Förslag till inrättande av masterprogram Kultur och demokrati Humanistiska fakultetsnämnden 2014

(1)

Förslag till inrättande av masterprogram Kultur och demokrati Humanistiska fakultetsnämnden 2014

1. PROGRAMMETS INNEHÅLL

Namn: Kultur och demokrati, 120 högskolepoäng/

Culture and Democracy, 120 higher education credits Nivå: Avancerad

Ansvarig institution: Institutionen för kulturvetenskaper Huvudområde: Kulturvetenskap

Språk: Svenska

Planerad start: Höstterminen 2015

Inledning

Masterprogrammet Kultur och demokrati tar avstamp i en humanistisk förståelse av demokrati, vilket innebär en analys av demokratins förutsättningar. Under såväl teoretiska som praktiska moment utforskas relationen mellan kulturpolitik och politikens vidare fält, samt den

demokratiska infrastrukturen i vilken kulturinstitutioner kommit att spela en allt mer central roll. Det handlar då exempelvis om offentlig förvaltning, olika slags medborgardialoger och folkbildning. Mot denna bakgrund genomsyras utbildningen av diskussioner om och

problematisering av ”social hållbarhet” och ”kulturell hållbarhet”, samt praktiska övningar i att fylla dessa begrepp med innehåll. Kultur och demokrati ges på svenska och tar avstamp i samtida kulturella fenomen i den lokala kontexten, men analyserar dessa i relation till globala processer och ur ett historiskt perspektiv. Stor vikt läggs också på skrivande, och då både på praktiska övningar och på reflektioner kring språk, makt och representation.

Utbildningen igenom möter studenterna företrädare från olika lokala kulturinstitutioner, men också från kommunala förvaltningar, arkitekturkontor och så vidare. Utbildningen har tydlig forskningsanknytning och genom att delta i institutionens seminarieverksamhet får studenterna god inblick i den internationella kulturvetenskapliga forskningen. Programmet har en tydlig rekommenderad studiegång, men det finns också inbyggda möjlighet för studenter att skapa alternativa studievägar.

Den primära målgruppen för masterprogrammet Kultur och demokrati utgörs av studenter på kandidatprogrammet Kultur, men utbildningen bedöms också kunna locka studenter med

(2)

en kandidatexamen i andra humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Studenter med en masterexamen från Kultur och demokrati kommer med sin teoretiska och analytiska

kompetens att kunna söka arbete på en bredare arbetsmarknad än den som i vanligtvis anges för humanister. Programmet förbereder också studenterna för forskarutbildning med

kulturvetenskaplig inriktning.

Typer av kurser:

A) Programgemensamma kurser. Första terminen är gemensam och där ingår

introduktionskursen ”Kultur och demokrati” (15 hp), ”Kultur och estetik i en global värld” (7,5 hp) och ”Röster, texter, tolkningar” (7,5) Under andra terminen är kursen

”Det offentliga samtalets praktik” (15 hp) gemensam, på termin 3 ”Kulturvetenskaplig metodologi” (15 hp) och på termin fyra ”Masterexamensarbete” (30 hp).

B) Praktikkurs. Under första halvan av termin tre ges studenterna möjlighet till praktik inom ramen för kursen ”Kulturens praktiska fält” (15 hp).

C) Valbara kurser. Under första halvan av termin två väljer studenterna en 15-poängskurs ur institutionen för kulturvetenskaps kursutbud på avancerad nivå (eller på annan institution).¹ Studenterna kan även byta ut praktikkursen mot en 15-poängskurs på avancerad nivå i något av institutionens ämnen.²

Programmets kronologiska uppläggning:

TERMIN 1:

1:1 Introduktion: Kultur och demokrati (15 hp)

Teoretisk introduktion till relationen mellan kultur och demokrati. Kursen inleds med lokalt fokus – svensk kulturpolitik med historiska perspektiv, offentlig förvaltning, folkbildning, medborgardialog. Mot denna bakgrund ägnas sedan kursens andra del åt teoretisk fördjupning med ett globalt perspektiv.

1:2 Kultur och estetik i en global värld (7,5 hp)

Kursen fokuserar på frågor kring kulturskapande, aktivism och digitala medier. Digitala medier skapar nya förutsättningar för såväl professionellt kulturskapande som

deltagarkulturella uttryck och hacker-, maker, eller do-it-yourself orienterade rörelser.

1:3 Röster, texter, tolkningar (7,5 hp)

En kurs som dels handlar om skrivandets praktik – studenterna arbetar tillsammans med olika slags texter, exempelvis essä, recension, populärvetenskaplig text och projektansökan – och som dels reser frågor kring språk, makt och representation.

1 Under våren 2014 ges vid denna tid kurserna: ”Cultural theories and practices” (Genusvetenskap), ”Dans- och musiketnologi” (Etnologi), ”Critical Studies on Gender Equality Policy and Diversity” (Genusvetenskap) och

”Audiovisualitetsteorier” (Musikvetenskap).

2 Hösten 2013 gavs under första halvan av terminen dessa kurser: ”Filmvetenskapliga metoder” (Filmvetenskap),

”Theories in Gender Studies” (Genusvetenskap), ”Samtidskonst” (Konst- och bildvetenskap) och ”Från Birmingham till Göteborg och vidare” (Kulturstudier).

(3)

TERMIN 2

2:1 Valbar kurs (15 hp)

Studenterna väljer bland fristående kurser i barn- och ungdomskultur, etnologi,

filmvetenskap, genusvetenskap, kulturstudier, musikvetenskap och konst- och bildvetenskap under första halvan av vårterminen. Samordning av institutionens avancerade kurser pågår.

Möjlighet finns också att välja kurs på annan institution.

2:2 Det offentliga samtalets praktik (15 hp)

Under handledning planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar studenterna ett

offentligt heldagsseminarium, exempelvis inom ramen för institutionen för kulturvetenskapers offentliga seminarieserie FSSK (Forum för studier av samtidskultur). En central del av

förberedelserna är teoretisk inläsning, och kursen fungerar här som en fördjupning av introduktionskursen 1:1. Fokus ligger på relationer mellan lokala fenomen och globala processer.

TERMIN 3

3:1 Kulturens praktiska fält (15 hp)

Studenterna ordnar praktikplatser (eller praktik av annat slag) i samråd och med stöd av med programansvarig och studievägledare. Potentiella samarbetspartners kan vara

kulturinstitutioner, men också andra typer av arbetsplatser där frågor kring kultur och demokrati aktualiseras. Med sig ut på praktiken har studenterna forskningsfrågor.

3:2 Kulturvetenskaplig metodologi (15 hp)

En uppsatsförberedande kurs som dels återkopplar till de teoretiska programkurserna 1:1 och 2:2 och relaterar dessa diskussioner till metodologi, och som dels erbjuder fördjupning i konkreta kulturvetenskapliga metoder av olika slag.

TERMIN 4

4:1 Examensarbete (30 hp)

Sista terminen ägnas åt skrivande av examensarbete. Schemalagda seminarier varje månad där studenterna läser och kommenterar varandras utkast. Detta utgör kursens stomme utöver den individuella handledningen.

Utbildningsplan och kursplaner

För skiss över utbildningsplan för Kultur och demokrati, se bilaga A. För skisser på kursplaner för första årets programspecifika kurser, se bilaga B. För säkring av examensmål, se bilaga C.

2. MOTIVERING OCH DIMENSIONERING

Motivering till inrättandet av programmet

Det institutionsgemensamma kandidatprogrammet Kultur startade hösten 2010 och således har fyra studentgrupper påbörjat programmet. Utvecklingsarbetet, genomförandet och studenternas respons på programinnehållet har sammantaget lett fram till insikter om vikten av att skapa ett uppföljande masterprogram i kulturvetenskap. Projektet kan också ses som ett

(4)

svar på studenters ökade efterfrågan på sammanhållna utbildningar och Göteborgs universitets allt större fokus på program. Vidare anknyter programmet till Göteborgs

universitets Vision 2020. I och med sitt starka fokus på demokrati genomsyras utbildningen av diskussioner om och problematisering av ”social hållbarhet” och ”kulturell hållbarhet”. Det handlar då både om analyser av hur dessa begrepp i olika sammanhang och av olika aktörer definieras och om att i praktisk verksamhet konkretisera dem. Detta sker i dialog med aktörer ur programmets referensgrupp, varav många i praktiken arbetar med dessa frågor, exempelvis på museer, teatrar, bildningsförbund, konsthallar, arkitekturkontor och offentliga

förvaltningar (se lista under punkt 8) Denna samverkan är ett centralt inslag i utbildningen.

Vidare anknyter programmet till universitetets vision genom sin betoning på pedagogik med stort studentinflytande. På avancerad nivå förskjuts de pedagogiska formerna från

föreläsningar mot samtal lärare och studenter emellan. I programkurserna återkommer diskussioner om det offentliga samtalet, folkbildning och medborgardialoger, vilket svarar mot visionens betoning på bildning och livslångt lärande. (Se Göteborgs universitets Vision 2020).

I till exempel Fredrik Schougs forskningrapport Humaniora i yrkeslivet (2009) och i Sverker Sörlins och Anders Ekströms bok Alltings mått (2012) synliggörs att det finns ett ökat behov av humanistiska perspektiv och kompetenser och att humanister klarar sig väl i yrkeslivet. Det handlar då inte minst om den analytiska och reflexiva förmågan. På dagens arbetsmarknad ställs allt högre krav på individer och institutioner att orientera sig i sin samtid och att rikta blicken framåt. Här har utvecklingen av masterprogrammet Kultur och demokrati tagit sitt avstamp. Efter samråd med programmets referensgrupp (se punkt 8) utgår upplägget från ett långsiktigt arbetsmarknadsperspektiv där examinerade studenters viktigaste konkurrensfördel består i deras teoretiska och analytiska kunskaper. Utbildningen söker dock även att möta studenters önskemål om tydlig yrkeskompetens, främst genom samarbete med aktörer utanför universitetet.

Dimensionering och finansiering

Planeringen av masterprogrammet Kultur och demokrati ingår i institutionen för kulturvetenskaps långsiktiga arbete med samordning av utbildning på avancerad nivå. 2013 startade

masterprogrammet Gendering Practices och parallellt med utvecklingsarbetet av Kultur och demokrati planeras även masterprogrammet Visuella kulturer. Eftersom Kultur och demokrati är institutionsgemensamt är förutsättningarna för långsiktighet och kvalité goda. Programmets kursutbud är uppbyggd kring institutionens samlade vetenskapliga kompetens. Antalet studieplatser på Kultur och demokrati kommer att vara 15, en dimensionering som avspeglar det beräknade av söktrycket.

En ansökan om specifika program hst:ar kommer att lämnas in i samband med uppdragsdialogen, men programmet kan även finansieras genom omflyttning av hst:ar från kandidatprogrammet Kultur och institutionens övriga ämnen. Helt utbyggt kommer

programmet att kräva 30 hst.

(5)

3. OMVÄRLDSANALYS

Målgruppen

Den primära målgruppen för masterprogrammet Kultur och demokrati är studenter från

kandidatprogram Kultur, som drivits av institutionen för kulturvetenskaper sedan hösten 2010.

Härifrån examineras runt 40 studenter varje år, och med inrättandet av ett avancerat program i kulturvetenskap får de möjlighet att läsa vidare till masterexamen, vilket ju

arbetsmarknaden allt oftare kräver, samt att förbereda sig för forskarutbildning. Programmet är även tänkt att locka studenter som läst sin grundutbildning i institutionens huvudområden barn- och ungdomskultur, etnologi, filmvetenskap, genusvetenskap, kulturstudier,

musikvetenskap och konst- och bildvetenskap, samt studenter med kandidatexamen i andra humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, eller som har motsvarande kompetens.

Runt om i landet finns ett mindre antal program på avancerad nivå med

kulturvetenskaplig inriktning (se nedan), men masterprogrammet Kultur och demokrati har en unik profil och beräknas locka studenter från hela landet och med olika tidigare

studieinriktningar. Det formella behörighetskravet är avlagd kandidatexamen i humaniora eller samhällsvetenskap, alternativt motsvarande kompetens. Till det kommer sedan ett kvalitativt urvalsförfarande som syftar till att säkerställa att de antagna studenterna har goda förutsättningar att klara utbildningen. Detta kan bestå i inlämning av kandidatuppsats, intervju och/eller personligt brev.

Våren 2014 kallades studenter från kandidatprogrammet Kulturs tredje år till ett referensgruppsmöte kring utvecklingen av masterprogrammet Kultur och demokrati. Många föreslog då praktiska moment och tydlig arbetsmarknadskoppling, vilket enligt institutionens studievägledares erfarenhet motsvarar vad studenter inför sin kandidatexamen vanligtvis efterfrågar. Under den planerade utbildningens återkommer moment där studenterna

självständigt ansvarar för exempelvis utåtriktade seminarier. Studenter med en masterexamen i kulturvetenskap konkurrerar dock främst med teoretisk kunskap och analysförmåga, och programmets uppgift blir därför att i alla led diskutera detta med studenterna. Utbildningen igenom kommer studenterna att möta aktörer verksamma utanför universitetet och i dessa möten successivt lära sig att känna igen, för sig själva formulera, och inför andra presentera sina generiska kunskaper.

Arbetsmarknadsanknytning

Masterprogrammet Kultur och demokrati syftar till att fördjupa och ge redskap för en teoretiskt grundad samtidsanalys med huvudfokus på samspelet mellan kultur och demokrati. Denna specifika inriktning ger en bredd i ett samhälle där kultur, i vid mening, och demokrati spelar en allt större roll (genom till exempel ökade krav på medborgardialog och förankring av beslut i lokalsamhället), inte minst i det allt mer framträdande behovet av att definiera och peka ut riktlinjer för social och kulturell hållbarhet. Detta innebär att humanister generellt har en bredare arbetsmarknad än vad som vanligtvis anges (Se Fredrik Schougs rapport Humaniora i yrkeslivet 2009). Utöver traditionella arbetsplatser såsom kulturinstitutioner finns det behov av kompetens att göra en samtidsanalys inom till exempel offentlig förvaltning, stadsutveckling,

(6)

medborgarprojekt, hos föreningar och frivilligorganisationer etcetera. Genom utbildningen kommer studenterna att få kompetens att bidra till utveckling av sådana verksamheter och deras riktlinjer, att bedriva visionsarbete och att göra konsekvensanalyser.

Under planeringsarbetet har utvecklingsansvariga haft kontinuerlig kontakt med referensgruppen (som också tillhör den tänka arbetsmarknaden, se punkt 8) och diskuterat de behov som de ser. Utbildning syftar både till att svara mot detta behov och att förbereda studenterna för doktorandstudier. Under det fortsatta utvecklingsarbetet kommer

referensgruppen att bjudas in till ett möte, ett arbetssätt som redan är etablerad kring institutionens avancerade utbildningar. Personer från referensgruppen kommer också att förekomma som gästföreläsare på kurserna, i vissa fall erbjuda praktikplatser och varje år ha möjlighet att föreslå ämnen för examensarbetet knutet till deras respektive verksamheter.

Liknande utbildningar – i Göteborg och i övriga landet

På Göteborgs universitet finns inte något masterprogram som liknar Kultur och demokrati. Andra masterprogram som målgruppen idag kan söka (beroende på huvudämne i kandidatexamen och tema i kandidatuppsats) är Kritiska studier, Kulturarv och modernitet, Gendering Practices och Mänskliga rättigheter. Mot denna bakgrund måste masterprogrammet Kultur och demokrati förstås som ett viktigt komplement, särskilt för studenter med kandidatexamen i kulturvetenskap eller något av de övriga huvudområdena vid institutionen för kulturvetenskaper. I relation till Kritiska studier har Kultur och demokrati en tydligare kontakt med det omgivande samhället, fokus på ett bredare spektrum av kulturvetenskapliga metoder och återkommande inslag om offentlig förvaltning i undervisningen. Det leder därför till en bredare yrkeskompetens.

Jämfört med Mänskliga rättigheter ligger på Kultur och demokrati större betoning på diskussioner kring vilken betydelse kulturella praktiker och institutioner har i ett demokratiskt samhälle.

Vad gäller de masterprogram som institutionen för kulturvetenskaper driver eller deltar i finns naturligtvis möjlighet för visst samarbete, exempelvis kring metodologiundervisning och uppsatskurser. Inom ramen för de valbara kurserna kommer studenterna också att kunna välja att läsa på andra institutioner på Humanistiska och Samhällsvetenskapliga fakulteten.

På andra svenska universitet återfinns ett antal magister- och masterutbildningar med kulturvetenskaplig inriktning. Lunds universitet ger programmet Applied Cultural Analysis, Stockholms universitet Masterprogram i estetiska vetenskaper (där några inriktningar är etnologi, filmvetenskap och genusvetenskap), Linköpings universitet masterprogrammet Kultur och mediegestaltning, Linnéuniversitet Masterprogram i kulturvetenskaper och Umeå universitet

magisterprogrammet Kulturanalys och strategisk planering. Gentemot dessa program skiljer Kultur och demokrati ut sig genom sitt unika fokus på demokratiska aspekter utifrån såväl enskilda medborgares perspektiv som perspektiv bland politiker, tjänstemän och olika organisationer med verksamhet i det svenska samhället. I och med att utbildningen diskuterar utifrån såväl historiska som samtida exempel ger den studenterna en förståelse för svensk kulturpolitiks relation till bredare politiska processer.

(7)

4. HUVUDOMRÅDET

Liksom för kandidatprogrammet Kultur utgör kulturvetenskap huvudområdet för

masterprogrammet Kultur och demokarati. De avancerade programgemensamma kurserna är utformade för att garantera progression från de grundläggande kurserna som ges på Kultur (se bilaga D, utbildningsplan för Kultur). Inom magisterprogrammet bygger sedan de

programgemensamma kurserna vidare på varandra utbildningen igenom.

Med en examen från Kultur och demokrati är studenterna förberedda för forskarutbildning med kulturvetenskaplig inriktning. Institutionen för kulturvetenskaper avser dessutom att inom en snar framtid att anhålla om inrättande av en forskarutbildning i kulturvetenskap.

5. FORSKNINGSANKNYTNING

På institutionen för kulturvetenskaper finns sex tvärvetenskapliga profilområden: Dans- och musikkulturer, Genus – kultur och politik, Kulturarv, bild och berättelse, Kulturvetenskaplig medieforskning, Staden – kultur och demokrati, samt Visuella kulturer (se

http://www.kultur.gu.se/forskning/profilomraden/). Studenterna kommer under

utbildningen att möta lärare från olika forskningsinriktningar, och jämfört med på grundnivå blir kopplingen till lärarnas egen forskning nu tydligare. Under de kommande åren kommer exempelvis kursen 1:3 ”Röster, texter och tolkningar” att knytas till det

institutionsgemensamma antologiprojektet Röster och resonanser där ett 15-tal av institutionens forskare ingår. Kurserna under termin ett till tre är planerade för att garantera progression.

De bygger vidare på varandra och knyter på olika sätt an till och fördjupar de teman som presenterades på introduktionskursen.

På institutionen för kulturvetenskaper driver varje profilområde en seminarieserie där forskare och doktorander inom de olika områdena regelbundet möts för att lyssna på inbjudna gäster, presentera pågående forskning eller planera för kommande ansökningar. Medan den offentliga seminarieserien FSSK (forum för studier av samtidskultur) ofta schemaläggs för grundstudenter är dessa seminarier främst riktade till institutionens lärare, forskare och doktorander. Mastersstudenterna kommer dock att uppmuntras att delta för att skapa sig överblick över det kulturvetenskapliga forskningsfältet. Här kan de få inspiration inför uppsatsarbetet och komma i kontakt med potentiella handledare.

Utbildningen förbereder studenterna för forskarutbildning med kulturvetenskaplig inriktning. Genom de valbara kurserna (2:1 och 3:1) och uppsatskursen (4:1) kan studenter dessutom skaffa sig förutsättningar att uppfylla de specifika kraven för institutionen för kulturvetenskapers forskarutbildningar i genusvetenskap, filmvetenskap, etnologi, musikvetenskap och konst- och bildvetenskap.

(8)

6. LÄRARKOMPETENS OCH KAPACITET

Kultur och demokrati är ett institutionsgemensamt masterprogram som planeras och kommer att drivas av forskare och lärare vid institutionen för kulturvetenskaper. Från och med 2014 är sju professorer knutna till institutionen i ämnena etnologi, genus-, film-, konst- och bild-,

musikvetenskap, antalet docenter är fem, lektorer i dessa ämnen samt kulturvetenskap uppgår till sex, därtill kommer doktorander, samt ett antal lärare med tidsbegränsade anställningar.

Under 2014 kommer bland annat två lektorat i kulturvetenskap att tillsättas. Mot denna bakgrund föreligger tillräckliga lärarresurser för att utveckla och driva programmet. Vid behov kommer dock lärare från andra discipliner att anlitas för att förmedla specifika kunskaper, exempelvis idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap, sociologi och

internationella relationer. Detsamma gäller personer som är verksamma inom kultursektorn och ingår i programmets referensgrupp.

Institutionen för kulturvetenskapers lärare har inom ramen för sin tjänstgöring 10 % kompetensutveckling och de tillsvidareanställda har erfordrad pedagogisk utbildning.

Programmets disputerade lärare har forskning i tjänsten; lektorer 10 %, docenter 20 % och professorer 35 %. Som en del av institutionens arbete med kompetensutveckling har ett docent- respektive ett professorsprogram etablerats, för att stödja disputerade lärare och docenter i ett meriteringsarbete med målsättningen att ansökan om befordran.

I likhet med organisationen av undervisningen på kandidatprogrammet Kultur kommer ett mindre antal lärare att utses till kursansvariga för de olika delkurserna på Kultur och

demokrati. Att de återfinns på institutionen för kulturvetenskaper och i många fall även undervisar på grundnivå underlättar för såväl samordning som kontinuerligt

utvecklingsarbete. Tillsammans med programkoordinatorn säkerställer de kursansvariga masterprogrammets strukturella helhet, progressionen mellan kurserna samt att

utvecklingsarbete genomförs kontinuerligt gällande såväl innehåll som pedagogik. För varje kurs skapas vidare ett tvärvetenskapligt lärarlag som ansvarar för kursplanering, undervisning, utvärdering och kursutveckling.

7. INTERNATIONALISERING

Inom termin två finns utrymme att delta i utbytesstudier vilket bidrar till att öka utbudet av valbara kurser och ger möjlighet till ökad internationalisering. Institutionen för

kulturvetenskaper arbetar kontinuerligt med att etablera av partnerskap med intressanta universitet inom Erasmus+-programmet, varav vissa har kurser som kan vara lämpliga för studenter på Kultur och demokrati. Under kursen 3:1 ”Kulturens praktiska” fält ges också möjligheter att göra sin praktik utomlands och inom Europa kan studenterna söka Erasmus praktikstipendium. I institutionens avtal finns vidare stora möjligheter till lärarutbyte som kan berika undervisningen inom programmet.

Institutionen har lång erfarenhet av utbildning som vänder sig till internationella studenter. Genom ämnet Scandinavian Studies tar institutionen varje år emot runt 60

(9)

internationella studenter och bedriver undervisning på engelska. Institutionen ger också det internationella masterprogrammet Gendering Practices. Masterprogrammet Kultur och demokrati tar i många av kursmomenten avstamp i den svenska och göteborgska kontexten, med historiskt och samtida perspektiv, men arbetar genomgående med att analysera dessa i relation till globala processer och med hjälp av internationell forskning på fältet. Detta säkerställer utbildningen som internationellt gångbar. Studenter har naturligtvis möjlighet att skriva sitt examensarbete på engelska, och med fokus på utländska fenomen och händelser. Genom institutionens forskningsprofiler (se punkt 6) finns upparbetade samarbeten med forskare och forskningsmiljöer i en rad länder, vilket då kan vara till hjälp.

8. SAMVERKAN

Referensgrupp för masterprogrammet Kultur och demokrati:

Institutionens viceprefekt för samverkan har varit delaktig i utformandet av Kultur och demokrati.

Programmets referensgrupp består dels av aktörer inom den lokala kultursfären som

institutionen i andra utbildnings- och forskningssammanhang har upparbetade kontakter med och dels av personer och institutioner som kontaktats under utvecklingsarbetet av detta nya masterprogram.

Meira Ahmemulic, internationell koordinator, Konstepidemin Mattias Andersson, konstnärlig ledare, Backa Teater

Ylva Berglund, intendent för Urbanum – rum för staden, Göteborgs stadsmuseum Göran Dahlberg, redaktör på Glänta tidskrift och förlag

Frida Hallberg, Göta film, projektet Klyftan David Karlsson, styrelseordförande Nätverkstan

Vanja Larberg, Planeringsledare S2020 (socialt hållbar utveckling 2020) Mikael Nanfelt, chef på Göteborgs konsthall

Per Nyman, utställningsansvarig, Frölunda kulturhus

Lena Ulrika Rudeke, verksamhetsansvarig för ABFs föreläsningsverksamhet Anders Teglund, kultursekreterare Borås kommun

Frida Sundström, ägare och konstnärlig ledare, Improverket och 2Lång Lisa Wirstrand, specialist hållbarhet, White Arkitektur

Praktisk samverkan med referensgruppen

Kultur och demokrati innehåller flera moment där studenterna ges möjlighet att interagera med referensgruppen, till att börja med främst i samband med gästföreläsningar. Under andra terminen sker samverkan mer direkt då de under kursen 2:2 ”Det offentliga samtalets praktik”

har i uppgift att utveckla en konferensdag – exempelvis FSSKs årliga Junisamtal – som tar avstamp i någon aktuell fråga eller händelse där relationen mellan kultur och demokrati aktualiseras. Denna kurs handlar om att integrera praktisk och teoretisk kunskap, samt att lära sig förstå och formulera sin kulturvetenskapliga kompetens inför framtida arbetssökande. Då

(10)

blir dialogen med personer ur referensgruppen central.

Vidare inleds andra året med en praktikperiod där representanterna i referensgruppen kan bistå med vissa platser. Inför examensarbetet kommer sedan referensgruppen varje år att få möjlighet att föreslå ämnen för examensarbeten, och i dessa fall fungera som avnämare.

Som tidigare nämnts kommer referensgruppen att bjudas in till möte innan utbildningen startat och sedan kontinuerligt under utbildningens gång, ofta i samband med specifika kursmoment, exempelvis Det offentliga samtalets praktik och redovisning av praktik och examensarbete. Utveckling av programmet kommer hela tiden ske i dialog med dessa aktörer.

9. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PRAKTIK

I masterprogrammet ingår kursen 3:1 ”Kulturens praktiska fält” (15 hp), som innebär att studenterna gör en praktik eller genomför delar av utbildningens moment i samverkan med eller på plats i en extern verksamhet. Praktiken kan vara individuellt eller gemensamt utformad men kan också innebära någon annan form av samverkan med representanter för externa verksamheter. Studenterna ordnar själva sin praktikplats i samråd och med stöd av med programansvarig och och studievägledare. Utbildningens täta kontakter med

referensgruppens olika verksamhetsfält innebär att möjligheten till relevanta praktikplatser, på tillräckligt avancerad nivå, är god. Institutionen för kulturvetenskaper har lång erfarenhet av att arbeta med praktik på olika nivåer. I magisterprogrammet i kulturstudier Kulturens praktiska fält (60 hp), som gavs första gången 2007, har praktik i olika former varit en central del vilket innebär att finns ett upparbetat kontaktnät. Även i kandidatprogram Kultur (180 hp) ingår en halv termins praktik.

I ett program som Kultur och demokrati är det viktigt att praktiken utmanar föreställningar om vilka områden och verksamheter som kan komma att efterfråga programmets studenter.

Kursen ”Kulturens praktiska fält” ska stimulera och uppmuntra studenterna att utforska verksamhetsområden där utbildningens kompetenser inte självklart har uppmärksammats.

Genom att skapa förutsättningar för kontaktytor även utanför kultursektorn vill programmet verka för en ökad förståelse för studenternas kompetenser på en vidgad arbetsmarknad.

10. LÄRANDEMILJÖ/INFRASTRUKTUR

Eftersom Kultur och demokratis samtliga programkurser ges av institutionen för

kulturvetenskaper kommer undervisningen också att ske i lokalerna på Vera Sandbergs Allé 8 vid Kapellplatsen (tills att institutionen flyttar in i humanistiska fakultetens nya lokaler i Renströmsparken). De flesta föreläsningar förläggs i samma sal så att studentgruppen får ett slags ”eget rum” och i lokalerna finns även studentkök och utrymmen för grupparbete och instudering. Inom kort gångavstånd ligger också Humanistiska biblioteket med studierum för studenter, samt kaféteria.

(11)

BILAGA A: Utbildningsplan

Utbildningsplan masterprogrammet Kultur och demokrati 1. Benämning och omfattning

Kultur och demokrati/Culture and Democracy 120 högskolepoäng/120 higher education credits

2. Fastställande

Utbildningsplanen fastställdes av fakultetsstyrelsen XXXX och gäller tills vidare.

Området: Humaniora

Huvudområde: Kulturvetenskap Nivå: Avancerad

Ansvarig institution: Institutionen för kulturvetenskaper 3. Utbildningsprogrammets syfte

Målet med Kultur och demokrati är att erbjuda avancerad kunskap i det tvärvetenskapliga fältet kulturvetenskap. Fokus ligger på relationen mellan kulturpolitik och politikens vidare fält och den demokratiska infrastrukturen i vilket kulturinstitutioner spelar en central roll. Med ett genomgående fokus på teoretisk kunskap och analytisk förmåga är ambitionen att förbereda studenterna för ett arbetsliv inom kultursektorn, men även inom offentlig förvaltning, stadsutveckling, i medborgarprojekt, hos föreningar och frivilligorganisationer. Programmet förbereder studenterna för doktorandstudier med kulturvetenskaplig inriktning. Med en inriktad studieplan kan studenter dessutom skaffa sig förutsättningar att uppfylla de specifika behörighetskraven för institutionen för kulturvetenskapers forskarutbildningar i etnologi, filmvetenskap, genusvetenskap, musikvetenskap och konst- och bildvetenskap.

4. Examen som utbildningsprogrammet leder till

Efter avslutat masterprogram Kultur och demokrati (120 högskolepoäng) är studenterna behöriga att ansöka om masterexamen i kulturvetenskaper.

After completion of the Master’s programme Culture and Democracy (120 higher education credits), the studets is entiteld to a diploma of a Masters degree within cultural science.

5. Huvudområde i utbildningsprogrammet

(12)

Kulturvetenskap Cultural Science

6. Mål

Lärandemålen har i denna skiss numrerats för att göra matriserna i Bilaga C: Säkrande av examensmål lättare att utläsa

Kunskap och förståelse

Efter avslutad utbildning förväntas studenten kunna:

1) identifiera och självständigt diskutera kulturvetenskapliga teorier, samt visa god kunskap om såväl disciplinärt etablerad som aktuell forskning inom fältet kultur och demokrati

2) manifestera god kunskap om svensk kulturpolitik och offentlighetsprincip, samt god förståelse för samtida dilemman inom dessa områden

3) visa förtrogenhet med olika textgenrer, samt på ett avancerat sätt, med fokus på makt och representation, reflexivt diskutera skrivandets praktik

4) utifrån praktiska erfarenheter och exempel utveckla teoretiska resonemang där relationen mellan lokala och globala strukturer diskuteras

Färdighet och förmåga

5) självständigt och kritiskt analysera, bedöma och hantera samtida kulturfenomen och händelser inom ramen för ett vetenskapligt arbete eller i organiserandet av offentligt samtal 6) på avancerad nivå behärska olika skrivgenrer, samt självständigt reflektera kring det egna skrivandet i relation till frågor om representation

7) på ett självständigt och reflexivt sätt använda relevanta metoder och utveckla ett avancerad metodologisk angreppssätt vad gäller kunskapsproduktion på det vetenskapliga fältet och andra professionella arenor

8) muntligt och skriftligt presentera och diskutera sina studier i nationella och internationella, akademiska och icke-akademiska kontexter

9) inom givna tidsramar formulera, genomföra och presentera avancerade vetenskapliga studier, samt opponera på andra studenters arbeten

Värderingsförmåga och förhållningssätt

(13)

10) utifrån ett demokratiperspektiv reflektera kring relationen mellan kulturpolitik och andra politikområden, samt betydelsen av social och kulturell hållbarhet och humanioras roll i det offentliga samtalet

11) visa medvetenhet om och reflexivet kring etik i relation till den egna kunskapsproduktionen, utanför universitetet och i vetenskapliga sammanhang

12) visa beredskap att lära av de miljöer, människor och sammanhang som studenten ingår i och förståelse för det egna behovet av ytterligare kunskap

7. Utbildningsprogrammets huvudsakliga innehåll och uppläggning

Se ansökan ovan.

8. Förkunskapskrav

Behörig att söka utbildningen är studenter med en kandidatexamen i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne, eller som har motsvarande kompetens. I antagningsprocessen ingår även ett kvalitativt moment som kan bestå i inlämning av kandidatuppsats, intervju och/eller personligt brev.

9. Platsgaranti

Studenter som antagits till utbildningsprogrammet har platsgaranti till de programspecifika kurserna. Vad gäller övriga kurser finns ingen platsgaranti.

10. Övergångsbestämmelser 11. Övrigt

(14)

BILAGA B: Kursplaner programgensamma kurser år ett

Lärandemålen har numrerats för att göra matriserna i Bilaga C: Säkrande av examensmål lättare att utläsa.

KVLXXX, Kultur och demokrati, 15,0 högskolepoäng Innehåll:

Kursen introducerar kulturvetenskapliga teorier om kultur och demokrati och utgör

introduktionen på masterprogrammet Kultur och demokrati. Den diskuterar och problematiserar demokratins förutsättningar och relationen mellan kulturpolitik och politikens vidare fält.

Vidare lägger den fokus på den demokratiska infrastrukturen där kulturinstitutioner alltid spelat en viktig roll och knyter an till aktuella diskussioner om ”social hållbarhet” och

”kulturell hållbarhet”. Kursens tar sitt avstamp i den lokala kontexten och tar utifrån konkreta exempel upp frågor kring svensk kulturpolitik ur ett historiskt perspektiv och den kulturens ekonomisering som ägt rum de senaste decennierna. Därefter lyfts blicken mot globala demokratiska dilemman och studenterna introduceras för disciplinärt etablerad och aktuell internationell forskning på fältet. Genomgående diskuteras forskarens och kulturarbetarens roll i dessa processer.

Mål:

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

1) självständigt och kritiskt diskutera och presentera kulturvetenskapliga perspektiv på relationen mellan kultur och demokrati

2) överblicka historiska och samtida kulturpolitiska skeenden i såväl svensk som global kontext, samt relatera dessa till varandra

3) på ett fördjupat vis formulera teoretiskt grundade frågeställningar kring relationen mellan kultur och demokrati utifrån historiska och samtida händelser och fenomen

4) självständigt reflektera kring metodologiska utmaningar i studier av demokrati ur ett kulturvetenskapligt perspektiv

5) kritiskt granska lokala kulturprojekt utifrån ett demokratiperspektiv

(15)

6) kritiskt begrunda sin egen profession i relation till kulturpolitiska och samhälleliga processer

KVLXXX, Kultur och estetik i en global värld, 7,5 högskolepoäng Innehåll:

Kursen fokuserar på frågor kring kulturskapande, aktivism och digitala medier. Digitala medier skapar nya förutsättningar för såväl professionellt kulturskapande som

deltagarkulturella uttryck och hacker-, maker, eller do-it-yourself orienterade rörelser. Digitala medier har också skapat nya förutsättningar för kontroll, övervakning och censur. Delkursen består av en serie workshops som analyserar olika exempel på medieaktivism utifrån samtida forskning. Delkursen utgör en övning i att utifrån olika analytiska metoder hantera estetiska, teknologiska och politiska perspektiv på globalt kulturskapande.

Mål:

7) redogöra för aktuell forskning kring digitala medier och medieaktivism

8) analysera teknologiska och kulturella förutsättningar för lokala och globala medieaktivistiska rörelser

9) självständigt reflektera kring etiska, estetiska och politiska aspekter på digitala medier och kulturskapande

(16)

KVLXXX, Röster, texter, tolkningar, 7,5 högskolepoäng Innehåll:

Kursen ingår i masterprogrammet Kultur och demokratis första år och diskuterar frågor kring språk och makt i relation till både kulturvetenskaplig teori och skrivandets praktik. Den ger studenterna fördjupad träning i att identifiera, producera och kritiskt granska texter såsom debattartiklar, essäer, recensioner och populärvetenskapliga framställningar. Parallellt med dessa praktiska övningar tar kursen utifrån teoretiska och metodologiska perspektiv upp frågor kring tolkningsföreträde, representativitet och etik. Undervisningen sker till stor del i

workshop-form och ett viktigt moment utgörs av gästföreläsare med olika skrivande yrken.

Mål:

10) visa fördjupad förtrogenhet med genrer som exempelvis debattartikel, essä, recension, populärvetenskaplig text

11) självständigt och reflexivt diskutera det skrivna ordets roll i en demokrati och de dilemman kulturarbetaren och kulturforskaren på detta område har att förhålla sig till

12) skriftligt kommunicera kulturvetenskaplig analys i form av debattartiklar, essäer, recensioner och populärvetenskapliga framställningar

13) kritiskt granska, bedöma och på ett konstruktivt sätt diskutera egna och andras texter 14) ur ett demokratiperspektiv kritiskt analysera olika textgenrer med fokus på frågor om representation och tolkningsföreträde

15) självständigt reflektera kring kulturskribentens och kulturforskarens roll i den offentliga debatten, samt koppla detta till de egna studierna

16) uttrycka tydlig medvetenhet om etiska aspekter relaterade till olika slags textproduktion

(17)

KVLXXX, Det offentliga samtalets praktik 15 högskolepoäng

Innehåll:

Kursen avslutar det första året på masterprogrammet Kultur och demokrati och kan exempelvis organiseras inom ramen för FSSK (Forum för studier av samtidskultur), Institutionen för kulturvetenskapers offentliga seminarium. Under handledning planerar, marknadsför, genomför och utvärderar studenterna en heldagskonferens som utifrån ett aktuellt tema diskuterar relationen mellan kultur och demokrati. Förutom praktisk träning i projektledning ger kursen insikt om de innehållsliga aspekterna av ett kulturarrangemang. En viktig del av konferensplaneringen är teoretisk inläsning och kursen utgör en fördjupning av första terminens kurser. Litteraturen väljs av studenterna i samråd med kursansvarig och anpassas till konferensens tema. Gästföreläsare från programmets referensgrupp, där många arbetar med utåtriktad verksamhet, återkommer under arbetets gång, likaså studiebesök på olika offentliga seminarier.

Mål:

17) visa god insikt i och uppfattning om de praktiska och teoretiska moment som ingår i arrangerandet av en offentlig kulturkonferens

18) utifrån ett aktuellt tema på ett fördjupat vis diskutera och reflektera kring relationen mellan kultur och demokrati

19) praktiskt planera, marknadsföra, genomföra och utvärdera en mindre kulturkonferens 20) utifrån ett/en samtida kulturfenomen/händelse formulera relevanta teoretiska frågor som kan ligga till grund för ett offentligt samtal

21) självständigt och fördjupat reflektera kring humanioras roll i det offentliga samtalet och betydelsen av livslångt lärande

(18)

BILAGA C: Säkring av examensmål

För de åtta lärandemålen i Högskoleförordningen se Högskoleförordningen (1993:100). För lärandemålen i Kultur och demokratis utbildningsplan och kursplanerna för programmets första år, se bilaga A och B.

Täckningsmatris 1

Lärandemål i utbildningsplanen

Mål 1 i HF

Mål 2 i HF

Mål 3 i HF

Mål 4 i HF

Mål 5 i HF

Mål 6 i HF

Mål 7 i HF

Mål 8 i HF

Lärandemål 1 X Lärandemål 2 X

Lärandemål 3 X

Lärandemål 4 X

Lärandemål 5 X X

Lärandemål 6 X

Lärandemål 7 X

Lärandemål 8 X

Lärandemål 9 X

Lärandemål 10

Lärandemål 11 X

Lärandemål 12 X

Täckningsmatris 2

När även kursplanerna för år två tillkommer relateras fler mål till varandra. Då kommer också mål 8 i utbildningsplanen att mötas av ett lärandemål på kursnivå.

Lärandemål i kursplanerna

Mål 1 i UP

Mål 2 i UP

Mål 3 i UP

Mål 4 i UP

Mål 5 i UP

Mål 6 i UP

Mål 7 UP

Mål 8 i UP

Mål 9 i UP

Mål 10 i UP

Mål 11 i UP

Mål 12 i UP

Lärandemål 1 X

Lärandemål 2 X

Lärandemål 3 X

Lärandemål 4 X

Lärandemål 5 X

Lärandemål 6 X

Lärandemål 7 X

Lärandemål 8 X

Lärandemål 9 X

(19)

Lärandemål 10 X

Lärandemål 11 X

Lärandemål 12 X

Lärandemål 13 X

Lärandemål 14 X

Lärandemål 15 X X

Lärandemål 16 X

Lärandemål 17

Lärandemål 18 X

Lärandemål 19 X

Lärandemål 20 X

Lärandemål 21 X X

(20)

BILAGA D: Utbildningsplan för kandidatprogrammet Kultur

1. Beslut om fastställande

Utbildningsplan för programmet Kultur 180 högskolepoäng, är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs universitet 2009-10-01. Föreliggande version är reviderad 2012 03 02 vad gäller val av inriktningar för År 2.

2. Syfte

Syftet med programmet Kultur är att ge studenten en kandidatexamen som inrymmer empiriska, teoretiska, metodologiska och praktiska kunskaper och färdigheter nödvändiga för anställningar och eget entreprenörskap relaterade till yrkesverksamhet där genus-, jämlikhets- och kulturell analyskompetens av samtid och historia efterfrågas. Konkreta yrkesområden för programstudenterna är konst- och kulturhistoriska museer, auktionsverk, anställning som utredare, utvärderare, ombud och granskare inom kommunala, regionala verksamheter samt på myndigheter. Andra relevanta möjligheter för anställning och eget entreprenörskap är som kulturkritiker, kulturjournalist, författare av utbildnings- och kursmaterial, tv-, film- och mediebolag och som arrangör av olika evenemang. Programmet ger också behörighet att söka till förberedande kurser för forskarutbildning på avancerad nivå på Institutionen för

kulturvetenskaper.

Utbildningens utgångspunkt är att det kulturella har avgörande betydelse för individers livsvillkor, samhälle och samhällsomvandlingar. Utbildningen innehåller en gemensam grund, genomgående och sammanhållande teman samt val av inriktning och färdighetskurser. Den gemensamma grundens samt temanas syfte är att ge redskap för ett analytiskt och granskande perspektiv på kultur, kulturella uttryck, kulturförmedling och samhälle, liksom av

maktordnande konstruktioner som genus, klass, ålder, plats, religion/ideologi och etnicitet.

Därtill ger programmet en fördjupad förståelse av kultur ur ett brukarperspektiv.

Syftet med inriktningarna är att ge studenterna fördjupad kompetens i ett valt område.

Inriktning kan väljas inom institutionen för kulturvetenskapers samt institutionen för litteratur, idéhistoria och religions ämnesutbud vilka är: barn- och ungdomskultur, teaterstudier,

etnologi, filmvetenskap, genusvetenskap, idé- och lärdomshistoria, konst- och bildvetenskap, kulturstudier, litteraturvetenskap, musikvetenskap samt religionsvetenskap. Institutionen för kulturvetenskaper erbjuder också inriktningen museer, vilken består i att ämnesstudierna kombineras med färdighetskurser med inriktning mot museum, samt praktik med

museiinriktning.

3. Lärandemål 1. Kunskap och förståelse

Efter avslutat program förväntas studenten kunna:

• diskutera och förhålla sig självständigt till kulturvetenskapliga begrepp, metodologier och teoretiska perspektiv.

• relatera olika kulturbegrepp och kulturella uttrycksformer till kunskap om makt och samhällskritik.

• uppfylla samt förhålla sig självständigt till inriktningarnas respektive lärandemål.

(21)

2. Färdighet och förmåga

Efter avslutat program förväntas studenten kunna:

• kommunicera kulturvetenskapliga perspektiv muntligt och skriftligt, populärvetenskapligt såväl som akademiskt.

• kommunicera respektive inriktnings perspektiv muntligt och skriftligt, populärvetenskapligt såväl som akademiskt.

• verka som kulturförmedlare.

• grundläggande förvaltningskunskap alternativt entreprenörskap.

• grundläggande projektledarskap.

• beroende av val av inriktning; grundläggande beställarkunskap, utställarkunskap, pedagogiskt förhållningssätt och kännedom om och kunskap i konstnärliga och kulturella material och artefakter.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutat program förväntas studenten kunna:

• redogöra för och inta ett kritiskt förhållningssätt till kulturarv, kanon och kanonbildande processer samt granska rådande föreställningar om hur exempelvis det goda

kulturutbudet utformas.

• uppmärksamma och utmana normer som återskapar hierarkiska, exkluderande och ojämlikhetsskapande principer i offentlig såväl som i privat verksamhet liksom i planeringsverksamhet.

• inta ett mångperspektivistiskt förhållningssätt vid analys och förståelse av kulturella uttryck och kulturformer.

4. Uppläggning och studiegång

Programmet Kultur förenar olika kultur- och samhällsgranskande perspektiv och teorier med valda inriktningar och konkreta färdighetskunskaper för ett framtida yrkesliv.

Utbildningen ger kunskap om och förmåga att analysera olika kulturella uttrycksformer som film, musik, konst och bild samt normbildningsprocesser i såväl dessa kulturella uttrycksformer som i organisationer, offentliga verksamheter, media och näringsliv samt i människors

vardagsliv. Fokus läggs på en historiskt och teoretiskt förankrad analys av människans livsvillkor och uttrycksformer i ett samtida såväl som historiskt samhälle.

Målet är att ge en fördjupad förståelse för samtid och historia med perspektiv på demokrati och makt där exempelvis en kritisk analys av västerländsk bildningstradition och

kanonbildning ingår som en naturlig del. Denna analys fokuserar såväl förändringar som konstanser i hur kultur artikuleras i form av representationer.

(22)

Studenterna erbjuds rekommenderade studiegångar genom programmet.

Termin 1

Den första terminen består av två för alla studenter gemensamma kurser: Att studera sin samtid (15hp) och Medier, konsumtion och identitet (15hp). Terminen syftar till att ge grundläggande analytiska och kritiska perspektiv samt metodologiska redskap som studenten ska ha med sig in i sina fortsatta studier. Medieteori och olika kultur- och normteoretiska perspektiv introduceras. De olika perspektiven och redskapen prövas i såväl skriftliga som praktiska moment. För studenter som väljer Kulturstudier som inriktning räknas basterminen som grundkurs (30hp).

Termin 2

Den andra terminen inleds med den gemensamma kursen Kultur, demokrati och staden (15hp), som ger en introduktion till begreppen kultur, demokrati, urban utveckling och globalisering. Därefter läser studenterna två färdighetskurser à 7,5hp vardera.

Färdighetskurserna utgörs av projektledarskap, förvaltningskunskap, entreprenörskap, populärvetenskapligt och akademiskt skrivande samt olika former av museikunskap såsom beställarkompetens och kännedom om och kunskap i konstnärliga och kulturella material och artefakter. För studenter som väljer Kulturstudier som inriktning räknas Kultur, demokrati och staden som del av fortsättningskursen. Andra halvan av termin 2 kan de studenter som valt Kulturstudier som inriktning välja mellan att antingen läsa färdighetskurserna eller läsa en teori-, metod- och uppsatskurs (15hp). Väljer man det senare läses färdighetskurserna termin 4.

Termin 3 och 4

Termin 3-4 läser studenten inriktning (60hp). Studenter med Kulturstudier som inriktning läser tillval (45hp). Innan termin 4:s slut och för att studenten ska erhålla behörighet till examensåret ska studenterna under termin 2 till och med 4 ha läst 60 hp i sina respektive inriktningar samt 30 hp i övriga kurser. Minst 15 hp av de senare ska vara från

färdighetskurser. Inriktningar och tillval kan väljas inom institutionen för kulturvetenskapers samt institutionen för litteratur, idéhistoria och religions ämnesutbud vilka är: barn- och ungdomskultur, teaterstudier, etnologi, filmvetenskap, genusvetenskap, idé- och

lärdomshistoria, konst- och bildvetenskap, kulturstudier, litteraturvetenskap, musikvetenskap samt religionsvetenskap. Institutionen för kulturvetenskaper erbjuder också inriktningen museer, vilken består i att ämnesstudierna kombineras med färdighetskurser med inriktning mot museum, samt praktik med museiinriktning.

Inriktningen läses tillsammans med respektive ämnes övriga studenter i det ordinarie

kursutbudet på grundnivå. Studenterna på Kultur återkopplar till programmet genom en serie examinerande programkonferenser. Dessa konferenser innebär ett erfarenhets- och

kunskapsutbyte mellan studenternas olika ämnesinriktningar, som återkopplar till första årets analys och metod.

Termin 5-6

Termin 5 läser studenten en teori och metodkurs (7,5 hp), gör praktik (15 hp) samt läser en litteraturkurs med anknytning till inriktningen och examensarbetet (7,5hp). Termin 6 inleds med att studenten skriver sin kandidatexamensuppsats (15 hp) samt läser en färdighetskurs (7,5 hp). Terminen avslutas med en utåtriktad och syntetiserande kurs (7,5 hp) då

(23)

programstudenterna omvandlar och presenterar sina examensarbeten i form av konferenspapers, utställningar, debattartiklar etc.

5. Behörighet för antagning Grundläggande behörighet 6. Examen

Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng utfärdas på begäran av studenten ett

examensbevis med benämningen ”Filosofie kandidat med huvudområdet Kulturvetenskap”.

7. Övrigt

• Utbildningsplanen ska börja gälla från och med höstterminen 2010.

• Vissa kursmoment, som exempelvis fältarbetskurser, kan komma att förläggas utanför Göteborg.

• Varje kurs, samt programmet i sin helhet, kommer att utvärderas muntligt och skriftligt. Resultaten kommer att återknytas till studenterna.

• För undervisnings- och examinationsformer se respektiver kursers kursplaner.