P O ST EN S IN T ERN AT IO N ELLA FRIMÄRKS FILMER
A v Rune N ilo
D et dök en dag upp ett filmp aket på P oststyrelsens P R -avdelning in- nehållande en film fr ån et t fjärran land vid namn P ap ua N ya Guinea.
Ingen k ände till landet och ingen visste v ad det var för slags fi lm. D ärför var sp änningen stor när den skulle köras i filmrummet . D et visade sig v ara en intressant film, kallad »Molala H arai », om hur missionären Bert Brown i den nya staten norr om Aust ralien vid samtal med befolkningen upp teck- nade folksagor och samlade bilder fr ån gamla v apen och annat . Et t p ar av sagorna berättades sedan till tecknad film p å ett både dramatiskt och charmfullt sätt . D et fr amkom att båda sagorna hade fått t ill följd en serie fr imärken av Bert Browns hand .
Anled ningen till att filmen skickats till det svensk a postverket v ar en art ikel i Världspostföreningens ti dsk rift U nion P ostal e om den serie inter- nationella frimärksfilmer som v i höll p å - och fortfarande h åller p å - att åstadkomma i Sverige. Vid det här laget omfattar serien 22 filmer fr ån tio länder (p lus Förenta N ationerna).
Bakgrunden t ill serien var att Sveriges R adios utl andsp rogram i mit ten av 1960-talet lät spela in en engelsksp råkig film, där man följde tillkomsten av ett svenskt frimärke frän id& ti ll fär digt märke. D et handlade om D rott- ningholmsfr imärket som hugfäste den unika slottsteaterns 200-ärsjubi leum 1966. Fi lmen kall ades »A Stamp for a J ubilee». P oststyrelsen lät göra en svensksp råk ig version av filmen, som fort farande är mycket omtyck t och fl it igt länad frän P ost film i Sto ckholm.
Ett p ar år senare spred sig i svensk a filmkretsar nyh eten att en engelsk fr imärksfilm väckt uppmärksamhet v id filmfestivalen i Berl in. D et gick att få låna en kopia av f ilmen, som het te »P icture to P ost », fr ån London . D en v isade sig vara en både innehållsmässigt och filmtekniskt högkl assig skildring av hur engelska fr imärksskap are arbetar, varför det beslöts att 133
p
. ,
.
7,
t
/
is;
I'D en engelsk a drott ningens p ort rätt framställs i f ilm en , K onstv erk p!t Posten, .
L
den sk ulle förvärvas av P oststy relsen. Filmen försågs i London med svenskt tal av et t p ar av Sveriges R adios medarbetare i den engelska huvudstaden.
D en svenska titeln blev »Konstverk
p
P osten». Aven andra svenska film- dist rib utionsföretag hade varit ute efter att fä visnin gsrätten ti ll filmen i Sverige, vilket man förstår med tanke p å det stora intresse för den bland filml änare som bliv it följden.Serien av f rim ärk sf ilm er v äx er
E ftersom efterfr ågan blev allt större frän filmlänarna s sida dök tanken upp att försöka få tag p å än fler fr imärksfilmer . En sk rivelse gick fr ån P oststyrelsen ti ll et t antal länder som vi antingen visste hade fr imärks- filmer eller också anade art de borde ha sådana. D et blev flera »napp » och serien utökades först med en fr ansk fi lm som kom att kallas »D en galliska tupp en ». D enna visar hur en fr ansk konstnär både teck nar och graverar et t fr imärke. Filmen har genom sin sp eciella charm blivit om tyckt och lå nas fort farande trots att den int e var helt ny ens nä r den kom t ill Sverige. D en försågs med s k undert exter, vilket betyder att man läser p å svenska i nederkanten av filmen vad som sägs av speakern eller skädespe- larna i filmen.
Fr ån H olland kom en likaledes inte helt ny men t revlig film, som döp tes till »H ollän dska mi niatyrer ». D en ger med hjälp av bl a fr imärken en
skildring av det låglänt a landet ur h istor isk, kult urell och samhällelig syn- punk t.
Vårt södra broderland bidrog med en film om dansk frimärksfr amställ- ni ng som helt enkelt kallas »Fr imärk et ». I den fär man bl a se var flitig e hovgravör Czeslaw Slania i arbete.
Från U SA kom en fr imärksfilm som bl a sk ild rar landet i dag och hur det var förr . O riginalt iteln t ill filmen, »Stamps: A N ation's C alling Cards», syft ar pa att frimärken är nägot av ett lands visitk ort, men vi valde att kalla den »Mänfrimärket ». Inledningen till filmen visar nämli- gen de berömda första stegen av mänsklig fot p å månens yta en oförglöm- lig julidag 1969 och v idare skildras bl a fr amställningen av det frimärke som återger denna händelse.
D e aktuella astronauterna återfinns även i en annan fr imärk sfilm, näm- ligen »Fredens budbärare» som är p roducerad av Förenta N ationerna. För- utom att filmen ger en bred sk ild ring av FN :s omfatt ande hjäl pverksamhet runt omkr ing i världen, så v isas det hur besättningen hyllas av general- sekreterare U Thant vid et t besök i v ärldsorganis ati onens högkvarter i N ew Y ork .
N ya Zeeland är ett land som väl de flesta av oss här i Sverige h ar gansk a d immiga begrepp om. Så när det kom fr am en film om landet och dess historia förvärvades kopior till vår ser ie. D en döptes t ill »Svunna dagar».
D e olik a filmerna har f ö efterhand kommit att lånas inte bara av filatelist- och and ra föreningar utan även av skolor . D är ser man inte enbart p å dem som fr imärksfilmer utan de kan v isas i samband med undervisning i t ex historia och geograf i.
Sv ensk t ly ck ok ast
Men det fanns behov av fler svenska fr imärksfilmer så därför spelade P oststyrelsen in en film som kom att k allas »Märkesmänniskor ». D et var den un ge filmskaparen A nders W ählmark som p resenterade en ide p a et t enda p apper. H an gick sedan ut med ett filrnteam och fr ågade kända och okända männ iskor, unga och gamla, filatelister och folk utan intresse för fr imärkssamlande vad de ansåg om denna världens mest utbredda hobby (id rottsrörelsen undanta gen). A v t re och en halv t immars material k lip pte han sedan ihop en 18 minuter lång film som korn att utgöra kärnan i en särskild fr imärkskamp anj, nämligen den som fort farande p ågår och som har mottot »Lägg märk e t ill märke».
Varje år anordnar Sveriges P ublic Relations Förening en tävling om v il- ken som är det gångna årets bästa i Sverige p roducerade P R -film. I tävlan med 35 andra fi lmer med de mest skiftande innehåll utsågs »Märkesrnän- niskor » ti ll »Ärets P R -film 1972».
135
Et t p ar andra svensk a fr imärksfilmer har journalisten, sångaren, T V- och r adiomannen, gastronomen m m K arl Sjunnesson svar at för. D els är det » J ag et t frimärke» i vilken olika grupp er försöker tolka noterna på fr imärket frän 1971 ill Musikaliska Akademiens 200-årsjubileum . D et är in te bara et t p ar skolklasser i Falkenberg som syn- och hörbarligen visar hur de upp fattat saken, utan även en grupp interner i N orrt äljefängelset som fått fr am något av »Fän gens klagan» . En annan film som K arl Sjun- nesson p roducer at är »En hiskelig historia » som hand lar om det gula fel- trycket av Tre Sk illing Bancofr imärket . Inom filmens 17 minuter har han lyckats få med int e mindre än fyra mord !
»From Sw eden w ith L ov e»
Samarbetet med Sveriges R adios utl andsp rogram har fort satt. D et har bl a result erat i en internationellt k änd svensk filmserie som kallas »From Sweden with Love» och har regisserats av V ictor L indgren . D et är fem fr istående filmer om vardera fyra eller åt ta minuters längd som med hjälp av bl a fr imärken skildrar N orrl and, vintersp ort, P ostverkets historia, ut-
En ov anlig passagerare tar m otv illigt p lats i en postdiligens i f ilmen
»From Sw eden w ith Lov e».
vandringen till USA samt Alfred N obel och hans verk . D e har i Sverige sat ts samman t ill tvä fi lmer med namnen »N orrl and » och »H isto risk rap - sodi ». I utl andet visas serien som en fi lm om Sverige med 28 minuters längd . Svenska Instit utet har köp t kop ior i olika sp råkversioner för över 50 000 k ronor och p lacerat dem för utl åning på fr ämst svenska ambassader runt om i världen. D essutom har »From Sweden w it h Love» v isats helt eller delv is i T V oft a som s k pausutfyllnadsfilmer i en mängd olika länder, där de gör p ropaganda för både Sverige och svenska frimär- ken .
Ytterl igare ett avsnit t i serien erbjuds T V-föret ag sedan årsskiftet 1974 75 och det handlar om flygposten och dess historia . Med hjälp av inslag ända fr ån 1905 i gamla SF-J ournalen, som Sveriges R adio förvärvat, och n yupp tagningar visas hur postverken runt om i världen ekonomiskt hjälpt till att bygga upp flyget. Frimärken med flygpostmotiv har det inte varit svårt att få tag på för återgivning i fi lmen. En längre version avsedd en- dast för Sverige har också p roducerats och den kallas kort och gott »Flyg- post ».
D et senaste tillskottet i serien »P ostens Internationella Frimärksfilmer » har även det p roducerats i samarbete med Sveriges R adios utlan dsprogram
A nders Wählmarkiregitagen under in spel ingen av film en »Smasamlare».
137
och heter »Småsam la re». Å terigen ä r d et A nd er s W hlm ark som ligger ba- k om och h an har an vänt ungefä r samma m etod som h an gjorde m ed »Mär- k esmän niskor », fast h an denna gån g arbet at m ed och för un gdom ar . Fil- men vänder sig även t ill utl an det i sin engelsk a grund version . D en sk il d rar int e bara v ilk en t revlig hobby fr imärkssam lan det ä r ut an den sy ft ar även t ill att v isa h ur m eningsfylld fr id t idssysselsät t ning un gdomar p å det t a sät t får i ett lan d som är k änt v id a om k ring för sin sociala omv ård nad .
Fler f ilmer fr&n Papua N y a Guinea
D et h a r efterhand blivit ök at ut by te med P ap ua N y a G uinea som let t t ill at t y tt erl igare tv å fr imä rksfi lmer fr å n det t a fjärran lan d k an lånas h os P ost film. D en ena heter »Fr imä rk et ber ät t ar » och sk ild rar m ed hj älp av b l a fr im är ken den unga st aten s ut veck ling d e senast e decennierna. D en and ra k allas »Magnifik a mi n iat y rer » och v isar fjä rilen s liv och fj ärilar p å fr imärk en .
V äst ty sk lan ds bid rag i serien är en m ycket händelserik fi lm , » T ysk a fri- m ärk en », som inte bara ger ty sk fr imä rk shist oria ut an äv en p rov p å olik a tr yck tek nisk a metoder at t framst älla fr imärk en.
En h ist o risk scen u r f ilm en »T y sk a f rim ä rk en ».
St rid sscen f rän slaget v id H astings ä r 1066 i f ilm en E f ter pilen S torb ritann ien genom nio sek el».
En fi lm fr än O steurop a finns ock så med och den het er »U nger sk a fr i- märken ». Filmen sk ild ra r med hjälp av b l a fr imärken ungersk h istoria och inslag i d agens samhä lle.
A nnu en engelsk film h a r komm it at t glädja finsmaka rna inom fi lmens och filat elins område. D en heter p å svensk a »E ft er p ilen Storbritannien genom n io sekel» och sk ild rar landets historia fr ån slaget v id H ast ings 1066 med hjälp av bl a fr imä rksbilder och citat av stora m ästa re inom den eng- elska lit ter at uren . O rigina ltalet läses p å et t så ly sand e sät t av d en k ände engelske skåd espelaren A nthony Q uayle at t det bedömd es at t det int e gick at t er sä t ta hans röst med en a ldr ig så sk ick lig svensk sp rå k ig sp eaker. Fil.
dok tor J ane Lund blad engagerades att tolka originalt exten som sed an åt er - ga vs i form av undert ex t er p å fi lmen.
»Cine p hilia Stock holm ia 74»
Filmen kom at t spela en huv ud roll i fr imärksfi lm fest iv alen »Ci nep h ilia Stockhol mia 74 » i samband med den int ernat ionella fr imä rksut stä llningen några m innesr ik a sep temberdaga r i S:t Eri ks-Mässan s loka ler . In fö r org a- n isera nd et av »Stockholmia 74 » väck t es ett förslag att anord na en fr i- mä rk sfilm fest iv a l, eft er som vi n u v isste at t det fanns en hel d el k o rt fi lmer med fr imärk sank nytning runt om i v ärl d en . Inbjud an gick ut t ill bl a all vär ldens p ost fö rvalt n in ga r och m ed hjä lp av med a rra ngö ren Svensk a Film- instit ut et v ia filmt idnin ga r även t ill filmp rod ucen ter .
13 9
22 filmer anmäldes och av dem fanns el va i vår serie. Grand P rix eröv- rades av »Eft er pi len - Storbritannien genom nio sekel» med följande mo- t ivering av juryn : »För dess art istiskt inspirerade och fi latelistiskt inspi- rerande sk ildring av en nations kult ur historia .»
P riser till delades även »K onstverk pä P osten», »Molala H arai», »Mär - kesmänniskor » och en film »Franskt f rimärkstry ck » som hade sin urpre- mir p a »Cineph ilia Stockholmia 74». D en sistnämnda fi lmen visar p å et t
T urn eledaren S un e M almgren in t resserar en p ensionäir i Lind esberg att d elta en f ri- märk som röstning i sam band m ed k am p anjen »Li gg m ä k e till märk e».
»Lägg m ärk e till m ärk e»-arrangem ang m ed lok al sandw ichman pa biograf en G rand i Esk ilstuna.
mycket skick ligt sätt h ur man i Frankrike inte bara framställer frimärken till det egna landet utan även t ill ett 20-tal andra. D et beslöts därför att filmen skulle införlivas med vår serie.
»Lägg m ärk e till m ärk e»
D en huvudsakliga utl åningen av bl a frimärksfilmer sker alltså fr ån P ost film i Stockholm. Som tidigare nämnts p ägär dock en frimär k sk am- p anj »Lägg märke till märke» med filmvisningar som en huvudingrediens.
P å basis av testföreställningar i den lilla staden Arboga, den större Up psala och den stora Göteborg v ären 1971 har det byggts upp en verksamhet som fortsatt och med hjälp av p ost folk och filatelister runt om i landet ständigt ut vecklas till fr omma för intresset för frimärken . D en 4 februari 1975 var något av en märkesdag i kamp anjens kor ta historia, ty då överlämna- des en fr imärksgåva till en elev v id H ögsbyskolan nära O skarshamn med anledning av att han var den 100 000 :e besökaren .
14 1
K amp a njen bed rivs m ed hj älp av v ad som k allas P ostens Filmbil som vid d et h ä r laget bliv it kän d i p rak t isk t taget h ela Sver ige. P å t aket fin ns i en låd a en liten fr imä rk sutst ällning p å temat »Frimärk en som hobby » och i last ut rymmet bl a en 16 mm fi lmp rojek tor, fr imärksfilmerna samt k uvert med broschy rer och v yk ort med frimä rk smot iv som d elas ut t ill alla besö- ka rna . K amp anjen har blivit mycket up p m ärksamm ad in te ba ra av besö- k arna utan även av t ex ort stid ningarna . Fråga är v äl om d et fi nns n ågon i P ost verk et som blivit sä flit igt in tervj uad och av foto gra ferad som h u vud- sak lige t urne led aren Sune M almgren.
