Förord
Region Jämtland Härjedalen är en stor organisation som ansvarar för insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning, forskning, kultur och regional utveckling. Verksamheterna är av stor betydelse för den enskilde medborgaren och utvecklingen av Jämtlands län.
Eftersom vi har en relativt stor miljöpåverkan i våra verksamheter har regionen systematiserat miljöarbetet i ett miljöledningssystem sedan 2004. Från 2011 är miljöledningssystemet integrerat i regionens generella ledningssystem. Miljöledningssystemet är uppbyggt utifrån den internationella standarden ISO 14 001 och EU-förordningen EMAS. Ledningssystemet gäller för alla verksamheter i Region Jämtland Härjedalen.
Under 2017 genomfördes en recertifiering för att uppgradera till den nya miljöledningsstandarden ISO 14001:2015.
Certifieringen gäller hälso- och sjukvård inklusive specialistsjukvård och primärvård, folktandvård, länskulturen, utbildning och utveckling, folkhögskolor, diagnostik, teknik och service, regional utveckling samt regionstaben.
De verksamheter som inte omfattas av certifieringen är stiftelser och bolag som helt eller delvis ägs av Region Jämtland Härjedalen, samt politiska beredningar, revisorer,
Regionstyrelse, Vårdvalsnämnd, Regional utvecklingsnämnd och regionfullmäktige.
Miljöledningssystemet ställer krav på organisationen att utifrån miljöpolicyn och våra
betydande miljöaspekter sätta upp miljömål och presentera resultaten av arbetet i en offentlig miljöredovisning. I den här miljöredovisningen kan du läsa hur vi lyckats i det arbetet, vad vi gjort och vad vi kan bli bättre på.
Vid frågor om Region Jämtland Härjedalens interna miljöarbete och detta bokslut– kontakta:
Miljöstrateg Åsa Paletun, 063-147678, asa.paletun@regionjh.se
Utgåva 1 2018-05-30 Dnr RS/2784/2017 BMG TRADA Certifiering AB Ackrediteringsnummer 1450
Miljöpolicy
Den miljöpolicy som gäller beslutades 2013-10-23 av dåvarande
Landstingsfullmäktige och gäller tills vidare för Region Jämtland Härjedalen, men ny reviderad version kommer att beslutas under 2018 med mindre justeringar bl.a. utifrån ansvaret för regional utveckling.
I Miljöpolicyn läggs fast att:
Landstinget ska, genom att ständigt utveckla och förbättra miljö- och hälsoarbetet, verka för god hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län.
De egna verksamheterna ska sträva efter att välja tekniska, ekonomiska och
hälsobefrämjande lösningar med största möjliga miljöhänsyn för att nå en långsiktig hållbar utveckling såväl ur ekologiskt, socialt som ekonomiskt perspektiv.
Vi ska leva upp till de miljökrav som ställs i gällande lagstiftning och till nationella och regionala miljö- och klimatmål och krav som landstinget berörs av. Vi ska
tillämpa ett jämställdhets-, jämlikhets- och barnperspektiv på landstingets miljöarbete.
Miljöarbetet i Jämtlands läns landsting ska vara ett föredöme i Sverige och internationellt
Landstinget ska därför arbeta enligt följande;
minska både vår indirekta och direkta negativa miljöpåverkan
upprätta miljö- och klimatmål för verksamheten för att uppnå ständiga förbättringar
minimera negativ läkemedelspåverkan på miljö och hälsa genom aktiva insatser
minimera negativ påverkan på miljö och hälsa från kemikalier och kemiska produkter
upphandla och köpa in varor och tjänster som medför minsta möjliga miljöbelastning och utvärdera deras miljö- klimat- och hälsoeffekter
ställa krav på att entreprenörer och leverantörer följer landstingets miljöpolicy i tillämpliga delar
upprätthålla tydliga ansvars- och beslutsfunktioner i miljöfrågor
använda gröna nyckeltal för att följa miljöutvecklingen
höja medarbetarnas kompetens och öka delaktigheten i miljöarbetet
arbeta aktivt för att öka insikten om sambandet mellan miljö, hälsa, jämställdhet och jämlikhet
samverka med andra aktörer i frågor om miljö och hälsa och stödja externa projekt
inom området
samverka med andra aktörer inom socialt ansvarstagande och miljömedicinskt arbete
1 Innehåll
FÖRORD...1
MILJÖPOLICY...2
1 VÅRA MILJÖMÅL 2017 ...5
2 RESULTATREDOVISNING - MILJÖPÅVERKAN...7
2.1 Klimatpåverkan ...7
2.1.1 Energi...8
2.1.2 Resor och transporter ...9
2.1.3 Köldmedieanvändning...11
2.1.4 Medicinska gaser ...11
2.2 Giftfri miljö ...12
2.2.1 Kemikalieanvändning ...13
2.2.2 Läkemedel och miljö ...14
2.2.3 Livsmedel ...15
2.2.4 Hållbara inköp och giftfri miljö ...17
2.2.5 Avloppsutsläpp...18
2.3 Resurseffektivitet och miljö ...18
2.3.1 Användning av material och produkter...18
2.3.2 Avfall ...19
2.3.3 Upphandling och resurseffektivitet ...21
2.3.4 Vattenanvändning ...21
3 EFTERLEVNAD AV LAGAR OCH ANDRA KRAV...21
4 HÅLLBARHETSARBETE INOM REGIONAL UTVECKLING...22
4.1 Klimatråd Jämtlands län...22
4.2 Europaforum Norra Sverige (EFNS) ...22
4.3 Energikontoret...22
4.3.1 Energiomställning för tillväxt...23
5 UTBILDNING ...24
6 STATISTIK OCH FÖRDJUPNING ...25
6.1 Klimatpåverkan ...25
6.1.1 Energi...26
6.1.2 Resor och transporter ...30
6.1.3 Köldmedieanvändning...33
6.1.4 Medicinska gaser - Lustgas ...33
6.2 Resurseffektivitet och miljö ...34
6.2.1 Avfall ...34
7 BETYDANDE MILJÖASPEKTER ...37
8 ORDLISTA/BEGREPPSFÖRKLARINGAR ...38
1 Våra miljömål 2017
Minska regionens tjänsteresor och interna transporter inom alla verksamheter samt välja teknik och transportsätt, så att regionens klimatpåverkan från tjänsteresor och transporter minskar
Mål 2017: -10 % CO2 jämfört med 2015
Utsläppen har ökat med 1% (16,5 ton) jämfört med referensåret. Under 2017 har en handlingsplan upprättats för att ha större möjlighet att nå målen om minskade utsläpp framöver – se vidare under kapitel 2.1.2. och 5.1.2
Ökad medvetenhet i miljöfrågor hos alla medarbetare
Som prioriterad aktivitet för detta mål är att visa minst två av regionens informationsfilmer om miljö på arbetsplatsträffar under året. Endast 5 områden i organisationen hade med detta mål i verksamhetsplanen. Dock har filmerna visats på ett antal enheter ändå.
Regionens totala avfallsmängd ska inte öka jämfört med 2015 (871 ton 2015)
Totala avfallsmängden minskade 2017 jämfört med 2016, men är ändå 1% mer (5 ton mer) än 2015. Alla kategorier utom komposterbart är mer än 2015. Det är dock positivt att det avfall som sorteras ut för materialåtervinning står för den största ökningen. För detaljer – se kapitel 2.3.2 och 5.2.1
Andel avfall som går till materialåtervinning ska vara minst 43%
(2013: 46,8%, 2014: 48,6%, 2015: 43,1%, 2016: 41%)
Återvinningsgraden 2016 var 41 % och det blev också resultatet för 2017. Alla
avfallskategorier utom komposterbart har ökat. Det positiva är att det material som sorteras ut för materialåtervinning står för den största ökningen och har närmat sig 2015 års nivå.
För detaljer – se kapitel 2.3.2 och 5.2.1
Principerna för hållbara inköp ska vara allmänt kända för all personal involverade i inköp.
Inget område har med målet att gå igenom reglerna för hållbara inköp under året så sannolikheten är låg att vi nått framgång med detta mål generellt i organisationen. På Upphandlingsenheten är dock är reglerna välkända och tillämpas, så för de inköp som går via upphandling finns hållbarhetsaspekterna med i de flesta upphandlingar.
Minska regionens energianvändning i regionens fastigheter och verksamheter, Energianvändning kWh/m2 och CO2-utsläpp.
Mål för helår 2017: 208,6 kWh/m2
Resultat: 201,5 kWh/m2.Målet uppnått. För detaljer – se kapitel 2.1.1. och 5.1.1.
Kemiska produkter klassade som cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionstoxiska ska ses över och bytas ut till mindre skadliga alternativ där så är möjligt.
Regionen har för närvarande 29 kemiska produkter som är klassas som cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionstoxiska. Tolv av dem är olika nyanser av en specialfärg där vi tyvärr inte fått säkerhetsdatablad på svenska än, så ingen riskbedömning är gjord
verksamheten har dock sökt alternativ men hittills utan resultat. Sju av produkterna är varianter av formalin. Där har en övergripande utredning gjorts där vi konstaterade att ersättning inte finns i dagsläget, men som skyddsåtgärd ska formalin hanteras så slutet som möjligt. För övriga CMR-produkter förutom 4 st är riskbedömningar gjorda under 2017 av extern konsult, men ingen dokumenterad substitutionsutredning har gjorts än.
Andelen ekologiska livsmedel ska bibehållas och helst öka jämfört med 2016
(Resultat 2015 totalt för Region Jämtland Härjedalen:27%, resultat per augusti 2016: 26%) och andelen socialt-etiskt märkta livsmedel ska vara minst 6 % av det totala utfallet av livsmedelsinköpen.
Andelen ekologiska livsmedel var totalt 28,2 % och andelen socialt-etiskt märkta livsmedel var 9,3 % vilket innebär att båda målen uppnåddes. Personalkaffet är 100 % ekologiskt och socialt-etiskt och för de enskilda produktionsköken blev resultatet följande:
Ekologiska livsmedel Andel Socialt-etiskt märkta livsmedel Andel
Kostenheten 25,8 % Kostenheten 7,2 %
Birka folkhögskola 31,7 % Birka folkhögskola 5,3 %
Bäckedal folkhögskola 25,2 % Bäckedal folkhögskola 4,9 %
2 Resultatredovisning - Miljöpåverkan
Region Jämtland Härjedalen påverkar miljön på många sätt. I detta miljöbokslut har vi valt att gruppera vår miljöpåverkan under tre huvudrubriker, Klimatpåverkan, Giftfri miljö och Resurseffektivitet och miljö. Inom det regionala utvecklingsarbetet har vi också stor positiv miljöpåverkan vilket redovisas separat i kapitel 4.
2.1 Klimatpåverkan
Region Jämtland Härjedalen påverkar klimatet på flera sätt, både direkt och indirekt och både positivt och negativt. Den mer direkta påverkan sker genom vår användning av energi, bränslen till resor och transporter samt användning av köldmedia och medicinska gaser – det är också den direkta påverkan som vi i dagsläget mäter. En mer indirekt påverkan sker genom användning av material, produkter, konsumtion av livsmedel samt informations- och samverkansinsatser och deltagande och drivande av olika projekt.
När det gäller vår direkta klimatpåverkan är det utsläpp från resor och transporter som dominerar.
Under 2016 inleddes stora satsningar på distansoberoende teknik, framför allt inom hälso- och sjukvården som kan medföra bland annat ökad tillgänglighet till vård och även minska klimatpåverkan genom minskat behov av resor i samhället. Tillsammans med Östersunds kommun ansökte regionen och beviljades medel från Energimyndigheten för att göra en analys, s.k. CERO-analys, av regionens resor och ta fram en handlingsplan för åtgärder.
Analysen gjordes i början av 2017 och en handlingsplan för resor togs fram med en rad aktiviteter och åtgärder. Nya regler för resor beslutades av Regionfullmäktige 2017-
04-25—26 (§ 54) där ett internt klimatväxlingssystem ingår. Klimatväxlingssystemet går ut på att internt styra om från kontinuerligt ökat flygande till större andel tåg eller att helt avstå resa till förmån för resfria möten. Klimatväxlingssystemet infördes i praktiken oktober 2017 varför någon större effekt inte kan ses på helårsdata, men vi kan ändå konstatera att resandet med tåg ökat under 2017.
Totalt: 2607 ton
2.1.1 Energi
Koldioxidutsläppen från energianvändningen minskat med 56 % sedan 2009.
Koldioxidutsläppen per producerad kWh har också minskat tack vare effektiviseringar och minskade fossila andelar i fjärrvärmeproduktionen, men resultatet är främst tack vare framgångsrika energieffektiviseringsåtgärder inom regionen för att minska behovet av tillförd energi.
9.9 9.7
9.3 9.6 9.4
7.4
6,52 6,27
4,28 4,40 4,00 3,76
3,29 3,21 3,19
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
kg CO2/m2
Energi för uppvärmning och kyla är beroende av klimatet, så kalla vintrar och varma somrar gör att energibehovet ökar vilket även påverkar utsläppen. Vårt eget vindkraftverk försörjer vårt elenergibehov med ca 30 % och resterande el som vi köper är enbart ”Bra miljöval-el”
och när det gäller värme så är det nästan helt biobaserat genom den fjärrvärme vi använder.
Det som ändå har störst effekt för minskad klimatpåverkan är minskad energianvändning och för att se hur energieffektiv vår verksamhet och våra fastigheter är så är vårt mål att minska
energianvändningen per kvadratmeter. Värdet energiindexregleras, d.v.s. vi använder en omräkningsfaktor som tar hänsyn till utetemperatur m.m. för att få ett värde på vår energieffektivitet som är oberoende av det klimat våra fastigheter är belägna i.
222,72 225,56
215,15
211,83
191,73
193,74
191,28
200,69 201,50
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
190,00 195,00 200,00 205,00 210,00 215,00 220,00 225,00 230,00
Total kWh/m2 (indexreglerad värme)
Den ökning vi ser 2016 beror dels på att vi sålt en fastighet i Hammerdal. När vi säljer av energieffektiva fastigheter/verksamheter så går medelvärdet upp vilket vi även sett tidigare.
Under 2016-207 genomfördes inom sjukhusområdet, som energieffektiviseringsåtgärd, ombyggnation av ventilationsaggregat vilket bidrog till en ökning av energin eftersom andra ventilationsaggregat då måste gå för fullt dygnet runt under ombyggnadstiden.
2.1.2 Resor och transporter
Region Jämtland Härjedalen ger upphov till en mängd resor, dels genom att invånarna och besökare reser till och från våra verksamheter, leverans av varor till och hämtning av avfall från våra verksamheter samt att den egna personalen reser till och från arbetet samt i tjänsten, ambulansverksamhet och våra interna transporter av gods, post, prover, avfall m.m.
Det vi mäter i dagsläget är de resor och transporter som vår egen personal utför i arbetet.
Klimatpåverkan från tjänsteresor och transporter är en av de största utmaningarna vi har just nu, då resandet i antal mil och koldioxidutsläppen ökat de senaste åren.
De senaste åren har flygresorna ökat jämfört med tåget för de längre resorna vilket också gör att utsläppen per rest mil ökat. De flesta längre tjänsteresorna sker till Stockholm. Där är det möjligt att välja både tåg och flyg, men indragning av nattågstrafik och avgångs- och
ankomsttider som inte är optimala för den enskilda resan har påverkat dels mångas attityd gentemot tåg och i många fall medfört att tåg tyvärr inte varit ett möjligt alternativ. Under 2016 skedde 89 % av resorna till och från Stockholm med flyg och endast 11 % med tåg.
Tågresandet har ökat något under 2017 och för resor till och från Stockholm var förhållandet 15% tåg och 85% flyg. Det är dock stor övervikt för flyget och är därför också angeläget att i möjligaste mån försöka påverka arrangören av möten och utbildningar att anpassa tiderna så att det är möjligt att delta även om man vill resa med tåg, men framförallt att det går att delta på distans så att man i de sammanhang där det är lämpligt kan helt slippa att resa. Det bör vara möjligt att förändra resmönstret även med befintliga förutsättningar.
Jämtlands län är ett geografiskt stort område och regionen har verksamhet på många orter och det medför i sig många regionala resor och transporter. Länet som helhet har bland de längsta körsträckorna med bil per invånare i Sverige. Tyvärr är inte bränsleinfrastrukturen för alternativa bränslen utbyggd på ett sådant sätt att det är helt enkelt att ställa om till fordon med alternativ drift eller helt biobaserade bränslen. Det är också ett angeläget område att arbeta med för regionen och i samverkan med andra aktörer för att kunna arbeta för en fossiloberoende fordonstrafik i länet. Ett steg på vägen är också den upphandling av länsbusstrafiken som är på gång.
För att kunna vända trenden med ökade utsläpp från resor och transporter initierades flera åtgärder under 2016. Under våren ansökte Region Jämtland Härjedalen tillsammans med Östersunds kommun om projektmedel från Energimyndigheten för att dels låta göra en analys av tjänsteresor och arbetspendling utifrån klimatpåverkan och kostnader med CERO- metoden som utvecklats på KTH och dels genomföra intern reserådgivning. Strax innan sommaren beslutade Energimyndigheten att bevilja medel till projektet som startade hösten 2016 och fortgick t.o.m. 2017. En analys över regionens tjänsteresor och arbetspendling
utifrån klimatpåverkan och kostnader (s.k. CERO-analys) gjordes i början av 2017 och en arbetsgrupp bildades som tog fram en handlingsplan med mål och aktiviteter. Arbetet i enlighet med handlingsplanen har fortsatt under 2017 och kommer att fortsätta även 2018.
Nya regler för resor beslutades av regionfullmäktige i början av 2017 och innehåller bland annat ett internt klimatkompensationssystem som ska främja tågresande framför flyg.
I nya avtalet för leasingbilar ingår enbart laddbara bilar med maxutsläpp på 60g CO2/km.
För att underlätta användandet av laddbara bilar kommer laddstolpar också att sättas upp vid regionens etableringar i länet.
2.1.3 Köldmedieanvändning
Ett flertal ämnen kan användas som köldmedia, d.v.s. energibärare i bland annat kylskåp, frysar, värmepumpar och luftkonditioneringsanläggningar. Så länge köldmediet är inneslutet i aggregaten gör de ingen skada, men vid läckage kan köldmediet slippa ut och påverka miljön. Äldre typer av köldmedia var främst skadliga för ozonskiktet, men lagregleringar har gjort att en omställning skett till andra typer av köldmedia. De som används i dagens system har dock ofta istället en stark klimatpåverkan. Användning av köldmedia är hårt reglerat i lagstiftning, med återkommande kontroller och läcksökning av anläggningarna m.m. Under 2015 hade vi inga läckage, men under 2016 fick vi tyvärr läckage på några aggregat och även 2017 skedde mindre läckage.
Olika ämnen har olika stark påverkan på växthuseffekten och för att beräkna klimatpåverkan räknar man om till koldioxidekvivalenter. Köldmedia är ofta väldigt kraftiga växthusgaser och ett kg köldmedia motsvarar mellan 1,5 och 4 ton koldioxid i klimatpåverkan, så även små läckage får stor påverkan. Läckagen under 2017 motsvarar 45 ton koldioxid i klimatpåverkan.
2.1.4 Medicinska gaser
Vissa medicinska gaser har klimatpåverkan om de kommer ut i miljön. Medicinsk lustgas är en sådan gas och är en lättare form av narkosmedel med smärtstillande egenskaper som används främst vid förlossningar. Lustgas har ca 300 gånger större påverkan på klimatet än koldioxid. I dag finns det anläggningar för sjukhus att destruera lustgas. Lustgasen samlas då in med så kallad dubbelmask som både försörjer med lustgas och fångar in överskottet. Den uppsamlade lustgasen skickas sedan genom en destruktionsapparat och skickas sedan ut i atmosfären som kväve och syre, alltså vanlig luft. Region Jämtland Härjedalen har dock ingen sådan anläggning, så den lustgas som används inom sjukvården kommer ut i atmosfären.
Under 2017 användes 1 419 kg lustgas i vår verksamhet vilket motsvarar ca 423 ton koldioxid.
Ur Rapport Öppna Jämförelser ” Miljöarbetet 2017 i landsting och regioner”
I rapporten öppna jämförelser kan man se att ett antal regioner/landsting mellan 2009 och 2016 installerat destruktionsanläggningar på de stora förändringarna av resultatet. Vi ligger trots allt inte så långt under riksmedel, vilket ändå tyder på att vi har en god hushållning och inga stora läckage. I sammanställningen räknas även några andra medicinska gaser in av vilka vi har väldigt marginell användning.
2.2 Giftfri miljö
"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av
naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."
– riksdagens definition av det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Giftfri miljö är också ett av de prioriterade målen för länet och Region Jämtland Härjedalen har tidigare tagit ett samordningsansvar för att tillsammans med länets aktörer fasa ut farliga ämnen från offentliga miljöer. Miljöer där barn vistas är prioriterade eftersom barn och unga är särskilt känsliga för påverkan av farliga ämnen.
Målet är att underlätta för kommuner och hälso- och sjukvården att fasa ut farliga ämnen samt att öka medvetenhet om varför och hur vi undviker farliga ämnen i varor.
Regionala utvecklingsförvaltningen har dock beslutat att avveckla de funktioner som arbetar med Giftfri miljö inom förvaltningen.
Region Jämtland Härjedalen påverkar målet om giftfri miljö även med den egna hanteringen av material, varor och produkter såsom användning av kemiska produkter, läkemedel, livsmedel samt varor och material som kan innehålla skadliga ämnen.
2.2.1 Kemikalieanvändning
Under 2015 infördes ett kemikaliehanteringssystem för registrering av våra kemiska
produkter med skadliga egenskaper. Under 2017 fanns 1479 kemiska produkter registrerade i vårt kemikalieregister för kemikalier med skadliga egenskaper varav 30 var klassade som s.k. CMR-produkter, d.v.s. cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.
Formalin är den vanligaste av CMR-produkterna och 2017 fattades ett beslut om att så långt möjligt hantera formalin med slutna system eftersom utredning visat att det i dagsläget inte finns lämplig ersättningsprodukt för formalin vid fixering av prover.
De produkter som dock används i störst mängd är desinfektionsmedel inom hälso- och sjukvården. Under 2017 användes 9689 liter handdesinfektionsmedel och 15 400 liter ytdesinfektionsmedel.
För kemiska produkter ska riskbedömningar göras ur arbetsmiljö-, säkerhets- och
miljösynpunkt. Med kemikaliehanteringssystemet underlättas detta arbete och under 2017 anlitades konsulter under 2017 för att riskbedöma de produkter med högst inneboende risker. Totalt har 639 riskbedömningar gjorts under 2017. Av dessa har hittills 185 st
granskats och signerats i systemet av ansvarig chef vilket medför att alla medarbetare får tillgång till information om risker och förbyggande åtgärder utifrån riskbedömningen.
2.2.2 Läkemedel och miljö
Läkemedel påverkar olika processer i vår kropp, vanligen genom att de mer eller mindre specifikt binder till olika proteiner. Många av dessa proteiner återfinns även hos andra arter, som till exempel fisk. Vid exponering för tillräckligt höga nivåer av läkemedel finns därför en risk att även dessa arter
påverkas. Vi vet också idag att i kraftigt antibiotikabelastade miljöer är förekomsten av resistenta bakterier och resistensgener mycket hög. Till skillnad från de flesta andra miljöeffekter av läkemedel som är mer eller mindre lokala är resistensfrågan en global angelägenhet, då resistenta bakterier kan spridas över jorden och få fotfäste långt ifrån där de utvecklades.
Läkemedels miljöpåverkan handlar både om tillverkning och användning. Produktionskedjan för läkemedel är ofta lång och omfattar en rad olika steg där flera företag och länder kan vara inblandade. Det finns således flera steg i kedjan där läkemedelssubstanser kan nå miljön. Den svenska läkemedelsindustrin har sedan länge arbetat med att minimera
utsläppen av farliga ämnen till vatten. Läkemedelsproduktionen har dock under den senaste tioårsperioden i allt större utsträckning flyttats utanför Europas gränser. Stora delar av produktionen sker i dag i Kina och Indien. Sveriges landsting och regioner samverkar i frågor som rör upphandling av läkemedel och arbetar för att påverka de olika leden av
läkemedelsproduktionen att minska utsläpp av läkemedelssubstanser i miljön.
Den miljöpåverkan som kommer från användning av läkemedel är, för humanläkemedel, främst att de sprids till miljön via avloppsvatten genom utsöndrade läkemedelssubstanser i urin och avföring från konsumtion som inte tas upp av kroppen. Det kan även handla om överblivna, nedspolade läkemedel.
Drygt 150 olika läkemedelssubstanser har rapporterats i ytvatten och i renat, kommunalt avloppsvatten i Sverige och i andra västländer.
Genom hanteringsrutiner och sorteringsinstruktioner för omhändertagande av överblivna läkemedel, förpackningar som innehåller läkemedelsrester och material för att använda läkemedel, arbetar vi internt med att minimera risken att läkemedelsrester når miljön.
Antibiotikaresistenta bakterier är ett stort hot mot den globala folkhälsan.
Antibiotikaresistens kan uppstå och spridas både i den yttre miljön och i vårdmiljöer. Vi arbetar därför medvetet och systematiskt för att främja en ansvarsfull
antibiotikaförskrivning. På så sätt motverkas uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier.
På nationell nivå fortsätter antibiotikaförsäljningen långsamt att sjunka. Variationer finns mellan olika landsting. Antalet recept kan också variera mellan olika år beroende på högre eller lägre infektionstryck. Riksgenomsnittet för antibiotikaförsäljningen var 303 recept per 1 000 invånare år 2016. En minskning med 2 procent jämfört med 2015. Västerbottens läns landsting och Region Jämtland Härjedalen ligger fortsatt i topp med lägst antal recept per 1 000 invånare och har uppnått Stramas1 långsiktiga mål.
1Samverkan mot antibiotikaresistens Strama bildades i mitten av 90-talet för att minska antibiotikaresistensen. Sedan 2015 leder Programråd Strama och kunskapsstyrningen inom SKL arbetet mot antibiotikaresistens och har ett nära samarbete med Folkhälsomyndigheten. Genom rådet fördjupas erfarenhetsutbyte, lärande och kunskapsbaserad vård, vilket
Ur Rapport Öppna Jämförelser ” Miljöarbetet 2017 i landsting och regioner”
2.2.3 Livsmedel
Produktion och transporter av livsmedel står för en betydande del av den globala miljöpåverkan. De svenska miljömålen är inriktade på att lösa de stora miljöproblemen i Sverige utan att orsaka miljöproblem i andra länder vilket innebär att vi bör ta ansvar för vår konsumtion och dess potentiella miljöpåverkan också i andra länder.
Den viktigaste miljöåtgärden när det gäller livsmedelshantering och livsmedelskonsumtion är att minimera matsvinn. Andra åtgärder är t.ex. att använda livsmedelsråvaror efter säsong och att minska mängden kött. Att köpa ekologiskt producerade livsmedel är ytterligare en viktig åtgärd som har särskild betydelse för giftfri miljö.
Vid livsmedelsproduktion används ofta kemikalier till exempel kemiska bekämpningsmedel, läkemedel inom djurhållningen m.m.
Ökad andel ekologiska livsmedel bidrar till att minska miljöpåverkan av läkemedel. För ekologiskt märkt kött får inte läkemedelsbehandling användas rutinmässigt och i
förebyggande syfte i djurhållningen och karenstiden efter en behandling är dubbelt så lång
underlättar det lokala arbetet att säkerställa en god och säker sjukvård. Se strama.se
som lagen föreskriver vilket minimerar risken för oönskade ämnen i maten som sedan tas upp i människors kroppar.
Tyvärr är ekologiska livsmedel ofta dyrare än konventionella livsmedel vilket medfört återhållsamhet att sätta ambitiösa mål för vår verksamhet. Målet för 2017 var att bibehålla och helst öka andelen ekologiska livsmedel.
Målet nåddes och resultat 2017 var 28,2% ekologiska livsmedel.
I jämförelse med övriga regioner och landsting når vi dock ett blygsamt resultat.
Ur Rapport Öppna Jämförelser ” Miljöarbetet 2017 i landsting och regioner”
De landsting och regioner med bäst resultat pekar på att ambitiösa mål tillsammans med riktade ekonomiska medel har varit framgångsfaktorerna.
2.2.4 Hållbara inköp och giftfri miljö
Region Jämtland Härjedalens upphandlingsenhet har länge arbetat med miljökrav i upphandlingar med stort fokus på att undvika skadliga kemiska ämnen i våra varor.
Region Jämtland Härjedalen har också drivit projektet PVCfreeBloodBag som är ett Life+
projekt där näringsliv och sjukvård tillsammans verkar för en utfasning av farliga ämnen från vården. PVCfreeBloodBag har med en helt ny värdekedja (supply chain) visat att det är möjligt att producera ett helt PVC-fritt set om fyra blodpåsar som klarar av att lagra röda blodkroppar och uppfyller framtagen kravspecifikation. Projektet har verkat för en ökad efterfrågan genom att sprida kunskap och medvetenhet tillsammans med europeisk hälso- och sjukvård. De har även tillsammans med bland andra HCWH Europe (Health Care Without Harm) verkat för en starkare lagstiftning gällande hormonstörande ämnen i medicinteknisk utrustning. Projektets slutdatum var 31 juni 2017. Mer att läsa finns på
www.pvcfreebloodbag.eu
2.2.5 Avloppsutsläpp
Vartannat år tas prover av avloppsvattnet som släpps ut från Östersunds sjukhus för att kontrollera att det inte överskrider de riktvärden som fastställts i sjukhusets
kontrollprogram. Vi har under många år haft halter långt under gällande riktvärden.
Riktvärden 2016 Kvicksilver 0,0005 mg/l 0.0000735 Kadmium 0,0005 mg/l <0.00005 Formaldehyd 10 mg/l <0.050
pH 6,5-10 7,2
Temperatur <45°C kunde ej mätas
2.3 Resurseffektivitet och miljö
Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under sin livscykel från råvaruutvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande, inklusive transporter i alla led. Exempel på miljöproblem som kan kopplas samman med
konsumtionen av varor och tjänster är utarmande av naturresurser och biologisk mångfald, klimatpåverkan och diffusa utsläpp av kemikalier. En stor del av de produkter som regionen använder tillverkas i andra länder. Vår användning av produkter påverkar därför människor i de aktuella tillverkningsländerna. Det är därför viktigt även med sociala och etiska hänsyn i våra produktval för att vår verksamhet inte ska orsaka skada för andra människor.
Växthusgaser ger lika stor påverkan på jordens klimat oavsett var på jorden utsläppen sker.
Den totala svenska konsumtionen uppskattades år 2003 orsaka utsläpp av 95 miljoner ton koldioxidekvivalenter räknat i ett konsumtionsperspektiv. Då ingår utsläppen av koldioxid, metan och lustgas från varor och tjänster under hela livscykeln (produktion, användning och avfall) oavsett var i världen utsläppen sker. Det är 25–35 procent mer än då bara utsläppen i Sverige räknas.
Vartannat år tar Världsnaturfonden fram ”Living planet report” som visar trenderna för den biologiska mångfalden och våra ekologiska fotavtryck. Den senaste rapporten från 2016 visar att mänskligheten nu kräver 60 procent mer resurser än vad naturen kan producera. I dag lever vi globalt alltså som om vi hade 1,6 jordklot istället för det enda vi har. Sverige
tillsammans med länder som USA. Kuwait och Australien har störst ekologiskt fotavtryck per capita. Från att i 2014 års rapport behöva 3,7 jordklot om alla på jorden skulle ta efter vår konsumtion, så motsvarar det svenska fotavtrycket nu 4,2 planeter.
2.3.1 Användning av material och produkter
Vårdens användning av engångsmaterial ökar, i många fall på grund av hygien- och
effektivitetskrav. En stor del av produkterna är tillverkade av ändliga råvaror som plast och metall, vilka har stor klimatpåverkan under sin livscykel. Den ökande användningen av engångsmaterial leder även till allt större avfallsmängder på sjukhusen.
Papper är också något som används i stora mängder i offentliga verksamheter. Regionen har därför arbetat för att minska pappersförbrukningen och har till exempel infört digitala kallelser och handlingar för politiska sammanträden.
Från 2012 t.o.m. 2014 ingick inte de regionala utvecklingsfrågorna i samma organisation, men från 2015 ingår allt under samma organisation.
2.3.2 Avfall
Avfall består till stor del av bearbetade råvaror och avfallshantering handlar alltså om hushållning av naturresurser. Avfall innehåller en mängd olika ämnen och material i olika kombinationer och kan vara skadligt för både människor och miljö.
Det viktigaste i avfallsarbetet är att minimera uppkomsten av avfall och det gör man genom tydliga krav vid upphandling och inköp och genomtänkta rutiner där man bestämmer vilket material och i vilken mängd man behöver för varje moment, när det går att lösa med flergångsprodukter istället för engångs och att man arbetar aktivt för att minimera slöserier och kassationer. I vissa fall kanske det finns lämpliga metoder utan att det uppstår avfall som alternativ.
Genom att så mycket som möjligt kan källsorteras till materialåtervinning som gör att avfallet blir nya produkter istället för att förbrännas eller deponeras, blir miljöpåverkan också
mindre.
Generellt i Sverige har mängden engångsmaterial ökat inom hälso- och sjukvården vilket medfört ökade avfallsmängder. Även i vår organisation har den totala avfallsmängden ökat de senaste åren och det är framför allt den brännbara fraktionen som ökat.
Totala avfallsmängder, ton
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skillnad i %
jmf 2015
Skillnad i ton, jmf m 2015
Total mängd i ton 817 817 829 891 884 906 889 1% 5
Varav farligt avfall 35 44 56 57 63 70 66 4% 3
Varav avfall till deponi 42 53 70 38 40 51 45 13% 5
Varav brännbart 346 359 329 376 419 438 429 2% 10
Varav komposterbart 136 143 133 142 132 121 78 -41% -54
Varav materialåtervinning 258 217 241 277 230 226 271 18% 41
År 2015 och 2016 minskade det avfall som går till materialåtervinning kraftigt, medan det som går till förbränning ökade, vilket tyvärr innebär en försämring av återvinningsgraden. För 2017 skedde en ökning av materialåtervinning och totala avfallsmängden var mindre än 2016, men fortfarande högre än 2015. Vid jämförelse med övriga regioner och landsting så har vi ändå en god återvinningsgrad, men från att ha legat i topp två år i rad trillade vi ner på en tredjeplats för 2016.
Ur Rapport Öppna Jämförelser ” Miljöarbetet 2017 i landsting och regioner”
2.3.3 Upphandling och resurseffektivitet
Ur miljösynpunkt har det varit störst fokus i upphandlingar på att minimera förekomsten av skadliga ämnen vid produktion och i slutprodukterna, men i relevanta upphandlingar ställs även krav på minimering av förpackningar och att leverantörerna ska vara anslutna till Svensk förpackningsinsamling eller motsvarande. För att minimera energianvändningen tas också livscykelkostnad med i upphandlingar av utrustning som kräver tillförsel av energi.
2.3.4 Vattenanvändning
Även om vi i vårt län inte har varit lika hårt drabbade av vattenbrist som andra delar av landet, är det ändå viktigt att hushålla med vattnet då det bland annat krävs energi för att pumpa och rena vatten.
Vattenanvändning m3 i egna fastigheter:
2014 2015 2016 2017
97 834 96 527 90 422 90 029
3 Efterlevnad av lagar och andra krav
Varje år skickas en enkät ut till alla enhetschefer med frågor baserade på de lagkrav som verksamheterna berörs av. Enkäten skickades ut i juni 2017 till 135 chefer varav 103 svarat vilket ger en svarsfrekvens på 76% vilket är betydligt lägre än de 95 % som svarade 2016, men ändå ett rätt bra resultat.
Generellt verkar verksamheterna följa de miljörutiner som finns och uppfyller lagkraven.
För några enheter var det dock några oklarheter när det gäller hantering av kemikalieavfall.
Lagefterlevnadsenkäten var kompletterad med frågor kring miljömål och nedbrytning av dessa till enhetsnivå.
Även om många uppger att de har planerade miljömål/aktiviteter så saknas ofta koppling till de prioriterade aktiviteter som återfinns i övergripande handlingsplan för miljö. Man kan också utläsa en tendens att många uppger sådant som återfinns i regionens rutiner och sådant som det är lagkrav på som aktiviteter, d.v.s. sådant som ska göras som rutin och inte är egentliga förbättringsåtgärder (t.ex. källsortering).
Östersunds sjukhus är klassat som miljöfarlig verksamhet och vi får därmed regelbundet tillsynsbesök från lokala miljötillsynsmyndigheten. Vid 2017 års tillsynsbesök var fokus på våra verksamheter inom vattenskyddsområdet för Minnesgärde vattentäkt. Det resulterade inte i någon anmärkning och enbart mindre kompletterande åtgärder behöver göras.
4 Hållbarhetsarbete inom Regional utveckling
Inom regionala utvecklingsförvaltningen arbetar man med hållbarhetsfrågor i ett utåtriktat perspektiv. Här nedan nämns några av de frågor som varit i fokus under 2016.
Inom miljöområdet pågår en rad olika projekt med målet om ett hållbart samhälle och ett fossilbränslefritt Jämtland Härjedalen.
4.1 Klimatråd Jämtlands län
Klimatråd Jämtlands län är en plattform för samarbete, idé- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer från bland annat näringsliv, offentlig förvaltning och intresseorganisationer.
Samverkansgruppens uppgift är att bidra till genomförandet av de prioriterade åtgärderna i Klimatstrategi för Jämtlands län. Klimatrådet administreras av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen.
4.2 Europaforum Norra Sverige (EFNS)
Europaforum Norra Sveriges syfte är att samordna insatserna från norra Sverige (de fyra nordligaste länen) gentemot EU-nivån samt att sprida kunskap om och förankra EU-politiken hos lokala och regionala politiker.
Arbetet leds av tolv rapportörer, tre från varje län. Som stöd i sitt arbete har rapportörerna en tjänstemannagrupp med representanter från landsting/regioner, regionförbund, kommunförbund och regionkontoren North Sweden och Mid Sweden.
Inom Europa Forum Norra Sverige har en handlingsplan för området energi, klimat och miljö tagits fram där bevakningsområden mm gentemot kommissionen klargörs.
Arbetsgruppen energi klimat miljö tillsammans med ansvariga rapportörer har enats om följande;
EU:s institutioner arbetar med ett stort antal initiativ inom områdena energi, klimat, miljö och resurseffektivitet. EFNS bör särskilt bevaka följande processer:
Energiunionen och de åtgärdspaket, direktiv och förordningar som följer av den
EU:s paket för cirkulär ekonomi och de direktiv och förordningar som följer
EU:s arbete med arktiska frågor
Östersjöstrategin och dess handlingsplaner
Förnyelsen av EU2020-strategin
EU:s fonder och program
EU-kommissionens arbetsprogram
4.3 Energikontoret
Energikontorets huvudsakliga uppdrag är att samordna den kommunala energi- och klimatrådgivningen, att vara en regional aktör inom områdena energieffektivisering och
förnybar energi samt att initiera och medverka i internationella, nationella och regionala projekt om rådgivning, effektivisering och förnybar energi.
Den kommunala energi- och klimatrådgivningen är en service från kommunerna där rådgivningen vänder sig till privatpersoner, företag och organisationer och är i huvudsak finansierad av Energimyndigheten.
Inom ramen för uppdraget har Energikontoret bl.a. deltagit vid Energimyndighetens aktiviteter, arrangerat nätverksträffar för energi- och klimatrådgivare i Jämtlands och Västernorrlands län, diskuterat uppdraget med rådgivare och deras chefer samt involverat rådgivarna i projekt. Energikontoret är också medlem/styrelsemedlem i föreningen Energikontoren Sverige.
Exempel på aktiviteter under 2017:
Information till offentliga aktörer om EU programmet Horizon 2020.
Deltagande i arbetet för att VM-regionen 2019 ska bli fossilbränslefri.
Deltagande vid seminarier och studiebesök på temat vätgas.
Arrangerat Klimatseminarium 2017 med ca. 400 deltagare.
Projektverksamhet – exempel:
“Samordningsnätverk för fastighetsansvariga i Jämtlands läns kommuner”,
“Förstudie energieffektivisering i fastigheter i Jämtland Härjedalen”, “VAZ”
“Region JH laddar för framtiden - förstudie för utbyggnad 2017-2020.”
“Nod för energikartläggningsstöd”, “Energieffektiviseringsnätverk”, “Coacher för energi och klimat”, “Energi- och klimatrådgivning i 6 kommuner”
“SOL-EL-BILAR”,
“Insatsprojekt belysning”, “Build2LC”
4.3.1 Energiomställning för tillväxt
Under 2017 har Jämtlandsvärme, Bruksvallarnas Fjällhotell, Bräcke kommun och Fortum, med hjälp från Energikontoret, beviljats totalt ca 4 Mkr i investeringsstöd. Därutöver har man hjälpt företag att ansöka om energikartläggnings- och solcellsstöd. Efterföljande åtgärder och investeringar bidrar samfällt till såväl energiomställning som regional tillväxt.
5 Utbildning
Ett av de övergripande målen handlar om medvetenhet i miljöfrågor och har funnits med de senaste åren. Prioriterade aktiviteter är bland annat introduktion för nyanställda och att man på t.ex. arbetsplatsträffar visar och diskuterar regionens informationsfilmer om miljö.
Utöver det får nya chefer ett utbildningspaket som kallas ”Ny som chef” där ett avsnitt om miljö ingår.
Regionen har miljöombud på enhetsnivå som får årliga utbildningar. Vartannat år erbjuds en grundutbildning för nya miljöombud och varje år ges en utbildning utifrån ett tema. År 2017 var temat för fortbildningen klimatpåverkan och det ingick fördjupning i klimatförändringar, resor och transporter, energi samt konsumtionens klimatpåverkan. Vid 2017 års
miljöombudsutbildningar deltog 32 ombud vid fortbildningen och 31 ombud gick grundutbildningen.
6 Statistik och fördjupning
6.1 Klimatpåverkan
Region Jämtland Härjedalen påverkar klimatet på flera sätt, både direkt och indirekt och både positivt och negativt. Den mer direkta påverkan sker genom vår användning av energi, bränslen till resor och transporter samt användning av köldmedia och medicinska gaser – det är också den direkta påverkan som vi i dagsläget mäter.
Koldioxidekvivalenter räknat i ton År
Tjänsteresor &
Transporter Energianvändning Lustgas Köldmedia Totalt
2011 1 603 767 443 36 2 856
2012 1 394 542 401 33 2 370
2013 1 345 660 410 362 2 762
2014 1 439 621 438 64 2 561
2015 1 678 544 336 0 2 558
2016 1 686 528 366 232 2 811
2017 1 695 524 423 45 2 686
För 2017 ökade utsläppen från resor och lustgas, men tack vare minskade utsläpp från energianvändning och mindre läckage av köldmedia jämförd med föregående år, så har de totala utsläppen minskat något.
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0
200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000 1 600 000 1 800 000
Tjänsteresor & Transporter Energianvändning Lustgas Köldmedia
Utsläpp av växthusgaser (kg CO2-ekv)
6.1.1 Energi
Av vår egen energianvändning används ungefär hälften till el och hälften till uppvärmning.
Energitabell 1 – Total energianvändning i egna fastigheter och koldioxidutsläpp
El
(inkl värme- el)
Fjärr - värm e
Olja Pellets Totalt År
MWh
Skillna d i % jmf 2009
MWh MW
h MWh MWh
Skillna d i % jmf m 2009
Totalt CO
2- utsläpp, kg
Skillnad i % jmf m 2009
2003 22 092 -- 21
055
1 547 - 44 694 -- 1 960 948 -- 2004 21 871 -- 20 37
3
1 556 - 43 800 -- 1 913 485 --
2005 21 491 -- 19
733
1 225 - 42 449 -- 1 776 425 --
2006 20 723 -- 18
708
1 398 - 40 829 -- 1 761 141 --
2007 20 601 -- 18
451
1 361 164 40 577 -- 1 752 926 --
2008 20 192 -- 18
148 155 1615 40 110 -- 1 367 210 --
2009 19 512 -- 19
217 83 1588 40 400 -- 1 202 965 --
2010 19 238 -1% 21
809
316 2439 43 802 8% 1 155 349 8%
2011 18 752 -4% 16 316 1925 37 197 -8% 783 532 -8%
204
2012 18 261 -6% 17
103
172 2347,1 3
37 883 -6% 541 816 -55%
2013 17 402 -11% 14 615
117 2259,8 2
34 510 -15% 660 392 -45%
2014 16 927 -13% 14 737
237 1473,5 1
33 612 -17% 620 713 -48%
2015 15 258 -22% 15 288
192 1207,7 32 138 -20% 543 973 -55%
2016
14 818 -24% 16
099 164 1645,4 32 726 -19% 527 900 -56%
2017
14 723
-25% 15
792 245 1903,4
9 32 664 -19% 523 814 -56%
Energitabell 2 – Energianvändning och klimatpåverkan per kvadratmeter (OBS! Ej energiindexreglerat)
Skillnad i %
Nyckeltal År Totalt,
MWh
Area m
2Nyckeltal kWh/m
2jmf 2009
kg CO
2/m
2Skillnad i %
2003 44 694 198 088 226* -- 9,9 --
2004 43 800 197 927 221* -- 9,7 --
2005 42 449 190 836 223* -- 9,3 --
2006 40 829 187 695 220* -- 9,6 --
2007 40 577 183 764 221* -- 9,4 --
2008 40 110 184 854 217* -- 7,4 --
2009 40 400 184 385 219* -- 6,52 --
2010 43 802 184 385 237 8,20% 6,27 19,70%
2011 37 197 182 913 203 -7,30% 4,28 -34,3%
2012 37 883 182 913
165 173
217,18 -0,83% 4,40 -32,6%
2013 34 510 165 173 207,93 -5,05% 4,00 -38,7%
2014 33 612 165 173 203,49 -7,08% 3,76 -42,4%
2015 32 138 165 433 194,26 -11,30% 3,29 -47,5%
2016 32 726 164 205 199,30 -9,00% 3,21 -24,9%
2017 32 664 164 205 198,92 -9,17% 3,19 -51,1%
Två ytor presenteras 2012 beroende på att fastigheten Torsta/Rösta avyttrades 2012- 06-30.
Här ovan är siffrorna inte korrigerade utifrån graddagar eller energiindex.
Vi kan se att vi även räknat per m2 har åstadkommit en rejäl minskning av koldioxidutsläppen per kvadratmeter, en minskning med drygt över 50 % sedan 2009.
Att energianvändningen per kvadratmeter i energitabell 2 är lägre än i energitabell 5 beror på att vi, förutom energieffektiviseringsåtgärder, även hade ett gynnsamt år vad gäller väderlek och behov av uppvärmning av fastigheterna. När man energiindexreglerar siffrorna räknar man bort väderaspekten och får ett värde som representerar den energieffektivitet man själv åstadkommer med fastigheterna.
Energitabell 3 – Värmeenergi och energiindexreglerat värde för värmeenergin
ÅR Energi-
index *
Total kWh/m
2Energiindex- reglerat värde
Skillnad i
% 2009 5903 114,75 116,9 kWh/m
2-
2010 6709 134,5 121,31 kWh/m
23,70%
2011 5384 100,84 112,6 -3,60%
2012 6109 111,61 110,5 -5,5
2013 5706 102,87 109,94 -6,0%
2014 5517 99,58 110,6 -5,4%
2015 5615 100,87 107,5 -8,1%
2016 5793 110,94 112,3 -3,9%
2017 5885 110,37 117,5 0,5%
* Energiindex tar hänsyn till väderförhållanden såsom solinstrålning och vind och gör att man bättre kan jämföra värden år från år även om det t.ex. varit en väldigt kall vinter ett år.
Normalårsindex är 6100.
Med korrigering med energiindex så uppnås en minskning med 0,5 % jämfört med 2009 för värmeenergi.
Energitabell 4 - elanvändning - inklusive produktionsel, exklusive värme-el ÅR Elanvändning
MWh Total
kWh/m2 Skillnad i %
2009 19 242 104,35 -
2010 18 782 101,86 -2,40%
2011 18 752 102,51 -1,70%
2012 18 261 101,32 -3%
2013 13 509 105,85 1,4%
2014 13 726 83,10 -20,4%
2015 13 863 83,80 -19,7%
2016 14 509 88,36 -15,3%
2017 14 545 88,58 -15,1%
Under 2016 och 2017 har energieffektiviseringsarbetet i fastigheterna fortsatt. Bland annat har det pågått arbete med att ersätta större ventilationsaggregat på Östersunds sjukhus med flera mindre fläktar som också förutom minskad energiförbrukning också medför större redundans, d.v.s. en ökad förmåga att upprätthålla funktionen vid eventuella störningar/fel.
Under ombyggnadstiden av ventilationsaggregaten ser vi dock en tillfällig ökning av energin eftersom andra ventilationsaggregat då måste gå för fullt dygnet runt medan arbetet pågår.
Byte av lysrörsarmaturer mot ledbelysning pågår kontinuerligt.
Alla landsting
(ovägt medel)
Landstinget Dalarna
Region
Västmanland
Region Jämtland
Härjedalen
Region Jönköpings
län
Landstinget
Västernorrland
Landstinget i Kalmar
län
Region Kronoberg Region
Norrbotten Region
Halland
Västra
GötalandsregionenRegion Örebro
län
Landstinget i Värmland
Region
Östergötland Region
Gotland Region
Uppsala
Västerbottens läns
landsting
Landstinget Blekinge
Stockholms läns
landsting Region
Gävleborg Region
Skåne 0
20 40 60 80 100 120 140
Elanvändning lokaler, kWh/kvm år 2016
I jämförelse med övriga regioner och landsting, så är vår elenergianvändning per kvadratmeter en bra bit under riksmedel och vi har tredje minst elenergianvändning.
Energitabell 5 – Total energiförbrukning med energiindexreglerat värde för värme ÅR Elanvändning
MWh Värmeenergi
MWh * Totalt energi MWh
m2 BRA-
yta Total
kWh/m2 Skillnad i % Andel el av tot
2009 19 512 21 556 41 068 184 385 222,72 - 47,5%
2010 19 238 22 352 41 590 185 385 225,56 1,27 46,3%
2011 18 752 20 603 39 355 182 913 215,15 -3,30% 47,6%
2012 18 261 19 468 37 728 182913
165173 211,83 -4,9% 48,4%
2013 13 509 18 160 31 669 165173 191,73 -13,9% 42,7%
2014 13 726 18 275 32 001 165 173 193,74 -13,0% 42,9%
2015 13 863 17 781 31 644 165 433 191,28 -14,1% 43,8%
2016 14 509 18 446 32 955 164 205 200,69 -9,9% 44,0%
2017 14 545 18 541 33 087 164 205 201,50 -9,5% 44,0%
Att vi får en högre energianvändning per kvadratmeter 2016 än de senaste åren beror dels på en försäljning av en energieffektiv fastighet/verksamhet i Hammerdal som medför att medelvärdet blivit högre för återstående fastigheter och dels på det pågående arbetet med ombyggnation av ventilationsaggregaten. Vi lyckades dock ändå nå målet för såväl 2016 som 2017.
I de fastigheter som regionen hyr sker ingen årlig energiuppföljning. Med hjälp av schabloner har den specifika energianvändningen (el + värme) räknats fram. Schablonen har beräknats mycket grovt utifrån energianvändning per kvadratmeter i ägda fastigheter och
energianvändning i en hyrd hälsocentral. Schablonen har tidigare varit 300 kWh/m2, men har justerats till 230 kWh/m2.
År Hyrd yta, LOA m2 Specifik
energianvändning (el + värme), MWh
2007 44 903 13 471
2008 44 380 13 314
2009 43 301 12 999
2010 43 949 13 185
2011 48 066 14 420
2012 50 951 11 719
2013 47 309 10 881
2014 47 729 10 978
2015 49 919 11 481
2016 44 380 10 207
2017 58 195 13 385
LOA står för bruksarea för utrymmen inrättade för annat ändamål än boende eller
sidofunktioner till boende eller för byggnadens drift eller allmänna utrymmen. BRA står för Bruksarea och omfattar i stort sett alla areor inom en byggnad med undantag för area under väggar mellan nyttjandeenheter, area under vägg mot utrymmen för drift m.m.
När vi räknar på egna fastigheter räknar vi därför med BRA för att få med all uppvärmd yta, medan vi för hyrda fastigheter räknar med LOA utifrån den yta vi hyr och nyttjar.
LOA=0,97*BRA.
6.1.2 Resor och transporter
Länets storlek och demografi gör att det krävs många transporter av varor och
persontransporter. Transportfunktionen på Hjälpmedels och MA enheten distribuerar varor från förrådet i Östersund ut till länets hälsocentraler och tandvårdskliniker.
Returtransporterna tar med sig källsorterat avfall tillbaka till Östersund. Transport kör också post- och provturer i länet. Fyra stycken turer levererar post ut i länet och tar med blod- och urinprover till Östersund för analys. En postbil kör turer i Östersundsområdet.
Transportfunktionens totala körsträcka för transporter och postturer uppgick 2017 till 56 889 mil.
Övriga transporter som utfördes i Region Jämtland Härjedalens regi är främst persontransporter med ambulans och vissa sjuktransporter (AMBUSS). Distriktssköterskor i primärvården gör även hembesök hos patienter ute i länet. Ambulanssjukvården är uppdelad i tre geografiska områden; norr, mitt och syd. Den totala körsträckan med ambulans under 2016 uppgick till ca 140 000 mil. Regionen har också en
ambulansbuss (AMBUSS) med dagliga resor mellan Östersund och Norrlands
Universitetssjukhus i Umeå. En ny sådan buss upphandlades under 2015 och är en komplett utrustad ambulans med plats för 4 patienter och 12 sjukresenärer plus personal och den avverkade 222 turer t.o.r. Umeå med en sammanlagd körsträcka på 15 540 mil 2017 och tankas med biobaserat s.k. HVO-bränsle.
Ambulanshelikoptern utförde uppdrag under 2017 som omfattade en flygtid på totalt 840 timmar. Med ett koldioxidutsläpp på i genomsnitt 870 kg per timme ger det ett utsläpp på 730 968 kg koldioxid.
Tjänsteresor på väg inom Region Jämtland Härjedalen bedrivs med antingen egna eller leasade bilar, tillfälligt inhyrda bilar eller med egen privat bil. Verksamheterna förfogade 2016 över totalt 5 egna (utöver ambulanser och lastbilar) och 98 långtidsleasade bilar. Av dessa drivs majoriteten med diesel och en med el. Under 2017 påbörjades en ny
upphandling av leasingbilar där två modeller med 0-utsläpp och 2 modeller med maxutsläpp på 60g CO2/km efterfrågades. Avtal tecknades i början av 2018 och då leasingperioden är 3 år, så kommer närmaste 3-årsperioden att innebära en stor omställning av regionens bilpark.
För att underlätta möjligheterna att ta sig runt i organisationen med laddbara bilar, så kommer laddstolpar att byggas vid regionens etableringar runt om i länet.
Den största delen av alla resor och transporter räknat i antal mil, 45 %, görs med bil och transportfordon, men flyget står för 59 % av utsläppen.
Flyg Tåg Buss
Bil &
transpor
t-fordon Totalt
+/-
År mil kg CO2 mil
kg CO
2 mil kg CO2 mil kg CO2 Resta mil kg CO2 i % kg CO2
/ mil 2005 308 117 467 508 68 049 23 121 16 185 640 449 1 240 285 1 039 736 1 723 978 - 1,66 2006 356 812 569 000 95 663 23 142 16 199 653 749 1 226 000 1 129 366 1 811 199 - 1,60 2007 336 359 511 266 116 635 19 408 13 586 649 773 1 194 633 1 122 175 1 719 485 - 1,53 2008 386 443 587 017 146 889 29 251 18 307 604 715 1 125 441 1 167 298 1 730 765 - 1,48 2009 271 927 462 308 208 504 20 647 14 034 593 272 1 114 925 1 094 350 1 591 267 - 1,45 2010 239 830 445 522 168 953 18 599 12 982 581 764 1 057 323 1 009 147 1 515 830 - 1,50 2011 188 197 445 346 101 276 28 749 19 790 540 552 942 744 858 774 1 407 880 - 1,64 2012 267 581 658 658 96 831 16 931 10 713 453 712 762 196 835 055 1 432 563 - 1,72 2013 268 144 671 316 100 720 12 807 8 223 418 907 665 552 800 579 1 345 416 - 1,68 2014 298 319 842 329 134 842 11 216 6 552 392 472 590 023 836 849 1 438 904 - 1,72 2015 413 570 1 018 770 112 462 36 091 23 839 424 706 635 586 986 829 1 678 198 - 1,70 2016 412 593 1 024 130 103 252 4 29 411 19 384 423 107 642 160 968 363 1 685 677 0,4% 1,74 2017 426 245 995 804 118 332 2 25 324 16 336 467 361 682 594 1 037 262 1 694 737
1,0
% 1,63
De resor och transporter som utfördes i Region Jämtland Härjedalens regi 2017 uppgick till 1 037 262 mil, vilket motsvarar ca 259 varv runt jorden. De totala utsläppen av koldioxid från verksamhetens tjänsteresor och transporter var under året 1 695 ton.
Resor med flyg har ökat de senaste åren vilket får stor inverkan på koldioxidutsläppen eftersom det är det transportsätt som har högst utsläpp per rest mil.
Stockholm är den vanligaste destinationen för våra längre resor och där finns båda alternativen tåg och flyg. Indragning av nattåg, restid och avgångs- och ankomsttider är faktorer som påverkar val av transportsätt, men den stora dominansen flyg bör ändå kunna förändras. Under 2016 har nya regler för resor arbetats fram och dessa beslutades i början av 2017 och innehåller bland annat ett internt klimatkompensationssystem som ska främja tågresande framför flyg.
6.1.3 Köldmedieanvändning
Användning av köldmedia är hårt reglerat i lagstiftning, med återkommande kontroller och läcksökning av anläggningarna m.m. Bland annat ska en årlig rapport inlämnas till
tillsynsmyndigheten för anläggningar med köldmedia som motsvarar minst 14 ton koldioxidekvivalenter.
Installerat 2017 Utsläpp 2017 Totalt kg KM kg CO2-ekv ton CO2-ekv ton CO2-ekv
Ösd sjukhus 1197,8 2 258 560,2 2 259 44,68
Birka 53,7 118 966 119 0
Bäckedal 9,5 37 259 37 0
Summa: 1261 2 414 785,2 2 415 45
Den 1 januari 2015 trädde den nya s.k. f-gasförordningen ikraft. Ett av de områden som påverkas direkt är läckagekontrollsintervallen av köldmediesystem. Dessa ändrades från att vara baserade på kilo köldmedia till att baseras på CO2e (koldioxidekvivalenter). Under 2015 hade vi inga läckage av köldmedia, men under 2016 fick vi tyvärr läckage på några aggregat och även 2017 var det ett mindre läckage, men då köldmedia är väldigt potenta
växthusgaser, så blir motsvarigheten i koldioxidekvivalenter relativt hög.
6.1.4 Medicinska gaser - Lustgas
Lustgas används främst vid förlossningar och eftersom vi inte har installerat någon
destruktionsanläggning för lustgas är utsläppen samma som användningen och har därför en stark koppling till antalet förlossningar i dagsläget.
År Kg lustgas GWP2 Kg CO2-ekv Antal förlossningar
2009 1 155 298 344 190 1 313
2010 1 335 298 397 830 1 425
2011 1 427,84 298 425 496 1 328
2012 1 293,59 298 385 488 1 271
2013 1 323,75 298 394 478
2014 1 469 298 437 762 1 351
2015 1 127 298 335 846 1 419
2016 1 227 298 365 646 1 446
2017 1 419 298 422 862 1 518
6.2 Resurseffektivitet och miljö 6.2.1 Avfall
Totala avfallsmängder, ton 201
1 201 2 201
3 201 4 201
5 2016 201
7 Skillnad i
% jmf 2015
Skillnad i ton, jmf m 2015
Total mängd i ton 817 817 829 891 884 906 889 1% 5
Varav farligt avfall 35 44 56 57 63 70 66 4% 3
Varav avfall till deponi
42 53 70 38 40 51 45
13% 5
Varav brännbart 346 359 329 376 419 438 429 2% 10
Varav komposterbart 136 143 133 142 132 121 78 -41% -54 Varav källsorterat till
materialåtervinning
258 217 241 277 230 226 271
18% 41
Det är positivt att mängden avfall som läggs på deponi minskat. Att vi sett en ökning 2015 och 2016 har samband med en ökning av gips från ombyggnationer.
Källsorterat avfall till materialåtervinning, ton
Kategori 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Skillnad i
% jmf 2015
Skillnad i ton, jmf m
2GWP står för Global Warming Potential och är ett värde på hur ett ämne påverkar växthuseffekten relaterat till koldioxid
