Examensarbete i sociologi med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor, 15 hp
Personalvetarprogrammet, 180 hp Vt 2021
Har värderingar betydelse?
En kvantitativ studie om grundläggande värderingar inom privat och offentlig sektor
André Domeij Lindberg & Jakob Ovall
Förord
Vi vill inledningsvis tacka vår handledare Filip Fors Connolly vid sociologiska institutionen på Umeå universitet. Vidare riktas också ett stort tack till vår uppsatsgrupp för den feedback ni bidragit med.
Att skriva detta arbete har varit otroligt intressant och lärorikt. Vi är tacksamma för att ha fått möjligheten att fördjupa oss inom detta forskningsområde. Hoppas även du ska finna detta intressant!
André Domeij Lindberg & Jakob Ovall, 2021-03-23
Does values matter? a quantitative study of basic human values in public and private sector
Sammanfattning
Den här studien har undersökt huruvida grundläggande värderingar skiljer sig åt beroende på vilken sektor individen arbetar inom på den svenska arbetsmarknaden. Grundläggande värderingar syftar till individens uppfattning om vad som är viktigt och vad individen värdesätter. Exempelvis social status, att hjälpa andra, att bevara traditioner eller en trygg tillvaro. Undersökningen är ett bidrag till att utveckla kunskapen kring vad svenska förvärvsarbetare värdesätter. Studien har en kvantitativ ansats och datamaterialet har hämtats från European Social Survey. Urvalet bestod av 1497 svenska förvärvsarbetare inom både privat och offentlig sektor. De värderingar som undersökts är universalism, välvilja, makt och prestation. Studiens hypotes är att universalism och välvilja bör ha ett samband med offentlig sektor samtidigt som makt och prestation bör ha ett samband med den privata sektorn.
Resultatet visar att alla fyra värderingar uppvisar statistiskt signifikanta samband med sektor i linje med hypoteserna. Varken universalism, välvilja eller prestation uppvisade dock några självständiga samband med sektor när en rad kontrollvariabler hölls konstanta. Vilket betyder att dessa tre grundläggande värderingar inte kan förklara vilken sektor individen arbetar inom. Sambandet mellan makt och privat sektor var dock fortfarande statistiskt signifikant även när hänsyn togs till kontrollvariablerna. Detta innebär alltså att makt har en betydelse för vilken sektor individen arbetar inom.
Nyckelord: Grundläggande värderingar, Privat & offentlig sektor, Kompetensbehov, Schwartz värderingsteori
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Tidigare forskning ... 2
Grundläggande värderingar ... 2
Värderingar, drivkrafter och sektor ... 3
Studiens bidrag ... 5
Syfte och frågeställningar ... 5
Metod ... 6
Inhämtning av data ... 6
Urval ... 6
Bearbetning av data ... 7
Etiska överväganden ... 9
Resultat ... 10
Analys ... 13
Diskussion ... 14
Studiens begränsningar ... 16
Referenser ... 18
1
Inledning
Att hitta rätt kompetens är komplicerat och en ständigt aktuell fråga, särskilt inom offentlig sektor (Vision, 2014). För att lyckas med detta kan det finnas ett värde i att utöka organisationers kunskap om vad som driver människor. Det finns en mängd forskning som undersökt drivkrafterna inom respektive sektor och resultaten visar på en tydlig skillnad. Det har bland annat visat sig att personer inom privat sektor i högre utsträckning drivs av social status och hög inkomst medan individer inom offentlig sektor har ett mer altruistiskt fokus och en vilja att hjälpa andra (Buelens & Broeck 2007; Korac, 2018; Rashid
& Rashid, 2012; Holt, 2018). Detta har en direkt koppling till mänskliga grundvärderingar som har en styrande effekt för våra liv (Schwartz, 2012).
Mänskliga värderingar har länge varit ett centralt område inom sociologi, psykologi och antropologi.
Värderingar handlar om den grundläggande uppfattningen om önskvärdheten hos ett visst tillstånd och indikerar i vilken grad någonting är bra eller dåligt (Nationalencyklopedin, 2021). Alla individer har en uppsättning värderingar som varierar i betydelse och centralitet, en värdering som är viktig för någon kan vara obetydlig för en annan (Schwartz, 2012). Även organisationer är baserade på värderingar som styr kultur och arbetssätt. Att det finns en överensstämmelse mellan en individs personliga värderingar och organisationen som individen tillhör, har visat sig ha flera positiva effekter. Exempelvis arbetstillfredsställelse, att individen identifierar sig med organisationen och viljan att stanna kvar (Edwards & Cable, 2009). Anledningen till detta beror på att överensstämmelsen mellan värderingar har en positiv effekt på framför allt tillit och kommunikation, vilket i sin tur resulterar i fördelar för både individen och organisationen (Edwards & Cable, 2009).
Kunskapen kring värderingars inverkan på våra beslut får implikationer för organisations- och personalfrågor eftersom det skapar en förståelse för vad de anställda motiveras av. Det kan exempelvis handla om utformning av rekryteringsannonser, varumärkesbyggande och att skapa incitament för personalen. I tidigare studier uttrycks det att sambandet mellan personliga värderingar och arbete inom offentlig eller privat sektor inte undersökts tillräckligt (Korac, 2018). Den här studien syftar därför till att undersöka om det finns ett samband mellan grundläggande värderingar och huruvida individen arbetar i offentlig eller privat sektor. I Schwartz (2012) värderingsteori finns fyra värderingar som är av särskild relevans för den här studien. Dessa är makt, prestation, universalism och välvilja vilka har en direkt koppling till drivkrafterna inom respektive sektor. Där makt och prestation ligger i linje med social status, rikedom och måluppfyllelse samtidigt som universalism och välvilja kan kopplas till altruism (Buelens & Broeck 2007; Korac, 2018; Rashid & Rashid, 2012; Holt, 2018).
Levnadsstandarden i Sverige är en av de högsta i världen (OECD, 2019) och enligt Freedomhouse index (2021) ligger Sverige i topp på listorna för frihet och demokrati. Dessutom har Sverige ett starkt välfärdsystem som exempelvis erbjuder ett starkt socialt skydd och skattefinansierad utbildning. Det är därför sannolikt att individer i Sverige i högre utsträckning tar beslut baserat på värderingar och vilja snarare än nödvändighet. Vilket arbete individer väljer bör således påverkas mer av värderingar i ett land som Sverige än länder som saknar liknande förutsättningar. Om resultat visar att det inte finns något samband mellan grundläggande värderingar och vilken sektor individen arbetar i skulle det indikera att värderingar inom de olika sektorerna inte skiljer sig åt. I det fallet bör personalarbetet inte styras av uppfattningen att värderingar skiljer sig åt mellan individer inom de olika sektorerna. Om det däremot visar sig att det finns ett samband mellan grundläggande värderingar och sektor kommer det bidra med ny kunskap om vad individer på den svenska arbetsmarknaden värdesätter.
2
Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning kring ämnet att presenteras. De tidigare studier som samlats in har hämtats från google scholar och databasen socINDEX. Följande nyckelord har använts vid sökningen: värderingar, motivation, drivkrafter, privat sektor och offentlig sektor, vilka har kombinerats på olika sätt.
Grundläggande värderingar
I brist på en gemensam uppfattning om vad som kan klassificeras som grundläggande värderingar inom samhällsvetenskapen utvecklade Schwartz (2012) under 80-talet ”theory of basic values”. Teorin identifierar 10 olika grundläggande värderingar och undersöker relationen mellan dem. Det vill säga huruvida de olika värderingarna står i konflikt eller samstämmighet med varandra. Det har visat sig att strukturen kring dessa värderingar ser likadana ut, oavsett vilket samhälle eller kultur de undersöks i.
Detta tyder på att det finns en universell organisering av grundläggande värderingar. Inom teorin finns sex huvudområden som specificerar och förklarar värdering som begrepp (Schwartz, 2012).
Det första området handlar om värderingars starka koppling till känslor. När en persons värderingar utmanas, resulterar det ofta i en olustig känsla eller stress. På samma sätt skapas en känsla av tillfredsställelse när det som händer i omgivningen går i linje med personens värderingar. Det andra området beskriver hur värderingar kan motivera till måluppfyllelse. Personer som till exempel uppfattar rättvisa och att hjälpa andra som viktigt, kommer också vara motiverade att ta beslut och arbeta mot mål som går i linje med dessa faktorer. Det tredje området beskriver hur värderingar överskrider specifika situationer och händelser. En individs värderingar kommer ha en påverkan oavsett kontext och förändras inte i olika sammanhang, såsom attityder och normer gör. Det fjärde området beskriver hur värderingar kan agera som en standard. Värderingar styr hur något bedöms, exempelvis om något är bra eller dåligt, rättvist eller orättvist. Det är först när någon handlar på ett sätt som går emot individen eller gruppens värderingar som de medvetandegörs. Det femte området handlar om att värderingar går att rangordna. Värderingar är av relativ betydelse för människor och går att sortera med hänsyn till vad individen anser vara viktigt. Det sjätte och sista området beskriver hur värderingar ofta står i relation till varandra. Genom att värdesätta en värdering som exempelvis tradition kommer andra värderingar sannolikt inte vara lika framträdande, exempelvis hedonism. Utifrån dessa områden beskriver Schwartz (2012) 10 grundläggande värderingar. En beskrivning av dem följer nedan:
Self-Direction “Självstyrning” – Handlar om individens behov av självständighet och karaktäriseras genom självbestämmande, utforskande, skapande och kontrollbehov.
Stimulation “Stimulans” – Ger uttryck för individens behov av ett händelserikt och spännande liv. En individ som sätter värde vid stimulans behöver variation och utmaning för att uppnå tillfredsställelse.
Hedonism – Hedonismen handlar om sökandet efter tillfredsställelse och njutning samt hur dessa behov kan uppfyllas.
Achievement “Prestation” – För en individ som värdesätter denna värdering är måluppfyllelse viktigt.
Genom att vara kompetent inom områden som värderas högt av samhället kommer individen uppleva tillfredsställelse.
Power “Makt” – Avser betydelsen av social status, kontroll och makt över människor och resurser. För att makt som fenomen ska kunna fungera behöver det också värdesättas av gruppen eller samhället.
Security “Trygghet”- För en person eller grupp som skattar trygghet som en viktig värdering är det känslan av samhörighet, stabilitet och harmoni som är av betydelse. Individen känner sig då trygg när den tillhör en grupp som den identifierar sig med.
3
Conformity “konformitet” – handlar om självdisciplin, att vara lojal och att respektera föräldrar och äldre. En individ som värdesätter detta kommer sannolikt lägga band på sig själv för att undvika obekväma interaktioner.
Tradition – Tradition och konformitet liknar varandra i den mening att individer som värdesätter detta anpassar sig till de sociala förväntningar som finns på dem. De skiljer sig genom att konformitet handlar om att anpassa sig till personer i sin närhet exempelvis chefer, föräldrar och lärare. När det gäller tradition handlar det snarare om att anpassa sig till tankar och idéer, samt kulturella och religiösa seder.
Tradition har också ett starkt fäste i det förflutna med normer och attityder från en annan tid.
Benevolence ”Välvilja”- handlar om vikten av att bevara och utveckla välfärden för de som befinner sig i individens närhet. Det innebär att hjälpa till, stötta, vara ärlig och lojal.
Konformitet och välvilja liknar varandra genom att de värdesätter att stötta och finnas till för dem i sin närhet. Slutmålet för en individ som lägger betydelse vid konformitet är dock att undvika negativa följder för sig själv.
Universalism – Till skillnad från välvilja handlar universalism om att utveckla och förbättra välfärden för samhället i stort. Här sätts betydelse vid förståelse, tolerans,
uppskattning och skydd för utsatta. Figur 1. Schwartz värderingsmodell
Avslutningsvis går det att utläsa av modell 1 att samtliga värderingar kan delas in i fyra huvudsakliga kategorier. Dessa är öppenhet för förändring, självöverskridande, bevarande och självbefrämjande. En del av dessa kategorier kommer att nämnas genom studien.
Värderingar, drivkrafter och sektor
Tidigare forskning visar på att motivation och drivkrafter skiljer sig åt beroende på vilken sektor individen arbetar inom. Buelens & Broeck (2007) beskriver att individer som arbetar inom offentlig sektor drivs och motiveras av att ge en värdefull service och att skapa ett jämlikare samhälle. I jämförelse med privat sektor har anställda i offentlig sektor också tenderat att välja ett mer balanserat arbete som inte påverkar familjelivet. Motivationsfaktorer inom privat sektor har en tydlig koppling till makt och prestation (Schwartz, 2012). Faktorerna beskrivs som mer ekonomiska och resultatet från Buelens &
Broecks (2007) studie visar att monetär belöning är av större betydelse. I studien undersöktes också om offentligt anställda i större utsträckning motiverades av faktorer som ansvar och självutveckling än anställda i privat sektor. Hypotesen visade sig inte stämma och det var snarare möjligt att dra en motsatt slutsats, att individer som är anställda i privat sektor motiverades mer av dessa faktorer (Buelens &
Broeck, 2007). Rashid & Rashid (2012) har i sin studie om motivationsskillnader mellan privata och offentliga banker sett liknande resultat. De fann även att anställda i offentliga banker var mer motiverade av arbetets innehåll, en stabil och säker framtid, samt en högre grad av balans mellan arbete och familjeliv. Anställda i privata banker motiverades i högre grad av ekonomiska belöningar som till exempel lön, karriärutveckling och en arbetsmiljö som är stöttande, vilket också bekräftar Buelens &
Broecks (2007) resultat.
4
Vidare finns det en mängd forskning kring public service motivation (PSM). PSM handlar om sysselsättning inom statlig eller offentlig sektor och förklarar människors drivkraft att tjäna allmänheten. PSM har visat sig ha ett positivt samband med arbetstillfredsställelse i offentlig sektor och utgör en förklaring till varför personer väljer att arbeta där (Anderfuhren-Biget, Varone, Giaque & Ritz, 2010; Holt 2018). Dessutom menar vissa forskare att PSM har en tydlig koppling till altruism (Holt &
Piatak, 2019) vilket ligger i linje med värderingar som universalism och välvilja (Schwartz, 2012). Korac, Saliterer & Weigand (2019) beskriver dock i sin studie att det finns behov av vidare forskning kring drivkrafterna som ligger bakom valet att arbeta i offentlig sektor. Något som inte har utforskats särskilt ingående är sambandet mellan individuella faktorer som personliga egenskaper eller värderingar och valet av sektor. Behovet av mer forskning kring detta ämne motiveras av kompetensbehovet inom den offentliga sektorn. Korac et al. (s, 798, 2019) skriver följande:
“[...]those responsible for recruitment in the public sector need to have a better understanding of what characterizes individuals who prefer to work for the
public sector over other employment opportunities.”
Wright & Pandey (2008) föreslår att offentliga organisationer bör lägga ett större fokus vid hur de kan främja “value congruence”. Value congruence eller överensstämmelse mellan värderingar är ett koncept som syftar till när en individs personliga värderingar stämmer överens med en organisations (Wright &
Pandey, 2008; Edward & Cables, 2009). Edward & Cables (2009) forskning har genererat tre förklaringar till varför det finns fördelar när värderingar stämmer överens. Dessa aspekter är ökad tillit, bättre kommunikation och samarbete inom organisationen. Det finns alltså ett värde i att det finns en samstämmighet mellan individens och organisationens värderingar.
I en kanadensisk studie från 2006 undersöks både grundvärderingar och arbetsvärderingar och huruvida de skiljer sig åt mellan sektorerna. Resultatet visar att det inte finns några systematiska skillnader i grundvärderingar mellan privat och offentligt anställda och att de uppvisar liknande resultat även när hänsyn tas till demografiska aspekter. Higgins, Duxbury & Lyons (2006) menar att detta kan ses som en svaghet för PSM och dess förespråkare, eftersom offentligt anställda inte uppvisar en högre grad av altruistiskt beteende eller att personer inom privat sektor i större utsträckning handlar i egenintresse. Rekryteringsstrategier inom offentlig sektor kan därför inte utgå från att den offentliga sektorn attraherar en viss typ av personer. Higgins et al. (2006) studie undersöker dock en kanadensisk kontext och respondenterna är endast kunskapsarbetare, vilket gör att det finns behov av ytterligare forskning i en bredare kontext.
För att förklaringsmodellen bakom valet av sektor inte ska bli för begränsad finns det en rad faktorer som bör inkluderas i analysen. En faktor som kan påverka är exempelvis yrke. Som tidigare nämnts visar forskning, med viss kritik (Higgins et al. 2006), att anställda inom offentlig sektor visar ett mer altruistiskt beteende än anställda inom den privata sektorn (Georgellis, Lossam & Tabvuma, 2010). Men eftersom den offentliga sektorn i högre utsträckning innefattar yrken inom vård- och omsorg samt utbildning finns det anledning att tro att valet av yrke har stor betydelse för vilken sektor individen arbetar inom. Vidare har sektor, valet av yrke och värderingar en stark koppling till kön. Tidigare forskning av Ashby & Schoon (2010) visar på att män och kvinnor uppvisar olika prioriteringar när det kommer till valet av både yrke och sektor. Män tenderar exempelvis att välja yrke baserat på en högre lön och möjligheterna att göra karriär och därmed ett fokus på de mer självbefrämjande värderingarna.
Samtidigt som kvinnor generellt sätt väljer yrke där det går att kombinera arbetet med familj. Detta bekräftas i Schwartz & Rubels (2005) studie som även tillägger att kvinnor i högre utsträckning värderar välvilja och universalism. Denna typ av resonemang kritiseras av exempelvis Acker (2006) som betonar att anledningen till denna typ av segregering på arbetsmarknaden beror på destruktiva normer som utvecklats av vår patriarkala samhällsstruktur.
Ytterligare en aspekt som påverkar individens drivkrafter är ålder. Heckhausen (2010) beskriver i sin studie hur exempelvis värderingar och prioriteringar förändras över tid. Studien visar på att yngre individer i högre grad värdesätter sin egen framgång och prestation samtidigt som det är viktigt att skapa
5
och bibehålla nära relationer, vilket Robinson (2013) också bekräftar. I takt med att personen åldras sker ett skifte och fokus riktas istället mot omhändertagande av familj och att skapa ett meningsfullt arv.
Att åldrande påverkar drivkrafter och värderingar bekräftas av Charles & Carstensen (2009). De beskriver att äldre personer tenderar att lägga mer fokus vid altruistiska handlingar och mindre vid prestation och lön. På grund av de monetära skillnaderna mellan sektorerna som redogjorts för i tidigare studier (Buelens & Broeck, 2007; Rashid & Rashid, 2012) kommer även inkomst att inkluderas i analysen. Avslutningsvis är det relevant att kontrollera för utbildningsnivå efter som det kan antas finnas en skillnad mellan privat och offentlig sektor.
Studiens bidrag
Eftersom värderingar har en styrande effekt för människors liv bör det tas hänsyn till när det kommer till att undersöka drivkrafter bakom valet av sektor. Dessutom finns det många fördelar med att organisationer och individers värderingar överensstämmer. Detta bör även gå att applicera på relationen mellan individen och sektor. Det föreligger således ett värde i att undersöka huruvida det finns vissa grundläggande värderingar som är mer betydelsefulla inom respektive sektorer. Forskningsområdet har inte undersökts tillräckligt och bör studeras ytterligare, vilket den här studien ämnar till att göra.
Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att undersöka och analysera huruvida människors grundvärderingar skiljer sig åt beroende på om individen är anställd inom offentlig eller privat sektor. För att tydliggöra syftet har två hypoteser formulerats:
Hypotes 1 - Individer i privat sektor tillskriver makt och prestation mer vikt jämfört med individer i offentlig sektor.
Hypotes 2 - Individer i offentlig sektor tillskriver universalism och välvilja mer vikt jämfört med individer i privat sektor.
6
Metod
I följande avsnitt kommer studiens metodologiska aspekter att presenteras. Avsnittet behandlar inhämtningen av data, urval, bearbetning av data och etiska överväganden.
Inhämtning av data
Den här studien utgår från en kvantitativ ansats och baseras på en surveyundersökning.
Surveyundersökning som metod syftar till att ta fram stora mängder data där respondenterna får svara på standardiserade frågor och används för att få en representativ kartläggning av populationen (Bryman, 2018). Undersökningen kommer från ESS (European Social Survey). ESS är ett akademiskt drivet undersökningsinstitut som skickar ut enkäter vartannat år i syfte att mäta åsikter och förändringar. Undersökningarna genomförs i över 30 länder och några exempel på områden som ESS undersöker är attityder, drivkrafter och åsikter i sociala och politiska frågor. Materialet som ESS samlar in inkluderar följande teman: social och medial tillit, politik, välmående, kön och hemmet, demografi, värderingar, rättvisa, familj och arbete. Den data som analyseras i den här studien är insamlad 2010 och är kopplad till värderingar och arbete.
ESS väljer ut en nationell koordinator och en undersökningsorganisation för att den ska genomföras i enlighet med ESS riktlinjer. Dessa riktlinjer försäkrar att data samlas in på likvärdigt sätt oavsett vilket land som gör undersökningen. Undersökningen i Sverige har genomförts av statistiska centralbyrån (SCB) i samarbete med den sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Metoden för insamlingen av data är intervjuer som genomförts på plats mellan en intervjuare och respondent och varar cirka en timme. Hela processen för insamling av data som bedrivs i respektive land övervakas också av en certified survey technician (CST). Ansvariga för undersökningen i respektive land har kravet att när som helst under processen kunna diskutera planeringen och utvecklingen av datainsamlingen.
Precis som de flesta andra kvantitativa undersökningar syftar den här studien till att kunna säga något generellt om populationen (Bryman, 2018). I detta fall motiveras den kvantitativa metoden av att kunna generalisera människors värderingar och drivkrafter. Eftersom ESS tillhandahåller en så pass stor mängd data skapas också förutsättningarna för att kunna genomföra en sådan studie.
Urval
Urvalet av respondenterna i undersökningen av ESS är av så kallat obundet slumpmässigt urval vilket enligt Bryman (2018) innebär att varje respondent har haft lika stor chans att delta då alla har lika stor chans att slumpmässigt väljas ut. Respondenterna i den här undersökningen är från Sverige med ett totalt antal svarande på 1497 av 3000, dock räknades ett antal respondenter bort från urvalet på grund av bortfall, till exempel att respondenten flyttat från Sverige. Den totala svarsfrekvensen slutade därför på 51 procent. I urvalet går det att utläsa att en majoritet av de anställda inom privat sektor är män och att kvinnor utgör den stora andelen respondenter i offentlig sektor. Vidare går det att se att inom båda sektorerna är den lägre utbildningsnivån mer framträdande i båda sektorerna. En lägre utbildningsnivå innebär i det här fallet att individen inte innehar en högskoleutbildning på 3 år eller längre. Inom de olika åldersspannen är de yngsta också den grupp med minst antal respondenter och att gruppen 60–69 är den med flest. I offentlig sektor är 60–69 den vanligaste åldern och inom privat sektor är 40–49 den vanligaste. Indelningen av yrke i den här studien är fördelad på de som arbetar med vård, omsorg eller utbildning av människor och de som inte gör det. Det går att se att en stor majoritet i privat sektor inte arbetar med vård- omsorg och utbildning, men i offentlig sektor är det den största kategorin. I variabeln inkomst är det en sammanslagning av hushållets inkomster som utgör vilken kategori individen placeras i. Inom offentlig sektor är den vanligaste inkomsten medel, tätt följd av låg inkomst. Även i den privata sektorn är medelinkomst vanligast och hög inkomst den näst största gruppen. I följande tabell redovisas fördelningen av alla respondenter.
7
Tabell 1. Fördelning av respondenter
Offentlig Privat
n % n %
Kön Man 150 28,5 526 60,3
Kvinna 377 71,5 346 39,7
Utbildning Låg 354 67,7 721 83,3
Hög 169 32,3 145 16,7
Ålder 15-19 18 3,4 56 6,4
20-29 42 8 127 14,6
30-39 67 12,7 141 16,2
40-49 92 17,5 150 17,2
50-59 98 18,6 123 14,1
60-69 109 20,7 154 17,7
70+ 101 19,2 121 13,9
Yrke Omsorg 314 59,6 59 6,8
Ej omsorg 213 40,4 813 93,2
Inkomst Låg 185 35,1 226 25,9
Medel 188 35,7 327 37,5
Hög 154 29,2 319 36,6
Bearbetning av data
Datamaterialet som används för den här studien har behandlats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). SPSS är ett program som används för att göra statistiska analyser av större data. Analysme- toden som använts för den här studien är en logistisk regression. I en logistisk regression är utfallsmåttet binärt, vilket innebär att en händelse kan inträffa eller inte. Den logistiska regression räknar då ut oddset för att händelsen ska inträffa. I den här studien räknar den logistiska regressionen alltså ut sannolik- heten eller den så kallade oddsration för om en individ arbetar inom privat eller offentlig sektor. För att kontrollera värderingars effekt för vilken sektor individen arbetar i, inkluderades ett antal kontrollvari- abler som kan antas vara kopplade till sektor och värderingar. Följande kontrollvariabler inkluderas därför i analysen: sektor, kön, ålder, yrke, utbildning samt inkomst.
Variabeln för vilken sektor individen arbetar i var initialt uppdelad i följande sex värden: 1= “Statligt, Regionalt eller Kommunalt”, 2= “Andra delar av offentlig sektor (exempelvis vård och skola), 3= “Statligt ägda bolag”, 4=”Privatägda bolag” 5=”Egenföretagare” 6=”Övriga”. Av dessa värden skapades en dikotom variabel där offentlig sektor innefattade värde 1–2 och privat sektor värde 3-6. En dikotom variabel innebär att variabeln endast kan anta två värden. Offentlig sektor är kodat som värde 0 och privat sektor som värde 1. Anledningen till att ”statligt ägda bolag” är kategoriserade som privat sektor är att de går under samma lagstiftning som privat ägda bolag och är dessutom vinstdrivande (Regeringen, 2020). De bör således ha mer gemensamt med privat sektor än offentlig sektor.
Variabeln ålder har kodats om till flera ålderskategorier. Följande kategorier inkluderades: “15–19”,
“20–29”, “30–39”, “40-49”, “50-59”, “60-69” och “70+”. Anledningen till att variabeln ålder kodades om var för att kunna identifiera eventuella mönster som inte är linjära, exempelvis om olika värderingar är mer framstående i vissa ålderskategorier. Ålder inkluderas också som en kontrollvariabel eftersom
8
det finns en tydlig koppling mellan ålder och vilka värderingar som värdesätts (Heckhausen, 2010; Ro- binson, 2013; Charles & Carstensen, 2009).
Utbildningsvariabeln är kodad som 0 och 1. En utbildningsnivå som omfattar en eftergymnasial utbild- ning på 3 år eller längre är kodad som värde 1. De som har en lägre utbildningsnivå är kodade som 0 och utgör referensen i analysen. För att skapa en variabel som är överskådlig används SCBs (2016) indelning av hög eller lågutbildade, där hög utbildning innebär att individen har en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet. På grund av den stora variationen av yrken inom respektive sektor kan det också antas finnas en skillnad i utbildningsnivå mellan privat och offentlig sektor, vilket gör att även utbildning bör inkluderas i analysen.
Variabeln som mäter den total inkomsten för hushållet var initialt uppdelad i 10 deciler med spann från 0 - 50 000. I den här studien är inkomst indelat i tre dummyvariabler där låg inkomst är 0–21 999 och har värde 0, medelinkomst är 22 000 - 39 999 och har värde 1, hög inkomst är 40 000 eller högre och har värde 2. Indelningen skapades för att få ett mer överskådligt resultat och i resultatet är låg inkomst referenskategori. Det finns också inkomstskillnader mellan privat och offentlig sektor vilket kan antas påverka resultatet och bör därför inkluderas (SCB, 2020).
Yrkesvariabeln bestod initialt av 99 specifika yrken. För att variabeln skulle bli begriplig och användbar för den här studien kodades den om till två övergripande yrkeskategorier. Dessa utformades med hänsyn till vilka yrken som var inkluderade i den ursprungliga variabeln. Indelningen av variabeln baseras på en grupp med yrken som arbetar med vård, omsorg och utbildning och en grupp som inte arbetar inom dessa områden. Den här indelningen motiveras av att personer inom vård, omsorg och utbildning i högre utsträckning arbetar med människor ur ett stöttande, utvecklande och vårdande perspektiv. Det finns även yrken inom privat sektor där mötet med människor är centralt men där det i slutändan finns ett mål av att sälja, förmedla eller tillhandahålla en produkt. Vilket borde göra att dessa yrkeskategorier skiljer sig åt.
Ytterligare variabler som behövde kodas om var värderingarna från Schwartz (2012) teori. Alla värderingar mäts relativt till varandra vilket gör att respondenten får prioritera vad den anser vara viktigast. För att mäta dessa värderingar får respondenterna ta ställning till två eller tre påståenden kopplade till respektive värdering. För att sammankoppla dessa påståenden användes en redan befintlig syntax. Syntax är ett programmeringsspråk unikt för SPSS som förenklar den komplexa kodningsprocessen. I den här studien har fokus lagts vid fyra av Schwartz (2012) tio värderingar. Dessa är välvilja, universalism, prestation och makt.
Tabell 2. Förklaring av värderingar
Värdering Betydelse Påstående
Välvilja (x=.64) Viktigt att bevara och utveckla välfärden för närmaste grupp
Det är mycket viktigt för hen att hjälpa människor omkring sig. Hen vill se till att de har det bra & Det är viktigt för hen att vara lojal mot sina vänner. Hen vill engagera sig i människor som står hen nära.
Universalism (x= .61) Viktigt att förbättra och utveckla för samhället i stort
Hen tycker att det är viktigt att alla människor i världen behandlas jämlikt.
Hen anser att alla bör ha samma möjligheter i livet & Det är viktigt för hen att lyssna på människor som är annorlunda. Även när hen inte håller med dem, vill hen förstå dem & Hen
9
tycker verkligen att människor ska bry sig om naturen. Att värna om miljön är viktigt.
Prestation (x= .71) Viktigt med måluppfyllelse och prestation
Det är viktigt för hen att visa vad han kan, Hen vill att människor ska beundra det hen gör & Att vara mycket
framgångsrik är viktigt för hen. Hen hoppas att människor ska erkänna hens prestationer
Makt (x= .44) Viktigt med social status samt kontroll och makt över människor och resurser
Det är viktigt för hen att vara rik. Hen vill ha mycket pengar och dyra saker &
Det är viktigt för hen att få respekt från andra. Hen vill att människor gör som hen säger.
Baserat på påståenden fick respondenten frågan, “hur lik dig är denna person?”. Respondenterna skattade alla påståenden i enlighet med likertskalan, som kunde anta värdena 1-6. Initialt innebar 1
“Är väldigt mycket som jag” och 6 “Är inte alls som jag”. För att göra detta mer intuitivt omvändes skalan så att 1 blev “Är inte alls som jag” och 6 “Är väldigt mycket som jag”. Vidare kontrollerades reliabiliteten för mätningen av värderingar genom att göra ett Cronbach’s alpha test, värdet går att utläsa i tabell 2 och står inom parentes som “x=”. Den relativt låga reliabiliteten (makt .44) kan förklaras av att det endast var två till tre påståenden kopplat till varje värdering. Att ställa fler påståenden hade möjliggjort en mer nyanserad bild av värderingarna och ökat reliabiliteten.
Etiska överväganden
I den här studien har Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer för god sed inom forskning följts. Det innebär att studien ska ha hög tillförlitlighet om forskningens kvalitet, vara ärlig om forskningen genom att rapportera på ett öppet och rättvist sätt, respektera forskningsdeltagare och samhället samt ta stort ansvar för forskningen från att en idé har skapats till publicering. Eftersom den data som används för den här studien redan var insamlad och anonym har det inte funnits tillgång till känslig information som går att koppla till särskilda individer. Initialt, när information om undersökningen skickades ut, togs de fyra forskningsetiska principerna i beaktning (ESS).
Informationskravet innebär enligt Bryman (2018) att respondenterna har rätt att veta vad studiens syfte är och vilka moment som ingår i studien, att deltagande är frivilligt och att informanten har rätt att hoppa av studien om individen önskar. I mejlet till respondenterna där de blev inbjudna att svara på undersökningen fanns en tydlig beskrivning av syftet. Vilka moment som ingick i studien informerades också om i detta utskick.
Det fanns inget tvång att svara på enkäten och minderåriga som blev utvalda fick informationen adresserat till sina vårdnadshavare. Detta tar hänsyn till samtyckeskravet som enligt Bryman (2018) innebär att deltagarna i undersökningen själv har rätt att bestämma om sin medverkan i undersökningen.
Slutligen uppfylls även konfidentialitetskravet och nyttjandekravet genom att respondenterna informerades om att de är anonyma och att svaren samt resultatet aldrig redovisas i andra former än i siffror och tabeller. Vad en enskild person svarat kommer inte att framgå och svaren kommer inte att användas till något annat än den forskning respondenterna är informerade om (Bryman, 2018).
10
Resultat
I följande avsnitt kommer studiens resultat att presenteras. I den här studien kommer fokus ligga vid Exp(b) värdet eller oddsration, som står inom parentes i tabellerna. Oddsration mäter sannolikheten för om något ska inträffa, i detta fall om individen arbetar inom offentlig eller privat sektor. En oddsratio som överstiger 1 innebär en ökad sannolikhet att arbeta i privat sektor. En oddsratio som understiger 1 innebär en minskad sannolikhet för att arbeta inom privat sektor, det vill säga en ökad sannolikhet för att arbeta inom offentlig sektor. För att göra kommande avsnitt mer begripligt presenteras vissa resultat i procent.
I tabell 3 analyseras sambandet mellan varje värdering självständigt och vilken sektor individen arbetar inom. Samtliga resultat visar på en statistisk signifikans. Resultatet visar ett positivt samband mellan prestation och privat sektor. Vilket innebär att ju högre individen har skattat prestation desto större är sannolikheten att individen arbetar inom den privata sektorn. I det här resultatet är oddsration 1,177 vilket betyder att för varje skalsteg på den oberoende variabeln, alltså respondenternas skattning för värderingen prestation, ökar oddset att individen arbetar inom privat sektor med 17,7 procent. Vidare i tabell 3 analyseras sambandet mellan makt och sektor. Resultatet visar att när en individ värdesätter makt ökar också sannolikheten för att arbeta inom privat sektor. I detta fall ökar oddset med 51,5 procent vid varje skalsteg.
Det finns inget samband mellan välvilja och privat sektor vilket går att utläsa genom att oddsration understiger 1. I detta fall har oddsration ett värde på 0,772 vilket ger ett odds på - 22,8 procent. Detta innebär att oddset för att arbeta inom privat sektor minskar med 22,8 procent för varje skalsteg.
Följaktligen ökar då sannolikheten för att arbeta inom offentlig sektor. Precis som i föregående analys gällande välvilja har universalism ett samband med offentlig sektor. Detta betyder att sannolikheten för att individen arbetar inom offentlig sektor ökar om universalism skattas högt. I detta fall är oddsration 0,526 vilket innebär att oddset att arbeta inom privat sektor minskar med 47,4 procent för varje steg på skalan.
Tabell 3. Binär logistisk regression (Oddsratio inom parentes).
Fortsättningsvis kommer oddsration exkluderas och resultatet redovisas i termer av huruvida sannolikheten/oddset minskar eller ökar. För att förtydliga vissa resultat kommer även procent att redovisas. När det hänvisas till olika modeller i kommande delar av resultatet syftar det till tabell 4 där alla modeller står utskrivna överst i tabellen. Precis som i tabell 3 utläses oddsration i parentesen.
I modell 1 är samtliga värderingar inkluderade i samma analys, detta får implikationer för resultatet.
När det gäller sambandet mellan de oberoende variablerna prestation och välvilja finns det inte längre
Prestation 0,163**
(1,177)
Makt 0,415**
(1,515)
Välvilja -0,259**
(0,772)
Universalism -0,642**
(0,526)
Notering: *p <0,05 **p <0,01
11
någon statistisk signifikans med den beroende variabeln sektor. Detta innebär att de oberoende variablerna prestation och välvilja inte kan förklara vilken sektor individen arbetar i och utgjorde i den tidigare analysen (Tabell 3) ett skensamband. Vidare går det att konstatera att de oberoende variablerna makt och universalism är statistiskt signifikanta, vilket betyder att de fortsatt kan förklara vilken sektor individen arbetar inom. I modell 1 går det också att utläsa att sannolikheten att arbeta inom privat sektor ökar när makt skattas högre. När det gäller universalism minskar sannolikheten att arbeta inom privat sektor om respondenten i högre utsträckning värdesätter universalism. För att utveckla resultatet och undersöka närmare om makt och universalism också är eventuella skensamband, bör det kontrolleras huruvida det finns andra variabler som har en starkare förklaringsgrad. Detta kan göras genom att inkludera kontrollvariabler i analysen. Valet av sektor kan utifrån tidigare forskning påverkas av andra faktorer, exempelvis kön, ålder, yrke, utbildning och inkomst. Dessa variabler får därför agera kontrollvariabler för att bekräfta om det initiala resultatet verkligen stämmer.
För att göra en mer omfattande analys adderas till en början varje enskild kontrollvariabel självständigt.
Detta för att kunna se hur varje enskild kontrollvariabel påverkar sambandet mellan värderingar och sektor. Den första kontrollvariabeln som inkluderas är kön i modell 2. När denna variabel inkluderas i analysen går det fortsatt att utläsa, precis som i tabell 3, att välvilja och prestation inte är statistiskt signifikanta. Däremot är makt och universalism fortfarande statistiskt signifikanta och kan därför fortsatt förklara vilken sektor individen arbetar inom, dock med en något minskad effekt. Sambandet mellan sektor och kön är också statistiskt signifikant, vilket betyder att kön är en förklarande faktor.
Vidare går det att konstatera att sannolikheten för att arbeta inom offentlig sektor ökar markant om individen är kvinna.
I modell 3 är kontrollvariabeln utbildningsnivå. Precis som i föregående modell är prestation och välvilja inte statistiskt signifikanta. Däremot går det fortfarande att se ett samband mellan universalism och offentlig sektor. När det gäller variabeln makt finns det ett samband med privat sektor och detta samband förstärks när utbildningsnivå inkluderas i analysen. Även utbildningsnivå och sektor utgör ett samband och resultatet indikerar att individer som har en hög utbildning ökar sannolikheten för att arbeta inom offentlig sektor. Sambandet mellan den beroende variabeln sektor och de oberoende variablerna makt, universalism och utbildningsnivå är statistiskt signifikanta och kan förklara vilken sektor individen arbetar inom.
Ytterligare en variabel som tagits hänsyn till i analysen är ålder. I modell 4 är alla ålderskategorier inkluderade varav spannet 15–19 är referensgrupp. I den här modellen är makt och universalism fortsatt statistiskt signifikanta, även när ålder inkluderas. Makt har fortfarande ett samband med privat sektor och universalism med offentlig sektor. De ålderskategorier som är statistiskt signifikanta är 50–59 och 70+, detta betyder att de har ett samband med sektor och en förklaring för vilken sektor individen arbetar inom. Att tillhöra någon av dessa ålderskategorier ökar sannolikheten för att arbeta inom offentlig sektor.
I modell 5 kontrolleras sambandet mellan värderingar och sektor genom att inkludera yrke.
Yrkesvariabeln är uppdelad i två kategorier, de som arbetar med vård-, omsorg- och utbildningsyrken och de som inte arbetar inom dessa områden. Det går att konstatera att sambanden mellan sektor och värderingarna makt och universalism är statistisk signifikanta och är av betydelse för vilken sektor individen arbetar inom, även när kontrollvariabeln yrke inkluderas i analysen. Vidare går det också att konstatera att sambandet mellan yrke och sektor är statistiskt signifikant och att sannolikheten för att arbeta inom offentlig sektor ökar om individen arbetar inom vård-, omsorg- och utbildningsyrken.
Det kontrolleras även för total inkomst per hushåll i modell 6. Det går att utläsa ett liknande resultat som i tidigare modeller. Makt och universalism är fortsatt signifikanta och visar fortfarande på en förklaringsgrad av vilken sektor individen arbetar inom. Sambandet mellan sektor och inkomst är också statistisk signifikant. I modellen är låginkomsttagare referensgrupp och det går att utläsa att en högre inkomst ökar sannolikheten för att arbeta inom privat sektor.
12
Tabell 4. Multipel logistisk regressionsanalys (Oddsratio inom parentes).
Avslutningsvis inkluderas alla kontrollvariabler i analysen. Resultatet visar att när hänsyn tas till samtliga variabler kvarstår endast makt som signifikant och är därmed den enda värdering som är en del av förklaring till vilken sektor individen arbetar inom. I modell 7 går det att konstatera att makt har sitt högsta värde. Det betyder att när samtliga kontrollvariabler inkluderas, ökar oddset med 41,6 procent att arbeta inom privat sektor för varje skalsteg. Alltså, om respondenten värdesätter makt ökar sannolikheten att personen är verksam inom privat sektor oavsett om analysen tar hänsyn till
Modell1 Modell2 Modell3 Modell4 Modell5 Modell6 Modell7
Prestation -0,014 0,022 0,059 -0,086 0,041 -0,030 0,024
(0,986) (1,023) (1,061) (0,917) (1,042) (0,970) (1,025)
Makt 0,254** 0,208* 0,344** 0,265** 0,310** 0,226** 0,348**
(1,289) (1,231) (1,411) (1,304) (1,363) (1,253) (1,416)
Välvilja -0,006 -0,115 -0,006 -0,063 -0,183 -0,013 0,153
(0,994) (1,121) (0,994) (0,939) (1,201) (0,987) (1,165) Universalism -0,534** -0,424** -0,405** -0,463** -0,369** -0,539** -0,139 (0,586) (0,665) (0,667) (0,629) (0,691) (0,583) (0,870)
Kön -1,262** -0,558**
(0,283) (0,572)
Utbildning -0,916** -1,055**
(0,400) (0,348)
Ålder
20–29 0,156 0,457
(1,168) (1,579)
30–39 -0,222 0,310
(0,801) (1,363)
40–49 -0,438 -0,001
(0,646) (0,999)
50–59 -0,651* -0,316
(0,521) (0,729)
60–69 -0,540 -0,348
(0,583) (0,706)
70+ -0,728* -0,525
(0,483) (0,592)
Yrke 2,969** 2,794**
(19,465) (16,345)
Inkomst(Hushåll)
Medel 0,286* 0,213
(1,331) (1,237)
Hög 0,417** 0,559**
(1,517) (1,750)
Konstant 1,202** 2,943** 1,476** 1,578** -1,168** 0,927** -0,202 (3,327) (18,970) (4,373) (4,846) (0,311) (2,526) (0,817) Notering: *p <0,05 **p <0,01
13
demografiska aspekter såsom, kön, utbildning, ålder, yrke och inkomst. I tidigare modeller när kontrollvariablerna analyseras enskilt, kvarstod den statistiska signifikansen för sambandet mellan offentlig sektor och universalism. Kombinationen av samtliga variabler resulterar i att kopplingen mellan universalism och sektor försvinner. Det går därför inte att peka på universalism som en förklaringsfaktor för vilken sektor individen arbetar inom, utan det finns andra faktorer som driver detta samband. En sådan faktor är kön, av resultatet i modell 7 går det att utläsa att om respondenten är kvinna minskar oddset med 42,8 procent att arbeta inom privat sektor. En annan betydande faktor för vilken sektor individen arbetar inom är utbildningsnivå. Högre utbildning minskar oddset för att arbeta inom privat sektor med 65,2 procent. Yrke och sektor är ett annat samband som analyserats och resultatet visar att personer som arbetar inom vård-, omsorg- och utbildningsyrken ökar sannolikheten att arbeta inom offentlig sektor. Om individen däremot arbetar med andra yrken ökar oddset att arbeta inom den privata sektorn med 1534,5%. Slutligen finns det ett samband mellan respondenter som har en hög totalinkomst (hushåll) och att vara anställd inom den privata sektorn. Om den totala inkomsten överstiger 40 000 kr ökar oddset med 75 procent. Däremot går det inte att uttala sig om ålder eller medelinkomst då dessa kontrollvariabler inte har någon signifikans.
Eftersom modell 7 är studiens huvudsakliga resultat bör det ytterligare kontrolleras huruvida modellen är av god kvalité. För att göra detta används “Hosmer and Lemeshow”-testet som jämför de predicerade värdena med de faktiskt observerade värdena. Genom detta går det att försäkra sig om att modellen är godtagbar. För att modellen ska bli godkänd krävs ett signifikansvärde som överstiger 0,05. I modell 7 är värdet 0,390 vilket är ett acceptabelt värde och indikerar att modellen är av god kvalité.
Tabell 5. Hosmer and Lemeshow Test
Chi-Square df Sig.
8,456 8 0,390
Sammanfattningsvis visar resultatet att prestation inte har något förklaringsvärde för vilken sektor individen arbetar inom. Däremot finns det ett samband mellan makt och privat sektor genom samtliga analyser, även när hänsyn tas till en rad demografiska aspekter. Hypotes 1 (Individer i privat sektor tillskriver makt och prestation mer vikt jämfört med individer i offentlig sektor) går därför att delvis bekräfta eftersom endast sambandet mellan makt och privat sektor är statistiskt signifikant. Vidare påvisar resultatet att välvilja och universalism inte går att koppla till offentlig sektor eftersom sambandet inte är statistiskt signifikant. Det går därmed att förkasta hypotes 2 (Individer i offentlig sektor tillskriver universalism och välvilja mer vikt jämfört med individer i privat sektor).
Analys
I detta avsnitt kommer resultatet kopplas samman med tidigare forskning för att tydliggöra hur de relaterar till varandra. Detta följs av ett diskussionsavsnitt där egna resonemang presenteras med koppling till dessa delar.
I tidigare forskning går det att utläsa flera faktorer som har en inverkan på vilken sektor individen arbetar inom. Några av dessa faktorer förklaras av Rashid & Rashid (2012) & Buelens & Broeck (2007) som uttrycker att personer inom den offentliga sektorn drivs av att skapa ett jämlikare samhälle och värdesätter en balans mellan arbete och familjeliv. En annan återkommande förklaring till om individen arbetar inom offentlig sektor är altruism, som handlar om viljan att hjälpa andra. Georgellis et al. (2010) är en av de som menar på att individer inom den offentliga sektorn ser altruism som en viktig drivkraft.
Även PSM, (Anderfuhren-Biget et al. 2010; Holt, 2018) som handlar om att tjäna allmänheten har visat sig ha en koppling till altruism (Holt & Piatak, 2019). Den värdering som har den tydligaste kopplingen till altruism är universalism, då en individ som värdesätter universalism upplever samhällets välfärd
14
som centralt. Initialt visade studiens resultat att sambandet mellan värderingen universalism och offentlig sektor var statistiskt signifikant och gick således i linje med den tidigare forskningen. När samtliga kontrollvariabler inkluderades i samma analys visade det sig dock att universalism inte längre hade något samband med offentlig sektor. Det innebär att andra faktorer driver sambandet. Att universalism inte har någon koppling till en viss sektor går i linje med Higgins et al. (2006) resultat som visade att grundläggande värderingar inte har någon förklaring till vilken sektor individen arbetar inom.
Detta resultat kan därför ses som en replikering av tidigare forskning.
Resultatet i den här studien visade att värderingen makt är genomgående signifikant och har därmed en betydelse för vilken sektor individen arbetar inom. Sambandet mellan makt och privat sektor kvarstår oavsett vilka kontrollvariabler som inkluderas i analysen. Detta resultat går i linje med tidigare forskning (Rashid & Rashid, 2012; Buelens & Broeck, 2007) om vad som motiverar individer i den privata sektorn.
En av drivkrafterna som är återkommande inom litteraturen är ekonomiska incitament. Både Rashid &
Rashid (2012) och Buelens & Broeck (2007) uttrycker att individer inom den privata sektorn i högre utsträckning än offentlig, värdesätter hög inkomst. Ett av påståendena för att mäta variabeln makt handlar om just betydelsen av pengar och andra materialistiska belöningar och går således att knyta an till tidigare forskning. Det visade sig också att en hög totalinkomst per hushåll hade ett samband med privat sektor. En annan aspekt som visat sig vara av större betydelse inom den privata sektorn är karriärs- och självutveckling (Rashid & Rashid, 2012 & Buelens & Broeck, 2007). Även detta går i linje med värderingen makt eftersom den kategoriseras som en av de mer självbefrämjande värderingar där fokus läggs på jaget snarare än andra (Schwartz, 2012). Det andra påståendet som skattades för värderingen makt handlar om respekt och social status. Detta går att koppla samman med Higgins et al.
(2006) studie där resultatet visade att prestigesökande individer i större utsträckning arbetar inom den privata sektorn. Dessutom visar den här studiens resultat att makt är en central värdering för individer som arbetar inom den privata sektorn, vilket går emot Higgins et al. (2006) resultat som visade att inga grundläggande värderingar går att koppla till vilken sektor individen arbetar inom. Higgins et al. (2006) studie undersöker dock enbart kunskapsarbetare vilket påverkar resultatets utgång.
I resultatet inkluderas även ett antal kontrollvariabler. Dessa var yrke, utbildning, ålder, kön och inkomst. Yrke delades upp som en dikotom variabel där en kategori var de som arbetar med vård och omsorg samt utbildning och de som inte arbetade inom dessa områden. Resultatet visade att de som inte arbetar inom dessa yrken, med största sannolikhet arbetar i privat sektor. Det går även att utläsa att kvinnor i större utsträckning än män arbetar inom den offentlig sektorn. Detta resultat förklaras bland annat av Ashby & Schoon (2010) och Schwartz & Rubels (2005) som menar att män och kvinnor väljer olika yrken och sektor baserat på lön, karriärmöjligheter och de generella möjligheterna att kombinera arbete med familj. Vidare kontrolleras utbildning i analysen eftersom utbildningsnivå skiljer sig åt mellan båda könen och sektor (SCB, 2016). I resultatet går det att utläsa att en hög utbildning har ett tydligt samband med offentlig sektor och att kvinnor är mer högutbildade än män, vilket bekräftar SCBs (2016) undersökning. Avslutningsvis inkluderades ålder som kontrollvariabel. Enligt tidigare forskning (Heckhausen, 2010; Robinson, 2013; Charles & Carstensen, 2009) har ålder nämligen en påverkan på individens värderingar. Värderingarna brukar generellt vara mer självbefrämjande med fokus på egen framgång i yngre ålder men i takt med att individen åldras, brukar värderingarna skifta till en mer altruistisk riktning. I resultatet från den här studien går det dock inte att utläsa något samband mellan ålder och sektor.
Diskussion
Syftet med den här studien var att undersöka huruvida människors grundvärderingar skiljer sig åt beroende på om personen arbetar inom privat eller offentlig sektor. De fyra värderingar som inkluderades i analysen var välvilja, universalism, prestation och makt. Det visade sig att endast en av fyra värderingar gick att koppla till vilken sektor individen arbetar inom. Välvilja och prestation var med undantag för när de analyserades enskilt, inte signifikanta i någon av modellerna.
15
Ur den första analysen i modell 1 visar resultatet att makt och universalism är de centrala värderingar som kan förklara vilken sektor individen arbetar inom. Prestation och välvilja kan däremot inte förklara vilken sektor individen arbetar inom eftersom den statistisk signifikansen saknas. En anledning till att välvilja tappar sin statistiska signifikans är troligen för att välvilja handlar om välfärden för individens närmaste grupp. Att bry sig om personer i sin närhet som exempelvis familj och vänner kan antas vara en mer generell värdering och inte specifik för personer inom en viss sektor. Universalism handlar däremot, i likhet med public service motivation (PSM), om att förbättra välfärden för samhället i stort och syftar till individens drivkraft att tjäna samhället (Anderfuhren-Biget, et al. 2010; Holt 2018). Därför borde universalism haft en betydelse när värderingsskillnader mellan sektorer undersöks.
Precis som välvilja hade inte prestation någon statistisk signifikans. Det går att anta att även denna värdering är för allmän för att kunna koppla till en viss sektor. Att värdesätta prestation handlar om att lyckas och att känna sig uppskattad. Behovet av att känna framgång och bli bekräftad är grundläggande och sannolikt viktig för de flesta individer oavsett om individen arbetar i privat eller offentlig sektor.
Makt handlar däremot om vikten av förmögenhet och respekt vilket kan antas vara, och är mer kopplat till privat sektor. I tidigare studier (Rashid & Rashid, 2012; Buelens & Broeck, 2007) visade resultaten också att pengar är en viktigare drivkraft inom privat sektor. När det kommer till den allmänna attityden och synen gentemot de olika sektorerna visar tidigare forskning att de värderas olika. Det har visat sig att privat sektor ses som den mer ansedda och respekterade (Higgins et al. 2006). Detta skulle kunna betyda att personer söker sig till den privata sektorn för att uppnå en högre social status i samhället.
Dessa två aspekter gör att makt naturligt sammanfaller med privat sektor.
I den slutgiltiga modellen där samtliga kontrollvariabler kontrolleras för visade det sig att universalism inte längre var statistisk signifikant. Universalismens betydelse för vilken sektor individen arbetar inom hade därmed försvunnit. Resultat var något förvånande eftersom universalism har en tydlig koppling till att bry sig om välfärden för samhället i stort, vilket enligt PSM är en avgörande faktor när det kommer till att trivas inom den offentliga sektorn. Detta skulle därför kunna tala emot PSM och idéen om att endast en viss typ av människa arbetar och trivs inom den offentliga sektorn. Detta går i linje med Higgins et al. (2006, s, 615) resonemang om att offentlig sektor endast skulle attrahera en viss typ av person.
“The fact that public servants were no more altruistic and no less self-interested than private sector employees will likely come as a disappointment to proponents
of the unique public-service motivation. In their recruitment efforts, public sector organizations cannot rest on the assumption that public service attracts a
different breed of person.”
Detta betyder att även när området undersöks i en svensk kontext, med en bredare målgrupp och fler kontrollvariabler, framkommer liknande resultat som i Higgins et al. (2006) studie. Av resultatet går det därför att konstatera att det inte finns något samband mellan offentlig sektor och mer altruistiska värderingar som universalism och välvilja. Något som däremot skiljer den här studiens resultat från Higgins et al. (2006) är den mer självbefrämjande aspekten. I den här studien visar resultatet nämligen att makt har en koppling till privat sektor oavsett vilka demografiska aspekter som tas hänsyn till.
Som nämnts tidigare visar en rad studier (Rashid & Rashid, 2012; Buelens & Broeck, 2007) på att ekonomiska incitament är av större betydelse inom den privata sektorn. Den andra aspekten av makt, som handlar om respekt, har inte en lika tydlig koppling. En faktor som skulle kunna påverka är den allmänna uppfattningen av de olika sektorerna. Higgins et al. (2006) fann som sagt inget samband mellan generella värderingar och sektor i sin studie. Resultatet visade däremot att det finns en koppling mellan prestigesökande individer och privat sektor, vilket talar för att den privata sektorn skulle vara mer ansedd. Higgins et al. (2006) utvecklar resonemanget vidare genom att nämna det minskade förtroende som personer känner för den offentliga sektorn. När det gäller den svenska kontexten är förtroendet för staten relativt högt men saknar fortfarande den attraktionskraft som privat sektor besitter. I en undersökning av Vision (2014) som undersökte studenternas drömjobb visade det sig att
16
väldigt få respondenter associerar offentlig sektor med intressanta arbetsuppgifter och personlig utveckling. Vilket ytterligare stärker den negativa bilden av offentlig sektor som arbetsgivare. Faktumet att den offentliga sektorn inte kan konkurrera med den privata sektorns ekonomiska belöningar och dessutom har ett sämre rykte skapar dåliga förutsättningar att locka rätt kompetens. Som Korac et al.
(2019) nämner i sin studie behöver rekryterare inom den offentliga sektorn tillförskaffa sig mer kunskap om vad som karaktäriserar en person som vill jobba inom den offentliga sektorn. Det har visat sig i tidigare studier att det finns många fördelar att åtnjuta av en matchning mellan individen och organisationens värderingar (Edwards & Cables, 2009). Detta bör även vara applicerbart i ett större perspektiv som mellan individ och sektor. Av den anledningen skulle det finnas värde i att hitta värderingar som är specifika för respektive sektor. Om exempelvis universalism hade visat sig vara signifikant och ha ett samband med den offentliga sektorn skulle det kunna skapa riktning för hur kommande rekryteringsstrategier bör utformas. I det fallet hade det alltså varit en idé att ytterligare marknadsföra den samhällsnytta och välfärdsutveckling som offentlig sektor utgör och på så sätt hitta individer som delar dessa mål.
Den värdering som visade sig ha ett samband med sektor var makt, vilket är ett fynd som både privat och offentlig sektor bör ta i beaktning. Som nämnts tidigare värdesätter individer inom den privata sektorn social status och respekt. Detta stärks ytterligare av Higgins et al. (2006) som fann att personer inom den privata sektorn ofta är prestigesökande. Detta skulle rimligtvis kunna bero på den privata sektorns starka varumärken. Att arbeta för ett välkänt varumärke och en respekterad organisation kan ge individen social status eftersom bilden av privat sektor är mer glorifierad. Alltså, privat sektors starka varumärken skapar goda förutsättningar för individen att uppnå den sociala statusen och respekten som eftersträvas av personer som värdesätter makt. Det går därför att konstatera att privat sektor tillfredsställer båda aspekterna av makt som är pengar och social status.Självklart finns det statusyrken även inom den offentlig sektorn, men detta resonemang syftar till den generella bilden av offentlig sektor som inte sällan är negativ.
Idén om att vissa värderingar eller personlighetsdrag skulle vara mer framträdande i offentlig eller privat sektor har länge studerats. När det gäller den här studiens resultat går det endast att se samband med en värdering, vilket är makt. Prestation, välvilja och universalism visade sig inte kunna förklara vilken sektor individen arbetar inom. Vilket talar emot den generella bilden av att offentlig sektor skulle attrahera människor med vissa typer av värderingar. Det går således inte att utgå från att värderingar skulle kunna ge en fingervisning för vad som bör fokuseras på när det gäller att hitta rätt kompetens för offentlig sektor.
Studiens begränsningar
En kvalitativ ansats hade gett en mer djupgående analys av ett mindre antal respondenter vilket i vissa fall kan vara fördelaktigt. Men för att kunna uttala sig generellt om sektorerna på den svenska arbetsmarknaden passade kvantitativ metod bättre. I detta fall fanns det dessutom data från ESS som stod till förfogande. Den undersökningen baserades på en stor mängd intervjuer vilket gav en robust data att analysera. Det bör dock nämnas att bortfallet var relativt stort med en svarsfrekvens på 51%.
Det är samtidigt inte uppenbart hur bortfallet i studien skulle kunna snedvrida sambandet mellan privat/offentlig sektor och värderingar. I tabell 1 går det även att utläsa att det finns en bra spridning av respondenter.
Den här studien undersöker en svensk kontext med målet att kunna uttala sig om den svenska arbetsmarknaden. Det hade funnits anledning att undersöka hela Europa eftersom den data också fanns tillgänglig. Om den data inkluderats hade urvalet blivit mycket större vilket hade gett studien mer tyngd.
Studien utgår dock från idén om att värderingar spelar större roll för valet av yrke eller sektor i en svensk kontext. Om hela Europa hade studerats hade det med stor sannolikhet funnits många okända påverkansfaktorer som hade haft en inverkan på resultatet. Detta gör att avgränsningen till Sverige är motiverad.
17
När det gäller måttet på värderingar hade det möjligen kunnat utvecklas inför kommande studier.
Mätningen baseras på två till tre påståenden per värdering vilket kan anses vara alldeles för få. Genom att inkludera ytterligare påståenden hade det kunnat resultera i en mer djupgående analys och försäkrat att respektive värdering mäts med större träffsäkerhet. Exempelvis var ett av påståendena om universalism huruvida individen bryr sig om naturen, vilket kan anses ha en svag koppling till syftet för den här studien. Fler påståenden med mer specifika formuleringar hade med stor sannolikhet fått implikationer för resultatet och även ökat reliabiliteten. Syftet med mer generella påståenden är dock att skapa en mer övergripande bild och inte att gå in på djupet.
Yrkesvariabeln delades upp mellan de som arbetar inom vård-, omsorg- och utbildningsyrken och de som inte arbetar inom dessa områden. Anledningen till detta var att vård-, omsorg- och utbildningsyrken är mer framträdande inom den offentliga sektorn. Det är självklart fullt möjligt att arbeta som exempelvis sjuksköterska eller lärare även inom privat sektor men inte alls lika vanligt.
Inkomstvariabeln delades upp i tre kategorier för att skapa ett överskådligt resultat. Det bör nämnas att inkomsten är fördelat på hela hushållet och inte på individen. Detta kan påverka resultatet genom att det inte är representativt för den svarande respondenten, det kan exempelvis finnas andra familjemedlemmar som påverkar inkomsten. Om det hade funnits en variabel gällande lön som var direkt kopplad till respondenten hade den använts i stället. Men variabeln inkomst per hushåll ger ändå en bild av hur sambandet mellan ekonomi och sektor ser ut.
Den här studien utgår från ett tvärsnittsdata, det innebär att data är insamlat vid ett och samma tillfälle och betyder att den kausala ordningen inte går att säkerställa. Det kan vara så att arbeta inom en viss sektor påverkar dina värderingar och inte tvärtom. Den här studien utgick från att grundläggande mänskliga värderingar är något som sitter djupt inom oss och kommer därmed inte att förändras på grund av vilken sektor individen arbetar inom. Detta är något som bör undersökas ytterligare. Vidare bör framtida forskning undersöka om det finns fler betydande skillnader mellan privat och offentligt anställda. Det hade exempelvis varit intressant att undersöka om personlighetsdrag har någon betydelse för vilken sektor individen arbetar inom. Fokus hade då i stället riktats mot vem du är, snarare än vad du tycker.
18
Referenser
Acker, J. (2006). Inequality regimes, Gender, Class, and Race in Organizations. Gender & Society, 20(4), 441-464. DOI: 10.1177/0891243206289499
Ashby, J. S., & Schoon, I. (2010) Career success: The role of teenage career aspirations, ambition value and gender in predicting adult social status and earnings. Journal of Vocational Behavior, 77(3), 350-360. DOI: https://doi.org/10.1016/j.jvb.2010.06.006.
Anderfuhren-Biget, S. & Varone, F., & Giauque, D., & Ritz, A. (2010) Motivating Employees of the Public Sector: Does Public Service Motivation Matter? International Public Management Journal, 13(3), 213–246. DOI: 10.1080/10967494.2010.503783
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Buelens, M., & Broeck, H. (2007), An Analysis of Differences in Work Motivation between Public and Private Sector Organizations. Public Administration Review, 67 (1), 65-74. DOI: 10.1111/j.1540- 6210.2006.00697
Charles S. T., & Carstensen L. L. (2009) Social and emotional aging. Annu Rev Psychol, 61, 383–409.
https://doi.org/10.1146/annurev.psych.093008.100448
Edwards, J., & Cable D. M. (2009). The value of value congruence. Journal of Applied Psychology, 94(3), 654-677. DOI: 10.1037/a0014891
European social survey. (2021). Europeansocialsurvey.org.
Freedom House. (2021). Freedom in the world 2020.
Https://freedomhouse.org/country/sweden/freedom-world/2020
Georgellis, Y., Lossam, E., & Tabvuma, V. (2010). Crowding Out Intrinsic Motivation in the Public Sector. Journal of Public Administration Research and Theory, 21(3), 473–493.
Heckhausen J., Wrosch C., & Schulz R. (2010). A motivational theory of life-span development.
Psychology Review, 117(1), 32–60. DOI: https://doi.org/10.1037/a0017668
Higgins, C. A., Duxbury, L. E., & Lyons, S. T. (2006). A Comparison of the Values and Commitment of Private Sector, Public Sector, and Parapublic Sector Employees. Public Administration Review. 66(4), 605-618. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1540-6210.2006.00620.x
Holt, S. B. & Piatak, J. (2019). Prosocial Behaviors: A Matter of Altruism or Public Service Motivation? Journal of Public Administration Research and Theory 30(3), 1-15.
DOI: 10.1093/jopart/muz041
Holt, S. B. (2018), For Those Who Care: The Effect of Public Service Motivation on Sector Selection.
Public Admin Review, 78(3), 457-471. DOI: https://doi.org/10.1111/puar.12906
Korac S., Saliterer, I., & Weigand, B. (2019). Factors Affecting the Preference for Public Sector
Employment at the Pre-Entry Level: A Systematic Review. International Public Management Journal, 22(5), 797-840. DOI: 10.1080/10967494.2018.1430086
Nationalencyklopedin. (2021). Värdering.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/värdering
