Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

(1)

Revisionsrapport

Kommunens planering och framförhållning

avseende kommande pensionsåtaganden.

Motala kommun

Annika Hansson Certifierad kommunal revisor

7 februari 2013

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Bakgrund och revisionsfråga 2

2.1 Metod och avgränsning 2

2.1.1 Avtal, lagstiftning och redovisning av pensioner 2

3 Granskningsresultat 4

3.1 Kostnader och pensionsskuld för Motala kommun 2012-2015 4

3.1.1 Iakttagelser och bedömning 5

3.2 Motala kommuns försäkringslösning 6

3.2.1 Iakttagelser och bedömningar 7

3.3 Pensionsavgångar 7

3.4 Pensionspolicy och finanspolicy 7

3.5 Kommunens underlag 8

3.6 Pensionskostnadernas påverkan på kommunens totalekonomiska förutsättningar och kommunens planer för pensionernas framtida utveckling 9

3.6.1 Iakttagelser och bedömning 10

4 Slutsatser och bedömning 11

Bilaga 1 1

Pensionsavtal 1

(3)

1 Sammanfattning

Kommunens kommande pensionsåtagande påverkar i hög grad förutsättningar- na för en god ekonomisk hushållning under många år framåt. Det är därför av största vikt att kommunen har en god planering och framförhållning för att kunna hantera dessa kostnader inom de årliga budgetramarna så att de inte i alltför hög grad påverkar förutsättningarna att bedriva kärnverksamheterna.

Granskningens övergripande revisionsfråga är:

Säkerställer kommunstyrelsen att kommunen klarar det framtida pensionsåtagandet

Vår bedömning är att kommunstyrelsen i huvudsak säkerställer det framtida pensionsåtagandet, men att man behöver aktualisera frågan igen och att kommunen bör förbättra redovisningen av pensionerna då man inte uppfyller kraven enligt RKR 2.1, 7.1 och 17.

Motala kommuns kostnader för pensioner beräknas enligt prognos för 2012 uppgå till 112,4 mnkr vilket motsvarar 5,9 % av nettokostnaderna inklusive fi- nansförvaltning. Kostnaderna beräknas sjunka något 2013 och 2014 för att sedan öka igen.

Granskningen har inriktats mot följande kontrollfrågor:

 Har kommunen uppgifter om framtida kostnader avseende pensioner på lång sikt? Kommunen har en detaljerad prognos för pensionskostnaderna för de kommande tre åren. Kommunen saknar en prognos över de totala kostnaderna på lång sikt, men det finns en översiktlig bild av kommunens utbetalningar för åtagandet enligt ansvarsförbindelsen på lång sikt. Av denna framgår att ökningen är störst 2015-2023 med 2015 och 2016 som de år då den ökar mest. Kommunen saknar uppgifter om åtagandet för de för- troendevaldas pensioner.

 Har kommunen gjort någon bedömning av hur dessa kostnader kommer att påverka kommunens totalekonomiska förutsättningar? Kommunen har en pensionspolicy och en finanspolicy som nämner att inlösen ska göras för delar av ansvarsförbindelsen. Beslut om att årligen försäkra den förmånsbe- stämda delen av pensionsåtagandet för att inte bygga upp någon ny skuld togs 2004 och 2006 togs beslut att försäkra delar av ansvarsförbindelsen.

Den inlösen som har gjorts minskar utbetalningarna de närmast åren med cirka 6 mnkr för att sedan successivt minska.

 Har kommunen planerat för pensionernas framtida utveckling och vilken påverkan har detta haft på budgetprocessen med utgångspunkt från god ekonomisk hushållning. Kommunen planerade och vidtog åtgärder 2004 och 2006, men frågan har inte varit aktuell i budgetarbetet de senaste åren.

Vi bedömer att den bör aktualiseras igen, då kommunens försäkringsavtal löper ut 2013-12-31 och det kommunala pensionsavtalet är uppsagt av SKL med syfte att förändra den förmånsbestämda delen.

(4)

2 Bakgrund och revisionsfråga

Kommunens kommande pensionsåtagande påverkar i hög grad förutsättningar- na för en god ekonomisk hushållning under många år framåt. Det är därför av största vikt att kommunen har en god planering och framförhållning för att kunna hantera dessa kostnader inom de årliga budgetramarna så att de inte i alltför hög grad påverkar förutsättningarna att bedriva kärnverksamheterna.

Den övergripande revisionsfrågan är:

Granskningen har inriktats mot följande kontrollfrågor:

 Har kommunen uppgifter om framtida kostnader avseende pensioner på lång sikt?

 Har kommunen gjort någon bedömning av hur dessa kostnader kommer att påverka kommunens totalekonomiska förutsättningar?

 Har kommunen planerat för pensionernas framtida utveckling och vilken påverkan har detta haft på budgetprocessen med utgångspunkt från god ekonomisk hushållning

2.1 Metod och avgränsning

Granskningen inriktas på Kommunstyrelsens ansvar

Granskningen har genomförts med kommunstyrelsens ordförande och ekonomi- chef. Kontakter har också tagits med representant för kommunens pensionsadmi- nistratör KPA.

2.1.1 Avtal, lagstiftning och redovisning av pensioner

Kostnaderna för de kommunala tjänstepensionerna är reglerade enligt avtal. Pens- ionerna är ett långsiktigt åtagande och det är tre avtal som reglerar största kostnaden för pensionerna. PA-KL som reglerar intjänad pension före 1998, PFA, som reglerar intjänad pension mellan 1998 och 2005 samt KAP-KL som reglerar intjä- nad pension fr o m 2006 och till vissa delar ersätter PFA även för tid före 2006. En kortfattad beskrivning av dessa avtal lämnas i bilaga 1.

Den lagstiftning och god redovisningssed som styr redovisningen av kommunens pensionskostnader är kommunallagen, kommunal redovisningslag och Rådet för kommunal redovisning rekommendationer nr 2.1, 7.1 och 17.

I 5 kap 4 § och 6 kap 11 § i kommunal redovisningslag regleras hur redovisningen av pensionsförpliktelsen ska ske i balansräkningen. För de pensioner som tjänas in före 1998 redovisas skulden inom linjen, d v s utanför balansräkningen. De utbetalningar som görs redovisas på resultaträkningen inklusive löneskatt. Förändringen av skulden redovisas endast utanför balansräkningen och påverkar inte resultatet.

För de pensioner som tjänas in efter 1998 redovisas kostnaden inklusive löneskatt på resultaträkningen det år den tjänas in. En del, avgiftsbestämd del, betalas ut till

(5)

de försäkringsinstitut och placerare som de anställda valt. En annan del av avtalet som avser förmånsbestämd pension redovisas som avsättning på balansräkningen.

Förändringen av avsättningen redovisas på resultaträkningen och påverkar resultatet.

Sveriges Kommuner och Landsting har sagt upp pensionsavtalet per 2012-12-31.

Avsikten med uppsägningen är att teckna ett nytt avtal som är helt avgiftsbestämt.

Något nytt avtal har ännu inte tecknats och det är för närvarande inte klart vilka förändringar som kommer att ske.

Enligt 8 kap 3a § i kommunallagen ska fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser.

(6)

3 Granskningsresultat

3.1 Kostnader och pensionsskuld för Motala kommun 2012-2015

Kommunen har i Mål och resursplan 2012 med plan 2013-2014 beräknat kostnaderna för pensionerna på resultaträkningen enligt följande:

Pensionskostnader resultaträkning Budget Plan Plan Plan

inkl löneskatt 2012 juste-

rad 2013 2014 2015

Pensionskostnader enligt kommunens

mål och resursplan, tkr 112 442 109 910 111 228 117 948 Pensionskostnadernas andel av netto-

kostnaderna inklusive finansförvaltning

enligt mål och resursplan 2013-2015 5,9 % 5,5 % 5,5 % 5,8 %

Pensionskostnaderna förväntas minska något de två kommande åren för att sedan öka under kommande år, se avsnitt 3,5.

Den skuld som ska tas upp på balansräkningen avser de pensioner som har tjänats in efter 1998. Skulden för de pensioner som har tjänats in före 1998 redovisas utan- för balansräkningen, så kallat inom linjen. I tabellen på nästa sida redovisas poster ur Motalas balansräkning 2009-delår 2012 samt i den mån uppgifter finns i Mål och resursplan 2013-2015. Tabellen redovisar sammanlagda pensionsskulden, både i balansräkningen och inom linjen, även för kommande år. 2012 beräknas kommunens egna kapital bli positivt även med hänsyn till detta. För ett företag får inte det egna kapitalet vara negativt, då är det företaget i konkurs. En kommun kan inte gå i konkurs och dess fortlevnad garanteras av rätten att ta ut skatt av invånarna. Sum- man av långsiktig skuld till kreditinstitut och det sammanlagda pensionsåtagandet per invånare redovisas för åren 2009-2012 (delår). Detta belopp ökar under perioden. Kommunens rörelsekapital är negativt

(7)

Bokslut Delår Budget/Prognos pens- ionskostnader

Mnkr 2009 2010 2011 2012 2012 2013 2014 2015

Summa tillgångar 1 721,6 1 735,7 1 792,0 1 798,6 1 906,5 Därav eget kapital 931,8 976,1 1 031,6 1 122,5 1 100,2 Avsättning för pensioner (2013-

2014 enligt KPA) -36,5 -32,5 -38,0 -40,0 -40,0 -41,0 -41,1

Övriga avsättningar 1) -20,3 -44,3 -44,2 -31,0 -30,0 Långfristiga skulder till kreditinsti-

tut 2) -157,7 -144,5 -217,4 -262,0 -275,0 -295,0 -345,0 -390,0

Övriga långfristiga skulder 3) -96,5 -75,8 -72,0 -70,5 70,0

Kortfristiga skulder inkl semester-

och övertidsskuld -450,9 -462,7 -388,8 -272,5 -391,0 Pensionsåtagande inom linjen

(2013-2014 enligt prognos från

KPA) -937,7 -879,6 -957,6 -957,6 -960,3 -956,3 -939,3

Summa pensionsåtaganden -974,1 -912,1 -995,6 -997,6 -1 000,3 -997,3 -980,4 Eget kapital inkl pensioner inom

linjen -5,8 96,4 74,0 164,9 139,9

Rörelsekapital (omsättningstill-

gångar minus kortfristiga skulder) -195,6 -236,6 -182,3 -116,2 -213,5

Ekonomiska mål

Resultatmål 2 % före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjäm-

ningen 1,7% 2,3% 2,8% 2,8 % 3,5 % 0,6 % 1,1 % 2,0 %

Soliditet exkl pensionsskuld inom

linjen 54,13% 56,23% 57,57% 62,41% 57,71%

Soliditet inkl pensionsåtaganden -0,34% 5,56% 4,13% 9,17% 7,34%

Beräknat antal invånare 41 843 41 955 41 828 41 826 Långfristig skuld till kreditinstitut

samt summa pensionsåtagande per

invånare (kr) -29 355 -26 990 -30 721 -31 801

1) Inkl avsättning för framtida pensionsutbetalning

2) Delårsbokslut 2012 inklusive utnyttjande av checkkredit 3) Skuld till statlig infrastruktur

3.1.1 Iakttagelser och bedömning

Det är svårt att få en fullständig bild av kommunens nuvarande totala kostnader för pensioner samt aktuell storlek på åtagandet framöver då kommunen inte följer de redovisningsregler som finns för pensioner enligt RKR. Det går inte heller att följa totala pensionskostnader i årsredovisningen. Mål och Resursplan 2013 med plan 2014-2015 ger en bild av kommunens totala ekonomiska situation. Planen framåt

(8)

pekar på att man inte kommer att klara det ekonomiska målet om 2 % före extraor- dinära poster under 2013 och 2014, men att målet beräknas nås under 2015 och totalt under perioden 2012-2015. Kommunen har genom de åtgärder som vidtagits nu en positiv soliditet även när pensionsåtagandet utanför balansräkningen räknas in, men marginalen är inte stor. Kommunens rörelsekapital är däremot negativt, vilket ger en sämre handlingsfrihet på kort sikt.

3.2 Motala kommuns försäkringslösning

Sedan 2004 har Motala kommun försäkrat den förmånsbestämda delen i avtalet om KAP-KL. Kommunen tar därmed kostnaden för intjänandet av den förmånsbe- stämda delen direkt det år den tjänas in och någon ny skuld byggs inte upp för denna del av åtagandet.

Kommunstyrelsen har i § 60 2006 fattat beslut om handlingsplan för framtida pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen. Kommunen valde då lösningen att försäkra delar av detta åtagande. Pensionsåtagandet för pensioner som har tjänats in före 1998 för de tidigare anställda som är födda 1938 – 1941 och delar av antalet anställda födda 1942 har försäkrats (lösts in). Det som är försäkrat är under hur lång tid försäkringen kommer att utbetalas (livslängden). I diagram i avsnitt 3.5 visas hur stor del av åtagandet från före 1998 som är inlöst 2013-2050. Det går inte fullt ut för kommunen att försäkra storleken på utbetalningarna då den anställde har sitt avtal med kommunen som garanterar pensionens storlek enligt avtal med sin beskattningsrätt. I praktiken är försäkringen en form av förvaltning av medel i detta avseende. Går försäkringsbolagets förvaltning bättre än beräknat får kommunen del av överskottet i en överskottsfond. Om det blir stora överskott i fonden kan kommunen välja att använda medlen till ytterligare försäkring av sitt åtagande eller att medlen finns kvar i fonden för att användas till den indexering som följer av pensionsavtalet. Går förvaltningen sämre än beräknat kan kommunen få ytterligare kostnader för att den anställde ska få sin pension. Enligt förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för 2011 förändrades överskottsfonden för Motala kommun positivt under 2010 med 6,2 mnkr varav 5 mnkr användes till ytterligare till ytterligare inlösen och 1,2 mnkr till indexering och Kommunen har totalt sett betalt in 94 mnkr inklusive löneskatt för försäkring av pensionsåtagandet under perioden 2006-2010.

Någon inlösen har inte gjorts 2012 och ingår inte i planen för 2013-2015. Avtalet med KPA gäller tom 2013-12-31.

Kommunen har valt att inte försäkra pensionsavgifterna vid sjukdom hos de an- ställda och det efterlevandeskydd som avtalet ger rätt till. Kommunen har inte heller försäkrat det särskilda avtal som räddningstjänstpersonal har. Detta avtal är antastbart, dvs om personen slutar före en viss ålder ger det inte någon extra pension. Detta finns kvar som avsättning tillsammans med åtagande för några personer som inte gick över till PFA 1998 eller som hann gå i pension innan kommunen valde att försäkra den förmånsbestämda delen 2004.

Pensioner till förtroendevalda som omfattas av PBF är inte försäkrat och kommunen har inte beräknat hur stort detta åtagande är och det ingår därmed inte heller i den redovisning som lämnas. Detta ska göras enligt RKR 2.1.

(9)

3.2.1 Iakttagelser och bedömningar

Kommunen har gjort en försäkringslösning för delar av sitt pensionsåtagande och bygger inte upp någon ny skuld för den förmånsbestämda delen i pensionsavtalet.

Av diagrammet i avsnitt 3.5 framgår hur mycket kommunens pensionskostnader har minskat genom inlösen av åtagandet från före 1998. Det är dock svårt att få en bild av hur mycket kommunens totala pensionskostnader har minskats genom för- säkringslösningen. En mycket översiktlig redovisning av lösningen redovisas i för- valtningsberättelsen i årsredovisningen, men vi saknar en fullständig redovisning enligt RKR 17. Enligt den ska redovisning bland annat lämnas för vilka pensions- förpliktelser som har minskats på grund av försäkringen och storleken av över- skottsmedel. Kommunens avsnitt i förvaltningsberättelsen om pensionslösningen uppfyller inte de krav som ställs i rekommendationen. Det är också en brist att kommunen inte har med åtagandet för de förtroendevaldas pensioner.

3.3 Pensionsavgångar

I diagrammet nedan redovisas hur antalet pensionsavgångar beräknas bli de kommande sju åren enligt kommunens bedömning. Totalt beräknas 766 personer pens- ioneras under perioden. Antalet månadsanställda 2012-06-30 var 3 445 och ca 90

% var tillsvidareanställda. Detta innebär att cirka 22 % av antalet anställda beräk- nas gå i pension under denna sjuårsperiod. De ekonomiska konsekvenserna för pensionskostnaderna redovisas i avsnitt 3.1 och 3.4. Till detta kommer kostnader för rekrytering av ersättare på de tjänster som ska återbesättas.

.

3.4 Pensionspolicy och finanspolicy

Kommunfullmäktige har 2008-11-24 antagit en pensionspolicy för Motala kommun.

Personalnämnden har reviderat den 2011-01-18 för perioden 2009-2012. Policyn innehåller lokala överenskommelser, bland annat för särskild avtalspension och andra möjligheter för anställda under vissa förutsättningar. Policyn reglerar också

46

89 95

109 108

92

122

105

0 20 40 60 80 100 120 140

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Antalet personer som går i

pension per år

(10)

vilka delar av pensionsåtagandet som kommunen tryggar genom försäkring respek- tive beskattningsrätten.

Enligt kommunallagen kap 8 § 3a ska fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Kommunfullmäktige har 2007-10-29 § 172 antagit en finanspolicy. I denna anges att en försäkringslösning för inlösen av delar av ansvarsförbindelsen enligt handlingsplan för framtida pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen. Det anges att fullmäktige i det årliga budgetbeslutet ska ange fatta beslut om utrymme för avsättningar till ansvarsför- bindelsen. Handlingsplanen beskrivs i avsnitt 3.2. Enligt kommunallagen ska före- skrifterna omprövas så snart det finns skäl för det.

3.4.1 Iakttagelser och bedömningar

Vi ser positivt på att kommunen har en pensionspolicy och en finanspolicy där det finns med uppgifter om placering av medel för pensioner. Vi saknar dock uppgifter i denna om att den förmånsbestämda delen årligen försäkras. Detta är också en form av placering av pensionsmedel. Vi saknar också uppgift om att en del av skulden återlånas, dvs. den delen som inte har försäkrats.

3.5 Kommunens underlag

Motala kommun har diagram som visar hur mycket utbetalningarna från ansvars- förbindelsen minskar pga den partiella inlösen som har gjorts. Av diagrammet går också att läsa ut hur stora utbetalningar totalt som kommunen beräknas behöva göra för den del av ansvarsförbindelsen som kvarstår hos kommunen. Det finns också ett diagram som visar utbetalningarna enligt ett av de gamla avtalen PFA och som därmed inte har med hela ansvarsförbindelsen. Båda diagrammen visar utbetalningarna för åren 2013-2050 och är framtagna av KPA i november 2012. Dia- grammet nedan visar utbetalningarna totalt från ansvarsförbindelsen och hur stor del av denna som minskas genom försäkringslösningen.

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000

År Prognos över utbetalningar från ansvarsförbindelsen pga partiell

inlösen tkr. löpande priser (inkl särskild löneskatt)

Minskade utbetalningar pga inlösen födda 19420101 tom 19441215

(11)

Diagrammet visar att kostnaderna för kommunens del av utbetalningarna uppgår till cirka 40 mnkr 2013, minskar något 2014 för att sedan öka till cirka 59 mnkr under 2030 för att därefter minska. Utöver detta kommer de utbetalningar som har minskats genom den särskilda inlösen av pensioner som kommunen har gjort.

Detta belopp uppgår till drygt 6 mnkr per år fram t o m 2022 för att sedan minska successivt. Ökningstakten i utbetalningarna för kommunen bedöms vara som högst 2015-2023 med 2015 och 2016 som de år då den ökar mest. Kostnaderna är i lö- pande priser och inklusive löneskatt. Diagrammet finns endast på bild i kommunen.

I prognosen ingår inte utbetalningar för de delar som inte har försäkrats, kommande försäkringskostnader och kostnader för förtroendevaldas pensioner. De delar av avsättningen (förmånsbestämda delen) som har försäkrats saknas också.

Kommunen beställer en prognos på kostnaderna för innevarande års pensionsskuld samt kostnader och skuld för de kommande tre åren. Beställningen görs till delår och bokslut. Vid granskningstillfället var senaste beställning gjord 2012-08-15. De totala pensionskostnaderna inklusive löneskatt enligt denna redovisas i tabellen nedan.

Enligt KPA 2012-08-15 2012 2013 2014 2015

inkl löneskatt

Pensionsutbetalningar 42 954 43 259 43 140 45 114

Årets intjänande inklusive försäkringsavtal-

sersättning 1) 69 677 65 882 67 986 72 390

Skuldförändring 330 -601 -1 289 -1 313

Finansiell kostnad 1 920 1 371 1 389 1 756

Summa pensionskostnader 114 881 109 911 111 226 117 947

1) Premier inkl avgiftsbestämd ålderspension

3.5.1 Iakttagelser och bedömningar

Kommunen har inte någon aktuell långtidsprognos för samtliga pensionskostnader.

De diagram som finns för kostnaderna framöver visar inlöst del av ansvarsförbin- delsen och delar av de utbetalningar som kommer att belasta kommunen. Dia- grammen är inte framtagna som en långtidsprognos totalt för kommunens kostnader men ger en indikation om kostnadsutvecklingen. Kommunen beställer årligen en total bild över kostnaderna för den närmaste planperioden.

3.6 Pensionskostnadernas påverkan på kommu- nens totalekonomiska förutsättningar och kommunens planer för pensionernas fram- tida utveckling

Kommunens pensionskostnader kommer att öka och därmed ställa ökade krav på kommunens ekonomi. Motala kommun har under sju åren haft ett positivt resultat och har som nämnts tidigare försäkrat en del av pensionsåtagandet. Det egna kapitalet överstiger det samlade åtagandet sedan 2010. Marginalen är inte stor och kommunen behöver ha god framförhållning i planeringen så att man klarar de ökade kostnaderna. Rörelsekapitalet är negativt vilket ger kommunen en sämre ekonomisk handlingsfrihet på kort sikt.

(12)

Kommunen har som vision ”Motala ska vara en innovativ och attraktiv del av Öst- götaregionen där det är enkelt att bo och verka”¹. För ekonomin har kommunen det övergripande målet att ”Motala kommuns ekonomi ska utformas så att varje gene- ration bär kostnaderna för den service som konsumeras”. Kommunen har som mål att resultat 2 i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 2 %.

Det är svårt att utifrån det underlag som finns bedöma utvecklingen av Motala kommuns pensionskostnader på lång sikt då kommunen inte har någon total lång- tidsberäkning av kostnaderna. Den beräkning som finns visar de kostnader som åtagandet i ansvarsförbindelsen kommer att innebära fram till år 2050. (se även avsnitt 3.5).

Pensionskostnaderna kan delas upp i två delar, en del som kommunens utveckling i framtiden påverkar och som belastar resultatet det år de tjänas in. Denna del kan kommunen till viss del påverka genom antalet anställda, löneutveckling osv. Motala kommun har dessutom valt att försäkra den förmånsbestämda delen av pensionsavtalet och då betalas huvuddelen av kostnaderna ut det år de tjänas in eller året efter.

Någon ny skuld byggs inte upp i kommunen. Den andra delen av pensionskostnaderna avser den del som tjänades in före 1998. Dessa kostnader belastar resultatet när de betalas ut och kommunen kan inte påverka deras storlek utöver det man gjort då man genom en försäkringslösning ”löst in” kostnader för viss del av åtagan- det.

Hur stor belastningen blir för kommunen av pensionskostnaderna beror på utvecklingen av kommunens ekonomi i sin helhet. Kommunen klarade i bokslut 2010 och 2011 sitt resultatmål om 2 % före extraordinära kostnader och intäkter, och detta mål bedöms klaras även under 2012, men inte 2013 och 2014. Pensionskostnader- nas andel av skatteintäkter och finansnetto beräknas uppgå till 5,9 % 2012 för att sedan sjunka till 5,5 % 2013 och 2014. 2015 beräknas kostnaderna öka till 5,8 % enligt Mål och Resursplan 2013-2015. Låneskulden till kreditinstitut beräknas öka från 262 mnkr i delårsbokslutet 2012 till 390 mnkr 2015. Kommunens soliditet inklusive hela pensionsåtagandet beräknas öka till 7,34 % 2012 enligt prognosen för året. Vi har inte haft möjlighet att beräkna utvecklingen framåt för soliditeten uti- från det underlag vi har. Kommunen har haft 14 mnkr avsatt för pensioner i balans- räkningen allmänt 2009. Dessa medel har använts till försäkringsinlösen under 2012. Detta har varit en form av placering i egen regi tills medlen har placerats i försäkring. Hanteringen följer inte god redovisningssed.

3.6.1 Iakttagelser och bedömning

De framtida pensionskostnaderna nämns inte särskilt bland kommunens ekonomiska mål, men måste hanteras för att man ska klara 2 procentmålet. En avvägning behöver göras. Kommunen har vidtagit åtgärder genom att man har löst in delar av tidigare åtagande och kommunens mål är att skulden inte ska bli större.

Kommunens redovisning behöver utvecklas för att uppfylla kraven enligt RKR 2.1, 7.1 och 17. På det sätt som kommunens redovisning nu är utformad innebär detta att det inte ges någon helhetsbild av pensionskostnaderna, dess utveckling och den

1 Mål och resursplan 2012-2014 § 159 2011-11-28

(13)

pensionslösning kommunen har gjort i redovisningen. I Mål och resursplan 2012 med plan 2013-2014 framgår pensionskostnaderna o resultatbudgeten. Det framgår inte hur mycket av pensionskostnaderna som är planerad inlösen av pensioner t ex förmånsbestämd del, men några nya avsättningar har inte gjorts under 2012 då kommunen har prioriterat andra ändamål.

Enligt uppgifter i samband med intervjuerna har kommunen inte pratat om pensionsskulden de senaste åren i budgetprocessen. Det har varit någon fråga runt den.

Enligt finanspolicyn ska Kommunfullmäktige i det årliga budgetbeslutet fatta beslut om utrymme för avsättningar till ansvarsförbindelsen. Någon ytterligare inlösen har medel inte avsatts till under 2012 och 2013, vilket inte kommenteras i budgetdokumenten. Kommunen har haft stora investeringar de senaste åren och det finns öns- kemål om ytterligare stora investeringar även inför kommande år.

Avtalet med KPA löper ut i och med 2013 och kommunen har uppmärksammat att det finns behov att uppdatera pensionspolicyn och finanspolicyn.

4 Slutsatser och bedömning

Motala kommun har fattat beslut om försäkringslösning för delar av sitt pens- ionsåtagande. Dessa beslut fattades under 2004 och 2006. Av kommunens finanspolicy framgår att det i det årliga budgetbeslutet i kommunfullmäktige ska fattas beslut om utrymme för avsättningar till ansvarsförbindelsen. Det finns ingen kommentar om detta i budgetdokumenten för 2012 och 2013. Kommu- nens avtal om försäkring löper till 2013-12-31.

Den övergripande revisionsfrågan i vår granskning är:

Vår bedömning är att kommunstyrelsen i huvudsak säkerställer det framtida pensionsåtagandet, men att man behöver aktualisera frågan igen och att förbätt- ringar av redovisningen bör ske, då kommunen inte uppfyller kraven enligt RKR 2.1, 7.1 och 17.

Kommunen behandlade frågan om det framtida pensionsåtagandet för några år sedan och fattade beslut kring detta för att säkerställa att kommunen klarar det framtida åtagandet. Det finns dock anledning för kommunstyrelsen att aktualisera frågan igen, dels för att kommunens försäkringsavtal löper ut i och med ut- gången av 2013 och att avtalet är under omförhandling. Finanspolicyn saknar också uppgifter om att den förmånsbestämda delen försäkras. Något tydligt beslut i budgeten enligt finanspolicyn har inte fattats i samband med de två senast budgetbesluten. Vi bedömer också det som viktigt att kommunen har en aktuell bedömning av samtliga kostnaderna för pensioner på sikt. I samband med att kommunens låneskuld ökar är det också viktigt att kommunen samtidigt följer pensionsåtagandet. Vi saknar åtagandet för förtroendevaldas pensioner i kom-

(14)

munens redovisning och kommunens redovisning av pensionerna följer inte god redovisningssed, vilket försvårar möjligheten att följa hur kommunen säkerstäl- ler sitt åtagande. Vi tar inte ställning till hur kommunen ska säkerställa sitt pensionsåtagande, bara att det sker.

Vi grundar vår bedömning på följande kontrollfrågor:

 Har kommunen uppgifter om framtida kostnader avseende pensioner på lång sikt? Kommunen saknar prognos över de totala kostnaderna för pens- ionerna på lång sikt. Det finns en detaljerad prognos för de närmast tre åren samt en översiktlig bild av kommunens utbetalningar för åtagandet enligt ansvarsförbindelsen.

 Har kommunen gjort någon bedömning av hur dessa kostnader kommer att påverka kommunens totalekonomiska förutsättningar? Kommunen fat- tade 2004 och 2006 beslut om att försäkra delar av pensionsåtagandet och att inte bygga upp någon ny skuld genom att försäkra den förmånsbestämda delen av pensionsavtalet. Kommunen bör göra en aktuell bedömning av kostnaderna på lång sikt för att ha som grund inför kommunens ekonomiska beslut.

 Har kommunen planerat för pensionernas framtida utveckling och vilken påverkan har detta haft på budgetprocessen med utgångspunkt från god ekonomisk hushållning. Kommunen planerade och vidtog åtgärder 2004 och 2006, men den har inte varit aktuell i de senaste årens budgetarbete. Vi bedömer att den bör aktualiseras igen.

(15)

Bilaga 1

Pensionsavtal

PA-KL innebar mycket kortfattat och grovt att tjänstepensionen utgick i form av ett förmånsbestämt tillägg på pensionen. Med avtalet PFA ersattes den förmånsbe- stämda delen med en individuell del för all inkomst under 7,5 förhöjt prisbasbelopp (28 062 kr/mån 2012). Denna del motsvarade 3,5-4,5 % av avgiften till tjänstepens- ion (beroende på vilken avtalsgrupp den anställde hör till). Den enskilde valde själv hur den individuella delen ska förvaltas. För inkomster över 7,5 förhöjt prisbasbelopp utgick en förmånsbestämd pension (kallad KÅP, kompletterande ålders- pension) och mindre individuell del.

Det senast avtalet om kommunal tjänstepension, KAP-KL innebär en successivt ökad individuell del, till 4,5 % fr om 2010 för alla anställda från 21 år. Tidigare gällde från 28 år för vissa grupper. Gränsen för att få del av förmånsbestämd pension (som bytt namn och förkortning till förmånsbestämd pension, FÅP) höjs till 7,5 inkomstbasbelopp. Detta innebär både att färre får del av den förmånsbestämda pensionen och att det blir lägre belopp som denna del beräknas på. Omräknat till månadslön höjs gränsen och underlaget från 28 062 kr till 34 125 kr i 2012 års vär- den. Nivån på pensionen sänks också. Sveriges Kommuner och Landsting har sagt upp avtalet från 2012-12-31. Syftet är att även den förmånsbestämda delen ska by- tas ut mot en avgiftsbestämd del. Förhandlingarna är ännu inte klara.

Det finns en särskild del av avtalet som berör personal inom räddningstjänsten.

Denna del kan upphöra (är antastbar) om personen slutar före en viss ålder. Av den avsättning som Motala kommun har för pensioner 2012-08-31 avsåg 14,8 mnkr detta.

I avtalen ingår också pension till efterlevande, livränta med mera. Det finns dessutom regler för om och att pension intjänad enligt tidigare avtal nu ska utgå i större utsträckning än tidigare samt andra övergångsbestämmelser. I avtalet finns också möjligheter att teckna avtal om särskild ålderspension. Detta kan tecknas enskilt, men det finns också ett särskilt avtal som gäller arbetstagare inom räddningstjäns- ten.

I praktiken innebär avtalen för kommunens del att största delen av det nyintjä- nande som sker efter 1998 utbetalas årligen via Pensionsvalet AB till de försäk- ringsbolag de anställda har valt och påverkar därmed inte det framtida pensionså- tagandet. De beräkningstekniska grunderna för det åtagande kommunen har kvar

(16)

regleras från och med år 2008 enligt RIPS 07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Tidigare gjordes beräkningarna enligt P-finken (Pensionsfinansierings- kommitténs betänkande). 2011 sänktes räntan utifrån det allmänna ränteläget enligt reglerna i RIPS 07 vilket fick till följd att den kommunala avsättningen och an- svarsförbindelsen ökade.

Det finns ett särskilt avtal för pension till förtroendevalda (PBF). Detta avtal gäller fr o m 2003-01-01 och ersatte ett tidigare avtal, PRF-KL.