31 augusti 2012 HELSINGBORGS STAD. Tertialbokslut med styrkort

(1)

HELSINGBORGS ST AD

Tertialbokslut med styrkort

31 augusti 2012

(2)

(3)



.

(4)

Sammanställning - staden

Måluppfyllelse per perspektiv

Stadens styrkort Medborgare Ekonomi Organisation Framtid

Måluppfyllelse

Stadens resultaträkning, mnkr

Stadens resultat

Resultatprognosen för skattefinansierad verksamhet överstiger budget med 227 mnkr. Helårsprogno- sen för hela staden när även Vat- ten- och avloppsverksamheten (VA) räknas med är + 338 mnkr.

Ett befarat underskott inom VA på - 16 mnkr har vänts till ett prognostiserat överskott på 11 mnkr.

Stadens ovanligt höga resultatprognos innehåller en engångsutbetalning från AFA avseende sjukförsäkrings- avgift för åren 2007 och 2008 om + 97 mnkr. Denna tillsammans med en god utveckling av skattenettot, + 49 mnkr samt lägre pensionskostnader + 36 mnkr och ett förbättrat finansnetto med + 34 mnkr förklarar en stor del av resultatprognosen.

Det går således resultatmässigt bra för Helsingborgs stad efter några år av varierande resultatutfall. Tidigare års resultat har i sin tur berott på att jämförelsestörande kostnader såsom förskottering av Maria Station - 300 mnkr, engångsjustering av pensionsskuld - 199 mnkr samt senareläggning av Södertunneln - 139 mnkr har belastat resultaten.

Balanskravet

För att uppfylla lagstiftningens krav att kommunen visar god ekonomisk hushållning görs uppföljning mot det så kallade balanskravet. Detta räknas fram genom att resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggnings- tillgångar och pensionsskuldspåverkan från skuld intjä- nad före 1998 tas bort. När resultatprognosen justeras på detta sätt redovisar Helsingborg ett balanskravresultat på +282 mnkr.

Diagram 1. Stadens resultat och resultat ur balanskrav- synpunkt, mnkr

Bokslut 2011

Budget 2012

Augusti 2012

Prognos 2012

Verksamhetens intäkter 1 630 1 574 1 168 1 725

Verksamhetens kostnader -6 844 -7 025 -4 441 -6 954

Avskrivningar -254 -285 -176 -271

Jämförelsestörande poster -139 - - -

Verksamhetens nettokostnad -5 607 -5 736 -3 448 -5 501

Skatteintäkter 4 656 4 828 3 054 4 842

Kom ek. utjämning o generella statsbidrag 958 927 644 966

Fastighetsavgift 183 195 121 195

LSS-utjämning -186 -188 -128 -193

Skattenetto 5 611 5 762 3 690 5 810

Resultat efter skattenetto 4 26 242 309

Finansiella intäkter 292 208 170 208

Finansiella kostnader -185 -151 -126 -180

Jämförelsestörande post -199 - - -

Finansnetto -92 57 44 29

Årets resultat -88 83 286 338

237 519

186 3

-88 338 206

339

119 -94

172 282

-200 -100 0 100 200 300 400 500

2007 2008 2009 2010 2011 Prognos

2012 Stadens resultat Stadens resultat enligt balanskrav

Helårsprognos

+338

mnkr

(5)

Sammanställning - staden

Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning

Skatteprognoserna från Sveriges kommuner och lands- ting (SKL) har för år 2012 förbättrats efter att Helsing- borgs budget fastställdes. Den samlade helårsprognosen för skatteintäkterna har ökat med + 49 mnkr jämfört med budget.

Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning, mnkr

Bokslut 2011

Budget 2012

Prognos 2012

Avvikelse 2012 Skatteintäkter 4 656 4 828 4 842 + 14 Kom. ekono-

misk utjämning 958 927 966 + 39

Kom. fastig-

hetsavgift 183 195 195 +/- 0

LSS-utjämning -186 -188 -193 - 5

Intäkter 5 611 5 762 5 810 + 49

Verksamhetens finansiering

För att undvika att vara beroende av ett positivt finansnetto för att uppnå stadens långsiktiga ekonomiska mål- sättning bör skatteintäkterna vara högre än verksamhetens nettokostnad. De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 501 mnkr, vilket med god marginal understiger skatteintäkterna på 5 810 mnkr.

Diagram 2. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, mnkr

Finansförvaltning

Helårsprognosen för finansnettot beräknas uppgå till 351 mnkr, vilket är 34 mnkr bättre än budgeterat utdelnings- krav om 317 mnkr.

Internbankens ökade volymer skapar goda resultat för såväl staden som för koncernbolagen. Den vidareutlåning staden gör till bolagen sker utifrån marknadsmässiga villkor innebärande att bolagens upplåningskostnad ligger på den nivå som om de själva tagit upp lånet.

Investeringar

De samlade nettoinvesteringarna för staden beräknas uppgå till 1 010 mnkr, varav avgiftsfinansierad verksamhet svarar för 140 mnkr. Exkluderas de avgiftsfinansierade verksamheternas investeringar uppgår således den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 870 mnkr vilket är något över budget, och är historiskt högt. Sista etappen av Österleden, Helsingborg Arena, Tågaborgskolan är några av de större investeringarna som färdigställs under 2012 och förklarar den osedvanligt höga nivån.

Diagram 3. Stadens nettoinvesteringar, mnkr

Pensionsförpliktelser

Årets totala pensionskostnad beräknas bli 36 mnkr lägre än budget varav pensionsavsättningen före 1998 understiger budget med 45 mnkr. Denna post är svår att prognostisera och har varierat mycket under senare år.

Soliditet

Stadens internbank ökar balansomslutningen genom att låna upp kapital och detta bokförs som en skuld. Samti- digt lånas dessa medel ut till dotterföretagen och detta bokförs som en fordran. Desto större omfattning intern- baken har desto mer sjunker soliditeten.

I diagrammet nedan är därför dessa mellanhavanden eliminerade. Soliditeten uppgår till 58,5 procent och detta år en förbättring jämfört med föregående år. Vid en jämförelse med andra kommuner som inte redovisar sin pensionsskuld i resultaträkningen och inte har intern- bank uppgår stadens soliditet till hela 76 procent.

Diagram 4. Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, procent.

4000 4400 4800 5200 5600 6000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Prognos 2012 Verksamhetens nettokostnad Skattenetto

411 360

466 591

685 651

820 1010

0 200 400 600 800 1000 1200

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Prognos 2012

62 63

59 59 58 59

0 20 40 60 80

2007 2008 2009 2010 2011 Prognos

(6)

Sammanställning - nämnder och styrelser

Måluppfyllelse per perspektiv

Nämnd/styrelse Medborgare Ekonomi Organisation Framtid

Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Utvecklingsnämnden Socialnämnden

Stadsbyggnadsnämnden Kulturnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden

Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen

Styrelsen för Kärnfastigheter

Stadens resultat, mnkr

Resultat- Årets Utgående Bästa Sämsta

överföring resultat resultat fall fall

Barn- och utbildningsnämnden 19,3 -8,5 10,8 15,8 -1,2

Vård- och omsorgsnämnden 76,7 6,9 83,6 88,0 78,0

Utvecklingsnämnden 43,2 -11,7 31,5 36,5 26,5

Stadsbyggnadsnämnden 15,8 -15,8 0,0 5,0 -5,0

Socialnämnden 11,8 -1,3 10,5 17,4 2,9

Kulturnämnden 1,6 -4,0 -2,5 -1,5 -4,1

Idrotts- och fritidsnämnden 2,9 4,7 7,5 9,0 5,0

Räddningsnämnden 10,9 0,0 10,9 12,6 10,9

Miljönämnden 4,3 -1,2 3,2 3,5 3,0

Överförmyndarnämnden 0,0 -1,3 -1,3 -1,0 -1,7

Valnämnden 0,2 0,2 0,4 0,4 0,4

Kommunstyrelsen 19,4 6,7 26,1 183,2 158,2

Stadsgemensamt 0,0 142,0 142,0

Styrelsen för Kärnfastigheter 3,2 4,2 7,4 10,0 4,0

Stadsrevisionen 1,2 -0,1 1,0 1,1 1,0

DELSUMMA NÄMNDER 210,5 120,8 331,3 380,1 277,9

34,4 36,5 32,0

-24,0 -24,0 -24,0

Övergripande prognosvärdering -15,0 -20,0 40,0

SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 326,7 372,6 325,9

Avgiftsfinansierad verksamhet - vatten och avloppsverket 11,0 21,0 7,0

0,5 0,0 0,0

STADENS RESULTAT inklusive jämförelsestörande poster 338,2 393,6 332,9 Avgiftsfinansierad verksamhet - renhållningsverket

Ingår ovan

Finansförvaltning ( finansnetto 351,4 mnkr - utdelningskrav 317 mnkr )

Skattenetto - kommunbidrag ( skattenetto 5 810 mnkr - kommunbidrag 5 834 mnkr )

(7)

Stadens styrkort

Medborgare

Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period

Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg

Poäng trygghetsmätningar Max 2,1 poäng - 2012

Uppfattning om äldre- omsorgen hos medborgare över 65 år enligt index

Minst 51 index-

värde - 2012

Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras

Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhål- lande till totalt antal barn

Max 9,5% - 2012

Andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten

Minst 87 % 85,4% 2012

Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolan

Minst 90 % 89 % 2012

Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola

Minst 90 % 94,8 % 2012

Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt

Antal bostäder antagna i

plan Minst 800 st 88 st Tertial 2 2012

Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utveckl- ingsindex

Minst 5 st (speglar

tidigare års utfall) - 2012

Arbetslöshet i förhållande till städer över 100 000 invånare

Max 1 % högre - 2012

Medborgarna om inflytan- det i kommunen Nöjd- Inflytande-Index

Minst 42 - 2012

Helsingborg ska erbjuda ett tillta- lande utbud inom kultur och fritid

Antal institutioner med

fler besökare Minst 5 5 Tertial 2 2012

Fritidsmöjligheter enligt

Nöjd-Region-Index Minst 73 - 2012

Andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten

Utfallet bygger på frågor hämtade från barn- och utbild- ningsnämndens årliga attitydundersökning som genom- förs bland elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt gymnasieskolans årskurs 2. I de kommunala skolor var det 85,4procent av de 2 547 eleverna som besvarade 2012 års enkät som uppgav att de var nöjda med sin skola. Svarsfrekvensen var 76,2 procent.

Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasie- skolan

Totalt för stadens grundskolor är utfallet 89 procent, de fristående grundskolor står för 93 procent medan kommunala grundskolor uppgår till 87 procent. Utfallet speglar andel av de elever i årskurs 9 skolor vilka sökte till gymnasieskolan som var behöriga till yrkesprogram, det vill säga fick lägst betyg godkänt i engelska, matema-

tik och svenska/svenska som andraspråk samt ytterligare minst fem andra ämnen. Betyg från sommarskola har vägts in i utfallet. Resultatet avseende kommunala grundskolor innebär en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år då utfallet efter sommarskola var 86 procent.

Det är dock fortfarande alltför många elever som inte når målen. En fördjupad diskussion kring hur de olika an- svarsnivåerna ska verka för att åstadkomma resultatför- bättringar pågår därför.

På nationell nivå visar preliminär statistik att 87,6 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2012 var behöriga att söka till yrkesprogram i gymnasieskolan.

Det är en minskning med en tiondels procentenhet. Det bör noteras att betyg som har lästs upp under sommaren inte finns med i den nationella statistiken.

(8)

Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola

Utfallet ligger 2012 på 94,8 procent och är på samma höga nivå som 2011 då utfallet var 94,7 procent. Det är glädjande att en så stor andel föräldrar upplever sig nöjda med den verksamhet deras barn tar del av.

Resultatet bygger på frågor i barn- och utbildnings- nämndens attitydundersökning och avser 3 606 vård- nadshavare till barn i kommunala förskolor, grundskolor och grundsärskolor vilket innebär en svarsfrekvens på 49,2 procent.

Antal bostäder antagna i plan

Utfallet fram till april 2012 uppgick till 88 antagna bo- städer i plan, och under de följande fyra månaderna har inga nya bostäder antagits i plan. Målvärdet är därmed långt ifrån att vara infriat. Anledningen till detta är att under 2012 pågår flera större och strategiskt viktiga arbeten i form av planprogram för H+ (Oceanhamnen och Bredgatan), Drottninghög och Östra Ramlösa, vilka tar stora resurser och kostnader i anspråk. Detta resulterar dock i att antalet av stadsbyggnadsnämnden antagna eller tillstyrkta bostäder i detaljplaner kommer att bli lägre än föregående år. Prognos är att för helåret 2012 förväntas antalet bostäder av stadsbyggnadsnämnden antagna eller tillstyrkta detaljplaner uppgå till cirka 450.

Några särskilda åtgärder avses inte att genomföras då det övergripande målet avseende en planberedskap genom en buffert är väl uppnått. Bufferten uppgår till totalt ca 3 090 bostäder i outnyttjade lagakraftvunna detaljpla-

ner och av dessa är cirka 2 740 bostäder i planer som är yngre än fem år. Planbufferten förväntas dessutom öka under hösten då det finns cirka 1 000 bostäder i överkla- gade detaljplaner. Dessa förväntas att falla ut i lagakraftvunna detaljplaner under 2012.

Diagram 5. Antal bostäder tillstyrkta/antagna i plan

Antal institutioner med fler besökare

Mätetalet visar antal besökare från 1 januari till 31 augusti 2012 relaterat till besökarantalet förra tidsserien under 2011. De kulturinstitutioner som är med i mät- ning är Sofiero, bibliotek, Kärnan, Dunkers kulturhus, Fredriksdal, Konserthuset, Kulturmagasinet, Konserthu- set och Stadsteatern. Av dessa har fem institutioner (Bibliotek, Dunkers, Fredriksdal, Konserthuset och Stadsteatern) haft fler besökare 2012 (januari-augusti) jämfört med 2011 (januari-augusti). Kärnan är ej möjlig att jämfört på grund av renovering 2011

Ekonomi

Stadens ekonomi

ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad

Minst 100 % 105,6% Tertial 2 2012

Koncernens soliditet Minst 24 % - 2012

Stadens soliditet Minst 56 % 58,5% Tertial 2 2012

Resultat skattefinansierad

verksamhet Minst 100 mnkr 327 mnkr Tertial 2 2012

Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens net- tokostnad

De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 501 mnkr, vilket med god marginal understiger skatteintäkterna om 5 810 mnkr. Utfallet omräk- nat till procent uppgår därmed till 105,6 procent.

Stadens soliditet

Prognosen för stadens soliditet, justerat för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, uppgår till 58,5% vilket ligger i nivå med tidigare års utfall.

Resultat skattefinansierad verksamhet

Resultatprognosen skattefinansierad verksamhet uppgår till 327 mnkr, vilket innebär att Helsingborg lever väl upp till den finansiella målsättningen om 100 mnkr.

619 180

727 1130

1534

88 88 450

0 300 600 900 1200 1500

2007 2008 2009 2010 2011 TR 1 2012 TR2

2012 Prognos 2012

(9)

Organisation

Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare

Ledarindex Minst 83 index-

värde - 2012

Medarbetarindex Minst 83 index-

värde - 2012

Rankning kommun som

arbetsgivare Plats 7 eller bättre 4 2012

Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig

Antal e-tjänster som stadens

förvaltningar tillhandahåller Minst 100 st 80 st Tertial 2 2012 Andel medarbetare som är

nöjda med stadens information och kommunikation

Minst 85 % - 2012

Rankning kommun som arbetsgivare

Datainsamlingen har via ett webbaserat formulär riktat sig till 33 universitet/högskolor, med studenter inom alla studieår. Frågeställningarna har riktat sig till tre grupper;

ekonomi, civilingenjör och högskoleingenjör. Antal re- spondenter sträcker sig från drygt 4 500 till ekonomi- gruppen, ner till knappt 1 200 för högskoleingenjör.

Helsingborgs placering som en attraktiv arbetsgivare blir en rankning och jämförelse med andra kommuner. Inom samtliga grupper hamnade Helsingborg på fjärde plats, vilket innebär att målet om topp fem är infriat. Helsing- borgs ranking har blivit bättre, det vill säga att staden har rankas högre jämfört med föregående år, vilket kan bland annat kan förklaras av den exponering som gjorts under en tid.

Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhan- dahåller

Staden erbjuder 80 e-tjänster till och med augusti 2012, i relation till målvärdet om 100 e-tjänster har målet inte infriats. Efterfrågan på nya e-tjänster har varit låg under sommarmånaderna. Flera av de befintliga tjänsterna har dock byggts om till att vara direkt integrerade med

verksamhetssystem och möjlighet till kortbetalning direkt i en tjänst är nu färdigställt. För att göra utveckling- en av tjänsterna mera användarnära och styrda har det aktiverats en ”direkt återkoppling” där användarna kan betygsätta och kommentera tjänsten direkt efter genom- förande, flera intressanta synpunkter har redan inkommit. Förvaltningarnas samordnare har levererat in en lista på 30 tal nya e-tjänster under augusti och minst 20 avser att färdigställa under 2012. Under inventeringen av förvaltningarnas e-tjänster har också 4 stycken appar kommit upp på listan och arbetet med att realisera dessa har påbörjats.

Diagram 6. Antal e-tjänster stadens förvaltningar till- handahåller

21

40 45

60 70

80

0 20 40 60 80

TR3 2010 TR1

2011 TR2 2011 TR3

2011 TR1 2012 TR2

2012

(10)

Framtid

Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige

Rankning nystartade företag Plats 4 eller bättre Plats 4 eller bättre Halvår 1 2012 Näringslivsrankning Plats 40 eller

bättre Plats 20 eller

bättre 2012

Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor

Energianvändning i stadens

lokaler Max 169kWh/m2 160kWh/m2 Tertial 2 2012

Rankning Sveriges Bästa

Miljökommun Plats 10 eller

bättre Plats 4 eller bättre 2012 Andel annonserade upp-

handlingar där miljökrav ställts

Minst 80 % - 2012

Utsläpp växthusgaser per

invånare Max 4 ton 5,8 ton 2012

Luftförorening, årsmedel-

värde kvävedioxid Max 25 µg/m3 32,2 µg/m3 Tertial 2 2012 Helsingborgs

attraktivitet ska utvecklas

Svenskarnas favoritkommu-

ner Plats 7 eller bättre Plats 6 2012

Rekommendation att flytta

till Helsingborg Minst 78 index-

värde - 2012

Nöjd-Region-Index Minst 68 index-

värde - 2012

Rankning nystartade företag

Mätetalet speglar antal nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16-64. Under januari till och med juni 2012 registrerades 505 företag i Helsingborg, vilket ger ett utfall om 7,7 företag per 1 000 invånare. Målvärdet är att Helsingborg ska ligga inom topp 4 av gruppen större städer över 100 000 invånare, en grupp på totalt 14 städer. Helsingborg hamnade på plats 4, Stockholm, Göteborg och Malmö fick högre utfall.

Näringslivsrankning

Helsingborg stad hamnar 2012 på placering 20, och uppfyller fortfarande målet om att vara bättre än plats 40 i Näringslivsrankingen, trots en försämring relativt 2011 med placering 13.

Energianvändning i stadens lokaler

Utfallet för energianvändning i det rullande 12- måndarsvärdet (september 2011 till augusti 2012) påvi- sar ett fortsatt bra resultat. Värdet uppgår till cirka 160 kWh/m2 och överträffar med god marginal uppsatt målvärde. Flera energibesparingsprojekt har genomförts i stadens lokaler. Lysande exempel på detta är Rönnowska skola, Skolstaden, Wieselgren skolan, Påarp, Ishallen, Filborna skola med flera.

Stadens upphandling genom upphandlingsenheten och Kärnfastigheter av energieffektiva ljuskällor och övrigt elmaterial resulterar i energimässig nytta. Genom inci- tamenten har brukarna visat engagemang och delaktighet i energibespararbete.

Diagram 6. Energianvändning i stadens lokaler, kWh per kvadratmeter graddagsjusterat

Rankning Sveriges Bästa Miljökommun

Helsingborgs stad behåller sin topp 10-placering och klättrar i och med årets fjärdeplats åter ett par steg upp i rankingen mot fjolårets sjätteplats. Topplaceringarna beror på att staden ligger i framkant inom de flesta om- råden som Miljöaktuellts enkät undersöker samt att staden arbetar aktivt och utåtriktat med miljöarbete. En viktig anledning till att staden klättrade uppåt i place- ringarna i år är att arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar nu fått ordentligt genomslag i staden.

De två enskilt största anledningarna till att vi inte nådde topp tre är att staden ur ett nationellt perspektiv fick ganska mediokra resultat både i den nationella NKI- undersökningen och vad gäller andelen ekologisk mat i stadens verksamheter. Båda dessa områden arbetar staden aktivt med att förbättra.

179

173 171

163

160 150

155 160 165 170 175 180

2008 2009 2010 2011 2012

TR2

(11)

Utsläpp växthusgaser per invånare

Antal utsläppta ton växthusgaser per invånare uppgår till 5,8. Denna siffra speglar utfallet för 2010 eftersom be- räkningsmetoden har alltid två års fördröjning. Värdet är bättre än föregående år men målet har inte nåtts. Det går inte ur statistiken att läsa ut vad detta beror på. Staden arbetar kontinuerligt med att minska både sina egna och andras utsläpp. Det senare sker exempelvis genom Mil- jöbyråns olika informationskampanjer och vid tillsyn och rådgivning till både företagare och enskilda. Under 2013 kommer staden att ta fram en handlingsplan för hur målen att minskaväxthusgasutsläppen ska kunna nås.

Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid

Utfallet för perioden januari till och med augusti visar på fortsatt höga värden. Södra Stenbocksgatan uppgår till 27,5 mikrogram/m3 medan Drottninggatan uppgår till 36,8 mikrogram/m3. Sammanvägt uppgår detta till 32,2 µg/m3 vilket överstiget målvärdet om 25 mikrogram/3.

Dessa värden är högre än samma period föregående år, Södra Stenbocksgatan uppgick till 26 mikrogram/3 och Drottninggatan uppgick till 30,6 mikrogram/m3. Orsa- ken till att kvävedioxidhalten på Drottninggatan har ökat i relations till Södra Stenbocksgatan beror med stor san- nolikhet på den ökning av trafikmängden som noteras på Drottninggatan. Utifrån resultatet för denna avstämning är det helt klart att målvärdet för 2012 inte uppnås.

Diagram 7. Årsmedelvärde av kvävedioxid, mikrogram per kubikmeter

Svenskarnas favoritkommuner

Under maj 2012 genomförande TNS SIFO en undersök- ning, och Helsingborg hamnade på sjätte plats av de 28 kommuner som är med i undersökningen. Detta är en plats högre jämfört med undersökningen under novem- ber 2011. Den kommun som fortsatt ligger längst upp på listan är Gotland, med Göteborg som ligger marginellt under. Helsingborg hamnar längst upp på listan över kommunerna i Skåne, de kommuner som representeras utöver Helsingborg är Malmö, Lund och Kristianstad.

34 25,4

32,5

25,3 23,3 31

36,8

22,3

26,9 27,5

0 5 10 15 20 25 30 35 40

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 TR2 Drottningatan Södra Stenbocksgatan

(12)

Barn- och utbildningsnämnden

Tre viktiga händelser för verksamheten

 Barn- och utbildningsnämnden beslutade våren 2012 att Kingelstad skola och Rögle skola avvecklas

 En jämförelsetjänst där medborgarna kan jämföra stadens förskolor och grundskolor utifrån olika kriterier lansera- des i mars 2012

 Under våren har en ny utbildningsdirektör tillträtt

Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för barn- och ut- bildningsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 8,5 mnkr.

Problematik finns framförallt inom gymnasieskolan. Sjunkande elevtal

och ökande konkurrens medförde en kraftig ekonomisk obalans under 2011. Denna obalans kvarstår delvis under 2012. Ett intensivt arbete har skett och såväl personal- som lokalanpassningar har gjorts. Trots detta behöver ytterligare kraftfulla åtgärder vidtas för att långsiktigt kunna upprätthålla kravet på ett bokslut i balans. Samtidigt forts- ätter trenden med ett minskande elevantal, vilken även den behöver brytas.

Underskottet vägs upp av överskott inom förskolan och grundskolan, då uppdraget varit att på enhetsnivå arbeta in tidigare års underskott samtidigt som överskott i nuläget inte får förbrukas.

I prognosen ingår en volymavvikelse på totalt -8,4 mnkr.

Detta beror dels på att antalet barn och elever i staden överstiger den befolkningsprognos som låg till grund för innevarande års budget (-4,6 mnkr) och dels på att ålders- sammansättningen av barn i förskolan samt gymnasieele- vernas programval medför en högre kostnad än tidigare år (-3,8 mnkr).

Utgående resultat

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till 10,8 mnkr.

I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 15,8 mnkr och i sämsta fall till - 1,2 mnkr. I dessa summor ingår resultatöverföringen från föregående år.

En stor osäkerhetsfaktor är nivån på löneökningar, där utfallet av årets löneförhandlingar avseende lärarna är mycket svårt att uppskatta. För barn- och utbildnings- nämndens verksamhet i egen regi innebär varje procentenhet i löneökning en kostnad på ca 13 mnkr på helårsbasis.

Omfattande svängningar av det ekonomiska resultatet kan alltså uppstå, om löneökningarna avviker från dagens budgeterade nivå.

Medborgare

I barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning våren 2012 ges området trygghet fortsatt goda betyg.

Betygsresultaten har 2012 ökat något då det gäller grundskolan, men arbetet för att öka andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolan måste intensifieras. Resultatet av den extra satsning på matematik som sedan läsåret 2009/2010 genom- förs kan fortfarande inte avläsas i nationella prov eller betyg.

Efter sitt första skolår uppfyller 96 procent av eleverna kraven på att läsa och skriva, medan 92 procent av eleverna uppfyller kraven för att räkna (tjänstegaran- tier). Gymnasieskolans resultat visar att en alltför stor andel av eleverna lämnar sin utbildning med slutbe- tyg som inte ger grundläggande behörighet till högs- kolan.

Ekonomi

Barn- och utbildningsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. I nuläget finns ekonomisk problematik inom gymnasieområdet. Nämnden arbetar intensivt med anpassningar för att åter skapa en långsiktig ekonomisk stabilitet.

Organisation

Sjukfrånvaron ligger på en fortsatt låg nivå; 4,4 procent.

Utfallet av nationella prov i årskurs 3 är gott på del- provsnivå och eleverna hävdar sig bra. Detta syns dock inte i det samlade värdet. Utfallet av de nationella proven i årskurs 9 oroar. Elevernas måluppfyllelse måste öka och de enskilda enheterna måste sätta in åtgärder.

Framtid

Barn, ungdomar och vårdnadshavare sätter även i 2012 års attitydundersökning fortsatt höga betyg beträffande kompetensen i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Förskolorna uppvisar mycket goda resultat, inte bara när det gäller detta utfall, utan också då det gäller omdömena om verksamheten i övrigt. Vårdnadshavare till barn i försko- lan är mycket nöjda med de val de gjort och 96 procent anger att de kan rekommendera den förskola de valt. Motsvarande uppgift avseende skolan är 88 procent. Däremot är andelen elever som kan rekommendera sin skola alltför låg. Åtgärder behöver vidtas så att eleverna upplever att den skola de valt bättre motsvarar deras förväntningar.

Helårsprognos

-8,5

mnkr

(13)

Vård- och omsorgsnämnden

 Värdegrunden utvecklades vidare med ett event för all personal

 Två LSS-boenden på Magnoliagatan invigdes

 Beslut togs om alternativ driftform för ett av stadens boenden, Åbrädden, som öppnar i april 2013

Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för vård- och om- sorgsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott med ca 9 mnkr.

Den gynnsamma situationen med minskat behov av vårdplatser, både korttids- och vårdboendeplatser, höll

i sig fram på sommaren. Detta medför minskade kostnader för förvaltningen, då vi kunnat minska på de externa place- ringarna samt stängt en avdelning på Kungshult. I slutet av sommaren var situationen en annan och nu finns det inga tomma platser. I övrigt går verksamheterna som planerat, och de avvikelser som uppstått under tertial 2 är mestadels positiva. På den negativa sidan finns en fortsatt ökning av antalet ansökningar angående bostadsanpassningsbidrag.

Sammantaget medför detta också att förvaltningen kan klara den ökade kostnaden på grund av löneavtalen inom ram 2012.

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till ca 84 mnkr.

I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 88 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 78 mnkr. Faktorer som kan påverka utfallet är att ansökningar till vårdboende ökar kraftigt och vi därmed behöver pla- cera externt. Om omvänt kan utfallet bli bättre än prognosen om det framöver finns behov av färre korttidsplatser.

Medborgare

Under 2011 sjönk antalet ansökningar till vårdbo- ende. Detta medförde att tiden mellan beslut och verkställighet sjönk till 4,5 dagar under tertial 1. I denna uppföljning är tiden fortfarande låg men som förväntat har den ökat till 11 dagar.

Det pågår arbete i förvaltningen med såväl utbildning som workshops i syfte att förbättra verkställighets- dokumentationen.

Värdegrundsarbetet fortsätter och förhoppningen är att resulterar i att utfallet i årets kundundersökning blir ännu bättre än förra året.

Ekonomi

Helårsprognosen för vård- och omsorgsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott med ca 84 mnkr, varav av årets medel ca 9 mnkr plus.

Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett utfall om 57 mnkr för perioden. Utfallet för tertialet ser bättre ut än prognosen beroende på de positiva effekter som beskrivits ovan, och som utfaller under första halv- året. Det finns även en del positiva engångsposter också under tertialet, som påverkar utfallet positivt.

Här kan nämnas ca 600 tkr mer i "rabatt" på sociala avgifter för unga, samt ett vite som i bokslut 2011 bedömdes till knappt 800 tkr. Utfallet blev 100 tkr.

Organisation

Sjukfrånvaron har totalt minskat något jämfört med samma period förra året vilket är en minskning med 0,04 procent. Minskningen ligger fortfarande på långtidssjukskrivningarna medan korttidsfrånvaron ökat något. Prognosen är att vi fortsätter vår minskning och att även korttidsfrånvaron kan minska då vi ansluter oss till Feelgoods frisklinje. Frisklinjen inne- håller sjuk- och friskanmälan till sjuksköterska som även fungerar som rådgivare till den enskilde och stöd till chefen. Andelen medarbetare med 4 tillfällen eller mer uppgår till 25,8 procent. Prognosen är även här att den ska minska med hjälp av Frisklinjen och andra åtgärder.

Framtid

Under hösten kommer förvaltningens medarbetare att delta i miljöutbildningen på Athmos.

Kundcenter fortsätter att vara navet när det gäller att sprida information kunskap om vård- och omsorgs- nämndens verksamhetsområde. Vidare kommer för- valtningen att synas i olika sammanhang för att in- formera om verksamheten.

Helårsprognos

+8,9

mnkr

(14)

Utvecklingsnämnden

 Vuxenutbildningen har lanserat Kundval SFI (utbildning i svenska för invandrare)

 Enhet Integration har nominerats till utmärkelsen för hälsofrämjande arbetsplats i Helsingborg Stad 2012

 Lärlingsprojektet Hantverksjobb har startats upp

Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för utvecklings- nämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 10,5 mnkr. Detta beror främst på högre kostnader för försörjningsstödet som beräknas uppgå till 229,6

mnkr vid årets slut vilket är 14 mnkr högre än budgeterat.

Elevantalet inom vuxenutbildningen totalt är i stort oför- ändrat jämfört med föregående år. Den statliga satsningen Yrkesvux har minskat kraftigt vilket innebär att det i år finns fler elever inom den kommunalt finansierade vuxenutbildningen. Överskottet beräknas därför bli lägre än föregående år och prognostiseras till 1,0 mnkr.

Nämnden driver under året flera stora EU-projekt och en satsning på fler jobbprojekt görs. Detta har medfört att antalet deltagare i försörjningsstödsinsatser har minskat under året. Genomförda upphandlingar av motivationshö- jande och språkstödjande insatser har gett betydligt lägre priser. Sammantaget beräknas detta ge ett överskott på 1,2 mnkr för insatsbudgeten.

Inom nämndens uppdragsverksamhet prognostiseras underskott för Yrkeshögskolan med 1,5 mnkr beroende på för få elever inom några utbildningar samt högre personal- och konsultkostnader. Inom uppdragsverksamhetens arbets- marknadsdel har en hög volym på beställningar från främst Arbetsförmedlingen bidragit till att prognosen för året är ett överskott på 1,3 mnkr.

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till 31,5 mnkr. Nämnden planerar att ta i anspråk 1,2 mnkr av resultatöverföring för det treåriga tvärsektoriella projektet Krami samt för en utökad satsning på jobbprojekt.

I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 36,5 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 26,5 mnkr. Ett bättre resultat kan komma att redovisas om elevantalet inom vuxenutbildningen minskar och blir lägre än prognostiserat. Nya projekt som inte kommer igång som planerat kan också bidra till ett bättre resultat. Förändring- ar på arbetsmarknaden kan ge både lägre och högre kostnader för försörjningsstödet. I sämsta fall ökar dessa kostnader med några miljoner kronor.

Medborgare

Till och med tertial 2 år 2012 har mätningar genom- förts i fem mätetal. I mätetalen "Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad" med resultatet 100 procent, "Aktiva försörjningsstödstagare" 80 procent och "Meningsfull insats" 93 procent är målen uppfyllda. Mätetalet

"Antal barn i försörjningsstödshushåll" med resultat 2 494 barn och "Deltagare i arbete/Utbildning efter avslutad vuxenutbildning" 87 procent, har ej uppnått målen. Det sammantagna resultatet för medborgarperspektivet påvisar att målet är uppfyllt.

Ekonomi

Målen är inte uppfyllda i mätetalen "Utbetalt försörj- ningsstöd i förhållande till budget" där försörjnings- stödskostnaden överstiger budget med 4 471 tkr och

"Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering"

med resultatet på 3 150 tkr, vilket understiger mål- värdet med 517 tkr. "Egenförsörjning efter introdukt- ionsperiodens slut" visar att 76 procent är i egenför- sörjning efter avslutad introduktion, tjugosex procentenheter bättre än målvärdet 50 procent och målet är uppfyllt.

Resultatet för hela Ekonomiperspektivet visar att målet inte är uppfyllt.

Organisation

I organisationsperspektivet finns totalt tre mätetal.

Till och med tertial 2 år 2012 redovisas resultat endast i mätetalet "Egenförsörjning efter insats". Detta mätetal visar att 36 procent är i egenförsörjning, 4 procentenheter under målvärdet 40 procent och målet inte är uppfyllt.

Resultatet för hela perspektivet blir detsamma och målet är inte uppfyllt.

Framtid

Framtidsperspektivet har två mätetal, "Negativa avbrottsorsaker" och "Återkommande ärende". "Nega- tiva avbrottsorsaker" visar att andelen negativa av- brott på Gymnasial vuxenutbildning och SFI uppgår till 43 procent. Målvärdet är högst 35 procent. "Åter- kommande ärende" visar att 33 procent av öppnade ärende har varit aktuella för försörjningsstöd det senaste året. Målvärdet är högst 30 procent. Båda mätetalen visar ej uppfyllda mål. Resultatet för hela Framtidsperspektivet visar därför att målet inte upp- fyllts.

Helårsprognos

-10,5

mnkr

(15)

Stadsbyggnadsnämnden

 Strandpromenaden vid nya Kallis har invigts

 Ny stadsbyggnadsdirektör

 Digitalisering av nämndsammanträde

Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för stadsbyggnads- nämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på -4,8 mnkr.

Detta beror till stor del på att Skåne- trafiken sagt upp det gamla avtalet gällande skolkort, där staden haft ett pris per kort som legat fast under

flera år. I de nya förhandlingarna har kortpriset justerats till att gälla aktuellt kortpris som fastställts av kollektivtrafik- nämnden inom Region Skåne. Förhandlingen har gällt både 2011 och 2012 års priser. Förhandlingarna genomfördes efter att 2012 års budget fastställts, vilket innebär en kraftig ökning av utgifterna för busskorten för grundskolan.

Kostnaderna för hösten är ännu inte kända men prognosen visar ett överskridande med ca 6 mnkr mot budget.

Att en stor del av resultatöverföringen från 2011 tas i an- språk beror på att kostnaderna för återställande av ska- dorna som uppkom vid novemberstormen 2011 beräknas uppgå till 9,5 mnkr. Detta belopp finns inte med i internbudgeten för 2012 men tillfördes stadsbyggnadsnämnden i samband med kommunfullmäktiges beslut om bokslutet 2011.

I övrigt ser det ut som om budgeten följs.Utgående resultat

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till +/-0 mnkr, det vill säga hela resultatöverföringen från 2011 ser i nuläget att komma tas i anspråk.

I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 5,0 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till -5,0 mnkr.

Bästa fall: Ett antal intäktsposter är antingen konjunkturbe- roende eller sådana att de inte går att påverka (t.ex. bygglov och parkeringsintäkter). De totala intäkterna kan variera 2-3 mnkr i positiv riktning. Insatser kan bli försenade av olika anledningar, vilket ger minskade kostnader.

Sämsta fall: Ett antal intäktsposter är antingen konjunktur- beroende eller sådana att de inte går att påverka (t.ex.

bygglov och parkeringsintäkter). De totala intäkterna kan variera 2-3 mnkr i negativ riktning. Ett antal kostnadspos- ter är beroende av väderförhållandena (t.ex. storm och snö). Kostnader orsakade av väder kan snabbt ge ökade kostnader för 2-3 mnkr.

Medborgare

Perspektivet har sex mål varav fyra mäts under tertialet. Antalet detaljplanelagda bostäder i buffert uppgår till 3090 stycken vilket innebär att målet på minst 2800 stycken är uppnått.

Av de sex tjänstegarantier vi mäter har uppfyllelseg- raden uppgått till 100 procent, den sjunde tjänstega- rantin mäts framöver av NSR.

En undersökning har genomförts för att mäta nöjd- heten hos fastighets- och näringsidkare efter ombygg- naden av Garnisonsgatan och 100 procent upplever en ökad standard.

88,3 procent av alla inkomna felanmälningar till vår kundservice har åtgärdats inom angiven tidsram.

Prognosen för att nå satta mål på årsbasis är god.

Ekonomi

Perspektivet innehåller målet att självfinansierings- graden för de skattefinansierade verksamheterna ska öka. Mätning sker i samband med årsbokslut.

Organisation

Perspektivet innehåller tre mål varav två mäts under årets andra tertial. Under tertialet har 2 remissvar gått till stadsbyggnadsnämnden och samtliga har varit samordnade och har haft förvaltningen som avsän- dare. 71 pressmeddelande har skickats ut under året och 65 av dem fick genomslag i media. Prognosen för att uppfylla perspektivets mål på årsbasis anses vara god.

Framtid

Under perspektivet har vi 4 mål med totalt 6 mätetal.

2 mål med 2 mätetal mäts under tertialet.

Vi uppfyller målet gällande antalet bostäder i detaljplaner med god kollektivtrafikslokalisering till 98,7 procent. Av 2 detaljplaner med totalt 88 stycken bostäder som är tillstyrkta är det 1 detaljplan med 1 bostad som inte uppfyller god kollektivtrafikslokalisering.

Vi ska arbeta för att öka andelen cyklister i Helsing- borg. Första resultatet av mätningen kom-mer att genomföras i samband med årsbokslut.

Andelen klagomål på städningen har minskat för tertialet men målet uppfylls inte då det totala antalet klagomål för tertial 1 och tertial 2 överskridit målvär- det för året.

Målet gällande andelen nöjda kunder redovisas i samband med årsbokslut. Det pågår ett stort arbete i förvaltningen med att öka andelen nöjda kunder.

Helårsprognos

-4,8

mnkr

(16)

Socialnämnden

 En organisationsgenomlysning har genomförts av det sociala och administrativa arbetet

 Hälsa Utbildning Barn (HUB) innebär, med skolan som bas, att alla berörda arbetar kring ett barn med komplexa problem

 Finansiell samordning (FINSAM) i Skåne NV och bero- endesjukvården i syfte att skapa ett beroendecenter för unga missbrukare och klienter med samsjuklighet

Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för socialnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 0,6 mnkr.

Barn och familjs verksamhetsom- råde prognosticerar ett underskott på -6,6 mnkr. Familjehemskostna-

derna är konstanta då de till stor del avser långsiktiga placeringar medan institutionskostnader är mer osäkra och kan variera mycket över tid beroende på om placeringar kan avslutas eller behov av nya placeringar uppstår. Pro- gnos avseende Ungdom och familjs verksamhet beräknas till +8,0 mnkr beroende på att ungdoms externa klientmedel just nu indikerar på ett överskott men även att det råder mycket stor osäkerhet kring att beräkna hur stort statsbidraget blir för ensamkommande flyktingbarnen som ligger utanför avtal.

Prognosen för vuxens verksamhet visar på ett underskott på -1,8 mkr beroende på att kostnadsökningar inte täcks inom ram samt en ökning av externa placeringar. Vårt hittills goda resultat beror på ett målmedvetet arbete under flera år för en budget i balans. Genomförd omstruktu- rering och nedläggning av kollektiva boenden till förmån för lägenheter minskade externa placeringar samt minskning av personal har gett effekt men innebär en stor på- frestning och ökad sårbarhet för kvarvarande medarbetare.

Viss oro finns dock för ökat antal externa placeringar inom Socialpsykiatrin då behovet av särskilda boenden är långt större än tillgången.

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till 10,5 mnkr. Bästa fall, 17,4 mnkr; görs antagandet att verksamheten har ett positivt utfall. Beroende på att man fortsatt inom Ungdoms verksamhet har kvar statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn utanför avtal i samma utsträckning som tidigare.

Klientmedel för externa institutionskostnader avseende barn/ungdom och vuxna följer budget. Sämsta fall, 2,9 mnkr; hela det ackumulerade överskottet tas i anspråk.

Prognosen förutsätter då att institutions och familjehems- kostnaderna inom barn följer samma trend som under andra tertialet och att statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn inte kommer att utbetalas samma utsträckning som tidigare. Både bästa och sämsta fall förutsätter att föreslagna besparingsåtgärderna genomförs för att klara pris- och löneökningar.

Medborgare

Utfästelsen av tjänstegarantin uppfylls till 91 procent, en försämring med 4 procent jämfört med bokslut 2011. Skäl till det sämre utfallet är bland annat hög arbetsbelastning och sjukdom. Utifrån tidigare relativt stabila utfall blir årsprognosen 96 procent.

Ekonomi

Socialnämndens resultat för perioden visar på ett överskott med 10,8 mnkr varav 4,2 mnkr avser årets verksamhet.

Volymen på extern vård ligger mycket nära målvär- det och vårddygnskostnaden är lägre än beräknat. En årsprognos är vansklig att ta fram bland annat utifrån att spannet på dygnskostnaderna är omfattande. En förskjutning till mer krävande vårdbehov ger ett alltså en kraftig fördyrning. Vid en rak framräkning ligger kostnaden för extern vård inom styrkortets ramar.

Organisation

Efter ett systematiskt utvecklingsarbete har Barn och Ungdoms utredningstider klart förbättras, idag slut- förs 90 procent inom lagstadgade 4 månader. För året gäller en stabilisering av utredningstiderna.

Sjukfrånvaron i förvaltningen har ökat sedan bokslut 2011 men ligger fortsatt väl inom målvärdet. Utifrån utfallshistoriken görs bedömningen att sjukfrånvaron håller sig under målvärdet.

Framtid

Rapporteras i samband med årsbokslutet.

Helårsprognos

+0,6

mnkr

(17)

Kulturnämnden

 Ny stadshistorisk utställning På Gränsen öppnar på Dun- kers kulturhus samtidigt som huset firar sina första 10 år

 Kultursamordningen mellan Stadsteatern, Konserthuset och nämndens verksamheter beslutas och samordningen går in i genomförandefasen.

 Projektet Kultur på recept 2.0 Skånemodellen startar i samverkan mellan Region Skåne, Finsam Helsingborg, kulturnämnden samt vårdinrättningar i staden.

Ekonomisk helårsprognos

Helårsprognosen för kulturnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 2,5 mkr. Den främsta orsaken till den negativa prognosen är ökade kostnader på Dunkers kulturhus. Överklagandet av upphandling-

en av bevakningstjänster inom staden har den konsekven- sen att kostnaden för bevakning ökar med 800 tkr, vilket inte är budgeterat. Kostnaderna för att färdigställa den nya lokalhistoriska utställning "På gränsen" överstiger budget med 1,3 mkr. Entréavgifterna på Dunkers och Sofiero uppgår inte till de budgeterade målen. Prognosen innebär att en översyn av verksamheter inför budgetåret 2013 måste göras.

Resultatöverföring på 1,5 mnkr har tagits i anspråk för att avsluta arbetet med framtagande av ett kulturprogram samt fortsättning av projektet Boost HBG.

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till -2,5 mnkr. I bästa fall be- döms prognosen för helåret uppgå till -1,5 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till - 4,1 mnkr. Utfallet påverkas bland annat av publiktillströmningen till höstens utställningar och arrangemang samt utfallet av löneavtalet på lärarsidan.

Medborgare

Två av perspektivets mätetals redovisas under perioden. Resterande del mäts vid årsbokslutet. Antalet sålda kulturkort är 20 procent högre än vid samma tid förra året. Prognosen är att målet på 7 500 inte kommer att nås. Antalet sålda kort kommer att vara högre än föregående år.

Ekonomi

Kulturnämnden har som mål att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att verksamhetens skall bedrivas med tilldelade och egenfinansierade medel. En stabil ekonomi är grunden för att bedriva en långsiktig verksamhet.

I nuläget har verksamheten ett underskott. En över- syn sker av samtliga verksamheter i samband med budgetprocessen för 2013.

Organisation

Under perspektivet organisation redovisas 3 av 8 mätetal.

Korttidssjukfrånvaron har ökat något sedan förra mätningen. Arbete sker med att analysera orsaker för att kunna förbättra rutinerna.

Under våren har en e-tjänst lanserats, vilket innebär att målet för året är uppnått.

Hemsidorna är viktiga informationskanaler för samtliga verksamheter. Antalet besökare har ökat jämfört med förra året för samtliga utom biblioteket. Under våren introducerades en gemensam sida för biblio- teken i Skåne nordväst, vilket förklarar en utebliven ökning.

Framtid

Intresset för förvaltningens verksamheter är stort och att det totala besökarantalet ökar jämfört med föregå- ende år. Biblioteket, som har största antalet besökare, har ökat med 3 procent. Målet för hela året om 1 500 000 besökare förväntas uppnås.

Helårsprognos

-2,5

mnkr

(18)

Idrotts- och fritidsnämnden

 Nya Kallis som invigdes i juni är ett toppmodernt kall- badhus med stor öppen bastu och relaxavdelning

 En ny islandshästbana har anlagts i staden och detta öppnar fler möjligheter för stadens hästintresserade

 Jutan är en mötesplats för alla åldrar som utökar sin verksamhet med ett inomhus parcour. Ytan är nästan 600 kvadratmeter. Ungdomarna delaktiga i planering och uppförande

Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för Idrotts- och fritidsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 4,6 mnkr. En viktig förklaring är en eftersläpning avseende investeringars färdigställande såsom Kallis, renove-

ringen avseende Idrottens Hus, parkourbanan på Jutan, renovering av fotbollsplaner mm samt näridrottsplats på Maria Park. En översyn avseende föreningsbidrag pågår, vilken kommer att få genomslag för 2013. För innevarande år uppstår dock ett överskott även avseende föreningsbi- dragen. Dessutom tillämpas en allmän ekonomisk återhåll- samhet under året, för att kunna möta de ekonomiska förutsättningar som förväntas kommande år, då den kost- nadsuppräkning som erhållits ligger under beräknade kost- nadsökningar.

Det utgående resultatet inklusive resultatöverföringen på 2,9 mnkr, prognostiseras för helåret 2012 till 7,5 mnkr.

Resultatöverföringen beräknas då inte ianspråktas under året, utan sparas till kommande år beroende på de förvän- tade försämrade ekonomiska förutsättningarna enligt ovan.

I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 9 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 5 mnkr inklusive resultatöverföringen.

Många stora projekt avseende såväl investeringar som underhåll pågår för närvarande. Tidpunkten för färdigstäl- lande av dessa är i flera fall osäker, vilket påverkar när ökade driftskostnader faller ut. Då detta i vissa fall rör stora belopp påverkas prognosen i stor utsträckning.

Medborgare

Utfallet inom detta perspektiv är mycket gott.

Den enskildes lust, intresse och förmåga att delta i öppen fritidsverksamhet, föreningsliv, idrottsaktivite- ter och friluftsliv ska stimuleras. Personalen ska vara kompetent och utgöra en positiv förebild. Tryggheten för besökarna på anläggningarna ska säkerställas och verksamheten ska anpassas efter besökare och pre- sumtiva besökares behov och önskemål.

Ekonomi

Idrotts- och fritidsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet.

Aktuellt utfall och prognos visar att nämndens ekonomi är stabil.

Organisation

Inom detta perspektiv föreligger endast två av sex mätvärden. Utfallet av sjukfrånvaron är fortsatt gott;

2,69 procent, vilket är något högre än utfallet för motsvarande period 2011, men en fortsatt bra siffra.

Målvärdet är nått beträffande antal e-tjänster.

Bedömningen är att utfallen inom perspektivet kommer att vara goda och att målvärdena kommer att uppnås.

Framtid

Inom detta perspektiv föreligger vid tertialbokslut 2 inga utfall, men bedömningen är att målen kommer att nås. Antal genomförda arrangemang är i nuläget arton stycken. Bedömningen är att målvärdet kommer att uppnås vid årets slut.

Beträffande energiförbrukningen är prognosen att anläggningarna kommer att ha en lägre energiför- brukning än vad målvärdet anger. Under årets första åtta månader pekar prognosen mot ett lika gott resultat som 2011, vilket innebär att stadens mål nås.

Detta resultat redovisas vid årets slut.

Helårsprognos

+4,6

mnkr

(19)

Räddningsnämnden

 Bildandet av ett kommunalförbund

 Anvisad tomt för bygget av en ny citystation

 Anställningen av en kommunikatör, för att nå ut till medborgaren.

Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för räddningsnämn- den avseende årets resultat visar på ett överskott på 0,8 mnkr. Detta beror på att den handlingsplan som upprättades i tertial 1 har gett resultat, då vakanser och andra ledigheter

inte tillsatts, samt en översyn av materialinköp och omdis- ponering av mindre investeringar har genomförts.

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till 10,9 mnkr. Det överskott om 0,8 mnkr kommer att förbrukas på beslutade projekt enligt specifikation. Vissa projekt har senarelagts, då dessa är kostnadskrävande och kommer inte att kunna rymmas i kommande budget.

I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 12,6 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 10,9 mnkr.

Bästa fall är beroende på överskott från transportcentralen, ökade intäkter för systematiskt brandskyddsarbete, om fler avtal tecknas, samt att beläggningen på övningsfältet ökar.

Sämsta fall är beroende på om brandförsvaret inte lyckas bibehålla budgeterade intäkter, lönekostnaderna ökar och hur elbilprojektets merkostnader kommer att bli.

Medborgare

Antalet utbildade medborgare/kunder ligger något under målvärdet på grund av sommaruppehåll, planen för hösten ligger fast och målet uppnås. Antalet informationsträffar följer plan. Tillsättningen av en kommunikationsstrateg, tillsammans med ett enhet- ligt informationsmaterial i Skåne Nordväst, har bidragit till att effektivisera arbetet Ett gemensamt arbete har utförts för att utveckla det förvaltningsövergri- pande samarbetet i staden. Syftet är att förenkla och under-lätta för medborgare och företagare i kontakt med stadens myndighetsförvaltningar. Övriga mätetal redovisas TR3.

Ekonomi

Målet för helåret är att 1 procent av kommunbidra- get, motsvarande 975 tusen kronor skall användas till förändringsarbete. Detta överskott och tidigare över- skott kommer att vara en del i finansieringen av planerat utvecklingsarbete. En utveckling av det före- byggande arbetet pågår. Detta är en långsiktig stra- tegi, där insparad ekonomisk buffert kommer att användas. En handlingsplan för att komma tillrätta med ekonomin har tagits fram och genomförts, vilket har lett till att brandförsvaret nu redovisar ett över- skott på 0,6 mnkr. Målet är att komma helt i fas.

Övriga mätetal redovisas TR3.

Organisation

Brandförsvaret har en ny ledningsnivå sedan 2011.

Styrkechefer är första linjens chefer och fokus har varit att skapa förutsättningar för dessa att utvecklas i sin nya chefsroll. Under sommaren undertecknades ett nytt lokalt kollektivavtal för utryckande personal som skapar bättre förutsättningar för ett flexibelt tidsutnyttjande och möjlighet att skapa ett kontinuerligt styrkechefsforum.

Efter medarbetarenkätens resultat angående mobbing och sexuella trakasserier har handlingsplaner uppgra- derats och internutbildning genomförts för att komma tillrätta med dessa oacceptabla problem.

Jämställdhet och mångfald arbetar brandförsvaret kontinuerligt med, men har svårt att locka kvinnliga brandmän till organisationen. Jämställdheten inom den övriga organisationen är bättre. Mätetalen redovisas TR3.

Framtid

Miljöanpassning av stadens bilpark kommer att slut- föras under 2012. Elbilprojektet kommer under hös- ten att startas upp. Dimensioneringsprojektet för utryckningsorganisationen är slutredovisat och kommer under 2013 ingå i verksamhetsstyrkortet. Mäte- talen redovisas TR3.

Helårsprognos

+0,8

mnkr

(20)

Miljönämnden

 Miljöförvaltningen har delat ut Smiley nr 150

 Det första miljöpriset för Barn och unga har delats ut

 Samtliga miljöinspektörer har fortbildats i revisionsteknik inom EU-finansierad utbildning

Ekonomisk helårsprognos

Helårsprognosen för miljönämnden avseende årets resultat visar på ett underskott 0,1 mnkr. Jämfört med internbudget är intäkterna inom livsmedel 0,7 mnkr lägre och dator- kostnaderna 0,2 mnkr högre. Detta

har motfinansierats till stor del av högre förväntad personalkompensation för tjänster om 0,5 mnkr samt minskade analyskostnader om 0,1 mnkr och sänkta kostnader inom projekt om 0,2 mnkr.

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till 3,2 mnkr och vilket är en mindre avvikelse från internbudgeten (0,2 mnkr).

I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 3,5 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognos till 3,0 mnkr.

Bästa fall utgår från förväntade högre externa intäkter, lägre administrativa kostnader och inte helt genomförda projekt. Sämsta fall kan inträffa om externa intäkter minskar ytterligare eller andra oförväntade kostnader.

Medborgare

Uppföljningen av målet om att registrerade tillsyns- objekt ska bli föremål för tillsyn i den omfattning som behövs, visar att planen för livsmedelsavdelningen inte uppnås helt vilket bland annat beror intrimning av nytt arbetssätt under året. Det finns goda för- hoppningar att målet nås under året. Antalet tillsyns- besök på miljö- och hälsoskyddsavdelningen ligger i fas med planen. Händelsestyrda orsaker har dock gjort att det skett en förskjutning av tillsynen mot mindre verksamheter till bekostad av tillsynen på större mer tidskrävande verksamheter. Risken finns därför att den planerade tillsynen inte kommer att klaras fullt ut. Antalet utdelade Smileydekaler för att premiera felfria livsmedelsverksamheter har redan överträffat årets mål.

Ekonomi

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till 3,2 mnkr. Detta är en mindre avvikelse från internbudgeten om 0,2 mnkr, och därmed är målet infriat. Avvikelsen beror primärt lägre intäkter inom livsmedel och högre datorkostnader men motfinansieras av förväntad personalkompensation för tjänster, minskade analyskostnader och sänkta kostnader inom projekt.

Organisation

Utfallet för målet om att medarbetarna ska erbjudas kvalificerad kompetensutveckling överstiger mätvär- det. En satsning på hållbar kommunikation för samtliga anställda under första tertialet påverkar utfallet.

Målet om att utfästelserna i tjänstegarantierna ska hållas har uppnåtts till 100 procent. Målet att personalen ska ge ett bra bemötande samt lämna lättbe- griplig information i skrivelser och beslut mäts under 2013. Målet om att miljöförvaltningen ska präglas av ett öppet arbetsklimat och erbjuda likvärdiga möjlig- heter till utveckling och hälsa för alla mäts genom stadens medarbetarenkät som genomförs under hös- ten 2012.

Framtid

Genomförda bransch- och informationsmöten med företag är något lägre än målvärdet. Om planerade möten genomförs kommer dock målet att uppnås.

Arbetet med miljö- och energiledningssystemet inom SFF och Skolstaden har varit fortsatt intensivt under 2012 vilket lett till att målet har överträffats. Upp- följning av målet om att stadens miljöprogram och energiplan ska följas har genomförts och målvärdet uppnåtts. Luftkvaliteten övervakas kontinuerligt enligt nämndens mål och har sammanställts enligt planen. Målet om att miljönämndens åtgärder enligt miljöprogrammet och energiplanen ska genomföras har uppnåtts.

Helårsprognos

-0,1

mnkr

(21)

Överförmyndarnämnden

 Omorganisation av verksamheten genomfördes vid års- skiftet, handläggarna har ansvar i egna ärenden från "ax till limpa"

 Kontroll av ca 440 ställföreträdare, gode män och förval- tare, har utförts vid Kronofogden

 Verksamheten har i juni flyttat till nya, mer ändamålsen- liga lokaler, Stortorget 9

Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för överförmyndar- nämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 1,064 mnkr.

Detta beror på orsaker som inte är möjliga för överförmyndarnämnden att påverka. Bland dessa orsaker finns

det faktum att arvoden till ställföreträdare är beroende av hurdan ekonomin ser ut för de personer som har ställföre- trädare. Kommunen erlägger arvode om den enskildes ekonomi inte förslår. Ett ytterligare skäl till ökande kostnader är att utvecklingsnämnden vid halvårsskiftet 2011 lade ned "Egna Medel". Den övervägande delen av de då 34 aktuella ärendena kommer sannolikt med tiden att istället bli ärenden vid överförmyndarnämnden. Portokost- nader har sedan hösten 2011 ålagts överförmyndarnämn- den, beräkningen uppgår till ca 200 tkr per år. Överför- myndarnämndens arvode har ökat med ca 240 tkr per år till följd av sedan mandatperiodens början höjt årsarvode.

Det bör påpekas att ovan nämnda kostnader är till stor del en följd av andra verksamheters åtgärder och därmed inte möjliga att påverka för nämnden.

Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret 2012 till -1,4 mnkr.

Överförmyndarnämnden prognostiserar ett underskott om 1 064 tkr beroende på ovan nämnda omständigheter.

I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till -1,0 mnkr. Sannolikt kommer inte arvodena för ställföreträdar- na 2012 att bli lägre än 2011, varför 250 tkr får beräknas utöver vad som har budgeterats 2012. För det fall ärendena från "Egna Medel" stannar vid 15 till antalet och till normal arvodering blir de ökade kostnaderna ca 195 tkr. Därtill kommer portokostnader om 200 tkr och höjt årsarvode för nämnden 240 tkr. Utöver detta måste beräknas 100 tkr utgörande dubbel lokalkostnad till årsskiftet. Det sammanlagda scenariot blir då ett underskott om 985 tkr. I sämsta fall uppgår helårsprognosen till -1,7 mnkr. För det fall ärendena från "Egna Medel" istället blir 34 till antalet och till "förhöjd" arvodering till följd av komplexitet blir de ökande kostnaderna ca 880 tkr. Därtill kommer portokostnader om 200 tkr, höjt årsarvode för nämnden om 240 tkr samt 100 tkr i lokalkostnad. Det sammanlagda scenariot blir ett underskott om 1 670 tkr. Ett medelvärde utgör 1 350 tkr.

Medborgare

Prognosen för måluppfyllelsen vid årets slut vad gäller medborgarperspektivet torde kunna uppfyllas, om inget oförutsett inträffar inför nämndens deltagande vid sammanträden under hösten. Beträffande enkät- utvärderingen bedöms åsatt målvärde kunna uppnås, utifrån de svar som nu inkommit av enkätutskicket.

Dock har värderingen av ingivna svar ännu ej utförts.

Ekonomi

Ekonomin är, så långt som nu kan förutses och i de delar som går att påverka, i balans. Frågetecken före- ligger dock för lokalkostnader på grund av verksam- hetsflytt till större och mer ändamålsenliga lokaler.

Hyrestiden för de gamla lokalerna utgår först vid årsskiftet. Arvoden till ställföreträdare är beroende av hurdan ekonomi den enskilda huvudmannen har. Av lag framgår gränserna för när huvudmannen själv skall erlägga arvode till sin ställföreträdare och när arvode skall utgå av kommunala medel och är således inte påverkbar i någon större utsträckning.

Organisation

Under tertial 2 har sjukfrånvaron varit betydligt under målvärdet 2,5 och har endast uppgått till 0,7.

Individuell utvecklingsplan upprättas årligen och kommer att redovisas till bokslut 2012.

Framtid

Vad gäller framtidsperspektivet är det svårt att för- söka prognostisera måluppfyllelsen vid årets slut.

Bedömningen så här långt är att handläggningstiderna vid anordnade kan vara svåra att uppnå då det är frivilligt att åtaga sig uppdrag som god man och för- valtare, vilket kan förlänga handläggningstiden. Resul- tatet kan dock komma att förändras under årets sista månader på ett sätt som påverkar handläggningstiden i positiv eller negativ riktning. Detsamma gäller re- krytering av ställföreträdare. Av årsräkningar kvarstår att granska ca 25 procent varför bedömning inte kan ske i den delen ännu.

Helårsprognos

-1,1

mnkr