• No results found

Hur vi har arbetat effektivt över förvaltningsgränserna för att skapa framtidens LSS-boende Hur skapas förståelse för brukarnas behov hos politiker

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur vi har arbetat effektivt över förvaltningsgränserna för att skapa framtidens LSS-boende Hur skapas förståelse för brukarnas behov hos politiker"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

• Hur vi har arbetat effektivt över förvaltningsgränserna för att skapa framtidens LSS-boende

• Hur skapas förståelse för brukarnas behov hos politiker

• Ombyggnation av befintliga byggnader till LSS boende – med tydligt fokus på brukarna

• Sambyggnad av LSS-bostäder, trygghetsboende och seniorlägenheter – hur vi arbetat i nära samverkan för bästa resultat

• Kommande projekt – ett gruppboende med BoDa verksamhet och planer på ett LSS-boende med äldre-inriktning

(3)

Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden

Med Kungälv och Marstrand, två

uråldriga städer, med var sin fästning är det uppenbart att det historiska arvet är levande också i dag. Kungälv är också en modern och expansiv del av

Göteborgsregionen, en kvart från Göteborgs centrum.

Bebyggelsen i Kungälv och dess tätorter är av lantlig traditionell karaktär, med de historiska stadskärnorna bevarade i

Kungälvs Centrum och på Marstrand.

(4)

• Sociala utskottet inbjudan för att redovisa nuläge och framtida behov

• Ärende hos kommunstyrelsen, frågor och dialog med politiken

• Beskriva och förklara bredden och komplexiteten inom LSS

• Sociala myndighetsnämnden - Handläggare och chefer redovisar nya ansökningar om olika LSS insatser

Hur skapas förståelse för brukarnas behov hos

politikerna?

(5)

Planering för bostadsförsörjning

• Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller

hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta lämpliga bostäder (5 kap. 7 § SoL). Kommunen har också en skyldighet att planera sina

insatser för människor med funktionsnedsättning.

• För bostäder med särskild service får man tänka på ett annat sätt. Här är det frågan om permanenta boendeformer där personerna kan förväntas bo hela sitt vuxna liv. Det kan jämföras med en förskola där

genomströmnings-tiden är fem år. Vissa bostäder måste dessutom special byggas (www.socialstyrelsen.se).

(6)

Solhultsgatan – trygghetsboende LSS

• Boendets sutterrängplan finns en stor gemensamhetslokal på

ungefär 150 kvadratmeter med kök och en väl tilltagen uteplats

Lokalen kan användas för olika gemensamma aktiviteter.

• Intill gemensamhetslokalen finns en friskvårdslokal där möjligheten finns att anordna olika

friskvårdsaktiviteter. Det finns en gemensam tvättstuga med stora ytor och modern utrustning.

FAKTA

Antal lägenheter: 34+13 LSS Hyresnivå: Ca 6 700- 10 100 Storlek: Mellan 44 -78 m2

Antal rum och kök: 1 rok-3 rok Antal våningar: 5

(7)

Sambyggnad av LSS boende och trygghetsboende seniorlägenheter samverkan för bästa resultat?

Egen tvättstuga för LSS har varit en stor betydelse att inte skapa konflikter med andra hyresgäster

1:a och 2:a våningsplan, separat trappa Boendeform att ingå i ett sammanhang, som alla andra

Lika villkor som andra hyresgäster ex bestämmelser/regler om ex tider för

tystnad vilket medför att det har fungerat bra. Postfack i entrén skapar en naturlig mötesplats.

Kontaktlägenheten för LSS tillgänglig för kontakt för andra hyresgäster vid frågor Gemensamma grillaktiviteter tillsammans med de äldre ex: spelat Boule

Förebygga för fysiska hjälpmedel men ej installerade beroende på målgrupp

Likavillkor att använda

gemensamhetsutrymmen ej skrivet i hyreskontrakt

Kontaktlägenheter trånga utrymmen kök, jour rum, kontor ej matplats personal vid rast.

Gemensamma middagar för brukare upplevas som trångt.

Sekretess

(8)

Ombyggnation, LSS Ranrikegården inriktning till personer med särskilt behov av stöd och omvårdnad

• 4 lägenheter anpassade, med hög tillgänglighet

• Möjliggöra aktiviteter i hemmet för att skapa en hög livskvalitet

• Föränderliga beteenden som skapar specifikt behov av

pedagogiskt stöd

• Den lilla gruppens princip

• Samordningsvinster

(9)

Vena- Bo-da pågående projekt

• Gemensam arbetsgrupp med brukaren i centrum

• Trygg boende och arbetsmiljö

• Delat boende den lilla gruppens princip

• Förebyggande samarbeta med pedagogteam inför inflyttning

• Stationär chef och pedagog

Anpassningar:

Elektricitet, vatten, belysning, utemiljö, IT, akustik och färgval Gemensamhetsutrymmen delat eller helhet – valfrihet

Utrymningsvägar – säkerhet Lantligt läge

(10)

2018-09-25 10

(11)

2018-09-25 11

(12)

2018-09-25 12

(13)

Framtida behov LSS inriktning Kungälvs kommun

• Psykiatri

• Äldre

• Barn och unga

(14)

Carina Winkler

carina.winkler@kungalv.se

&

Eva Niemi

Eva.niemi@kungalv.se

”Vi har alltid vetat om att ju större funktionsnedsättning desto mera anpassat bör miljön vara, både rörande pedagogiska metoder, fysiska

ramar och personalens bemötande” Bo Hejlskov”

References

Related documents

Juul Jensen menar att makt kan utövas genom att få någon att göra något som han eller hon normalt inte skulle ha gjort, att undanhålla information på ett sätt som gör att

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

Då Stefan beskriver vilka undervisningsformer eleverna får arbeta utefter så nämner han återigen begreppet diskussion. Han menar att inom algebran så för han

Prawat menar även att man behöver reflektera över det man lär sig för att få kunskap, 164 vilket gör att ämnet svenska och bild passar bra att integrera med andra

Jag har länge skrivit pop-musik till andra artister, ofta i session tillsammans med andra låtskrivare, men varje gång jag försökt skriva musik som jag själv ska framföra har det

De kvinnliga handläggarna i vår studie anser att manliga handläggare kan antas fånga upp manliga brukares behov lättare än vad de själva gör, medan en kvinnlig handläggare å andra

Isatou och Amina använder sig av sociokulturella, språkliga och litteracitetsanknutna resurser, ofta med affordanser i miljön, för att skapa förståelse i texterna

Utsagor, som tydde på att undersökningsdeltagaren uppfattade sig själv som ansvarig för vad som hände i ett visst sammanhang, klassificerades som hörande till begreppet inre locus