Sida 1 av 6
Täby kommun Stadsbyggnadskontorets yttrande över vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt, dnr. 537-5058-14
(senast uppdaterad 2015-04-08)
Sammanfattade kommentarer från Täby kommun:
Miljögifter tas inte upp i tillräcklig omfattning. Åtgärdsförslagen kopplade till möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna via PBL är inte tillräckliga. De åtgärdsförslag som är förknippade med
jordbruk och planbestämmelser kring dagvatten har inte lagstöd i MB och PBL. Ansvarsfördelningen är ofta oklar där kommuner samverkar med länsstyrelsen och andra myndigheter. Detta påverkar också frågan varifrån de ekonomiska resurserna ska komma.
Förslag på förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
1. Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras?
Ja. Det skulle dock kunna förbättras av att ha samma struktur och följd på läsanvisningar,
innehållsförteckningar, m.m. som åtgärdsprogrammet. Rubrikerna skulle kunna få siffror (exv. 2.3.1 Vattendistriktets geografi) som följer med högst upp på varje sida så blir det lättare att orientera sig en den stora textmassan.
Vattendirektivets krav på deltagande från allmänheten omnämns i förvaltningsplanen. Detta verkar dock inte avspeglas i åtgärdsprogrammen. Hur ser dessa krav ut? Rimligtvis borde kommunerna påverkas på en lokal nivå, så det vore bra att få kravet utskrivet.
Grundvattenförekomsten Täby-Danderyd är mycket översiktligt utritad. För att denna förekomst ska tas på allvar borde den kartläggas och avgränsas noggrannare. Ett sätt att göra detta kan vara att vattenmyndigheterna samlar in data om grundvatten, genom en regel att sådana data ska rapporteras från alla byggprojekt och konsulter, liknande det system som finns för geoteknik.
Sänkning av sjöar tas ofta upp i generella termer (exv. s. XII). I Täby finns flera sänkta sjöar, men vad är meningen att vi ska göra åt dem? Att höja dem vore orimligt, så det vore bra att identifiera vilken negativ påverkan detta ger och hur det ska avhjälpas.
Eftersom strukturkalkning motsvarar 45 % av det totala åtgärdsbehovet av fosfortillförseln så borde ansvaret för denna åtgärd tydliggöras bättre.
I övrigt se kommentarer på åtgärdsprogrammen.
2. Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras?
Ja, den är generellt sätt tydlig och med bra förklarande figurer. Det vore dock bra om VISS och Förvaltningsplanen kopplas ihop tydligare, exv. s. 6 om kartor där åtgärdsbehoven är som störst, så
Sida 2 av 6 borde det stå länkat/hur en hittar dessa i VISS och kanske ge ett bildexempel på hur dessa kartor ser ut. Då blir det lättare att hoppa till VISS och titta där.
3. Framgår det hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta?
Om man letar rätt på det, så ja. Detta står i ”uppslagsdelen” och bilaga 3 (typindelningen) och bör kanske lyftas fram mer om det är viktigt att ha koll på – vilket det rimligtvis är. Det saknas dock sammanfattande tabeller över vad varje typindelning motsvaras av för parametervärden för de olika statusklassningarna.
Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
1. Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till?
Ja. Se dock kommentar om dricksvatten s. 66 och vattenplaner s. 69.
2. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna?
Ja och nej. Det är bra att olika myndigheter och kommuner tydligt tilldelas vissa åtgärder, men ibland överlappar dessa. Då behövs både samordning och/eller en tydligare ansvarsfördelning. Se
kommentar om s. 1/allmänt och om s. 17.
3. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna?
Ja, men det kan tydliggöras med bättre underlag enligt kommentar för s. 45 och s. 73, samt tydligare parametrar för miljögifter enligt kommentar för s. 93.
4. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna?
Se kommentar s.1/allmänt och s. 69.
5. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitets-normerna?
Se kommentar s. 45 om kartunderlag för grundvatten. Kartor på de mest prioriterade åtgärdsområdena från VISS skulle också kunna finnas med i åtgärdsprogrammet.
6. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitets-normerna?
Nej.
7. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem?
Se kommentar s. 3, s. 36 & 55 samt s. 68 om brister i PBL, exempelvis kring dagvattenbestämmelser, kopplat till MKN.
Dessutom saknas det saknas åtgärder för att se över och ompröva vattendomar. I förslaget till förvaltningsplan står att det idag ”saknas lagstiftning för effektiv prövning och omprövning av vat- tendomar samt administrativ kapacitet hos myndigheter för att initiera tillsyn, prövning och åtgärder” – borde inte det åtgärdas då?
Sida 3 av 6 8. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen?
Se kommentar s. 93 om miljögifter.
9. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras?
Samordning och ansvarsfördelning är viktigt men det är inte tillräckligt tydliggjort hur. Tätt sammankopplat med detta är också frågan om finansiering av åtgärderna.
10. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem?
Se kommentarer för s. 2 & 52, s. 56 och s. 65 om brister i samordning.
Övriga kommentarer om läsförståelse av dokumenten: Se kommentarer för s. VI och s. 293.
Kommentarer i sidordning:
VI: Otydlig innehållsförteckning – dela upp sid. 1-70, 71 – 156 och 157 – 296 i tre tydlig delar med exempelvis färgmarkeringar så som de återkommer på varje sida, så är det lättare att förstå läshänvisningarna och att orientera sig i texten.
s. 1/allmänt: ”Arbetet med tillsyn och prövning kommer att ställa ökade krav…” I de flesta kommuner är tillsyn och prövning skiljt från planering. Det vore bra att ta upp vägledningar och goda exempel hur dessa två delar av den kommunala förvaltningen kan samverka och stärka varandra, och att lagstiftning och allmänna råd är tydliga och samspelta.
s. 2 och s. 52: Särskilda dialoger mellan länsstyrelserna och kommunerna får mycket gärna ske, oftare än idag. Där kan frågor som punkten ovan tas upp, samt tydliggöra ansvarsfördelning alternativt stärka samarbetet mellan kommun och länsstyrelse.
s. 3: Boverket behöver inte bara utveckla vägledning av PBL, utan faktiskt förändra PBL så att det är möjligt att göra planbestämmelser som i praktiken kan göra att MKN följs genom bestämmelser kring dagvatten. Detta sker företrädelsevis i samverkan med Naturvårdsverket. Tydligare och mer
användbara regler kring MKN i PBL skulle göra att kommunerna själva kan planera för god
vattenkvalitet i detaljplaner, vilket också skulle underlätta för länsstyrelsernas och när de behöver ingripa enligt punkt a). Det behövs fastställda råd kring både halter och mängder av föroreningar i dagvatten, motsvarande de som tagit fram av riktvärdesgruppen.
s. 17: Tydliggör avgränsningen alternativt behovet av samarbete mellan Jordbruksverket, tillsynsmyndighet och övrig kommunal verksamhet/planering. Detta gäller även exempelvis Länsstyrelsernas åtgärd 6 s. 52.
s. 36 och s. 55 Åtgärd 11: Skriv skarpare och tydligare om recipientklassning kopplat till utsläppsmängder och -halter. Se även kommentar om s.3.
Sida 4 av 6 s. 45: Länsstyrelsen i Stockholm har, i samarbete med SGU, gjort tydliga kartunderlag om var
grundvattnet är mer eller mindre känsligt. Dessa kartor är väldigt bra, även om bakgrundsinformation om hur de tagits fram inte är tillgängligt. Baseras dessa på data om in- och utströmningsområden?
SGU har även eget data tillgängligt om inströmningsområden, m.m
(http://www.sgu.se/produkter/geologiska-data/ta-del-av-vara-data/oppna-data/grundvattendata-i- atomfloden/). Denna information är dock mycket svårtydd och alltför avancerad för att kommuner ska orka ta sig an den. Därför behöver länsstyrelsernas kartor vara kompletta och informationen om dem finnas lättillgänglig.
s. 56: Vad menas med vägledning och pilotprojektet kring MKN vid översikts- och detaljplanering som hänvisas till här och på andra ställen? Vad är det för ett pilotprojekt och vad kan vi lära av det?
s. 65 Det vore önskvärt med mera vägledning om hur och när det avgörs om andra åtgärder inte räcker, särskilt med tanke på att det är olika myndigheter och kommuner som gör olika åtgärder.
s. 66: Förtydliga om nödvattentäkter, som bara i krissituation när även reservtäkten fallerat förser hushåll (men då väldigt många hushåll) med vatten, ska inkluderas i åtgärder kring
dricksvattentäkter.
s. 68: Bra med bygglovsprövning med hänsyn till MKN – men hur görs det? Se även kommentar s. 3 samt s. 36 och s. 55.
s. 69: Tidigare har formuleringen av denna åtgärd inkluderat vattenplaner. Nu är det bara vatten- och avloppsplaner (VA-planer) som vi tolkar inte inkluderar innehållet i en vattenplan. Definitionen av en vattenplan är dock oklar. Är det något som har försvunnit genom denna omformulering, eller anser vattenmyndigheten att syftet med en vattenplan ändå uppfylls genom övriga åtgärder (exv. åtgärd 7)?
s.73: Det är otydligt om källfördelningsgraferna inkluderar hästhållning tillsammans med jordbruk.
Det vore bra om hästhållning lyfts fram separat, eftersom det uppmärksammats särskilt i detta åtgärdsprogram.
s. 93: Det är synd att dioxiner, PFOS, BCDD och ett antal bekämpningsmedel inte beaktas i detta åtgärdsprogram utan kommer först preliminärt i slutet av 2018.
Över huvud taget är åtgärder för kemisk status mycket mindre utvecklade än åtgärder för ekologisk status och då främst övergödning. Har den samhällsekonomiska analysen visat att det inte är försvarbart att jobba mer med kemisk status och miljögifter på grund av det osäkra kunskapsläget?
Eller är det kunskapsbristen i sig som gör att vi inte ”vågar” göra mer? Hur som helst vore det önskvärt om det fanns fler och tydligare parametrar för miljögifter.
Att främja forskning inom miljögiftsområdet kopplat till vatten torde vara en viktig uppgift för Vattenmyndigheterna.
I VISS anges att kemisk status exklusive kvicksilver bedöms till ”God status” för flera sjöar. ”Detta då minst ett av de ingående kemiska ämnena har bedömts som ”God status” och inget av ämnena har bedömts som ”Uppnår ej god status”.” Tyvärr stämmer inte detta, eftersom flertalet sjöar inte har
Sida 5 av 6 några registrerade mätningar alls men ändå får de ändå ”God status” trots att kunskapsunderlaget är närmast obefintligt.
För att komma till rätt med detta behövs också tydliggörande om och hur det är kommunerna eller länsstyrelserna som ska ansvara för och finansiera miljögiftsmätningar.
s. 293: Förklaring/definition av SMED saknas.
Åtgärdsprogram för Åkerströmmen och Trälhavet
Täby kommun innefattas bara till en mycket liten del, max en kvarts kvadratkilometer, av detta avrinningsområde. Inga vattenförekomster finns inom denna yta och där finns ingen särskilt belastande verksamhet. Därför ger Täby kommun inga synpunkter på detta åtgärdsprogram.
Åtgärdsprogram för Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens närområden
s.10: Vallentunasjön har enligt kommunens egna undersökningar (Oxunda vattensamverkan, Norrvatten) dålig status för klorofyll och hade också dålig status för växtplankton redan 2010-2012.
s.24: Det vore önskvärt att lyfta ut hästhållning som en egen påverkanskälla. Är den del av jordbruk eller övrigt?
Internbelastning, som är en stor påverkanskälla i Vallentunasjön, saknas i redovisad tabell, trots att det finns stora åtgärdsbehov och att denna aspekt behöver lyftas.
s.25: Förtydliga gärna problemen kring hästhagar, så som vinterhagar, små hagar utan vegetation och brist på skyddszoner mot diken.
s. 26: Redovisa åtgärder och kostnadseffektivitet för åtgärder kopplade till internbelastning också.
s.27 och 12: Fel figur (och fel figurhänvisning) – kemisk status redovisas inte för ytvattenförekomster i denna figur.
s.33: Figur 11, vilken är den lilla dammen väster om Vallentunasjön? Troligtvis ska den föreställa Kvarnsjön och i så fall är den felplacerad.
s.41: De reservvattentäkter som hänvisas till är nödvattentäkter med mycket begränsad kapacitet (10l/person och dygn som får hämtas i dunk) och vattenkvalitet. Bör dessa få en högre status och i så fall skyddas?
s.44: För tillsyn av jordbruk krävs starkare lagstöd men även ekonomiska resurserför att genomföra tillsynen, via tillsynsavgift?
Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgård och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområde
s. 10: Våra egna mätvärden visar på otillfredsställande status för Stora Värtan.
s. 13: Grundvattenförekomsten Täby-Danderyd har god kemisk status men riskerar att inte nå god status till 2021. Det är dock oklart vilka åtgärder som ska förhindra detta, eftersom Täby inte har några dricksvattentäkter att skydda och därmed saknas både incitament och anbefallna åtgärder för att skydda grundvattnets kvalitet.
Sida 6 av 6 s.19: Ullnasjön har måttlig status, inte otillfredsställande, både enligt våra mätningar och enligt VISS och kartan på s. 11 – alltså står det nog fel här.
s.25: Näringsämnen hänvisar endast till fosfor. Nog är fosfor oftast den begränsande faktorn – men hur förhåller vi oss till kväve?
s.29: Även i Täby kommun finns båtbottentvättar vid Viggbyholms båtklubb samt Näsbyvikens båtsällskap.
s.30 Åtgärden för PBDE i Rönningesjön bör väl först vara att identifiera källan/källor – är den i tillrinningsområdet eller i sjön? Förtydliga och konkretisera gärna åtgärder kring miljögifter.
2. 35: Den nedre dammen har som syfte att hålla vatten kvar någonstans längs vattendraget även om det i övrigt torkar ut. Därför kan detta betraktas som en positiv åtgärd för konnektiviteten. Dammen grävdes ur 2014 för att fortsätta säkerställa att den aldrig helt torkar ut. De låga trappsteg som finns för att dämma upp dammen borde inte anses som definitivt hinder. Det övre hindret är inte ett hinder vid högvatten.
