Bilagor Innehållsförteckning

(1)

RAPPORT

1 (17) Handläggare

Alejandra Silva Parra Datum

2014-06-18 Uppdragsnr

590908

Tel +46 10 505 20 13

Mobil +46 72 704 83 44

Fax +46 10 505 00 10

alejandra.silvaparra@afconsult.com

Kompletterande provtagning f.d. Rudboda Skjutbanor, Lidingö

ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm

Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301

Rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

(2)

Innehållsförteckning

Bilagor

1 BAKGRUND OCH SYFTE ...3

2 HISTORIK ...3

3 GENOMFÖRANDE ... 3

3.1 Markundersökning ... 3

3.1.1 Material och metod ... 4

3.1.2 Faktorer som påverkar resultaten...5

3.2 Grund- samt ytvatten ...5

3.2.1 Grundvatten ... 5

3.2.2 Ytvatten...6

3.3 Sediment ...6

4 JÄMFÖRELSEVÄRDEN ... 6

4.1 Markprov ...6

4.2 Grund- och ytvatten ... 6

4.2.2 Ytvatten...6

4.3 Sediment ...6

5 RESULTAT ... 7

5.1 Markundersökning ... 7

5.1.1 Laboratorieanalyser ... 8

5.1.2 Statistisk bearbetning av data...9

5.2 Grund- samt ytvatten ... 10

5.2.2 Ytvatten... 11

5.3 Sediment ... 12

5.4 Avgränsning av mark- och sedimentprovtagning ... 13

5.5 Grundvatten ... 15

5.6 Ytvatten... 15

5.7 Sediment ... 15

5.8 Diskussion ... 15

5.9 Slutsats och rekommendation ... 16

Bilaga 1 Borrprofiler grundvattenrör Bilaga 2 Borrprofiler sediment Bilaga 3 Analysrapport vattenprov Bilaga 4 Analysrapport sedimentprov Bilaga 5 Analysrapport jordprov Bilaga 6 Bearbetning av XRF-mätningar

(3)

3.1 Markundersökning

RAPPORT 2014-06-18

3 (17)

1 Bakgrund och syfte

På uppdrag av Lidingö stad, exploateringskontoret, har ÅF:s sektion för förorenade områden utfört en kompletterande miljöteknisk markundersökning på f.d. Rudboda skjutbanor. ÅF har tidigare undersökt fyra (4) gamla skjutbanor varpå förhöjda halter av bland annat bly, antimon och koppar påträffats i tre (3) av dessa skjutbanor. Speciellt höga halter av bly har påträffats vilka överstiger Avfall Sveriges gränsvärden för farligt avfall. Markundersökningar har utförts med hjälp av XRF-instrument i syfte att göra en grov avgränsning av de tidigare påträffade föroreningarna, samt ytterligare undersökning av grund- och ytvatten vid de områden som påvisat höga halter tungmetaller. Undersökningar på sediment har även utförts i strandkant till det angränsande Rudbodakärret.

2 Historik

I området har f.d. Rudboda skjutbanor haft ett flertal skjutbanor som varit verksamma mellan åren 1912-1968. Efter att dessa lades ned så används området som bostad- och

rekreationsområde.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Lidingö gjorde under 2012 en inventering och riskklassning av äldre potentiellt förorenade verksamheter, varpå Rudboda skjutbanor blev klassade inom riskklass 1 på grund av sin närhet till lekparker och känsliga naturområden.

ÅF Infrastructure AB utförde vid årsskiftet 2013/2014 en miljöteknisk markundersökning på fyra av dessa skjutbanor där jordprov uttogs och analyserades på ackrediterat laboratorium.

Undersökningen visade förhöjda värden på bly som överstiger Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall på skjutbana 1, skjutbana 2 samt skjutbana 4. Förhöjda halter av antimon samt koppar har även påträffats som överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning men understiger Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser avseende farligt avfall.

3 Genomförande

Vidare undersökningar har utförts på skjutbana 1, skjutbana 2 samt skjutbana 4 för att utreda spridning samt göra en grov avgränsning av tidigare påträffad förorening. Avgränsning har gjorts genom fältmätningar med en röntgenfluorescensdetektor (XRF) (Thermo Scientific Niton XL3t).

XRF analys är en effektiv metod för att detekterar totalhalten tungmetaller i jord och anses vara gott lämpad vid avgränsning av metallföroreningar.

Undersökningarna har framförallt fokuserat på att undersöka utbredning av förhöjda halter mot speciellt känsliga områden som är betydelsefulla för området;

– område sydväst, rekreationsområde i anslutning till skjutbana 4

– område söder om skjutbanor 1 samt 2 i anslutning till naturområdet Rudbodakärret.

rudboda skjutbanor mark_vatten_sed_1.4

(4)

3.1.1 Material och metod

Figur 1. Före detta Rudboda skjutbanor 1, 2 och 4, samt provpunkter för analys. Punkter med symbol i form av en stjärna är även valda som referens-/korrelationsprover för laboratorieanalys.

Kartmaterial: Metria.

Skjutbana 1 Skjutbana 2

Skjutbana 4

Mätningar med XRF-instrument utfördes på punkter inom ett rutnät med ca 10 meter

sinsemellan. Då varierande halter erhållits har det gjorts extra mätningar vid behov. Mätningen utfördes som medelvärde av två mätningar i provgropar, ca 0-0,3 m under markytan, utförda för hand med spade. Prover togs även ut i provburkar i vissa av punkterna, för att korrelera XRF- mätningens halter mot laboratorieanalysens halter. Referenspunkter som valdes ut för

laboratorieanalys markeras i figur 1, med en stjärnsymbol. Fältnoteringar fördes med noteringar över avvikelser och jordtyp i de undersökta områdena.

För avgränsning av förhöjda halter av påträffade metallföroreningar användes XRF-instrument som i fält ger en detekterad halt av enskilda metaller. XRF-instrument använder sig av röntgenstrålning för att mäta totalhalten metaller i jord, instrumentet används ofta för att avgränsa områden med förhöjda halter av metaller.

De skjutbanor som vid tidigare undersökning har visat höga halter av bland annat bly har undersökts vid ett flertal punkter jämnt utplacerade kring det påverkade området.

Då laboratorieanalyser från tidigare undersökningar påvisat höga blyhalter används blyhalten som primär föroreningsindikator vid fältmätning. Vid varje undersökningspunkt gjordes minst två (2) mätningar av 60 sek, varpå ett medelvärde av dessa beräknades och antas representera punkten. Mätningen gjordes direkt mot provgropsbotten med XRF-instrument skyddat av diffusionstät provpåse. Punkterna är placerade ca 10 meter sinsemellan för att detektera eventuell utbredning, fler punkter med kortare intervall har under fältarbetet gjorts på platser som varit intressanta för att kunna avgränsa den påträffade föroreningen.

Under fältmätningarna uttogs även jordprov i glasburk, ett urval av dessa skickades sedan till ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment Sweden AB) för analys med avseende på metaller, med tillägg av antimon.

(5)

3.1.2 Faktorer som påverkar resultaten

3.2 Grund- samt ytvatten

3.2.1 Grundvatten

Figur 2. Fältmätning vid skjutbana 4. Bild t.v. undersökningspunkter placerade i rutsystem kring bergsvägg där förorening påträffats. Bild t.h. XRF-mätning i provgrop intill lekpark.

RAPPORT 2014-06-18

5 (17)

Vid mätning med XRF-instrument finns det vissa faktorer som kan påverka resultaten, dessa är främst jordprovets vattenkvot, kornstorlek och kornstorleksfördelning. Enligt undersökning av Kjellin (2004), har en ökad vattenkvot en tendens att ge lägre mätvärden, detta kan ha en förklaring i den påverkan som den extra massa som vattnet tillför provet, då mängden förorening späds ut på en större massa. Effekten av en hög vattenkvot är emellertid olika beroende på vilken metall som analyseras. Generellt kan det sägas att vid mätning av bly kan en hög vattenkvot ge upphov till något lägre halter. För undersökningen i f.d. Rudboda skjutbanor har en högre vattenkvot funnits vid prover i områdena för skjutbana 1 och 2.

Kornstorleken kan även påverka resultaten då prov med mindre kornstorlek tenderar att ge ett högre mätvärde än grovkorniga prov, prov som analyserats i fält har mestadels varit av mellanstora kornstorlekar.

För undersökning av påverkan på grundvatten i anslutning till påträffad förorening har installation av 3 grundvattenrör utförts. Installation utfördes med hjälp av fältgeoteknisk borrbandsvagn 2014-03-19. Vid borrning har fältnoteringar förts, där jordlagerföljd samt övriga anmärkningar har noterats. Renspumpning har även utförts i och med installation av

grundvattenrör. Borrprofiler återfinns i Bilaga 1.

Provtagning av grundvatten utfördes den 2014-03-24 då tre prov uttogs i plastkärl med hjälp av pump (peristaltisk pump). Uttagna prov skickades för analys till ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment) med avseende på metaller. Laboratorieanalys utfördes såväl avseende lösta metaller i filtrerade prov som ofiltrerade, uppslutna halter.

(6)

3.2.2 Ytvatten

3.3 Sediment

4.1 Markprov

4.2 Grund- och ytvatten

4.2.2 Ytvatten

4.3 Sediment

Provtagning av ytvatten gjordes den 2014-03-24 i Rudbodakärret. Provtagning utfördes genom insamling av ytvatten i plastkärl som sedan analyserades på ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment) med avseende på metaller. Laboratorieanalys utfördes såväl avseende lösta metaller i filtrerade prov som ofiltrerade, uppslutna halter.

Sedimentprov har uttagits i strandkant i totalt 4 punkter (varav 2 av dem i samma område) vid Rudbodakärret, invid skjutbana 1 och 2. Provtagning utfördes med hjälp av ryssborr, där prov uttogs ned till 0,40 m under nuvarande sjöbotten. Prov uttogs från olika nivåer av

sedimentprofilen och delats upp i ca 0,05-0,10 m prov med avseende på lagerföljd (Bilaga 2).

Uttagna prov lades i provpåse och bevarades nedkylda. Prov analyserades senare med XRF- instrument varpå ett urval av prover analyserades på laboratorium.

4 Jämförelsevärden

Markprover har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark samt Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall. Halter uppmätta vid XRF-mätningar har relaterats till halter utifrån jämförelsen mellan XRF mätningen samt analyserade laboratorieresultat.

Grundvattenprover jämförs med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS 2001:30), samt de fem (5) tillståndsklasserna från SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (Rapport 2013:1).

Halter i ytvatten relateras till de referensvärden som tillämpas i Naturvårdsverkets rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark, Bilaga 3, Tabell A3.7. ”Skydd av markmiljö och ytvatten”; samt Naturvårdsverkets rapport 4918 ”Metodik för inventering av förorenade områden”, bilaga 4, tabell 4.

För sediment finns det inte några svenska riktvärden, liknande Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord i områden för känslig markanvändning (KM) eller mindre känslig markanvändning (MKM). Dessa riktvärden används ändå för sedimenten i denna undersökning

(7)

5.1 Markundersökning

Skjutbana 1 och 2

Figur 3. Undersökta punkter vid XRF-mätning intill skjutbana 1 (till höger) och skjutbana 2 (till vänster). Punkter med stjärnsymbol anger platsen för referens-/korrelationsprov som analyserats i laboratorium. Kartmaterial från Metria.

13AF02 korr1

13AF01 korr1

13AF01 korr2

RAPPORT 2014-06-18

7 (17)

för att kunna relatera till de analyserade jordproverna. Det finns däremot andra jämförelsevärden vilka kan användas för att få en bild av föroreningssituationen i provtagen sediment. Här görs även en jämförelse med de bakgrundshalter i sediment i Stockholmsområdet, som sammanställts av Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholms län (Metaller och miljögifter i sediment, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2011:19).

5 Resultat

Området som undersöktes för att avgränsa den tidigare påträffade föroreningen för skjutbana 1 återfinns mellan gångbana och slänt samt från gångbana ut mot Rudbodakärret. Jordprofilen för provgropar vid detta område utgörs främst av finsand under överliggande tunt lager av gräs/

högt gräs. Jorden var vid undersökningstillfället väldigt vattenmättad. Undersökningsområdet begränsas dels av Rudbodakärrets inhängning samt den berghäll som påträffas sydöst om skjutbanan. Vid skjutbana 2 är undersökningsområdet begränsat av Rudbodakärrets inhängning samt gångtunnel väster om området. Punkter som undersöktes bestod av grusig mull samt sand under lager av mull.

(8)

Skjutbana 4

5.1.1 Laboratorieanalyser

Figur 4. Undersökta punkter för skjutbana 4. Punkter med stjärnsymbol anger platsen för referens-/korrelationsprov som analyserats i laboratorium Kartmaterial från Metria.

13AF04 korr1 13AF04 korr2

Vid skjutbana 4 undersöktes främst området mellan bergvägg och gångbana, provgropar grävdes även mellan gångbanan och lekparken samt i gräsplanen som finns bortanför lekparken.

Provgropar grävdes även i sidled av bergsväggen. Undersökningspunkter mellan bergvägg och lekpark bestod av sand under lager av mull, medan punkter som undersökts på gräsplanen bestod av stenig grusig sand. Lekparken bestod främst av grus. Groparna gjordes till ett djup av mellan 0,15 till 0,3 m under markytan, men begränsades av ytlig bergyta samt tjäle på

öppna/oskyddade ytor, främst vid gräsplanen. En mätning gjordes även i lekparken där grävning gjordes i grus till ca 0,3-0,4 m djup.

Total har fem (5) jordprov analyserats på ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment Sweden AB) med avseende på tungmetaller, samt antimon. Dessa prov har analyserat med avsikt att jämföra uppmätta halter från fältanalys med laboratorieanalys för att därefter kunna beräkna en korrigeringsfaktor. Specifikation över metod för bearbetning av data presenteras i kommande avsnitt. Resultat från laboratorium visar att förhöjda halter, som överstiger riktvärdet för känslig markanvändning, av bly påträffas i samtliga jordprov som analyserats, se tabell 5-1 nedan.

Fullständiga analysrapporter återfinns i bilaga 5.

(9)

TS_105°C

5.1.2 Statistisk bearbetning av data

RAPPORT 2014-06-18

9 (17)

Tabell 5-1. Resultat av jordprov som analyserats i laboratorium. Samtliga prov uttogs ur provgrop grävd för hand ner till mellan 0,2-0,3 meter under marknivå.

Parameter 13AF01

korr1 13AF01

korr2 13AF02

korr1 13AF04

korr2 KM MKM

65,2 87,7 77,8 75,5 82

Antimon Sb < 2,8 2,4 3,9 5 < 2,2 12 30

Arsenik 5,3 < 2,1 < 2,4 2,7 < 2,2 10

Barium 76 9,7 29 23 23 200

25 300

Bly 190 200 230 200 95 50 400

< 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20 0,5 15 80 80

15 35 200 150 0,25 2,5 40 120 100 200 250 500

Vid bearbetning av data jämfördes de halter som uppvisats vid fältmätningen med de halter som resulterats från laboratorieanalys. Med denna information gjordes en statistisk analys varpå en medelkvot av XRF-halt och laboratoriumhalt beräknades, tillsammans med en standardavvikelse för de analyserade proven.

Med hjälp av detta har en korrigeringsfaktor beräknats genom att summera medelkvoten och den positiva standardavvikelsen för att på så sätt ta hänsyn till den statistiska spridningen av mätresultaten och täcka in hela området där det sannolikt förekommer blyförekomster överstigande respektive riktvärde.

Tabell 5-2. Medelkvot och standardavvikelse, samt korrigeringsfaktor som beräknats för uppmätta halter av bly vid undersökta provpunkter.

Vid jämförelsen mellan laboratorieresultat samt fältresultat noteras att prov 13AF04korr2 visar en betydligt lägre blyhalt vid laboratorieanalys än det utfall som fåtts vid samma punkt vid

fältmätning. Då den förhöjda halten vid mätning med XRF troligen är en konsekvens från mätning av en punktlig avvikelse, har detta värde separerats från den medelkvoten som

beräknats för korrigeringsfaktorn. Korrigeringsfaktor har därefter använts för att justera de halter som uppmätts vid samtliga undersökta punkter.

Ingen jämförelse har kunna göras på antimon då nästan alla mätningar har visat halter som understiger detektionsgränsen (detektionsgräns mellan 7-12 mg/kg). En jämförelse mellan värden för koppar visar att skillnaden mellan uppmätt halt i fält samt laboratorium skiljer sig markant där fälthalten överskattar halterna mellan 0,15 till 4 gånger. Här kan även märkas inverkan av vattenkvot, där prov som haft hög vattenkvot inte överskattat halter till samma grad som torrare prov. Inga prov som analyserat på laboratorie har påvisat antimon eller kopparhalter

Kadmium

Kobolt 10 1,7 3,4 3,1 3

Koppar 30 6,3 15 18 8,3

Krom 35 5,2 14 16 13

Kvicksilver 0,048 < 0,011 0,02 0,032 0,021

Nickel 23 3,8 8,1 7,8 6,7

Vanadin 41 7,7 18 21 17

Zink 95 20 40 36 30

Medelkvot 0,9275

Standardavvikelse 0,2665

Korrigeringsfaktor 1,1939

(10)

5.2 Grund- samt ytvatten

som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning. För fullständig bearbetning av data se bilaga 6.

Vid installation av grundvattenrör noterades ett jordlager med liknande utseende som det sandlager som påträffats tidigare vid skjutvallen för skjutbana 2, på ett djup av ca 0,4-1,0 m under markytan. Här noterades även rostfärgade ”fläckar”, som kan vara från naturlig oxidation eller från eventuella rester av ammunition. Under detta lager påträffas ett mörkt organiskt lager av förmultnat organiskt material. Omrörda jordmassor påträffades även vid placering av

grundvattenrör nedströms skjutbana 1, ned till ca 1 meter. Dessa består främst av sand, grus och lera. Vid detta område är grundvattenytan mycket ytlig då Rudbodakärret/sjön är belägen strax intill.

Grundvattenrör vid skjutbana 4 (13AF04) placerades i buskage mellan gångväg och lekplats.

Jordprofilen bedöms som fyllnadsmassor eller omrörda jordmassor ned till ca 2,10 meter under markyta, ovanpå naturlig lera.

Resultat från analyser av provtaget grundvatten visas i tabell Tabell 5-3 och bilaga 3. Utförda undersökningar av grundvatten vid Rudboda skjutbanor 1, 2 och 4 visar att förhöjda halter av bly (Pb) påträffats för de tre ofiltrerade proverna av grundvatten i prov 13AF01 och 13AF02

(skjutbana 1 och 2) samt 13AF04 (skjutbana 4), samt förhöjd halt bly i filtrerat prov 13AF02, jämfört med SLV FS 2001:30 (Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten). I prov 13AF01 samt 13AF04 uppmätts halter som inte överstiger SLV FS 2001:30 föreskrifter om dricksvatten, vid analys av filtrerade prov.

Uppmätta halter av bly i grundvatten bör dock i första hand relateras till Svenska petroleum biobränsle institutets ((SPBI-RV) förslag på riktvärden (SPBI-RV), se tabell Tabell 5-4. Vid jämförelse med SPBI-RV överstiger ett av två ofiltrerade prover vid skjutbana 1 och 2 intill Rudbodakärret riktvärdet avseende exponering via ytvatten men inget av de ofiltrerade proverna överstiger riktvärdet avseende våtmarker. För prover som filtrerats överstiger inga av proverna vid skjutbana 1 och 2 (13AF01 samt 13AF02), SPBI-RVs riktvärde för ytvatten. Prov 13AF04 (skjutbana 4) utgör ingen direkt exponering via grundvatten i närområdet (via dricksvatten, bevattning, ytvatten eller våtmark). Filtrerat prov vid skjutbana 4 understiger SLV FS rekommendationer för dricksvatten.

(11)

Tabell 5-3

Livsmedelsverkets

föreskrifter om dricksvatten SGU:s bedömningsgrunder

för grundvatten riktvärde

Parameter

13AF01 13AF02 13AF04

SLV FS

2001:30 Tillståndsklasser för grundvatten (SGU-rapport

2013:01) ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat

Tillståndsklass 2 3 4 5 As

Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb V Zn Sb

Tabell 5-4

Bly

mg/l Bly

ug/l

5.2.2 Ytvatten

RAPPORT 2014-06-18

11 (17)

. Analysresultat på grundvatten från ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment).

Analysresultat avser analyser på metaller i vatten för filtrerade samt ofiltrerade vattenprov. Enhet om inget annat anges är µg/l. Erhållna halter redovisas tillsammans med

(SLV FS 2001:30), samt tillståndsklasser från

(rapport 2013:1). Färgmarkering avser överstigande av respektive . Andra raden i tabellen anger inmätt grundvattennivå (meter under markyta) för respektive grundvattenrör.

Grundvatten- nivå (m.u.my.)

0,01 1,05 1,84 Otjänligt

dricksvatt en (ug/l) 1

1,3 0,85 7,8 3,7 0,36 0,29 10 <1 1-2 2-5 5-10 ≥10

39 33,0 27 33,0 21 21

0,07 0,048 <0,04 <0,02 0,074 0,066 5 <0,1 0,1- 0,5- 1-5 ≥5

1,1 1,0 1,3 2,6 0,36 0,36 0,5 1

0, 64 0,28 3,8 1,4 0,61 0,51 50 <0,5 0,5- 5-10 10- ≥50

12 10 6,9 1,2

7,4 7,0 200

<20 250 - 200 200-

10001500 0

- ≥200

0

6,5 6,3 2,6 5,0 3,7 4,2 20 <0,5 0,5- 2-10 2000 ≥20

12¹ 2,6 140^{1, 2, 3} 24¹ 69^{1, 2, 3} 0,41 10 <0,5 02 ,5- 1-2 20 0 ≥10

1,2 0,55 6,7 1,2 61 0,59 1

2,5 1,8

5,4 2,6

12 14

<5 5- 10 10-

50 50- 1000 ≥100

0

4,9 4,6 4,4 5,3 1,3 1,3 5

. Förslag på riktvärden för grundvatten från SPBI (Svenska petroleum biobränsle institutet), (SPBI-RV).

1 Dricksvatten

Metallhalterna i det analyserade ytvattenprovet redovisas i tabell 5-5, tillsammans med

riktvärden för ytvatten. Analysresultat redovisas även i bilaga 3. Enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 överstiger inte metallhalterna tillståndet ”Mindre allvarligt”, men en tydlig förhöjning jämfört med riktvärden för ”Skydd av ytvatten”, Ccrit-sw, för arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, och vanadin syns, både för filtrerade samt ofiltrerade prov. Avseende blyhalt i ytvatten visar ofiltrerat prov halter som överstiger riktvärde för ”Skydd av ytvatten” men understiger tillståndet ”Mindre allvarligt”.

10- -1

0,005 5

2 Bevattning 0,03 30

3 Ytvatten 0,05 50

4 Våtmarker 0,5 500

(12)

Tabell 5-5.

Parameter

13AF01 Ytvatten

Skydd av ytvatten, C crit-sw (

Indelning av tillstånd för förorenat ytvatten

Mindre allvarligt

Måttligt allvarligt

Allvarligt Mycket allvarligt ofiltrerat filtrerat

As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb V Zn Sb

5.3 Sediment

Tabell 5-

Analysresultat för provtaget ytvatten från ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment). Analysresultatet avser metaller i vatten för filtrerade samt ofiltrerade vattenprov.

Enhet om inget annat anges är µg/l. Erhållna halter redovisas tillsammans med ”Riktvärden för förorenad mark”, Naturvårdsverkets rapport 5976, bilaga 3, tabell A3.7. ”Skydd för markmiljö och ytvatten”; samt ”Indelning av tillstånd för förorenat ytvatten”, Naturvårdsverkets rapport 4918,

”Metodik för inventering av förorenade områden”, Bilaga 4, Tabell 4.

Naturvårds- verkets rapport

5976, Riktvärden för förorenad mark, Bilaga 3, Tabell A3.7. ”Skydd av

markmiljö och ytvatten”)

(Naturvårdsverkets rapport 4918,

”Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag”, bilaga 4, tabell4,)

(ug/l) (ug/l) (ug/l) (ug/l) (ug/l) (ug/l) (ug/l)

0,65 0,48 0,3 <15 15-45 45-150 >150

21 18 10

0,057 0,57 0,02 <0,3 0,3-1 1-3 >3

0,30 0,22 0,2

0,85 0,36 0,3 <15 15-45 45-150 >150

2,2 2,5 1 <9 9-30 30-90 >90

0,74 0,76 1 <45 45-150 150-450 >450

1,1 0,4 0,5 <3 3-10 10-30 >30

1,4 0,63 0,5

3,1 3,7 4 <60 60-180 180-600 >600

<1,0 <1,0 0,1

Utförda analyser på sediment i Rudbodakärret, invid skjutbana 1 och 2, visar på förhöjda halter av antimon (Sb), bly, koppar (Cu), nickel (Ni) och zink (Zn) jämfört med statistik för sediment i Stockholms län, se 6 och bilaga 4. Halten antimon i fyra av proverna har

detektionsgräns över de statistiska jämförvärdena, och är 7 gånger högre i det femte provet (14AF01 SED A). Blyhalten överstiger jämförvärdena i fyra av fem prover, i två av proverna över 4 gånger (14AF01 SED A, 14AF01 SED D). Halten koppar överstiger jämförvärdena i två av fem prover (14AF01 SED A, 14AF 01 SED C), och halten nickel i fyra av fem prover (14AF01 SED A, 14AF01 SED B, 14AF01 SED C, 14AF01 SED D (0,1-0,2)). För Zink överstiger jämförvärdena marginellt i ett prov (14AF01 SED A).

Vid jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark överstiger arsenik halten för känslig markanvändning (KM) i tre av fem prover (14AF01 SED A, 14AF01 SED B, 14AF01 SED C). Prov 14AF01 SED A överstiger även riktvärdet för KM med avseende på

kadmium. Fyra av fem prov visar även blyhalter som överstiger riktvärdet för KM men understiger halter för MKM (mindre känslig markanvändning), varav prov 14AF01 SED A överstiger halten för MKM marginellt.

(13)

Tabell 5-6

Metaller och miljögifter i sediment, Rapport 2011:19, Länsstyrelsen i Stockholms län).

Parameter 14AF01 SED A

14AF01 SED B

14AF01 SED C

14AF01 SED D

Stat data Lst Sthlms län

NV

>KM

NV

>MKM

Ts (%) Sb As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni V Zn

5.4 Avgränsning av mark- och sedimentprovtagning

RAPPORT 2014-06-18

13 (17)

. Analysresultat av sediment från ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment).

Analysresultaten avser metaller i sediment. Erhållna halter redovisas tillsammans med

Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM), samt statistiska uppgifter över halterna av grundämnen i ytsediment (0-1 cm) inom Stockholms län 1997-2001 respektive 2007 (

Intervallen i de sistnämnda utgörs av de medelvärden som uppmättes vid respektive tidpunkt. Enhet mg/kg Ts (torrsubstans) om inget annat anges.

0,20-

0,25 (m) 0,2-0,3

(m) 0,15-

0,35 (m) 0-0,1

(m) 0,1-0,2 ( m)

32,3 52,5 50,9 28,9 46,3

7,8 <3,8 <3,8 <1,9 <3,7 1,1-1,2 12 30

11 11 10 4,6 5,1 9,5-11 10 25

140 150 140 67 94 485- 200 300

493

420* 110* 64 140* 300* 67-73 50 400

1,2 0,48 0,48 0,44 0,31 0,83-1,2 0,5 15

11 10 11 6,4 7,8 14-15 15 35

85* 62 70 47 43 31-62 80 200

56 60 62 29 47 82-87 80 150

0,076 0,081 0,093 0,047 <0,046 0,54- 0,25 2,5 0,63

51 41 45 25 30* 26-26 40 120

65 70 71 34 45 83-90 100 200

230 100 110 96 88 209-

224

* Halten i sedimentet överstiger både Statistisk data för Stockholms län och Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM).

Med hjälp av de fältundersökningar som gjorts i närområdet till den påträffade föroreningen har en ungefärlig avgränsning skissats upp utifrån de justerade halter som resulterat efter den bearbetning som gjorts av erhållna XRF-halter i jord samt undersökta sedimentprover. Utifrån Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark samt Avfall Sveriges

rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall har tre färgkategorier skapats för klassificering av området. Röd avser halter som överstiger

rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (FA), orange avser halter som överstiger riktvärdet för MKM och gult avser halter som överstiger riktvärdet för KM. Streckad ytterlinje betecknar att avgränsningen är osäker.

I figur 5 och presenteras de områden som vid tidigare undersökning påvisat halter som överstigit gränsvärdet för FA för bly (röd), samt de avgränsningar som gjorts baserat på de blyhalter som påvisats i varje provpunkt.

250 500

(14)

Figur 6. Avgränsning för uppmätta halter för skjutbana 1 och 2. Avgränsning har inte gjorts mot övre område av slänt, men antas vara begränsat av Norra kungsvägen. Område markerat med rött avser område som undersöktes vid den tidigare undersökningen.

Figur 5. Avgränsning av förhöjda blyhalter i område för skjutbana 4. Avgränsning har inte fullständigt gjorts i nordlig samt sydlig riktning, i östlig riktning antas jordbundna föroreningar begränsas av bergsväggen. I figuren ses även placering av grundvattenrör 14AF04.

>FA

>MKM

>KM

>FA

>MKM

>KM

(15)

5.5 Grundvatten

5.6 Ytvatten

5.7 Sediment

5.8 Diskussion

RAPPORT 2014-06-18

15 (17)

Grundvattnet vid de tre skjutbanorna påvisar förhöjda halter av bly vid ofiltrerade prov och måttliga halter för filtrerade prov. Halterna av bly föreslås relateras till SPBI:s riktvärden avseende exponering via ytvatten för skjutbana 1 och 2 d.v.s. provpunkterna 13AF01 och 13AF02.

Ett av proverna överstiger riktvärdet och indikerar att det ställvis förekommer grundvatten i anslutning till de f.d. skjutvallarna med potential att medföra negativ påverkan på

Rudbodakärret.

Vid skjutbana 4 d.v.s. provpunkt 13AF04 påvisas förhöjda blyhalter för ofiltrerade prov, samt betydligt lägre halter för filtrerat prov. Inget skyddsobjekt avseende exponering via grundvattnet förekommer varför blyförekomsten i grundvattnet i nuläget inte bedöms medföra oacceptabel exponeringsrisk i närområdet.

Ytvattenprovet från Rudbodakärret visar att det förekommer förhöjda halter av ett flertal metaller jämfört med de referensvärden som tillämpas i Naturvårdsverkets rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark. Samtidigt klassificeras förekommande halter som ”mindre allvarliga” enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för förorenade områden.

Sedimenten i Rudbodakärret intill de f.d. skjutvallarna har förhöjda halter av antimon (Sb), bly, koppar (Cu), nickel (Ni) och zink (Zn) vid jämförelse med statistiskt framtagna data över metallhalter i ytsediment i Stockholms Län. Av dessa är bly, koppar, zink och antimon kända för att ingå i föroreningsproblematiken vid skjutbanor (Wanhatalo, 2011). De statistiskt framtagna halterna (jämförvärden) av metaller visar på dagens halter av metaller i Stockholms ytsediment.

Eftersom alla sediment i Stockholmsområdet får antas vara utsatta för föroreningar, bör dessa halter inte antas motsvara ”rena” sediment. De sediment som provtagits och analyserats i denna undersökning har alltså förhöjda halter av nämnda metaller i förhållande till påvisade halter hos ytsediment i östra Mälaren och i saltsjön. Det är främst bly och antimon som påvisas i förhöjda halter i Rudbodakärret. Utförd provtagning genomfördes i anslutning till resterna av

skjutvallarna. Påvisad förekomst av bly och antimon härrör sannolikt från verksamheten då området nyttjades som skjutbana.

Undersökningen som gjorts i kringliggande områden visar att den förorening som vid tidigare undersökning påträffats tycks vara begränsad till närliggande områden. Efter justering med korrigeringsfaktor av uppmätta halter i fält, kan man konstatera att halter som överstiger riktvärdet för MKM endast återfinns närmast de f.d. skjutvallarna eller skjutmålen. De höga halter som överstiger rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall enligt Avfall Sverige, som tidigare påträffats i skjutvallarna eller vid skjutmålen sjunker snabbt till nivåer under dessa haltgränser.

Vid jämförelse med uttagna prov som analyserat i laboratorium framgår att halter vid XRF- mätningen generellt underskattar halten bly. Då området som har undersökts i många punkter varit vattenmättat, kan detta förklaras av den påverkan en ökad vattenkvot har på jordprovet.

Denna skillnad har senare justerats genom den bearbetning som gjorts av erhållen data och den korrigeringsfaktor som använts för att framställa de avgränsande områdena. Med

korrigeringsfaktorn har en justering på ca 20 % används vilket även har föranlett till att uppmätta

(16)

5.9 Slutsats och rekommendation

halter som vid fältarbetet understeg riktvärdet för känslig markanvändning i vissa fall i efterhand har justerats till att överstiga detta riktvärde. Motsvarande korrelationsprov av jord som har analyserats i laboratorium påvisar blyhalter som överstiger riktvärdet för känslig markanvändning men understiger riktvärden för mindre känslig markanvändning.

Undersökta sediment i angränsande Rudbodakärret visar att förhöjda halter av bly och antimon har påträffats, vilka överstiger jämförelsevärden för metallhalter i ytsediment i Stockholms Län samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark.

Prover av grundvattnet vid de tre skjutbanorna påvisar förhöjda halter av bly vid ofiltrerade prov men måttliga halter för filtrerade prov, jämfört med Livsmedelsverkets föreskrifter om

dricksvatten (SLV FS 2001:30) samt Tillståndsklasser från SGU:s bedömningsgrunder för

grundvatten (rapport 2013:1). Prov på ytvatten i Rudbodakärret visar förhöjda halter av ett flertal metaller, samtidigt klassificeras förekommande halter som ”mindre allvarliga” enligt

Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för förorenade områden.

ÅF bedömer, utifrån utförd miljöteknisk markundersökning, att påvisad förorening avseende förhöjda bly-, antimon-, koppar- och kadmiumhalter som påträffats vid den första

undersökningen, är lokalt belägen till de områden som identifierats som skjutfångst/skjutvallar.

Undersökningen visar att halter som överstiger riktvärden för MKM endast finns belägna i direkt anslutning till de rester från skjutfångst/skjutvallar som har identifierats. I närliggande områden sjunker halterna under riktvärden för MKM men överstiger riktvärden för KM. Enligt tidigare utförd undersökning (ÅF, 2014-01-16, Provtagning Rudboda skjutbanor, Lidingö)

rekommenderas att resterna av skjutvallarna som påträffats bör åtgärdas genom schaktning för att begränsa föroreningsspridning samt exponering av förorening.

Förekommande halter av bly i sediment medför att man bör vidta försiktighetsåtgärder för att förebygga att människor inte kommer i direktkontakt med sedimenten, då åtkomsten till Rudbodakärret redan är begränsat, anses risken för exponering vara låg. Ekotoxikologiska effekter har inte bedömts. En fördjupad riskbedömning rekommenderas för att närmare bedöma risker för omgivningen och eventuella behov av saneringsåtgärder.

Utifrån det analyserade ytvattenprovet tycks spridning av bly och antimon från mark , grundvatten och sediment till ytvatten i Rudbodakärret vara begränsad. Uppmätta halter i ytvattnet, Rudbodakärret, bedöms som mindre allvarliga och föranleder inget direkt behov av åtgärd. Bedömningen är dock baserat på analys av ett ytvattenprov och för att få ett säkrare underlag rekommenderas kompletterande provtagning och analys av ytvattnet.

Uppmätta halter i grundvattnet föranleder inget direkt behov av åtgärd eftersom spridningen till ytvatten tycks vara begränsad och inga andra skyddsobjekt har identifierats i närområdena. På sikt bör dock källan till föroreningarna (rester från skjutfångts/skjutvallar) åtgärdas för att begränsa föroreningsspridning till omgivningen.

(17)

(18)

(19)

Provtagningsprotokoll Borrjournal

Datum: Projektnamn:

Uppdragsnr: Projektledare:

Plats: Provtagare:

Borrningsnr: Borrentrepr:

Prov Djup GV-yta Profil Jordart PID Övrig Beskrivning

F 0,00 0,60

F 0,60 1,00 Lera, omrörd

T 1,00 1,30 Gammal sjöbotten, organiskt

Le 1,30 1,50 Blålera

Omblandat, lera, sand, betong, sten. Blött

Mäktighet (m) 2014-03-19

590809 Lidingö 14AF01

Rudboda skjutbanor Joakim Andersson

Alejandra Silva/Emelie Larsson

Pålplintar

(20)

Prov Djup GV-yta Profil Jordart PID Övrig Beskrivning

F 0,00 0,40 Vägkant, krossten, sand, grus

F 0,40 0,80 Sand, ljusbrun, från skjutbana?

F 0,80 0,90 Mörkare sand, org?

F 0,90 1,00 Sand, ljusare färg.

T 1,00 1,50 Organiskt, (gammal sjöbotten).

Le 1,50 2,00 Sandig lera

Le 2,00 3,00 Blålera

Mäktighet (m) 590908

Lidingö 14AF02

Joakim Andersson

Alejandra Silva/Emelie Larsson

Pålplintar

(21)

Provtagningsprotokoll Borrjournal

Datum: Projektnamn:

Prov Djup GV-yta Profil Jordart PID Övrig Beskrivning

F 0,00 0,20 Matjord

F 0,20 1,20

F 1,20 1,50 Sand, lösare packat

F 1,50 2,10 Lera, omblandat.

Le 2,10 3,00 Lera naturlig,

Fyllning, sand, grus, omblandat m. Lera

Mäktighet (m) 2014-03-19

590908 Lidingö 14AF04

Rudboda Skjutbanor Joakim Andersson

Alejandra Silva/Emelie Larsson

Pålplintar

(22)

(23)

Provtagningsprotokoll

Datum:

2014-03-24

Projektnamn:

Fd Rudboda Skjutbanor

Uppdragsnr:

590809

Projektledare:

Joakim Andersson

Plats:

Lidingö

Provtagare:

Alejandra Silva/Emelie Larsson

Borrningsnr:

14AF01A

Borrentrepr:

Pålplintar

Prov Djup GV-yta Profil Jordart

Mäktighet

(m) XRF Övrig Beskrivning

0 0,15 8 Växtdelar organiskt material

0,2 0,25 97 Sediment, inga tydliga lager.

0,25 0,4 65 Sediment, inga tydliga lager

Provtagningsprotokoll

Datum:

2014-03-24

Projektnamn:

Fd Rudboda Skjutbanor

Uppdragsnr:

590809

Projektledare:

Joakim Andersson

Plats:

Lidingö

Provtagare:

Alejandra Silva/Emelie Larsson

Sedimentprov:

14AF01B

Prov Djup GV-yta Jordart

Mäktighet

(m) XRF Övrig Beskrivning

0 0,15 - Organiskt material, vass, inget

prov

0,15 0,20 39

Organiskt material, mycket växtrötter

0,2 0,3 41 Sediment, mindre organiskt.

Homogent

0,3 0,35 19 Sediment, mindre organiskt.

Homogent

(24)

Datum:

2014-03-24

Projektnamn:

Fd Rudboda Skjutbanor

Uppdragsnr:

590809

Projektledare:

Joakim Andersson

Plats:

Lidingö

Provtagare:

Alejandra Silva/Emelie Larsson

Sedimentprov:

14AF01C

Prov Djup GV-yta Jordart

Mäktighet

(m) XRF Övrig Beskrivning

0 0,15 16 Organiskt material, växtrötter.

Sten och grus.

0,15 0,35 22 Sediment, finkorningt.

Provtagningsprotokoll

Datum:

2014-03-24

Projektnamn:

Fd Rudboda Skjutbanor

Uppdragsnr:

590809

Projektledare:

Joakim Andersson

Plats:

Lidingö

Provtagare:

Alejandra Silva/Emelie Larsson

Sedimentprov:

14AF01D

Prov Djup GV-yta Jordart

Mäktighet

(m) XRF Övrig Beskrivning

0 0,1 27 Organiskt material. löst

0,1 0,2 89 Sediment, Brunaktig färg, sandigt

0,2 0,3 22 Sediment, finkorningt (Lera),

ljusare än ovanliggande lager.

0,3 0,4 49 Sediment, finkornigt.

(25)

BILAGA 3

(26)

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8390

AR-14-SL-033785-01

EUSELI2-00159375

Í%R%^ÂÂM.}yÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

590908

ÅF-Infrastructure AB Alejandra Silva Parra Box 1310

169 99 STOCKHOLM

Kundnummer: SL8487460

Provbeskrivning:

177-2014-03260236

Provnummer: Provtagare

Provtagningsdatum

Alejandra Silva 2014-03-24

Provet ankom:

Grundvatten Matris:

2014-03-25 Utskriftsdatum: 2014-03-28 Provmärkning: 14AF01 b ofiltrerat Provtagningsplats: 590908

Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref

0.0013 mg/l

Arsenik As (end surgjort) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.0049 mg/l

Antimon Sb (end surgjort) 20% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.039 mg/l

Barium Ba (end surgjort) 15% SS 028150-2 / ICP-AES a)

0.012 mg/l

Bly Pb (end surgjort) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.000070 mg/l

Kadmium Cd (end surgjort) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.0011 mg/l

Kobolt, Co (end surgjort) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.012 mg/l

Koppar Cu (end surgjort) 25% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.00064 mg/l

Krom Cr (end surgjort) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.0065 mg/l

Nickel Ni (end surgjort) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.0012 mg/l

Vanadin, V (end surgjort) 20% SS 028150-2 / ICP-MS a)

mg/l 0.0025

Zink Zn (end surgjort) 25% SS 028150-2 / ICP-MS a)

Utförande laboratorium/underleverantör:

a) Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN

Denna rapport är elektroniskt signerad.

Paola Nilson, Rapportansvarig

(27)

Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping)

Box 887 Sjöhagsg. 3 SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8390

AR-14-SL-033786-01

EUSELI2-00159375

Í%R%^ÂÂM.~ÆÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

590908

169 99 STOCKHOLM

Provbeskrivning:

177-2014-03260237 Provnummer:

Provet ankom:

Grundvatten Matris:

0.0078 mg/l

0.0044 mg/l

0.027 mg/l

0.14 mg/l

Bly Pb (end surgjort) 25% SS 028150-2 / ICP-AES a)

< 0.000040 mg/l

0.0013 mg/l

0.0069 mg/l

0.0038 mg/l

0.0026 mg/l

0.0067 mg/l

mg/l 0.0054

Kemisk kommentar

Höjd rapporteringsgräns för metaller på grund av svår matris.

Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran.

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det

insända provet. Sida 1 av 1

Förklaringar

Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med *

AR-003v35

(28)

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8390

AR-14-SL-033787-01

EUSELI2-00159375

Í%R%^ÂÂM.Ã$Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

590908

169 99 STOCKHOLM

Provbeskrivning:

177-2014-03260238 Provnummer:

Provet ankom:

Grundvatten Matris:

0.00036 mg/l

0.0013 mg/l

0.021 mg/l

0.00069 mg/l

0.000074 mg/l

0.00036 mg/l

0.0074 mg/l

0.00061 mg/l

0.0037 mg/l

0.00061 mg/l

mg/l 0.012

(29)

Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8390

AR-14-SL-033788-01

EUSELI2-00159375

Í%R%^ÂÂM.Ä-Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

590908

169 99 STOCKHOLM

Provbeskrivning:

177-2014-03260239 Provnummer:

Provet ankom:

Grundvatten Matris:

2014-03-25 Utskriftsdatum: 2014-03-28 Provmärkning: 14AF01 YT b ofiltrerat Provtagningsplats: 590908

0.00065 mg/l

< 0.0010 mg/l

0.021 mg/l

Barium Ba (end surgjort) SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.0011 mg/l

0.000057 mg/l

0.00030 mg/l

0.0022 mg/l

0.00085 mg/l

0.00074 mg/l

0.0014 mg/l

mg/l 0.0031

Förklaringar

AR-003v35

(30)

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8390

AR-14-SL-032810-01

EUSELI2-00158983

Í%R%^ÂÂM#?]Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

590908

169 99 STOCKHOLM

Provbeskrivning:

177-2014-03250115

Provnummer: Ankomsttemp °C

Provtagare Provtagningsdatum

5

Alejandra Silva 2014-03-24 Provet ankom:

Grundvatten Matris:

2014-03-25 Utskriftsdatum: 2014-03-27 Provmärkning: 14AF01 a filtrerat

Provtagningsplats: 590908 Rudboda skjutbanor

0.00085 mg/l

Arsenik As (filtrerat) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.0046 mg/l

Antimon, Sb (filtrerat) 20% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.033 mg/l

Barium Ba (filtrerat) 15% SS 028150-2 / ICP-AES a)

0.0026 mg/l

Bly Pb (filtrerat) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.000048 mg/l

Kadmium Cd (filtrerat) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.0010 mg/l

Kobolt Co (filtrerat) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.010 mg/l

Koppar Cu (filtrerat) 25% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.00028 mg/l

Krom Cr (filtrerat) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.0063 mg/l

Nickel Ni (filtrerat) 15% SS 028150-2 / ICP-MS a)

0.00055 mg/l

Vanadin V (filtrerat) 20% SS 028150-2 / ICP-MS a)

mg/l 0.0018

Zink Zn (filtrerat) 35% SS 028150-2 / ICP-MS a)

(31)

Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8390

AR-14-SL-032811-01

EUSELI2-00158983

Í%R%^ÂÂM#@fÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

590908

169 99 STOCKHOLM

Provbeskrivning:

177-2014-03250116

Provtagningsdatum

5 2014-03-24

Provet ankom:

Grundvatten Matris:

0.0037 mg/l

0.0053 mg/l

0.033 mg/l

0.024 mg/l

< 0.000020 mg/l

0.0026 mg/l

0.0012 mg/l

0.0014 mg/l

0.0050 mg/l

0.0012 mg/l

mg/l 0.0026

Förklaringar

AR-003v35

(32)

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8390

AR-14-SL-032812-01

EUSELI2-00158983

Í%R%^ÂÂM#AoÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

590908

169 99 STOCKHOLM

Provbeskrivning:

177-2014-03250117

Provtagningsdatum

5 2014-03-24

Provet ankom:

Grundvatten Matris:

0.00029 mg/l

0.0013 mg/l

0.021 mg/l

0.00041 mg/l

0.000066 mg/l

0.00036 mg/l

0.0070 mg/l

0.00051 mg/l

0.0042 mg/l

0.00059 mg/l

mg/l 0.014