak 0,05 0,6 0,03 10 1,25 228/488,8 8,55 18,33
Genomsläppliga ytor, t.ex.
gräsarmering
0,11 0,4 0,04 10 1,25 228/488,8 11,4 24,44
Summa 0,90 - 0,51 - - - 145,4 311,6
Tabell 6. Framtida dagvattenflöden utan gröna tak på nya byggnader
Area
[ha] φ Red area [ha]
Varaktighet [min]
Klimat- faktor
i för 10/100- årsregn
[l/s,ha]
Q10- årsregn
[l/s]
Q100- årsregn
[l/s]
Gräsyta 0,21 0,10 0,02 10 1,25 228/488,8 5,70 12,22
Vägyta 0,28 0,80 0,22 10 1,25 228/488,8 62,70 134,42
Asfaltyta 0,01 0,80 0,01 10 1,25 228/488,8 2,85 6,11
Takyta 0,22 0,90 0,20 10 1,25 228/488,8 57,0 122,2
Genomsläppliga ytor, t.ex.
gräsarmering
0,15 0,4 0,06 10 1,25 228/488,8 17,1 36,66
Summa 0,89 - 0,51 - - - 145,4 311,6
Den reducerade arean blir lika stor både med och utan gröna tak, se Tabell 5 och Tabell 6. Gröna tak har tagits med som alternativ ändå, för att visa ett alternativ om inte tillräckligt stor del, 90%, av den hårdgjorda ytan mellan byggnaderna kan göras genomsläpplig för att uppfylla kravet i
planbestämmelserna att minst 40% av planområdet ska vara genomsläppligt för dagvatten.
Erforderlig fördröjningsvolym
Fördröjningslösningarna dimensioneras för att möjliggöra fördröjning av ett framtida regn med återkomsttiden 10 år till befintligt flöde. Även flöden och erfordrad magasinsvolym för ett framtida 100- årsregn tas fram för att se vilken magasinsvolym som behövs vid ett extremt regn.
Befintligt flöde har beräknats för ett 0,5-, 1- och 2-årsregn, för att jämföra några olika situationer.
Dessa flöden har satts som strypt utflöde då det har visat sig i tidigare utredningar att befintligt dagvattennät blir överbelastat vid 1- och 2-årsregn.
Erfordrad magasinsvolym har beräknats med hjälp av en excellmodell, baserad på Svenskt vattens publikation P104, se Tabell 7. I modellen har en rinntid på 10 minuter och en klimatfaktor på 1,25 använts.
Tabell 7. Erfordrad magasinsvolym för ett 10-årsregn och ett 100-årsregn
Återkomst- tid för befintligt flöde [år]
Befintligt dagvattenflöde
(utflöde) [l/s]
Framtida reducerad
area [ha]
Erfordrad magasinsvolym
för ett inkommande 10-
årsregn [m3]
Erfordrad magasinsvolym
för ett inkommande 100-
årsregn [m3]
0,5 50 0,51 59 194
1 63 0,51 49 173
2 79 0,51 40 152
Föreslaget dagvattensystem
I dagsläget sker avvattningen från planområdet via befintliga dagvattenbrunnar och
dagvattenledningar. För att minska risken för översvämning nedströms efter exploatering har två förslag på dagvattenhantering i området tagits fram – ett med kassettmagasin under mark och ett med fördröjningstunnlar under mark.
Samtliga fördröjningslösningar är dimensionerade utifrån förutsättningen att fördröja ett framtida 10- årsregn till ett befintligt regn. Erfordrade fördröjningsvolymer har tagits fram för befintliga regn med återkomsttiden 0,5-, 1- och 2-årsregn, för att se hur erforderlig magasinsvolym varierar beroende på hur stora flöden som släpps ut.
För att förbättra kvalitén på avrinnande dagvatten och för att jämna ut flödet vid kraftiga regn föreslås gröna tak och fördröjningstunnlar eller kassettmagasin.
Fördröjningstunnlar
Fördröjningstunnlar är bågformade tunnlar, vanligtvis av plast, som ligger på en bädd av makadam och är öppna nedtill, se Figur 17. Själva tunneln och makadammen omges av geotextil och/eller bentonitmembran eller liknande om magasinet ska utföras som tätt magasin. Dagvattnet leds in i tunneln via en brunn med sandfång. Vid utloppet från tunnelmagasinet krävs någon form av nivåreglering av dagvattnet så att hela magasinsvolymen kan uttnyttjas. Fördröjningstunnlar finns i flera olika storlekar beroende på hur mycket vatten som behöver magasineras och tunnlarna är spolbara för att kunna rensa dem. Man kan ha en eller flera rader av tunnlar (Milford,
fördröjningsmagain, 2019). Systemet byggs upp av en eller flera filtreringskammare där slam och suspenderade ämnen fångas upp och på så vis förhindrar man att systemet sätts igen. Eftersom tunneln fångar upp sediment får makadamdiken med tunnelmagasin en högre reningseffekt än diken med enbart makadam (Milford, makadamdike. 2019).
Fördelar med fördröjningstunnlar är att de tar ungefär hälften så lång tid att anlägga som kassetter, de har mindre transportkostnader eftersom de går att stapla och att de tillåter infiltration neråt. Nackdelar är att de kräver cirka 50% större schakt än kassetter, de kräver tjockare överbyggnad för att vara körbara och totalpriset för att anlägga dem beror av pris och transportkostnad för makadammen.
Dagvattenkassetter
Fördröjningsmagasin kan även bestå av så kallade dagvattenkassetter, se Figur 18. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. För att
undvika igensättning bör alla kassetterna vara spolbara. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Fördelar jämfört med fördröjningstunnlar är att formen på magasinet är flexibel beroende på hur kassetterna placeras och de kan ha en tunnare överbyggnad och ändå vara körbara.
Det krävs lika mycket underhåll för både tunnlar och kassetter och de håller ungefär lika lång tid.
För att minska sedimenteringen i kassetterna bör man ha en brunn med sandfång på inloppsledningen till magasinet. Geoduk bör även läggas runt kassetterna så att inte jord och partiklar kommer in i magasinet. Noteras bör också att dagvattenkassetterna måste anläggas över grundvattenytans nivå, annars kan inte hela magasinsvolymen användas för fördröjning.
Figur 18. Dagvattenkassetter (Dahl, 2019)
Gröna tak
Gröna tak ger trögare avrinning av dagvatten och har en magasinerande funktion. För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med gröna tak. Det kan vara bra att tillämpa när man vill fördröja vattnet något när risken för översvämningar finns på ledningarna. Se exempel på ett grönt tak i Figur 19.
Figur 19. Exempel på grönt tak på en byggnad (Foto: Norconsult).
Ett grönt tak består av flera lager; vegetation, jordlager, dräneringslager och ett tätskikt.
Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak.
Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50%. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Tunna sedumtak (30 mm) kan magasinera upp till 20 l/m2 medan tjockare kombinationstak med sedum och gräs (120 mm) kan magasinera upp till 60 l/m2. Vegetationsskiktet bör ej bli för djupt då detta kan medföra att oönskade arter etablerar sig.
Avrinningskoefficienten för gröna tak är uppskattad till 0,6.
Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning.
Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak för ett extensivt sedumtak.
Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre
inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Det kan också bidra till bättre luftkvalitéer och gynna ekosystemtjänster. Dessa tak kräver dock skötsel i form av gödsling och bevattning för att bibehålla sin funktion och karaktär särskilt under etableringsfasen. Gödsel och näringsämnen kan därför också orsaka föroreningar av vattnet som avrinner från taken. Däremot är mängden vatten inte särskilt stor då det mesta absorberas av jorden och växterna på taket. Dessutom påverkar också valet av växter hur mycket gödsel som behövs.
Konkret dagvattenlösning
För att fördröja ett 10-årsregn behövs olika fördröjningsvolymer beroende på hur stort det befintliga dagvattenflödet, d.v.s. utflödet, bedöms vara, se Tabell 7. För att fördröja dagvattnet föreslås att lägga fördröjningstunnlar eller kassettmagasin längs Eriksgatan, se Figur 20. Ett alternativ med gröna tak och ett utan har tagits fram. I alternativet med gröna tak antas 75% av de nya byggnadernas takarea förses med gröna tak.
För att svara mot beräknat dimensioneringsbehov behövs olika längder på magasinet, se nedan samt Tabell 8 (Plastinject, pluvimax (2019) och Plastinject, pluvial cube (2019)).
Fördröjningstunnlar
En tunnel är cirka 2,4 m lång och kan magasinera en vattenvolym på 1,6 m3. Cirka 2/3 av vattnet magasineras i själva tunneln och 1/3 i makadammen som omger tunneln. Makadammens
hålrumsvolym har antagits till 1/3. Längden tunnel som behövs för att fördröja en viss volym vatten är:
𝑙 = 𝑉
𝐴𝑡𝑢𝑛𝑛𝑒𝑙+ (𝐴𝑚𝑎𝑘𝑎𝑑𝑎𝑚∗ 0,3)
Tvärsnittsarean för tunneln är 0,7 m och för den omgivande makadammen 1,1 m2. Tunnlarna behöver minst 1 m täckning för att klara tungtrafik.
-För att fördröja 40 m3 dagvatten behövs
𝑙 = 𝑉
𝐴𝑡𝑢𝑛𝑛𝑒𝑙+ (𝐴𝑚𝑎𝑘𝑎𝑑𝑎𝑚∗ 0,3)= 40
0,7 + (1,1 ∗ 0,3)= 39 𝑚 𝑡𝑢𝑛𝑛𝑒𝑙 - För att fördröja 49 m3 dagvatten behövs
𝑙 = 𝑉
𝐴𝑡𝑢𝑛𝑛𝑒𝑙+ (𝐴𝑚𝑎𝑘𝑎𝑑𝑎𝑚∗ 0,3)= 49
0,7 + (1,1 ∗ 0,3)= 48 𝑚 𝑡𝑢𝑛𝑛𝑒𝑙 - För att fördröja 59 m3 dagvatten behövs
𝑙 = 𝑉
𝐴𝑡𝑢𝑛𝑛𝑒𝑙+ (𝐴𝑚𝑎𝑘𝑎𝑑𝑎𝑚∗ 0,3)= 59
0,7 + (1,1 ∗ 0,3)= 58 𝑚 𝑡𝑢𝑛𝑛𝑒𝑙 Dagvattenkassetter
Två stycken dubbelmoduler placeras bredvid varandra, vilket ger 2 x 2 = 4 kassetter i sektion. En dubbelmodul av kassetter har höjden 1,075 m, längden 0,5 m och bredden 0,5 m, vilket ger att tvärsektionen för magasinet med två dubbelmoduler blir 1,075*1 m = 1,075 m2. 96% av kassettens volym kan fyllas med vatten. Kassetterna behöver minst 0,6 m täckning för att klara tungtrafik.
-För att fördröja 40 m3 dagvatten behövs 40/(1,075*0,96)=39 m kassettmagasin -För att fördröja 49 m3 dagvatten behövs 49/(1,075*0,96)=48 m kassettmagasin -För att fördröja 59 m3 dagvatten behövs 59/(1,075*0,96)=58 m kassettmagasin
För att förhindra risken att dagvatten blir stående bör de nya byggnaderna samt ytorna mellan husen som görs genomsläppliga höjdsättas så att avrinningen sker mot
fördröjningstunnlarna/kassettmagasinen. Föreslagen placering för tunnlar/kassetter visas i Figur 20. I denna figur visas utbredningen av antalet tunnlar/kassetter som behövs för att fördröja ett 10-årsregn till ett befintligt 0,5-årsregn. Om man räknar med ett större utflöde kan färre tunnlar/kassetter således användas. Eftersom både tunnlar och kassetter tål tung trafik om de utförs med minst 1 m respektive 0,6 m överbyggnad kan eventuella infarter till fastighet Pokalen 7 och 8 placeras ovanpå magasinen.
Ytterligare en åtgärd för att skydda byggnaderna från stora dagvattenflöden vid kraftiga regn är att anlägga en ränna i östra kanten av Kungsbrogatan som leder dagvattnet mot befintliga
dagvattenbrunnar.
Höjdsättningen föreslås utformas så att eventuella översvämningar vid kraftiga regn sker på området söder om planområdet, vid Eriksgatan, se området inringat med blå linje i Figur 20. Detta för att minimera risken att byggnader tar skada.
Figur 20. Föreslagen placering av fördröjningstunnlar/kassetter (gröna linjer), takytor som kan förses med minst 75% gröna tak (ljusgröna områden) och yta som kan användas som översvämningsyta (ljusblått område).
Utritade fördröjningstunnlar/kassetter är dimensionerade för ett utflöde motsvarande ett 0,5-årsregn och kan magasinera 60 m3 dagvatten. Om utflödet antas vara större kan antalet fördröjningstunnlar/kassetter minskas enligt Tabell 8.
Tabell 8. Antal fördröjningstunnlar respektive dagvattenkassetter som krävs för att fördröja erfordrad volym dagvatten.
Typ Längd
(m)
Bredd (m)
Djup inkl täckning(m)
Magasins- volym (m3)
Återkomsttid för befintligt flöde (år)
Fördröjningstunnlar (2 st i bredd)
58 Ca 3,8 1,8 59 0,5
Fördröjningstunnlar (2 st i bredd)
48 Ca 3,8 1,8 49 1
Fördröjningstunnlar (2 st i bredd)
39 Ca 3,8 1,8 40 2
Kassetter (2x2) 58 1 1,675 59 0,5
Kassetter (2x2) 48 1 1,675 49 1
Kassetter (2x2) 39 1 1,675 40 2
Framtida dagvattenföroreningar utan rening
Som nämns i av avsnitt 3.4 får inte planen påverka MKN för recipienten negativt.
Föroreningsbelastningen inom området ska därför inte öka efter föreslagen exploatering.
Framtida föroreningsbelastning har beräknats på samma sätt som befintliga värden enligt avsnitt 3.4.
Samma schablonhalter har använts men med ny fördelning enligt framtida exploateringsförslag. Enligt planbestämmelserna ska 40 % av detaljplanområdet utgöras av icke hårdgjord yta för möjlig infiltration av dagvatten. Detta krav uppfylls inte i befintlig situation och exploateringen kräver därför att en andel hårdgjord yta görs till grönområden eller annat genomsläppligt material. För föroreningsberäkningarna antas denna andel vara blandat grönområde.
Beräknade framtida föroreningskoncentrationer och föroreningsmängder redovisas i Tabell 9.
Beräkningarna redovisas även i Bilaga 4.
Tabell 9. Framtida föroreningskoncentrationer och föroreningsmängder
Ämne
Framtida
föroreningskoncentrationer (µg/l)
Framtida föroreningsmängder
(kg/år)
P 110 0.34
N 1600 4.9
Pb 7.4 0.02
Cu 18 0.05
Zn 46 0.14
Cd 0.53 0,002
Cr 6.6 0,020
Ni 5.7 0,018
Hg 0.04 0,0001
SS 58 000 180
Olja 400 1.2
Det kan konstateras att samtliga föroreningar beräknas minska efter exploatering om kravet att 40%
av området utgörs av icke hårdgjord yta följs. Exploateringen bedöms därför inte påverka förutsättningarna att nå MKN negativs utan snarare bidra till att MKN kan följas.
För bästa reningsmöjlighet föreslås att dagvatten från parkeringsytor och vägar avrinner mot
grönområden innan avledning till befintligt ledningsnät. Vid eventuellt val av gröna tak rekommenderas en restriktiv gödsling av dessa för att undvika kväve och fosforläckage. Utan gödsling kan även gröna bidra till en positiv nettoreningseffekt (Larm, 2017). Vidare bör tak av kopparmaterial undvikas då de medför en risk för spridning av kopparföroreningar.
Höjdsättning
Området bör höjdsättas så att vatten avrinner från byggnaderna mot områden som kan översvämmas utan skador på byggnader. Svenskt Vatten rekommenderar att såväl bostadsbebyggelse och centrum- och affärsområden dimensioneras så att marköversvämningar med skador på byggnader sker mer sällan än vart 100:e år (Svenskt Vatten, 2016).
Fastighetsmarken ska anläggas högre än gator så att dagvattnet kan rinna av ytledes vid extrema regn. För att hindra yt- eller dagvatten att rinna in i nya byggnader på planområdet måste marken ges en ordentlig lutning ut från byggnaderna, så att dagvattnet rinner mot föreslagna fördröjningslösningar, översvämningsytor och dagvattenstråk. I Figur 21 visas principen för höjdsättning i området. Enligt Svenskt Vattens P105 ska byggnader ligga minst 0,5 meter över marknivån. Närmast byggnaderna, ca 3 m, ska marken ha en lutning på 1:20. Längre ut rekommenderas en lutning 1:50-1:100.
Höjdsättningen på området mellan de nya byggnaderna och de befintliga, samt områdena där det är parkering, bör luta så att dagvattnet rinner mot tunnlarna/kassetterna, se Figur 20. Inga höjdmässigt instängda områden ska finnas. Marken bör även ha sådan höjdsättning att dagvattnet vid ett extremregn, t.ex. ett 100-årsregn, ansamlas vid utmärkt översvämningsområde vid Eriksgatan, se Figur 20, för att göra så liten skada som möjligt på byggnaderna. Elcentraler eller andra
funktionsbyggnader bör inte placeras där.
Figur 21. Princip för höjdsättning (Svenskt Vatten P105)
Avrinningsvägar vid extrem nederbörd
Det framtida dagvattensystemet har dimensionerats utifrån fördröjning av ett 10-årsregn till ett befintligt 0,5-, 1- eller 2-årsregn. Föreslagna fördröjningstunnlar och dagvattenkassetter har inte kapacitet att avleda dagvattnet vid kraftigare regn än ett 10-årsregn. Marken vid de nya byggnaderna bör höjdsättas så att dagvattnet vid kraftigare regn ansamlas på ytan vid Eriksgatan, där omgivande ytor bedömts som lämpliga översvämningsytor, se Figur 22 och Bilaga 2. För att undvika
översvämningar inom planområdet bör instängda områden undvikas.
Om höjdsättningen utformas enligt kapitel 4.6, så att marken i området alltid lutar ut från byggnaderna mot föreslagna dagvattenstråk, kan dagvatten avledas via gatorna och tunnlarna/kassetterna.
Figur 22. Rinnvägar vid extrema regn markerade med blå pilar och översvämningsyta markerat med blått.
Planområdets lämplighet för bebyggelse
Det aktuella planförslaget bedöms som lämpligt om föreslagna fördröjningslösningar anläggs.
Föroreningsbelastningen beräknas sjunka om föreslaget följs och planförslaget bedöms inte påverka MKN för recipienten negativt.
Slutsats
Ett förslag på hur dagvattnet kan fördröjas och magasineras i området har tagits fram, för att inte släppa ut mer dagvatten än det släpps ut idag samt motverka risken för översvämning. Lösningen uppfyller även kravet från plankartan att minst 40% av ytorna inom planområdet ska möjliggöra infiltration av dagvatten.
Dagvattenåtgärder som föreslås är
• Fördröjningstunnlar
• Dagvattenkassetter
• Gröna tak
• Växtbäddar
Avrinningsområdet har antagits motsvara planområdet, då omkringliggande områden har befintliga dagvattennät. För att uppnå att 40% av planområdet är genomsläppligt för dagvatten har två förslag tagits fram. I det ena förslaget föreslås att minst 75% av takytan för nya byggnader täcks med gröna tak och att 70% av den idag hårdgjorda ytan som inte är vägyta görs genomsläpplig genom t.ex.
plattbeläggning eller gräsarmering. I det andra förslaget anläggs inga gröna tak och 90% av den hårdgjorda ytan som inte är vägyta görs genomsläpplig.
Den erfordrade magasinsvolymen för att fördröja ett 10-årsregn till befintligt regn har beräknats för tre olika scenarier – för ett befintligt regn med återkomsttiden 0,5-, 1- och 2-årsregn. Dagvattentunnlar i makadam eller dagvattenkassetter föreslås placeras i södra delen av planområdet längs Eriksgatan.
Dagvattnet fördröjs i dessa tunnlar/kassetter och kopplas sedan på befintligt dagvattennät.
Höjdsättningen bör utformas så att marken lutar ut från byggnaderna och så att dagvattnet rinner mot föreslagna tunnlar/kassetter. Den bör också utformas så att dagvattnet vid ett extremregn rinner mot området söder om planområdet, vid Eriksgatan, där det är liten risk att vattnet skadar några
byggnader. I detta område bör inga viktiga byggnader placeras.
Om möjligt rekommenderas att undvika källarvåning under mark i riskområden för översvämning.
Ytterligare en åtgärd, för att minska risken för att dagvatten skadar nya byggnader vid stora regn, är att anlägga en dagvattenränna längs Kungsbrogatan som kan samla upp dagvatten som kommer österifrån och leda det mot befintliga dagvattenbrunnar.
I tidigare utredningar har det föreslagits att bygga fördröjningsmagasin i Sveaparken, som är belägen väster om planområdet. Detta för att minska risken för översvämningar där, på grund av tidigare översvämningsproblem. Det är något som bör utredas vidare då det skulle kunna vara en bra lösning för att dagvattennätet inte ska bli överbelastat nedströms Sveaparken.
Den samlade bedömningen av gällande planförslaget ur dagvattensynpunkt är positiv. Ombyggnation enligt planförslaget ger större andel genomsläpplig yta och föreslagna dagvattenlösningar minskar risken för att befintligt dagvattennät överbelastas. Även föroreningshalterna beräknas sjunka om föreslaget följs och planförslaget bedöms inte påverka MKN för recipienten negativt.
Norconsult AB
Marta Juhlén
Marta.juhlen@norconsult.com Ylva Egeskog
ylva.egeskog@norconsult.com
Madeleine Hjertstrand
madeleine.hjertstrand@norconsult.com
Litteraturförteckning
Eniro.se (u. å.) Flen, hämtad 2018-03-01.
https://kartor.eniro.se/?q=flen
Flens kommun, Plankarta, 2018-02-20
VISS (u.å.). Vatteninformationssystem Sverige, Vattenkartan, hämtad 2018-04-02.
http://viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx
Länsstyrelsens WebbGIS (u.å.), hämtad 2018-03-28
http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Stockholm/Planeringsunderlag/
SGU. (u.å.) Sveriges geologiska undersökning Kartgeneratorn, hämtad 2018-03-28.
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html
SGU. (u.å.) Sveriges geologiska undersökning Kartgeneratorn, hämtad 2018-03-28.
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenmagasin.html
Svenskt Vatten. (2016). P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten.
Svenskt Vatten. (2011). P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering – råd vid planering och utformning. Stockholm: Svenskt Vatten.
Riksantikvarieämbetet (u. å.), RAA 2018, hämtad 2018-03-28 http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
StormTacWeb. (u.å.) StormTacWeb Pokalen, senast använd och hämtad 2018-04-11 http://app.stormtac.com/usr_panel.php
Dahl (u.å.). Dagvattenkassetter Pluvial Cube, hämtad 2019-02-14.
https://www.dahl.se/store/dahl/vvs---industri-337757/13-k%C3%A4rl-och-cisterner-
339729/expansionsk%C3%A4rl-f%C3%B6r-%C3%B6ppet-system-329922-46/dagvattenkassetter- pluvial-cube-339939
Milford (u.å.). Makadamdike. Hämtad 2019-02-14.
http://old.milford.dk/sites/default/files/makadamdike_se.pdf Milford (u.å.). Fördröjningsmagain. Hämtad 2019-02-14.
https://www.dropbox.com/s/0yrsnmkvx6p48qy/Beskrivningstext_F%C3%B6rdr%C3%B6jningsmagasin _Aquaton_SE.zip?dl=0&file_subpath=%2FBeskrivningstext_F%E2%80%9Drdr%E2%80%9Djningsma gasin_Aquaton_SE.pdf
Milford (u.å.). Aquaton. Hämtad 2019-02-14.
https://se.milford.dk/produkter/aquaton
Plastinject (u.å.). Pluvimax. Hämtad 2019-03-05.
http://www.plastinjectwatersystem.se/media/1922/pluvimax_2015_slutkorr.pdf Plastinject (u.å.). Pluvial cube. Hämtad 2019-03-05.
http://www.plastinjectwatersystem.se/media/2160/pluvial-cube.pdf
avrinningsområde
Befintligt system
Befintlig
dagvattenledning Befintlig vattenledning
Befintlig
spillvattenledning
Flödesväg ytavrinning Fastighetsgräns
Stadshusgatan
Eriksgatan Kungsbrogatan Södra Järnvägsgatan
4
27.8
27.6
27.1
27.5 28.06
27.46
27.16
27.34
27.41 27.31
27.41
28.51
27.61 27.91
27.61
28.21 27.91
28.5
32.5 28.5
28.5
32.5
29.5
31.5 31.5
29.5
31.5
33.5 27.5
27.5 27.5
27.5
31.5 29.5
27.5
27.5 29.5
30.5
30.5
30.5 30.5
3 5
4 6
6 7
5 6
3 4
7 8
BÄGAREN
POKALEN
2:118>2 2:120>2
DEGELN
ORRESTA
2:119
GEVÄRET 2:152
2:121
5 2
Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg + Vg +
Vg + Vg +
Vg + Vg +
Vg + Vg + Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg + Vg +
Vg + Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg + Vg +
Vg +24,92
Vg +
Vg +
Vg +
400 BTG
800 BTG
400 BTG
400 BTG
400 BTG 400 BTG
400 BTG 400 BTG
400 BTG
800 BTG
400 BTG
400 BTG
DNB1399
DNB997
Vg + Vg + Vg +
Vg + Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg + Vg + Vg +
Vg +
Vg +
Vg + Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg + Vg +
Vg + Vg +
Vg +
Vg + Vg +
Vg +
Vg +
Vg +
Vg + Vg +
Vg +
Vg +
Vg + Vg +
Vg +
Vg + Vg +
400 BTG
400 BTG 400 BTG
200 PVC
Stadshusgatan
Eriksgatan Kungsbrogatan Södra Järnvägsgatan
4
27.8
27.6
27.1
27.5 28.06
27.46
27.16
27.34
27.41 27.31
27.41
28.51
27.61 27.91
27.61
28.21 27.91
28.5
32.5 28.5
28.5
32.5
29.5
31.5 31.5
29.5
31.5
33.5 27.5
27.5 27.5
27.5
31.5 29.5
27.5
27.5 29.5
30.5
30.5
30.5 30.5
3 5
4 6
6 7
5 6
3 4
7 8
BÄGAREN
POKALEN
2:118>2 2:120>2
DEGELN
ORRESTA
2:119
GEVÄRET 2:152
2:121
5 2
Plottad av:Hjertstrand Madeleine
Sökväg: Plottad:2018-05-03 12:46:25\\norconsultad.com\dfs\SWE\Stockholm\N-Data\105\22\1052296\5 Arbetsmaterial\02 BIM\R\Ritdef\Bilaga 1 - befintligt dagvattensystem och avrinningsområden (med avrinningsvägar).dwg
SKALA NUMMER
UPPDRAG NR
DATUM
RITAD AV
ANSVARIG
HANDLÄGGARE
BET
www.norconsult.se
BET ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM
A3:
A1:
KV POKALEN
1052296 M. HJERTSTRAND M. HJERTSTRAND 2018-05-03 M. JULHÉN
BILAGA 1
AVRINNINGSOMRÅDE OCH BEFINTLIGA VA-LEDNINGAR
1:250 1:500
5 7.5 10 20
2.5
SKALA 1:250, METER
0
Beteckningar
Föreslaget system
Utredningsområde/
avrinningsområde
Befintligt system
Befintlig
dagvattenledning Befintlig vattenledning
Befintlig
spillvattenledning
Flödesväg ytavrinning Fördröjningstunnlar/
dagvattenkassetter
Yta som får översvämmas
Tak på ny byggnad varav 75% förses med grönt tak
Fastighetsgräns
Dagvattenränna för att ta stora
dagvattenflöden österifrån
Stadshusgatan
Eriksgatan Kungsbrogatan Södra Järnvägsgatan
4
27.8
27.6
27.1
27.5 28.06
27.46
27.16
27.34
27.41 27.31
27.41
28.51
27.61 27.91
27.61
28.21 27.91
34.5 28.5
32.5 28.5
28.5
32.5
28.5
29.5
29.5
31.5 31.5
29.5
31.5
33.5 27.5
27.5 27.5
27.5
31.5 29.5
27.5
27.5 29.5
30.5
35.5 30.5
30.5
30.5 30.5
3 5
4 6
6 5
6
3 4
7 8
BÄGAREN
POKALEN
2:118>2 2:120>2
DEGELN
ORRESTA
2:119
GEVÄRET 2:152
2:121
5 2 Stadshusgatan
Eriksgatan Kungsbrogatan Södra Järnvägsgatan
4
27.8
27.6
27.1
27.5 28.06
27.46
27.16
27.34
27.41 27.31
27.41
28.51
27.61 27.91
27.61
28.21 27.91
34.5 28.5
32.5 28.5
28.5
32.5
28.5
29.5
29.5
31.5 31.5
29.5
31.5
33.5 27.5
27.5 27.5
27.5
31.5 29.5
27.5
27.5 29.5
30.5
35.5 30.5
30.5
30.5 30.5
3 5
4 6
6 5
6
3 4
7 8
BÄGAREN
POKALEN
2:118>2 2:120>2
DEGELN
ORRESTA
2:119
GEVÄRET 2:152
2:121
5 2
Dagvattenränna som kan fånga upp stora flöden österifrån
Fördröjningstunnlar/kassetter med magasinsvolym 59 m3
Takytor som kan förses med gröna tak
Befintligt garage som rivs
Hjertstrand Madeleine
UPPDRAG NR
DATUM
RITAD AV
ANSVARIG
HANDLÄGGARE
www.norconsult.se
BET ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM
REV A Dagvattenutredning för kvarteret Pokalen MH 2019-03-29
GRANSKNINGSHANDLING
KV POKALEN
1052296 M. HJERTSTRAND M. HJERTSTRAND 2018-05-04 M. JULHÉN
BILAGA 2
FÖRESLAGET DAGVATTENSYSTEM, RINNVÄGAR OCH ÖVERSVÄMNINGSYTOR
5 7.5 10 20
2.5
SKALA 1:250, METER
0
3. Föroreningstransport
3.1 Indata
- Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning.
- Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com.
Markanvändning Faktor*
Väg 1 0
Parkering 5.0
Takyta 5.0
Blandat grönområde 5.0
* Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -.
Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning
Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS
Vägar 52 2100 2.0 13 77 0.034 7.0 5.4 0.032 25000
Parkering 29 960 3.6 11 47 0.041 2.5 2.2 0.020 35000
Takyta 21 880 0.50 5.0 10 0.025 0.50 1.0 0.0020 1200
Blandat grönområde 35 880 0.72 3.3 7.7 0.025 0.30 0.54 0.0040 11000
Markanvändning Oil PAH16 BaP
Vägar 140 0.060 0.0042
Parkering 140 0.14 0.010
Takyta 50 0 0
Blandat grönområde 29 0.010 0.0010
Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning. SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data)
Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS
Väg 1 140 2400 3.0 21 30 0.27 7.0 4.0 0.080 64000
SD 63 1900 18 25 82 0.51 11 nd 1.9 42000
Parkering 100 1300 30 40 140 0.45 15 15 0.050 140000
SD 45 450 94 24 120 0.97 9.6 nd nd 98000
Takyta 90 1200 2.6 7.5 28 0.80 4.0 4.5 0.0030 25000
SD 230 2900 440 1000 5900 160 nd nd nd 29000
Blandat grönområde 120 1000 6.0 12 23 0.27 1.8 1.0 0.010 43000
SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd
Markanvändning Oil PAH16 BaP
Väg 1 770 0.12 0.010
SD 1300 nd nd
Parkering 800 3.5 0.060
SD 290 nd nd
Takyta 0 0.44 0.010
SD nd nd 75
Blandat grönområde 170 0.10 0.010
SD nd nd nd
Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet
