• No results found

Rapport från Stadsbyggnadsdagen i Väsby den 31 augusti 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rapport från Stadsbyggnadsdagen i Väsby den 31 augusti 2016"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rapport från Stadsbyggnadsdagen i Väsby den 31 augusti 2016

Det gemensamma temat för dagens seminarier och föredrag var ”Hemvist”. Arrangörerna berättade att de ordnat teman runt ”social hållbarhet” under samtliga Stadsbyggnadsdagar som anordnats tidigare år. Nästa år går de vidare med ett tema som passar till ”ekonomisk

hållbarhet”. Redan i inledningstalet passade de därmed på att välkomna oss till nästa års Stadsbyggnadsdag!

Det blev en givande dag där en del föredrag naturligtvis var mer givande än andra. Alla föredragshållare gav oss ändå några guldkorn var. På sådana här dagar är även pauserna nog så viktiga och givande då de ger möjlighet till mingel och utbyte av erfarenhet besökare emellan. Exempel på det senare var när Joakim pratade med kommunstyrelsens ordförande i Väsby och Peter bytte några ord med fastighetschefen i värdkommunen.

Vi båda tyckte det inledande samtalet med bostadsministern var dagens höjdpunkt. Han berättade om åtgärder för att Sverige ska öka bostadsbyggnadstakten. Exempel på åtgärder som nämndes för att nå dit var bättre inmatchning av nyanlända till byggsektorn, höj produktiviteten i byggandet genom ett ökat industriellt byggande (som dessutom ger fler arbetstillfällen i glesbygd där råvaran finns; skogen), samt större ansvarstagande ute i kommunerna för att nå målet. Det senare kan vara att vidta åtgärder för ökad konkurrens i byggsektorn och att korta beslutsprocessen genom ökad delegation av detaljplanebeslut från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen. Bostadsministern såg även möjligheter för fler människor att få ett eget boende genom att redan byggda hus används effektivare. Idag står rätt många bostäder tomma längre tider. Hyrs de ut skapas boenden tämligen fort utan några ökade miljökostnader som följd.

Därefter gav Viktoria Walldin en presentation som visade att identiteten påverkas av boplatsen. Det ger att de flesta upplever de människor man så gott som dagligen ser (grannarna) vara som en själv. Övriga människor är hotfulla främlingar. Hon gav exempel från sin egen bostadsort, Bagarmossen, som har genomgått en stadsomvandling med följd att många från Södermalm flyttat ut dit. Den inflyttningen kan uppfattas som ett hot av de som redan bor där. Med tiden har det dock visat sig att ”de två olika kulturerna” växt ihop och kompletterar varandra bra. Kan en ny identitet ha skapats?

Nour El Refai gav en mycket personlig berättelse om hennes uppväxt och hur boendemiljön påverkat hennes liv. Nour berättade om att etablerade kulturer som inkluderar människor i samhället även exkluderar andra som inte känner till dessa ”dolda” signaler. Även om hon visste att det var fel hade hon förståelse för att boende i slitna förorter vandaliserade i sin egen utemiljö. Hon menade att en ful miljö skapar en sådan reaktion. Lösningen var därmed att göra en stor upprustning och försköning av alla dessa områden.

Ett av seminarierna handlade om parker och hur man kan få dem att bidra till trivsel och ökad hemkänsla. Helena Bjarnegård från Göteborg var där och delade med sig av deras

erfarenheter. Hon menade att syftet med en park är de sociala bitarna som uppstår där och inte de ekologiska aspekterna. Därför kan aldrig en grön vägg ersätta en park, eftersom människan inte kan vara i en sådan vägg. Exemplet på parkbyggnad Helena gav hade föregåtts av

ledorden ”delaktighet”, ”veta”, ”tycka” och ”göra”. De kan kort sammanfattas med att de boende är de som bäst vet vilka behoven är, samt att det uppstår en stolthet för parken som de själva har varit med om att skapa/bygga. Kvar att utveckla var hur Göteborg ska utvärdera vilka effekter projektet fått. Det såg hon som en stor och svår utmaning.

På ett annat seminarie berättade SL och Trafikförvaltningens förvaltningschef Caroline Ottosson om hennes vision om SL. Hon pratade om att SL naturligtvis måste använda de medel som de får så effektivt som möjligt, men också att investeringar behövs i

(2)

kollektivtrafiken ska vara attraktiv för alla att använda som ett resealternativ. Hon visade också ett intresse för att träffa byggherrar och kommuner för att prata om hur infrastrukturen och bostadsbyggande kan samspela.

Joakim Jonsson (S) Peter Godlund (MP)

References

Related documents

Det verkar dock inte heller kunna vara hela förklaringen eftersom till exempel hemsjukvår­ den med stor procentandel (72 procent) höll med om att det fanns tid för

Tillsammans med arbetsförmedlingen har även byggföretag valt att starta ett program som skall vara till syfte att anställa nyanlända/utrikesfödda ingenjörer i sin

Avseende måluppfyllelsen för verksamhetsmålen så bedömer kommunstyrelsen i delårsrapporten att av de 43 prioriterade målen har 15 mål uppnåtts, 24 mål uppnåtts delvis och 3

Företagsmodellen är framsprungen ur relevanta delar från olika teoriområden som företags organisation, Mass Customization, produktkonfigurering, industriell produktion

Slutligen konstaterade hon att politiken la ner 80 procent av debattiden på 20 procent av vad budgeten omfattar (Här syftade hon bland annat på det vår nämnd sysslar med.) För

Därefter var det dags för miniseminarier, där Joakim lyssnade på Charlotta Mellander, forskare från Handelshögskolan i Jönköping, som pratade om vad som gör platser attraktiva

Birgitta, chef för nyanländas lärande, berättar om hur skol- och fritidsförvaltningen arbetar för att erbjuda de nyanlända eleverna placering på både fristående och

SP, Swedish ICT och Innventia går samman i  RISE för att skapa en samlad institutssektor