Frågor och svar om bredband
1. Behöver jag bredband?
Ja. Digitaliseringen går snabbt och är vår tids industrialisering. En bra bredbansuppkoppling är viktig att ha för att kunna ta del av det samhället erbjuder och inte hamna utanför.
2. Räcker mobilt bredband?
Mobilt bredband kan ses som ett komplement till den fasta uppkopplingen, det bekräftar även de aktörer som själva kommer att bygga ut 5G. Både täckning och kapacitet påverkas av hur många som är uppkopplade mot den mobila masten. Som konsument betalar du för mängden data du använder. För en normalanvändare blir mobilt bredband oftast en dyrare lösning än en fast uppkoppling.
3. Hur gör jag för att skaffa bredband?
Privatpersoner och företag på Lidingö kontaktar själva valfri leverantör av bredband. Lidingö stad erbjuder inte kommunalt bredband till privatpersoner eller företag.
4. Vad kostar det att ansluta sig till bredband?
Normalt marknadspris i Sverige ligger någonstans mellan 15 000–25 000 kr beroende på område och leverantör.
5. Kan jag ångra mig om jag skrivit på hos någon aktör?
Det avgör aktören. Läs igenom villkoren. Vissa är bindande och andra inte.
6. Vilka aktörer finns idag på Lidingö?
Telia erbjuder anslutning till fibernät.
På Bredbandskartan kan du se vilka bredband som erbjuds på olika platser på ön.
7. Hur är bredbandsnätet uppbyggt?
Det kan liknas vid en tjock trädstam vars grenar blir smalare ju längre ut de sträcker sig.
Stammen på trädet motsvarar bredbandets stamnät och grenarna är accessnätet.
8. Vem sköter vad på bredbandsmarknaden?
Nätägare är de aktörer som bygger och äger nät.
Kommunikationsoperatörer är de som driver och ser till att nätet fungerar.
Tjänsteleverantörer är de som säljer tjänster såsom tv, telefoni och bredband.
En aktör kan vara aktiv inom ett eller flera områden. När du som kund väljer att koppla upp dig med fiber köper du oftast den direkt av nätägaren. Därefter väljer du vilka tjänster du vill
ha från de tjänsteleverantörer som finns i nätet. Vilka tjänsteleverantörer som får finnas i nätet bestäms av kommunikationsoperatören.
På Lidingö erbjuder Telia fiberanslutning, där de bygger och driver nätet (nätägare och kommunikationsoperatör) och där du som kund även kan välja Telia, eller någon annan, som tjänsteleverantör. Det är en öppen marknad för leverantörer av tjänster.
9. Vad menas med ett ”öppet nät”?
Det betyder att den som säljer fiberanslutning erbjuder kunden att välja bland flera olika tjänsteleverantörer. Då kan du som konsument enkelt jämföra och välja den eller de tjänsteleverantörer som du tycker har bäst erbjudande på telefoni, tv och bredband.
10. Erbjuder inte alla nätägare samma sak?
Nej, det skiljer sig åt mellan aktörerna. Kolla vad som ingår i erbjudandet. Gör de hela arbetet eller måste du gräva sista biten? Vissa gräver till exempel ända fram till huset, men bara i mjukt underlag som jord och gräs. Vad händer om det är delar av sträckan som består av berg och sten? Andra gräver bara fram till fastighetsgränsen. När fastighetsägaren grävt sista biten, lägger de in fibern och installerar. Om du måste gräva själv från fastighetsgränsen, vad ställer de då för krav på grävandet? Vem tar ansvaret om något händer med fibern där du som konsument grävt? Vad kostar det att få hjälp med grävningen om du själv inte har möjlighet att göra detta? Det finns en del viktiga följdfrågor att ställa innan du skriver på ett avtal.
11. Ska jag teckna avtal med något företag trots att de inte kan säga när jag får bredbandet?
Det avgör du själv, men läs noga igenom avtalet. Vissa aktörer har bindande avtal, andra vill bara ha intresseanmälan.
12. Vad betyder skyltarna vid vissa fastigheter?
Vissa företag sätter ut skyltar med sitt företagsnamn, där fastighetsägaren tecknat avtal eller anmält intresse om att ansluta till bredband.
13. Vilken roll har Lidingö stad?
Lidingö stad erbjuder inte kommunalt bredband till privatpersoner eller företag. Staden medverkar i planeringen av kabeldragning så att invånare, mark och vägar påverkas i så begränsad omfattning som möjligt. Vi underlättar i möjligaste mån för leverantörer och operatörer som vill erbjuda invånarna kommunalt bredband, så länge det inte innebär extra kostnader för stadens verksamhet.
Om bredbandet innebär att leverantören gräver i Lidingö stads mark krävs schakttillstånd, och - vid schaktning och grävning i gata - även en trafikanordningsplan. Detta ska leverantören känna till och ansöka om i god tid innan man påbörjar arbetet.
Staden är intresserad av att bredband når så många som möjligt. Regeringen har satt målet att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Staden har en bredbandssamordnare, Björn Söderlund, som i samverkan med aktörer samt stadens övriga avdelningar och förvaltningar i är spindeln i nätet i detta arbete.
14. Jag bor utanför det område där det ska läggas bredband. Får jag vara med ändå?
Kontakta aktörerna och se om de kan erbjuda en offert. Kanske kan du haka på i samma veva som de gör övriga på adresser nära dig.
15. Varför ska den vanliga telefonledningen försvinna?
Delar av det gamla kopparnätet är inte längre tillräckligt driftsäkert för dagens behov och har inte kapacitet för moderna tjänster. På sina håll är tekniken väldigt gammal och det finns områden där kopparnätet inte längre går att laga. Därför vill nätägarna aktivt hjälpa sina kunder över till moderna lösningar med mer driftsäkerhet.
16. När försvinner min telefonledning?
Uppdaterat mars 2017: Kommer ett sådant beslut blir man kontaktad i god tid före med både erbjudande och hjälp med att se över alla de alternativ som finns att tillgå.
April 2017. Tack Norrtelje tidning som är källa till det mesta av den generella informationen.
