Likabehandlingsplan
Hattstugans Fritidshem
Läsåret 2015‐2016
Likabehandlingsplan
Varför en likabehandlingsplan?
Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete. Dessa är skollagen kap 14a och diskrimineringslagen. Riksdagen har fattat beslut om förbud mot
diskriminering och kränkande behandling av barn, elever och vuxna. Det innebär ett förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Samt att det innebär att man ska förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan och syftet med planen är att främja elevers- och vuxnas lika rättigheter när det gäller ovanstående punkter.
Vad är diskriminering?
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och förhindra trakasserier som har samband med:
Kön- Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Etnisk tillhörighet - Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.
Religion och annan trosuppfattning – Undervisningen får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Funktionshinder – Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Sexuell läggning – Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas, homo- bi och heterosexualitet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck – Det omfattar de flesta transpersoner. Begreppet används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsutryck. Mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
Ålder – Elever får inte trakasseras eller diskrimineras på grund av ålder. T ex får man inte reta någon för att han eller hon är yngre än sina klasskamrater.
Direkt diskriminering – en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön.
Indirekt diskriminering – Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika.
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs eller vuxens värdighet.
Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
En kränkning är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningarna kan vara:
Fysiska (slag, knuffar)
Verbala (hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
Texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities)
Kränkande behandling kan i sin tur delas in i:
Trakasserier
Mobbning
Trakasserier
Det är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet och ålder.
Mobbning
Mobbning är en form av kränkande behandling. Det är en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skada eller orsaka obehag. Mobbning är ingen konflikt utan en obalans där en stark part kränker en svag upprepade gånger under en tid.
Exempel:
När elever har en tyst överenskommelse att frysa ut en elev genom att inte röra saker som en viss elev rört.
En elev luras återigen ner till baksidan av skolan och får utstå slag och sparkar av en klasskamrat.
Vision
”Barn som trivs och är trygga lär sig bättre. En trygg lärandemiljö kännetecknas av respekt, arbetsglädje, kreativitet och samarbete”.
Kartläggning
Varje år fyller eleverna i ett sociogram/trivselenkät och en karta över skolgården.
Under höstterminen har eleverna fyllt i en kartläggning tillsammans med
vårdnadshavare. Där får barnen bland annat fylla i om de känner sig otrygga och i så fall var, se bilaga 4.
Mål
Varje elev utvecklar sin förmåga att leva sig in i andra människors situation och tar avstånd från kränkande behandling. Varje elev utvecklar sin förmåga att visa respekt för varje människas egenvärde.
Resultat av kartläggning Åtgärder
Eleverna uppger:
Fotbollsplanen Åtgärd:
När eleverna håller till på fotbollsplanen ska en pedagog vara på plats till en början.
Därefter med jämna mellanrum återkomma för att observera och titta till eleverna.
Bäcken Åtgärd:
Alla elever meddelar en pedagog när de går till bäcken och leker, pedagogen som lovat eleverna att gå dit har ansvar att titta till då och då.
Skogen
Åtgärd: Pedagog ska ofta visa sig synlig för de elever som leker i skogen och bakom skolan.
Bakom kullen Åtgärd:
Pedagogerna är extra observanta och tittar till eleverna ofta.
Legorummet.
Åtgärd: Pedagogerna är extra observanta och tittar till eleverna ofta. Vid stannar en pedagog kvar i rummet eller dela aktivt på gruppen.
Elevernas delaktighet
Eleverna får 1gång/år fylla i och svara på frågor kring otrygga platser på fritids.
Utifrån den upprättas årligen planen mot kränkande behandling. Dagliga samtal och värdegrundsbyggande lekar vid samlingen med eleverna på fritids utgör en viktig grund för vårt vidare arbete för en tillåtande och accepterande miljö på fritids. Under terminerna arbetar vi utan föranledd anledning med elevernas ansvarstagande och delaktighet. Tematiskt och demokratiskt styr eleverna innehållet av verksamheten och blir på så sätt integrerade i planeringen, deras intentioner och idéer blir viktiga.
Fritidshemmets metod för att förebygga diskriminering och kränkande behandling är:
Vi har alltid vuxna bland eleverna.
Vi samarbetar med skola och förskola.
Vi samarbetar med föräldrar och erbjuder samtal varje termin och vid behov.
Vi har ”noll- tolerans”, inga elever ska utsättas för kränkande behandling.
Vi arbetar medvetet för att få en relation med alla våra elever på fritids.
Vi utformar fritidsregler tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna.
Uppföljning och utvärdering:
Personalen utvärderar kort varje vecka, hur veckan fortlöpt och använder sig av infon till nästa veckas planering.
Resultatet mäts i fritidshemmets serviceåtagandeenkät, barn och föräldra- enkät
”Utvärdering av Hattstugans fritidsverksamhet” och utvecklingssamtalen..
Personalen på fritids utvärderar skriftligt varje termin i samband med
terminsberättelsen. Läsår 15/16 görs en ny kartläggning av elevernas otrygga platser på skola/fritids och nya utvärderingar lämnas ut.
Utvärdering läsår 2014/2015
Höstterminen startades upp med att inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen hade för att kunna erbjuda dem en meningsfull fritid och varierad verksamhet. Mycket tid lades på att introducera nya lekar. Vi ville utgå från samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter och deras sätt att uttrycka sig. Eleverna
lämnade aktivt förslag i vår idé-låda och några av dem resulterade i en sport-fest och FN- vecka . Vårterminen började med ett matematik-tema, som öppnade med en kick-off, en spelhåla som höll öppet för alla elever en kväll. Vi ville fånga och skapa situationer där matematiken lyfts fram, därför fanns det möjlighet att med hjälp av leksakspengar handla mat och dryck och kvällen fylldes av olika analoga spel och kortspel. Arbeta medvetet med att få in matematiken i olika vardagsaktiviteter på ett lustfyllt sätt. Vidare arbetade vi med bygg och konstruktion då eleverna bland annat byggde godisapparater av lego som ställdes ut på bibliotek. Mycket fokus låg på att konstruera tillsammans och att samarbeta.
Delaktighet
Personal, elever och föräldrar görs delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen och utarbetar tillsammans förebyggande åtgärder via fritidssamling, drop in fika,
fritidsfolder, Apt, elevråd, skolråd och föräldramöten.
Handlingsplan vid våld, hot, trakasseri och konflikt på Rydöbruksskola.
Handlingsplan som ett stöd om något skulle inträffa.
Barn/elever hotar andra barn/elever eller personal
Åtgärdstrappan vid negativt beteende hos ett barn/elev kan ha följande steg:
1. Alla vuxna och elever reagerar och agerar när ett barn/elev visar negativt beteende. Tillsägelse vid mindre elakheter, retsamhet, bråkighet, tillmälen osv.
2. Vid konflikter, hot, trakasserier och grova ord skall samtal ske mellan berörda barn/elever och ansvarig lärare för klassen/gruppen. Kontakt ska tas med föräldrarna. Tillbudsrapport ska skrivas vid behov och en kopia ska förvaras på skolan. Uppföljningssamtal bör ske efter cirka en vecka för att se att de inblandade tagit ansvar för att konflikten blivit löst. Samtalet leds av klassläraren eller rektor.
3. Vid våldsamheter mot barn/elev eller vuxen samt vid grova tillmälen
kontaktas föräldrarna omedelbart. Tillbudsrapport skrivs och kopia sparas och eleven tas bort från verksamheten för dagen. Skriftlig överenskommelse med barnet/eleven om ett förbättrat uppförande. Uppföljningssamtal sker efter cirka en vecka. Här är föräldrar, barn/elev, personal och rektor med.
4. Vid återkommande våld, konflikt, hot, trakasseri eller skadegörelse m.m. hålls enskilda samtal med berörda barn/elever. Kontakt tas med föräldrarna av antingen klasslärare eller rektor. Samtal sker mellan barn/elev, personal, föräldrar, skolsköterska, skolkurator och rektor eller någon likvärdig. Rektor ska dock alltid underrättas. I de flesta fall blir det alltså en elevvårdskonferens som sker.
5. Enskilda samtal med trygghetsteamet – elevhälsoteamet.
6. Är våldet, hoten, trakasserierna eller konflikten av allvarlig karaktär görs anmälan till Arbetsmiljöverket av rektor. I vissa fall bör polisanmälan göras av rektor och då blir det polisens ansvar att göra undersökningen. Även anmälan till de sociala myndigheterna görs av rektorn.
7. I sista hand sker en omplacering av barnet/eleven.
Hot från föräldrar eller annan vuxen mot skolans barn/elever eller personal.
1. Vid hot uppsöka någon annan vuxen för att få hjälp och stöd. Aldrig vara ensam vid utvecklingssamtal om man misstänker hot mm.
2. Försök få bort barnen/eleverna från händelsen.
3. Vid incident larma annan personal. Vid behov ring 112.
4. Försök att vara lugn, lyssna och dämpa den aggressive.
5. Om något händer, sätt er i säkerhet.
6. Meddela din chef.
7. Den/de drabbade erbjuds möjlighet att samtala om det inträffade med tex.
rektor, krisgrupp.
8. Utvärdera det som hänt med berörda.
9. Skriv incidentrapport till rektor.
- Namnuppgifter
- plats och tid för händelsen
- kort beskrivning av det inträffade - vittnen
- ev. förslag till åtgärder
10. Om skäl föreligger görs anmälan till Arbetsmiljöverket av rektor.
Handlingsplan vid kränkande behandling personal – barn/elever/personal
Arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivaren har det formella ansvaret att förhindra att kränkande behandling sker.
Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete är arbetsgivaren skyldig att undersöka, följa upp och åtgärda brister i arbetsmiljön. Genom att skapa en
arbetsorganisation där personalen har inflytande och där arbetet ger meningsfullhet, samhörighet och delaktighet minimeras riskerna för att kränkande behandling ska uppstå. Arbetsgivaren skall också regelbundet genomföra
medarbetar/utvecklingssamtal och där bör frågor om trivsel och arbetsklimat behandlas.
Checklista för arbetstagare som är utsatt för kränkande behandling
- säg tydligt ifrån att de kränkande behandlingarna är ovälkomna - tala om problemet och sök kamratstöd
- dokumentera – anteckna när, var och hur
- kontakta närmast ansvarig arbetsledare och begär enskilt samtal med denne så fort som möjligt
- begär att din arbetsledare snarast vidtar åtgärder - kontakt kan tas med fackligt ombud
Checklista för arbetsgivare
- vänta inte – börja på en gång och utgå från den kränktes upplevelse och ta situationen på allvar
- samtala först med och lyssna på den som känner sig drabbad, därefter med övriga berörda personer
- dokumentera händelseförloppet
- var objektiv – skuldbelägg eller döm ingen - förneka inte eller dölj att ett problem finns - ge stöd åt den utsatte och erbjud stödkontakt - se till att kränkningen upphör
Vem kan jag vända mig till
I första hand vänder sig arbetstagare som känner sig utsatt för kränkande behandling till sin närmaste arbetsledare. Kan inte arbetsledaren hjälpa i situationen kan man vända sig till någon av följande:
- förvaltningschef - personalchef
Företagshälsovården kan erbjuda beteendevetenskaplig kompetens till stöd, det är viktigt att vi använder oss av detta stöd.
Bilaga
1. Dokumentations blankett 2. Fritids ordningsregler 3. Hattstugans målsättning 4. Kartläggningskarta
Viktiga telefonnummer och e-adresser
Barn och elevombudsmannen Tfn 08-527 332 00
beo@skolverket.se www.skolverket.se
Jämställdhetsombudsmannen Tfn 08-440 10 60
info@jamombud.se www.jamombud.se
Handikappombudsmannen Tfn 08-20 17 70
info@ho.se www.ho.se
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Tfn 08-508 887 00
do@do.se www.do.se
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Tfn 08-508 887 80
homo@homo.se www.homo.se BRIS
Tfn 0200-230 230
Bilaga 1
Dokumentation- blankett
1. Tid och plats
2. Involverade
3. Kortfattad beskrivning av händelseförloppet
4. Åtgärd enligt vår handlingsplan
5. Datum för uppföljningsmöte
Namn: Datum:
Bilaga 2
Bilaga 3
Verksamhetens målsättning
EMPATI:
Varje barn utvecklar sin förmåga att leva sig in i andra människors situation och tar avstånd från kränkande behandling.
”Tar avstånd från att människors utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor” (Lgr 11)
SOCIAL KOMPETENS:
Varje barn utvecklar sin förmåga att visa respekt för varje människas egenvärde.
”Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen” (Lgr 11)
INFLYTANDE:
Barnen utvecklar sin förmåga att påverka fritidshemmets verksamhet efter ålder och mognad.
”Har kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former”(Lgr 11)
MENINGSFULL FRITID:
Vår strävan är att utveckla vår verksamhet så att den blir alltmer meningsfull för alla barn.
”Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt
Bilaga 4
Kartläggning av Hattstugans fritids inne– och utomhusmiljö
Markera med ett X där du kan uppleva otrygghet.
Markera med en O där du tror andra kan uppleva otrygghet.
