Dokument är godkänt av Yvonne Andersson. /Bita Lindekrans. Godkänt den: Ansvarig: Yvonne Andersson Gäller för: Folktandvården

(1)

Folktandvårdens Hygienrutiner, FTV DocPlus-ID: DocPlusSTYR-20245 Version: 4

Handlingstyp: Instruktion/Rutin

Sidan 1 av 21

/Bita Lindekrans

Folktandvårdens Hygienrutiner, FTV

Innehåll

Syfte ...2

Bakgrund ...2

Roller och ansvar ...3

Mål ...4

Rutiner vid känd / befarad blodsmitta ...4

Grundprinciper för allt smittskyddsarbete ...4

Smittvägar ...4

Hygien för personal...5

Allmänna regler för god personlig hygien ...5

Personlig skyddsutrustning ...5

Behandlingsrum ...8

Unit...8

Rutin innan första patient för dagen ...8

Under varje patientbehandling ...8

Åtgärder i behandlingsrummet för att undvika stick- och skärskador ...9

Efter varje patientbehandling...9

Gå från ”rent” till ”smutsigt” ... 10

Anmäl alla tillbud, stick- och skärskador ... 10

Fläkt ... 11

Hygienrutiner vid datorarbete ... 11

Röntgen ... 11

Mobil verksamhet ... 11

Dentoalveolär kirurgi på allmänklinik ... 12

Transport av instrument mellan behandlingsrum och sterilcentral ... 13

Sterilcentraler ... 13

Diskdesinfektor ... 13

(2)

Sidan 2 av 21

Ultraljud... 14

Dac ... 15

Autoklavering... 15

Stängning av sterilen ... 17

Instrumentvård ... 17

Kemisk desinfektion ... 18

Renhetsgrader ... 19

Rena produkter ... 19

Höggradigt rena produkter ... 19

Sterila produkter ... 19

Dokumenthistorik ... 20

Kemikalier ... 20

Referenser och Externt styrande dokument ... 20

Syfte

Syftet är att få en samsyn på hygien och öka följsamheten till hygienrutiner och få tillgång till riktlinjer och checklistor för mätning av hygien.

I detta dokument finns de hygienrutiner Folktandvårdens personal måste följa.

Bakgrund

Hygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till medarbetare och omvänt. Avsikten med hygieniska åtgärder är att på ett enkelt och ändamålsenligt sätt eliminera smittspridning.

Vården ska bedrivas kostnadseffektivt och med god hygienisk standard. Detta berör lokaler, utrustning, tillgång till vårdhygienisk kompetens samt hur vården planeras och organiseras, enligt tandvårdslagen SFS1985:125. Med god hygienisk standard menas att alla patienter ska få tandvård på lika villkor och utan dröjsmål, oavsett eventuell smitta. Vid allt tandvårdsarbete ska alla

medarbetare ha aktuella kunskaper, planera behandlingen noggrant, ha bestämda, gemensamma rutiner samt arbeta lugnt och metodiskt för att motverka stress. Väl genomtänkta rutiner är en förutsättning för ett arbete med hög kvalitet.

Syftet är att få en samsyn på hygien inom tandvården och öka följsamheten till hygienrutiner. Få tillgång till riktlinjer och checklistor för mätning av hygien. I förlängningen nationella hygienriktlinjer för svensk tandvård.

Hygienrutinerna är faktagranskade av Hygiensjuksköterska på avdelningen för Vårdhygien UAS.

Rutinerna bygger på Region Uppsalas hygienrutiner som finns beskrivna i Vårdhygien.

(3)

Sidan 3 av 21

Ansvar för hygien inom svensk tandvård, enligt Tandvårdslagen (1985:125) samt Patientsäkerhetslagen (2010:659)

Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.

Vidare ska tandvården vara av god kvalitet med en god hygienisk standard

Roller och ansvar

Förvaltningschefen ansvar är att:

 författningar och lagar följs

 i samråd med hygienrådet utveckla och samordna det vårdhygieniska arbetet och att gällande hygienrutinerna för Folktandvården tas fram

 i samråd med hygienrådet uppdatera styrande dokument gällande hygien

Verksamhetschef/arbetsledare ansvarar för att:

 författningar och lagar följs

 enheten arbetar enligt dokumentation och att kontroller utförs

 utser hygienombud och säkerställa att de deltar i hygienmöten

 utbildning av personalen

 hygienfrågor tas upp som en fast punkt vid klinikmöten

 regelbundet repetera hygienrutinerna

Hygienombud på enheten ansvarar för att:

 enheten arbetar enligt dokumentation och att kontroller utförs

 deltar i möten för hygienombud

 utbildar/informerar enhetens personal

 utbildar/informerar ny personal

Folktandvårdens hygienråd ansvarar för att:

 ska ge förslag på kort- och långsiktiga vårdhygieniska mål för folktandvården inklusive mål till Signeringslista God Vård, gällande hygienfrågor

 ska uppdatera folktandvårdens hygienrutiner

 ska uppdatera befintliga hygiendokument i samarbete med vårdhygien

 ska ge förslag på proaktiva vårdhygieniska aktiviteter för folktandvården

 ska ge förslag på arbetssätt utifrån aktuella kvalitetsindikatorer

 ska regelbundet rapportera resultat och aktiviteter till Folktandvårdens ledning

 ska bevaka förändringar inom hygienområdet och förmedla dessa till hygienombud och klinikledningar

 ska utforma underlag för hygienutbildningar och introduktion av nyanställda samt hygienombud

(4)

Sidan 4 av 21

 ska vara behjälpliga med ev. avvikelse-/handlingsplan gällande steril- och hygienrutiner på klinikerna

Medarbetarens ansvar är att:

 arbeta enligt Folktandvårdens hygienrutiner.

 aktivt medverka till att god vårdhygien bedrivs och utvecklas

 delta i obligatoriska hygienutbildningar

Mål

Rekommenderade generella hygienrutiner ska

 förhindra spridning av smittsamma sjukdomar

 förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI)

 vara enkla och ändamålsenliga

Rutiner vid känd / befarad blodsmitta

Alla patienter och all personal kan vara bärare av smittsamma mikroorganismer.

De basala hygienrutinerna ska vara av en sådan kvalitet att inga särskilda rutiner krävs för patienter med känd eller misstänkt blodsmitta

Undersökning och behandling av patienter med känd eller befarad blodsmitta kan utföras på alla kliniker.

Grundprinciper för allt smittskyddsarbete

är att genom basala hygienrutiner bryta smittkedjan. Vi har tre barriärer:

1.

Patient till patient

– handdesinfektion, skyddsförkläde samt korrekt instrumenthantering.

2.

Patient till vårdgivare

– handskar, munskydd och visir,skyddsglasögon , handdesinfektion och skyddsförkläde

3.

Vårdgivare till patient

– handskar, munskydd och visir och handdesinfektion

Smittvägar

• Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen, överförs från en person till en annan via händer, föremål och arbetskläder som är förorenade med smittämne.

• Droppsmitta överförs via hostningar, nysningar, kräkningar och diarréer som ger en

dusch av mikroorganismer. Smittoämnet når inte längre än en meter, en armlängds

avstånd, innan de faller ner. Så sprids de flesta luftvägsinfektioner.

(5)

Sidan 5 av 21

• Luftburen smitta innebär att mottagaren av smittämnet inandas dammpartiklar eller mikroskopiskt små intorkade vätskedroppar innehållande mikroorganismer. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5 µm) kan de spridas med luften och därefter inhaleras till de nedre luftvägarna. Så sprids till exempel vattkoppor, mässling och tuberkulos

• Blodburen smitta, överförs till blodet via blodblandat sekret eller kroppsvätska. Så sprids exempelvis hepatit B, C samt HIV. Det kan ske genom via stick och skärskador samt kontaminerade handskar.

Hygien för personal

Det är viktigt att all personal har en god, personlig hygien.

Allmänna regler för god personlig hygien

Hår

Långt hår och skägg som riskerar att falla ner i arbetsfältet ska vara uppsatt.

Piercing

Piercing är tillåtet så länge de inte är infekterade eller sitter på händer eller underarmar.

Parfym

Regionens lokaler ska vara parfymfria. Använd inte parfymer och tänk på att röklukt är besvärande för patienter och arbetskamrater. Lukterna är dessutom direkt hälsovådliga för allergiker. Använd hudvårdsmedel med diskret doft.

Arbetskläder

All personal ska använda kortärmad blus eller jacka. Arbetskläder får inte kombineras med privata kläder (privata linne eller kortärmad T-shirt får användas under arbetskläder)

Arbetskläder inklusive ev. huvudbonad/duk byts dagligen

Värmejacka av engångstyp får endast användas utanför behandlingsrummet, förråd, steril och byts dagligen.

Den anställde är enligt arbetsmiljölagen skyldig att följa gällande föreskrifter och rutiner.

Personlig skyddsutrustning

Munskydd, visir och plastförkläde

 Vid arbete med patient ska munskydd bäras i kombination med visir. ( Dvs så fort patienten är i behandlingsrummet ) Munskyddens kvalité ska hålla en standard på IIR.

 Även patientens ögon ska skyddas vid risk för stänk.

 Ögondusch ska finnas centralt på mottagningen en liters flaskor med fysiologisk koksaltlösning.

(6)

Sidan 6 av 21

 Engångsförkläde av plast ska användas vid patientnära arbete, hantering och transport av orent gods. I övrigt ska förkläden inte användas utanför behandlingsrummet

Handhygien och handskar

Noggrann handhygien är en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga smittspridning.

Förutsättningar för en god handhygien är:

-Tvätta händerna med tvål och vatten före dagens arbete eller är synliga smutsiga.

-Naglarna ska vara korta och fria från konstgjort material.

-Händer och underarmar ska vara fria från smycken, klockor, lösärmar, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande, eller annat konstgjort material.

- Handskar vid all risk för kontakt med blod eller saliv eller annan kroppsvätska och vid smutsigt arbete.

-Desinfektera händerna flödigt med minst 2-4 ml handsprit före och efter patientkontakt samt före rent och efter orent arbete. Låt lufttorka!

-Desinficera händer och underarmar före och efter användning av handskar

Handskar

Gör klart för Dig varför och när du ska använda handskar.

• Handskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor samt vid kemikaliehantering

• Händerna ska desinfekteras före och efter användning av handskar

• Kasta handskarna efter användning

• Handskar ska inte tvättas eller desinfekteras

• Handskar byts mellan orent och rent vårdmoment

• Handskar blir förorenade och sprider smitta på samma sätt som en oskyddad hand

• Handskar ger ett visst skydd vid eventuella stickskador

Användning av handskar ersätter inte handtvätt/desinfektion.

När du använder handskar, använd endast upphandlade handskar. Nitrilhandskar är förstahandsalternativet. Nitrilhandskar är skonsamma mot miljön samt skyddar bättre än vinylhandskar mot smitta vid stickskador.

Vid konstaterad kontaktallergi i samband med användning av nitrilhandskar rekommenderas vinylhandskar. Latexhandskar ska inte användas.

Eksemproblem skall alltid utredas via företagshälsovården.

(7)

Sidan 7 av 21

(8)

Sidan 8 av 21

Behandlingsrum

Behandlingsrummets ytor ska vara rena och fria från instrument och material. Förvara instrument och material i stängda skåp och lådor för att undvika stänk samt för att lätt kunna desinfekteras.

Unit

Om uniten inte har inbyggd vattenrening kan unitens vatten vara förorenat med patogena bakterier.

Risken för smitta minskas genom att man börjar arbetsdagen med att spola igenom vattensystemet under 3 minuter.

Vattenprov tas 1 gång/år. Om provet visar för höga värden tas provet om( Se tolkningsguiden). Visar det fortfarande för höga värden kontaktas Hygienrådet. Viktigt att repetera handhavandet och att ny personal instrueras. Varje unit skall ha en kontrollista att vattenrening gjorts enlig fabrikantens rekommendationer och vilken typ av vattenrening som genomförts. Kontrollistan sparas i 2 år

Rutin innan första patient för dagen

• Genomspolning av unitens slangsystem görs enligt leverantörens anvisningar.

• Desinfektera alla bänkytor, brickbord, instrumentbrygga inkl. slangar, assistentenhet, lampa, röntgenapparat, mus och tangentbord med ett alkoholbaserad

ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid). Använd för ändamålet avsedd torkduk.

• Ställ fram nödvändiga instrument för aktuell behandling

• På varje behandlingsbricka ska finnas minst två pincetter varav en uteslutande används som "plockpincett ”

Under varje patientbehandling

• Skapa fria ytor för att kunna utföra en korrekt ytdesinfektion

• Använd patientbunden plockpincett vid framtagande av material

• Instrumenten torkas rena från materialrester vid behov och läggs i rätt ordning på brickan

• Använd injektionssprutor med integrerad säkerhetsanordning (AFS2005:1)

• Håll lådor och skåp stängda

(9)

Sidan 9 av 21

Åtgärder i behandlingsrummet för att undvika stick- och skärskador

 Arbeta lugnt och metodiskt.

 Erfarenhetsmässigt är de vanligaste tillbuden stick- och skärskador. Det är på injektionskanyler, sonder, dubbeländade instrument, hävlar och matrisband, tandvårdspersonal skadar sig.

 Tänk på att handskar även minskar risken för smittöverföring i samband med stickskador.

 Överräck aldrig injektionssprutan!

 Använd kanyl avlägsnas direkt efter lagd injektion utan att sätta tillbaka skyddshylsan.

 Används engångsspruta, kastas hela sprutan i kärl för stickande/skärande avfall.

 För rutiner vid handhavandet av kanyler hänvisas till dokumentet med riktlinjerna för kanylhantering

Efter varje patientbehandling

• Instrumenten torkas rena från materialrester

• Instrumenten läggs i rätt ordning på brickan

• När injektionen är avslutad ska stickskyddet på injektionssprutan aktiveras och den använda kanylen ska läggas direkt i behållaren för stickande och skärande avfall. Operatören demonterar kanylen. Det är inte tillåtet att lägga ifrån sig en spruta med den använda kanylen exponerad eller att räcka över den till en annan person. Det är absolut förbjudet att sätta tillbaka skyddshylsan på en använd kanyl. (AFS2005:1).

• Materialrester och Dentalavfall sorteras enligt Avfallshandbok gällande

Folktandvården,2021

• Engångsmaterial sopsorteras enligt gällande RU 11.2 Avfallshandbok för Region

Uppsala

• Sugslangar sugs igenom med vatten efter behandling

• Ta bort scalerhandstycket, hand- och vinkelstycken, blästerspets, sugar och vattenglas, byts mellan varje patient.

• Lösa instrument läggs på separat låsbar bricka, undvik instrumentkorgar

• Vid blodspill, torka upp omedelbart alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid).

• Orena instrument transporteras direkt till sterilen

(10)

Sidan 10 av 21

• Borr kan med fördel läggas i ytdes +50 med antikorrosionsmedel, sedan körs de i ultraljudsbadet (skölj borren i efterhand) och avslutningsvis körs de i

diskdesinfektor

• Desinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid).

Gå från ”rent” till ”smutsigt”

Bänkytor lampa brygga stol fontän

Alla bänkytor (stänk-och skvätt radie på en meter), brickbord, instrumentbrygga inkl. slangar, sugslangar, assistentenhet, härdljuslampa, operationsbelysning, röntgenapparat, mus och tangentbord samt övrig specialutrustning. Desinfektera även behandlingsstolen med ytdesinfektion.

• Rengör unitens silar i diskho där amalgamavskiljare finns. Spiton med silar rengörs dagligen eller oftare vid behov. Om silarna är för flergångsbruk rengörs dom i sterilen vid diskbänk med amalgamavskiljare. Silarna får inte köras i diskdesinfektorn då den saknar amalgamavskiljare. Silarna kastas i behållare för

”Farligtavfall låghaltigt amalgam”.

Tandtekniska arbeten

 Rengöring ska så snart som möjligt för att undvika att saliv och blod torkar in

 Rengör avtrycken och tandtekniska arbeten med kallt vatten direkt efter avtryckstagningen/provningen

 Lägg avtrycket i en burk eller plastpåse och häll på

alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid) i ca 1 minut.

 Skölj noga med kallt vatten efter desinfektionen för att förhindra att avtrycken tar skada. Notera på följesedeln att avtrycket är desinfekterat

 Tandtekniska arbeten som kommer från tandteknikern ska desinfekteras innan de provas på patient. Hårt smutsade tandtekniska arbeten, t ex gamla proteser avsköljs, rengörs mekaniskt med borste alternativt rengörs i ultraljud med vatten och

handdiskmedel. Arbetet läggs sedan i desinfektionsmedel

Anmäl alla tillbud, stick- och skärskador

Anmäl alla stick och skärskador via Medcontrol som en arbetsskada i modulen ”Arbetsmiljö”. Detta är viktigt för att få en uppfattning om när och hur en skada uppkommer. Genom denna kunskap kan förändring av arbetssätt och instruments utformning motiveras.

Ring infektionskliniken, tel. 611 56 23 för rådgivning.

För mer information följ länken Personalinfektioner.

(11)

Sidan 11 av 21

Fläkt

Fläkt ska ej användas på behandlingsrum eller där gods av specifik renhetsgrad hanteras (höggradigt rent eller sterilt) eller där sådant gods förvaras.

Hygienrutiner vid datorarbete

Tangentbord och mus

Tangentbord och mus som tål desinfektionsmedel ska användas. Tangentbord och mus ska

desinfekteras mellan varje patient med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid). Roller Mouse ska inte användas på behandlingsrum då den inte uppfyller de vårdhygieniska kraven.

Skärm

I slutet av dagen, stäng av skärmen, torka av med lätt fuktad duk. Särskild våtservett finns att köpa för rengöring av datorskärm.

Kamera och tillbehör

Extraoral fotografering bör utföras med assistans för att uppfylla vårdhygieniska krav. Desinfektera intraorala speglar och munvinkelhållare med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid).

Vilrum

Säng och kudde i vilrummet ska vara avtorkbara. Engångslakan eller lakan som tvättas av certifierat tvätteri ska bytas mellan varje patient. Rummet ska vara utrustat med tvättställ, handdesinfekion och tvål.

Röntgen

Desinfektera huvudströmbrytaren, exponeringsknapp, röntgenriktmedel, röntgenkragen och i förekommandefall separat röntgenstol, med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid) efter varje patientbehandling.

Sensor

Vid exponering med sensor används hygienpåse. Rengör sensor och sladd med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid).

Panoramaröntgen med eller utan kefalostat

Ta bort bitpinnen efter exponering och desinfektera den i diskdesinfektor. Om hygienskydd används avlägsna det och desinfektera bitpinnen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid). Desinfektera huvudströmbrytaren, hakstöd, sidostöd, öronpinnar, manöverpanel och exponeringsknapp.

Mobil verksamhet

Basala hygienrutiner som i övrig tandvårdsverksamhet gäller.

(12)

Sidan 12 av 21

Arbetskläder

Vid patientnära arbete används alltid långt plastförkläde. Arbetskläder får bäras vid färd mellan flera arbetsplatser. Arbetskläder får inte blandas med privata kläder.

Om överdragskläder används, beställ överdragskläder från tvättleverantören. Alternativt kan engångskläder användas som överdragskläder.

Överdragskläder lämnas för tvätt 1g/vecka. Engångskläder kastas dagligen.

Instrument

Avställningsytor täcks med plastade underlägg

Instrument som tas med från kliniken skall vara höggradigt rena och transporteras i tätslutande emballage, t.ex. plastlådor med lock. Dom rengörs och sprittorkas på insidan dagligen. Lådorna kan vara av olika storlek beroende på typ av instrument som transporteras. Smutsigt gods transporteras tillbaka till kliniken i motsvarande emballage med avvikande färg från de som innehåller rent gods.

Instrument som inte använts under dagen anses som orena. Emballagen rengörs och spritas på insidan.

Vid injektion används engångssprutor med integrerat stickskydd t.ex. Ultra Safety Plus. Använda sprutor läggs i särskild behållare avsedd för stickande och skärande avfall.

Mobil unit

Kyl och spolvatten vattenrenas med avsedd klortablett enligt fabrikantens anvisningar. Det

uppsamlade sugvattnet tas med till kliniken och töms i sterilen i vask med amalgamavskiljning. OBS!

Behållaren tas bort från uniten och försluts.

Dentoalveolär kirurgi på allmänklinik

Klädsel

• Operationsmössa

• Munskydd och visir

• Ren arbetsdräkt samt engångsförkläde

• Sterila handskar

Operationsdukning

• Patientens hår täcks med operationsmössa

• Steril duk läggs på patientens bröst

• Vattentillförseln till vinkelstycket stängs av om ej separat operationsmaskin används

• Slangen till borrmaskinen kläs med steril slangstrumpa

• Sterilt vinkel- eller handstycke monteras

• Nydesinfekterat brickbord täcks med steril duk

• Steril operationsbricka ställs fram

• Operationslampans handtag täcks med sterilt emballage alternativt sterilt lamphandtag

• Steril operationssug monteras

(13)

Sidan 13 av 21

• Det är ur vårdhygienisk synpunkt en fördel med bakre assistans vid kirurgiska ingrepp

Transport av instrument mellan behandlingsrum och sterilcentral

Använd handskar och skyddsförkläde vid insamling och hantering av orena instrument. Vid större enheter transporteras instrument på speciell vagn eller rullbord. Om samma vagn används vid avlämning av rena instrument som vid hämtning av orena, ska de rena instrumenten först lämnas ut och därefter insamlas orena instrument. Vagnen desinfekteras därefter.

Sterilcentraler

Skötsel av sterilcentralen med utrustning är en viktig del i steriliseringsarbetet. Kraven ska vara höga på god arbetsdisciplin och hög hygienisk standard samt kunskap om utrustningens funktion.

Sterilen är ingen förrådslokal. Endast sterila instrument samt rent material som ska användas till brickor etc förvaras i sterilen.

Rutiner varje dag:

Desinfektera packbordet och hyllor före arbetets början med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid). Torka bänken med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid). l varje gång du ställer höggradigt rena instrument där. Då

instrumentdesinfektion sker med kemiska medel ska desinfektionsvätskan bytas enligt fabrikantens anvisningar.

Diskdesinfektor

 Diskdesinfektor med värmedesinfektion ska ha ett oberoende kontrollsystem.

 Disk-och spoldesinfektorer arbetar med en eller flera sköljfaser, en eller flera rengöringsfaser, en desinfektions-och en torkfas.

 I den inledande sköljfasen ska vattentemperaturen vara tillräcklig låg för att proteiner på det smutsiga godset inte ska koagulera, vilket i allmänhet sker vid temperaturer över 45 ˚C.

 Orena instrument placeras direkt i diskdesinfektor

 Kör maskinen ofta för ett bra rengöringsresultat och ett bättre flöde. Lämna inte diskdesinfektor med smutsig last över natten.

Använd ett program som innehåller fördisk med kallvattenintag, diskfas med diskmedelsintag samt desinfektionsfas i minst 90° C under en minut

 Använd flytande diskmedel, avsett för medicintekniska instrument, i automatisk doseringsmodul.

 Använd perforerade brickor som är låsbara

 Ställ aldrig fler än tre brickor på varandra

(14)

Sidan 14 av 21

 Minimera användandet av instrumentkorgar

 Lägg lösa instrument på låsbara brickor

 Ledade instrument öppnas

 Kontrollera att instrumenten är rena efter desinfektion i diskdesinfektor.

 Orent gods rengörs manuellt och desinfekteras i diskdesinfektor på nytt för att kunna betraktas som höggradigt rent

 Höggradigt rena instrument och produkter ska

skyddas från fukt och damm. Förvaras avskilt från gods med annan renhetsgrad i stängt skåp eller låda

 Omsättningen av instrument ska ske på kort tid för att bevara renhetsgraden (7 dagar)

 Skapa en rutin där instrumenten körs en gång per vecka för att vara säker på att det förblir höggradigt rent.

 Signera att processen är godkänd i signeringslistor ,daglig och varje körning !

Fortlöpande kontroll och kvalitetssäkring av diskdesinfektor

Varje körning: Visuell instrumentkontroll. Gärna under förstoringsglas. Kontrollera så att allt är

rent, loggbok

Dagligt underhåll: Kontrollera att diskarmarna snurrar.

Kontrollera att dysorna inte är igensatta.

Bottensilen tömmes och rengöres.

Kammaren rengöres vid behov.

Kontrollera diskmedelsnivån Gummilisten rengöres vid behov Signera signeringslista dagligen

Diskmedel: Kontrollera med 1 g/vecka åtgången av diskmedel, t.ex. med ett streck på dunken. (Ett grovt mått är 25 diskningar/liter diskmedel.)

Årlig kontroll: Validering, Funktionskontroll (UPQ) utförs 1 g/år av servicetekniker Protokoll sparas i pärm. Märks med ”Kvalitetssäkring av

diskdesinfektor”

Vid nyanskaffning ska diskdesinfektorn valideras enligt SSENISO 15883 av leverantören (IQ, OQ och PQ )

När godset är desinfekterat och torrt återlämnas det till förvaringsskåp för rent gods.

Ultraljud

Behandling i ultraljudsbad underlättar den manuella rengöringen genom att smutsen skakas loss.

Instrument läggs i en korg som hänger i badet så att botten inte vidrörs. Som rengöringsvätska rekommenderas vatten med tillägg av en droppe maskindiskmedel för medicinska produkter (mot

(15)

Sidan 15 av 21

ytspänning. Urltraljudsprocessen körs i 5 minuter. Skölj borren under vatten innan det körs i diskdesinfektor. Rengöringsvätskan ska bytas varje dag och behållaren rengöras. Behandling i ultraljudsbad måste alltid följas av desinfektion.

OBS! Ljud från ultraljudsapparat kan vara skadligt för hörseln.

Dac

Diskar och smörjer

Samma funktion som en diskdesinfektor-Godset blir höggradigt rent och Instrumenten blir smorda i Speciella adaptrar för EMS-spetsar finns att köpa.

Varje vecka

 Kontrollera att vatten kommer i Dacen

 Rengör kammaren och avloppsfiltret.

 Kontrollera adaptrar och o-ringar samt olja Varje månad

 Byt avloppsfiltret.

 Efter 2500–3000 körningar larmar DAC-en att det är dags för service

Fyll i signeringslista

Autoklavering

Utför före dagens steriliseringar ett läckage-/vakumtest.

Efter vakuumtestet ska ett ångpenetrationstest utföras.ex ” Helix”

Om avvikelser iakttas görs testet om. Kvarstår avvikelserna ska en noggrann teknisk kontroll utföras Autoklavering innebär sterilisering med fuktig värme mellan en temperatur av +120oC och + 134oC.

OBS! Den värmeindikator som används vid autoklavering är ingen garanti för sterilitet. Färgomslag hos indikatorn är endast ett bevis för att godset hettats upp till minst 120oC.

Varje morgon och varje körning kontrolleras och dokumenteras i signeringslista. Den som svarar för autoklaveringen kontrollerar vid varje körning, tryck och temperatur med TST-stickan. På autoklaver med minneskort ska data från dessa föras över en gång per kvartal.

Följande ska steriliseras:

 operationsinstrument

 rotbrickor

 andra instrument som används vid sterila ingrepp De sterila instrumenten förvaras i särskilt skåp

Lämpliga förpackningsmaterial är: Instrumentbricka, steriliseringspåse av papper/plast. Bruten förpackning får inte återförslutas och omsteriliseras.

(16)

Sidan 16 av 21

Paketering ,märkning och förvaring av sterila instrument

Vassa instrument och saxar kan förses med instrumentskydd. Instrument ska förpackas i

steriliseringspåse (papper/plast) så att gripdelen ligger mot öppningssidan på påsen. Förseglingen bör ske med svets.

Varje förpackning ska vara försedd med batchetikett som anger datum och löpnummer samt med sista förbrukningsdag och ev. autoklavnummer så att den kan hänföras till en enskild sterilomgång.

För att kunna spåra en viss körning till enskild patient ska batchetikettens uppgifter skrivas in i T4- journalen (finns som fras ”Sterilkontroll”) eller förvaras i särskild loggbok.

OBS! Skriv eller stämpla inte på själva påsen utan utanför förseglingen eftersom förpackningen kan skadas och innehållet kontamineras.

Efter steriliseringen ska förpackningarna av sterilt material skyddas för mekanisk åverkan, solljus, fukt och damm samt lagerhållas vid normal rumstemperatur. Sterilt material ska förvaras i särskilt skåp eller annat slutet förråd som inte får vara placerat i starkt trafikerad eller dammig lokal. Förråd av förpackat sterilmaterial ska omsättas med hänsyn till sterilbevaringstiderna enligt principen först in - först ut.

Förvara inte osterilt material i samma skåp som sterilt eller höggradigt rent gods.

Sterilt gods transporteras på rullbord eller vagn inom kliniken. Utanför kliniken i rengjorda backar med lock eller i plastpåsar.

Validering och kontroller av ångautoklav

Utförs av fackman. Tjänsten upphandlas. Behöver inte beställas.

Vid en validering görs en prestandakvalificering

 Man kontrollerar att hela steriliseringsprocessen följer ett på förhand angivet förlopp.

 Tryck, temperatur och tid.

 Prestandakvalificering sker till exempel o vid nyinstallation

o vid förändring i lastmönstret

o vid byte av förpackningsmaterial Prestandakvalificering sker med referenslast.

Referenslast

 Lasten ska ha en sammansättning som är representativ för de laster som man normalt kör i autoklaven.

 Ska dokumenteras

 Det gäller enbart gods som ska steriliseras, till exempel o operationsbrickor

o särpackade operationsinstrument o instrument för endodonti

o vinkel / handstycke för operation

Utöver dessa valideringar ska autoklavens prestanda valideras då

 förpackningsmaterialet bytts ut

(17)

Sidan 17 av 21

 efter större reparationer

 autoklaven flyttats

Valideringsprotokoll

 Resultatet av valideringen dokumenteras.

 Detta protokoll ska signeras och godkännas av utsedd ansvarig person på kliniken.

 Pärmen med detta dokument ska finnas tillgängligt under autoklavens hela livstid.

Stängning av sterilen

 Kör maskinen ofta för ett bra rengöringsresultat och ett bättre flöde. Lämna inte diskdesinfektor med smutsig last över natten.

Använd ett program som innehåller fördisk med kallvattenintag, diskfas med diskmedelsintag samt desinfektionsfas i minst 90° C under en minut

 Sterilpackade instrument och instrument som ska vara höggradigt rena läggs in i skåp och lådor för att bevara renhetsgraden.

 Kontrollera att autoklaven är tom.

 Töm ultraljudsbadet och torka ur. Fyll på nytt nästkommande dag.

 Töm eventuella burkar med medel för instrumentdesinfektion . Fyll på nytt nästkommande dag.

 Följ rutinen för diskbänksavskiljare vid dagens slut Blanda 0,25 dl Recyclen med 1 liter vatten, häll i vasken

Skölj med 2 liter vatten Signera

 Torka av alla ytor med ytdesinfektion som innehåller tensid innan ni går hem.

Förvaringstider

Material packat i packskynke, papper eller påse som förslutits genom vikning och tejpning: 1 mån.

Påsar som förslutits med svets; 6 mån.

Om produkten förvaras i sin avdelningsförpackning gäller datummärkningen. Om produkten förvaras utan avdelningsförpackning så kan inte hållbarheten garanteras.

Instrument som steriliserats i en opackad kassett kan inte anses vara sterilförvarade. Det beror på att det mellan brickan och locket i kassetten finns en springa som medför att instrumenten kan bli kontaminerade av mikroorganismer.

Kassett avsedd för sterilförvaring måste därför packas.

Instrumentvård

Hjälpmedel för instrumentvård och kontroll: Belysning med förstoringsglas, instrumentolja.

(18)

Sidan 18 av 21

Instrument med rörliga delar bör oljas mellan varje användningstillfälle. För vanliga instrument används en typ av olja som är mikrobiologiskt kontrollerad och värmebeständig. Olja dem efter rengöringen och låt instrumenten vila. Efter behandlingen torkas överskottsoljan bort.

Bristfälligt rengjorda instrument kan lätt få korrosionsangrepp (frät- och rostskador) och en kvarvarande förorening kan också äventyra sterilisering.

Instrumentbricka/-galler dukas enligt fast schema som visar instrumentens placering och namn (pärm med fotografi och förteckning över instrument ska finnas på varje sterilcentral).

Rotkanalsfilar som inte är använda kan omsteriliseras . Använda handfilar upp t o m storlek 25 samt deformerade filar kastas. Maskinfilar används enligt fabrikantens anvisningar.

Filar avsedda för flergångsbruk körs först i ultraljud sedan i diskdesinfektor samt packas och autoklaveras. Efter diskdesinfektorn ska filarna kontrolleras med förstoringsglas innan de autoklaveras. Kring filstopp och märkringar är det risk för ansamling av biologiskt material som omöjliggör autoklavering. Filar med kvarstående biologiskt material kasseras.

Borr avsedda för flergångsbruk körs i Ultraljud, inspekteras och rengörs. Därefter körs borr i

diskdesinfektorn. Lösa borr samlas i särskilda kärl som förhindrar dem att fara runt i diskdesinfektorn.

Hand- och vinkelstycken, turbiner, blästerspetsar och tandsaneringsinstrument (ultraljud eller liknande) och kirurghandstycke:

Instrumenten grovrengörs genom att de körs igenom med vatten direkt vid uniten innan de kopplas bort. Härigenom rensas också unitens vattensystem från eventuella mikroorganismer från munhålan.

Därefter ska både yttre och inre rengöring och smittrening av instrumenten ske. Använd för ändamålet lämplig rengörings- och desinfektionsapparat enligt fabrikantens anvisningar.

Kirurgihandstycke skall plockas isär enligt fabrikantens instruktioner

Använd inte tejp för märkning av instrument. Måste instrument märkas finns plastringar i olika färger.

Instrument och material som ska repareras eller kasseras desinfekteras och rengörs innan de sänds iväg.

Kemisk desinfektion

Kemisk desinfektion används enbart till gods som ej tål värmedesinfektion och ska alltid föregås av rengöring. Instrumenten sänks ner i lämpligt desinfektionsmedel under erforderlig tid. Följ

fabrikantens anvisningar.

Lufttorka instrumenten genom att placera dem på lämpligt underlag, sterilt eller höggradigt rent, som är fuktabsorberande och omhändertas snarast.

Pärm med instrumentförteckning och dokumentation

I sterilen ska det finnas en pärm med arbetsrutiner samt bruksanvisningar på svenska över

utrustningens funktion och skötsel samt foto med text på instrumenten och eventuellt på kassetter för instrumentens placering på brickan.

All dokumentation kring funktionskontroll av utrustning sparas i pärm.

(19)

Sidan 19 av 21

Renhetsgrader

Rena produkter

Instrument som vid normalt bruk används utanför munhålan. Till denna grupp hör instrument som vid normal användning inte berör slemhinnor utan enbart intakt hud.

Definition: rena produkter ska vara synbart rena.

Exempel på rena produkter:

• spatlar

• glasplattor

• tekniska tänger

Synliga föroreningar tas bort maskinellt eller manuellt.

Om rena produkter kommer i kontakt med sår på huden eller om föroreningar sker av saliv eller blod ska de efter användandet rengöras och desinfekteras i diskdesinfektor eller med kemisk desinfektion.

Höggradigt rena produkter

Vid användning ska instrument och artiklar vara fria från mikroorganismer som normalt kan förorsaka infektion.

Enligt definitionen ska man kunna påträffa mindre än en mikroorganism per 1000 produkter. Detta gäller instrument som används vid höggradigt rena rutiner inom tandvården.

Höggradigt rena produkter omfattar instrument och artiklar som kommer i kontakt med hud och slemhinnor, men inte är avsedda att penetrera in i steril vävnad.

Exempel på höggradigt rena produkter är instrument för:

• undersökning

• protetik

• kariesbehandling

• depuration

Exempel på övriga instrument som ska hållas höggradigt rena:

• ultraljudshandstycken

• ficksonder

• borr

• turbiner

• hand och vinkelstycken

Dessa instrument bör omsättas under kort tid, högst en vecka. Där efter ska instrumenten på nytt diskas i diskdesinfektor.

Sterila produkter

För att erhålla en steril produkt krävs en fullständig avdödning av bakterier och andra

mikroorganismer. Instrument som är avsedda att avsiktligt penetrera slemhinnor och där kommer i kontakt med steril vävnad ska vara sterila vid användningstillfället. Hit räknas instrument för kirurgi och endodonti och kanyler.

(20)

Sidan 20 av 21

Dokumenthistorik

Författare: Folktandvårdens hygienråd bestående av Yvonne Andersson, Carina Eriksson, Sten Hellström, Elisabeth Mårtensson, Fredrik Idving , Bita Lindekrans

Revisionsdatum: 20200429

Dokumenthistorik : Författare Yvonne Andersson Författare: Yvonne Andersson och Bita Lindekrans

Kemikalier

Information finns i Regionens kemikaliedatabas - KLARA

Referenser och Externt styrande dokument

Att förebygga infektioner i sjukvården. Ett kunskapsunderlag. (Socialstyrelsen 2006 ISBN: 91-85482- 14-5)

SIS-TR 57:2020 Handbok för grundläggande rekommendationer för lagerhållning, hantering och transport av sterila medicintekniska produkter inom hälso- och sjukvård, tandvård och djursjukvård Iwarsson Sten. Infektionssjukdomar. (Liber AB, Stockholm 1991)

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. (AFS 2005:1) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2012:7)

Smittrisker (AFS 2018:14)

Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. SOFS 2015:10 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av smittskyddslagen. (SOFS 1989:18 + ändring SOFS 1997:7)

Svensk Standard. (SS-EN ISO 17665–1:2006)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. (SOFS 2005:26 samt 2009:19)

Tandvårdslag 1985:125 3§ p1.

Zimmerman M. Hygien och smittskydd i tandvården. (Förlagshuset Gothia, Stockholm 2018. ISBN 9- 7891 77410-55-3)

Processer för rengöring, desinfektion och sterilisering- validering och rutinkontroll inom svensk vård och omsorg. (SIS TR 2014:6)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

(21)

Sidan 21 av 21

Smittskyddslagen (SFS 2004:168)

AFS = Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling SOFS = Socialstyrelsens författningssamling SoS SIS = Swedish Standards Institute

Signeringslistor:

Signeringslista DAC Signeringslista Diskdesinfektor - varje körning

Signeringslista Diskdesinfektor - varje dag

Signeringslista Autoklav varje morgon och efter varje körning Signeringslista Hygiengenomgång Behandlingsrum

Signeringslista Härdljuslampa Signeringslista Diskbänkavskiljare