RP 197/2013 rd INNEHÅLL

Full text

(1)

296811

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 och 11 § i lagen om studiestöd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om

studiestöd ändras.

I enlighet med regeringens strukturpolitiska program föreslås att nivån på studiepenning- en för högskolestuderande höjs kostnadsneut- ralt då den tid som berättigar till studiestöd förkortas. Höjningen av studiepenningen di- mensioneras utifrån den permanenta kost- nadseffekt som följer av att studiestödstiden förkortas.

Det föreslås att studiepenningens månatliga belopp i högskolor höjs med cirka 11 pro- cent.

I enlighet med programmet föreslås att den tid som berättigar till studiestöd för avläg- gande av en högskoleexamen förkortas med fem stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen

bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berätti- gar till stöd är högst nio stödmånader per läs- år som ingår i examens omfattning, förlängd med fem stödmånader. Den tid som berätti- gar till stöd för ett halvt läsår som överskri- der de fulla läsår är dock fem stödmånader.

Syftet med ändringarna är att förbättra stu- diestödet så att det räcker bättre till för att motivera till heltidsstudier samt att förkorta studietiderna och förlänga arbetskarriärerna för studerande som inleder sina första hög- skolestudier höstterminen 2014 eller senare.

Propositionen hänför sig till budgetproposi- tionen för 2014 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2014.

—————

(2)

INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ...1

INNEHÅLL...2

MOTIVERING...3

1 Nuläge...3

1.1 Lagstiftning och praxis ...3

1.2 Den internationella utvecklingen ...5

1.3 Bedömning av nuläget ...5

2 Föreslagna ändringar ...8

2.1 Målsättning ...8

2.2 Alternativ ...8

2.3 Föreslagna ändringar...8

3 Propositionens konsekvenser...10

3.1 Ekonomiska konsekvenser...10

3.2 Konsekvenser för den studerandes ekonomi och ställning ...10

3.3 Konsekvenser för myndigheterna ...12

4 Beredningen av propositionen...12

5 Samband med andra proposi-tioner...13

6 Närmare bestämmelser...13

7 Ikraftträdande...13

8 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning...14

LAGFÖRSLAG...15

Lag om ändring av 7 och 11 § i lagen om studiestöd ...15

BILAGA...17

PARALLELLTEXT...17

Lag om ändring av 7 och 11 § i lagen om studiestöd ...17

(3)

MOTIVERING 1 Nuläge

1.1 Lagstiftning och praxis

Stödtiden per examen i högskolestudier Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) kan i en högskola fås för avläg- gande av examen eller vetenskaplig påbygg- nadsexamen eller för fullgörande av ett sär- skilt yrkesutbildande fortbildningsprogram.

Den som avlagt högskoleexamen kan få stu- diestöd för fullgörande av en enskild studie- helhet, om tilläggsstudierna ger yrkesbehö- righet eller tjänstebehörighet.

I 7 § i lagen om studiestöd föreskrivs om den tid som berättigar till studiestöd. Enligt paragrafens 3 mom. bestäms den tid som be- rättigar till stöd för avläggande av en högsko- leexamen på basis av examens omfattning enligt universitetslagen (558/2009) eller yr- keshögskolelagen (351/2003) så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmå- nader per sådant läsår som innefattas i exa- mens omfattning, utökad med tio stödmåna- der. För ett sådant halvt läsår som följer på de fulla läsåren är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader. Om en stude- rande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas stu- diestödet enligt 4 mom. separat för avläg- gandet av den lägre och den högre högskole- examen. Den tid som berättigar till stöd upp- går dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning.

Den tid som berättigar till stöd i fråga om en sådan lägre och högre högskoleexamen i vil- ken huvudämnet eller den ämnesgrupp till vilket huvudämnet hör är asiatiska och afri- kanska språk och kulturer är dock samman- lagt högst 64 stödmånader. Enligt 6 mom. i fråga om en examen som avläggs vid en ut- ländsk högskola bestäms den tid som berätti- gar till studiestöd på de grunder som anges i 7 § och på basis av examens omfattning.

Enligt lagens 7 § 7 mom. om en studerande som har beviljats studiestöd för högskolestu- dier men som inte har avlagt högskoleexa-

men inleder studier för en andra högskoleex- amen, beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av den tid som berättigar till stöd. Om den studerande har antagits för att avlägga både en lägre och en högre högsko- leexamen beaktas de stödmånader som an- vänts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av examinas sammanlagda stödtid. Enligt 3 § 3 punkten i lagen om stu- diestöd avses med stödmånad en månad un- der vilken studeranden får studiepenning el- ler bostadstillägg.

I statsrådets förordning om universitetsex- amina (794/2004) som givits med stöd av universitetslagen föreskrivs om universitets- studiernas dimensionering och omfattning.

Enligt 5 § i förordningen är grunden för di- mensioneringen av studierna en studiepoäng.

Studiekurserna poängsätts enligt den arbets- mängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att full- göra ett läsårs studier, motsvarar 60 studie- poäng. De målsatta tiderna för avläggande av examina har dimensionerats så att 60 studie- poäng ska avläggas under ett läsår. De studi- er som krävs för lägre högskoleexamen om- fattar 180 studiepoäng och den målsatta tiden för avläggande av examen är tre läsår. De studier som krävs för kandidatexamen i bild- konst omfattar 210 studiepoäng och den mål- satta studietiden är då tre och ett halvt läsår.

De studier som krävs för högre högskoleex- amen omfattar 120 studiepoäng. De studier som krävs för ett utbildningsprogram som le- der till högre högskoleexamen och som riktar sig särskilt till utländska studerande omfattar minst 90 studiepoäng. De studier som krävs för psykologie magisterexamen, musikmagis- terexamen och odontologie licentiatexamen omfattar 150 studiepoäng. De studier som krävs för veterinärmedicine och medicine li- centiatexamen omfattar 180 studiepoäng.

Inom det medicinska och odontologiska om- rådet kan universitetet ordna den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbild- ningen. Omfattningen av de studier som då krävs är 360 studiepoäng för medicine licen-

(4)

tiatexamen och 330 studiepoäng för odonto- logie licentiatexamen.

Med stöd av bemyndigandet i studie- stödslagen 7 § 8 mom. ges närmare bestäm- melse om den maximala studietiden som be- rättigar till studiestöd för universitetsexamina av olika omfattning i 6 § i förordningen om studiestöd (260/1994). Tiden som berättigar till stöd för avläggande av olika examina har beräknats på basis av grunderna i 7 § 3 mom.

i studiestödslagen, så att den tid som berätti- gar till stöd är högst nio stödmånader per så- dant läsår som innefattas i examens omfatt- ning, utökad med tio stödmånader. För ett sådant halvt läsår som följer på de fulla läs- åren är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader. För universitetsexamina är antalet stödmånader vid studier för lägre hög- skoleexamen således högst

1) 37 när examen omfattar 180 studiepo- äng,

2) 42 när examen omfattar 210 studiepo- äng.

Antalet stödmånader vid studier för högre högskoleexamen är högst

1) 24 när examen omfattar 90 studiepoäng, 2) 28 när examen omfattar 120 studiepo- äng,

3) 33 när examen omfattar 150 studiepo- äng,

4) 37 när examen omfattar 180 studiepo- äng.

Om en studerande har antagits för att av- lägga lägre och högre högskoleexamen, är antalet stödmånader dock sammanlagt högst

1) 55 när lägre och högre examen tillsam- mans omfattar 300 studiepoäng,

2) 60 när lägre och högre examen tillsam- mans omfattar 330 studiepoäng,

3) 64 när lägre och högre examen tillsam- mans omfattar 360 studiepoäng.

Om det inte ingår någon lägre högskoleex- amen i utbildningen, är antalet stödmånader vid studier för högre högskoleexamen högst

1) 60 när examen omfattar 330 studiepo- äng,

2) 64 när examen omfattar 360 studiepo- äng.

I förordningen om yrkeshögskolor (352/2003) som utfärdats med stöd av yrkes-

högskolelagen föreskrivs om yrkeshögskole- examinas omfattning. Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 180, 210, 240 eller 270 studiepoäng (änd- ringen av 5 § 546/2013 träder i kraft den 1 januari 2014). Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är 60 eller 90 studiepoäng.

Antalet stödmånader för avläggande av yr- keshögskoleexamen är enligt 7 § i förord- ningen om studiestöd högst

1) 37 när examen omfattar 180 studiepo- äng,

2) 42 när examen omfattar 210 studiepo- äng,

3) 46 när examen omfattar 240 studiepo- äng,

4) 51 när examen omfattar 270 studiepo- äng.

Antalet stödmånader vid studier för högre yrkeshögskoleexamen är högst

1) 19 när examen omfattar 60 studiepoäng, 2) 24 när examen omfattar 90 studiepoäng.

Enligt 7 a § i lagen om studiestöd kan den maximitid för studiestöd som avses i 7 § 3 mom. och som beviljas för avläggande av en högskoleexamen förlängas så att den om- fattar den återstående tiden av studierna.

Villkoret för en förlängning av maximitiden är att den studerande visar att studierna för- dröjts på grund av sjukdom som avsevärt in- verkat på framgången i studierna eller av nå- got annat synnerligen vägande skäl, och stu- dier på heltid under högst ett läsår anses vara en förutsättning för avläggande av examen.

Förlängning av maximitiden för studiestöd för avläggande av examen kan beviljas för sammanlagt högst nio stödmånader.

Studiepenningens belopp för högskolestu- derande

Enligt 2 § i lagen om studiestöd beviljas som studiestöd studiepenning, bostadstillägg samt statsborgen för studielån. I 11 § i lagen om studiestöd föreskrivs om studiepenning- ens belopp. Studiepenningens grundbelopp är beroende av studerandens ålder, boendeform, familjeförhållanden och läroanstalt. Studie- penningens grundbelopp kan höjas eller sän-

(5)

kas på basis av föräldrarnas inkomster. För- äldrarnas inkomster dock inte minskar stu- diepenningens belopp för högskolestuderan- de. För en högskolestuderande som bor hos en förälder är studiepenningens grundbelopp 55 euro per månad om studeranden är under 20 år och 122 euro om studeranden har fyllt 20 år. För en högskolestuderande under 18 år som bor självständigt är studiepenningens grundbelopp 145 euro i månaden. För en högskolestuderande som är myndig, gift eller underhållsskyldig är studiepenningens max- imibelopp 298 euro i månaden.

Enligt 12 § i lagen om studiestöd är studie- penningens belopp detsamma som i högsko- lorna vid studier i yrkesläroanstalter utom- lands, sådana utbytesstudier utomlands under minst två månader som anknyter till yrkesut- bildning som genomförs i hemlandet, yrkes- utbildning som genomförs på Åland, när stu- diesociala förmåner inte hör till studierna samt vid studier inom den steinerpedagogis- ka lärarutbildningen vid läroanstalten Snell- man-korkeakoulu, med undantag för studier inom den allmänna studielinjen.

För en högskolestuderande som bor hos en förälder och en högskolestuderande under 18 år som bor självständigt kan studiepenning- ens grundbelopp höjs på basis av föräldrarnas inkomster. Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster en- ligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 20 700 euro per år, kan en studiepen- ning på 55 euro höjas med högst 75 euro och en studiepenning på 122 euro samt en studie- penning på 145 euro med högst 145 euro.

Höjningen minskas med 10 procent för varje helt belopp av 2 070 euro som överskrider inkomstgränsen. Om det sammanlagda be- loppet av föräldrarnas inkomster överstiger 39 000 euro, betalas ingen höjning.

1.2 Den internationella utvecklingen I de nordiska länderna uppmuntras de stu- derande till heltidsstudier genom ett studie- stöd som utbetalas till den studerande själv. I Finland, Sverige, Danmark och Norge består stödet av såväl en studiepenning som ett stöd

i låneform. Tyngdpunkten i studiestödet för den högre utbildningen ligger i Sverige och Norge på lån, medan den i Danmark och Fin- land ligger på studiepenning. I Island består stödet helt och hållet av lån. När det gäller studiepenningens andel av studiestödet place- rar sig Finland på andra plats efter Danmark.

I Norge är stödtiden för en högskoleexa- men den normativa tiden för avläggandet av examen plus högst ett år. I Danmark kan man från och med den 1 juli 2014 för en högsko- leexamen få stöd för den normativa tiden om studierna har inletts senare än två år efter att studierna som ger högskolbehörighet har av- lagts. Om studierna har inletts senast två år efter att studierna som ger högskolbehörighet har avlagts är stödtiden per examen den nor- mativa tiden för avläggandet av examen för- längd med 12 månader. I Finland är stödtiden den målsatta tiden förlängd med 10 stödmå- nader. I Sverige finns ingen särskild maximal studiestödtid per examen, utan stödet beviljas normalt för 40 veckor per år och den maxi- mala tiden för alla högskolestudier är i regel 240 veckor, vilket motsvarar sex läsår vid heltidsstudier. I Island får man studiestöd för en tid som beräknas enligt examens omfatt- ning.

Sett till det totala beloppet (studiepenning, bostadstillägg och studielån) är studiestödet i Finland lägst i Norden. Det maximala månat- liga beloppet av studiestödet är höstterminen 2013 för en högskolestuderande som bor självständigt 799 euro i Finland, cirka 1 110 euro i Sverige, cirka 1 163 euro i Norge, cir- ka 1 165 euro i Danmark och cirka 961 euro i Island.

1.3 Bedömning av nuläget

Tiden för avläggande av en högskoleexa- men och användningen av studiestöd

För att främja en mera systematisk använd- ning av studiestödet vid högskolestudier övergick man i början av höstterminen 2011 till ett förfarande enligt vilket stödet beviljas i två steg enligt den nuvarande högskoleexa- mensmodellen. För att främja heltidsstudier gjordes uppföljningen av studieframgången

(6)

samtidigt såväl striktare som enhetligare.

Dessutom definierades månader då endast bostadstillägg lyfts som stödmånader. Effek- terna av dessa reformer kan utvärderas tidi- gast år 2016 då de första statistiska uppgif- terna finns tillgängliga om dem som inlett sina studier höstterminen 2011 och om hur de avlagt examen.

I syfte att begränsa studietiderna föreskri- ver lagstiftningen om universitet och yrkes- högskolor att examina ska avläggas inom en målsatt tid, som motsvarar studiernas omfatt- ning samt om inom vilken tid de studerande ska fullgöra de studier som leder till examen.

Avsikten med den finansieringsmodell för universiteten som togs i bruk 2013 och den finansieringsmodell för yrkeshögskolor som träder i kraft år 2014 är att i enlighet med re- geringsprogrammet stödja målen för utbild- ningen, såsom bland annat förbättrad genom- strömning i utbildningen och snabbare över- gång till arbetslivet. I finansieringen av hög- skolorna beaktas antalet avlagda examina och antalet studerande som fullgjort minst 55 studiepoäng under läsåret.

Enligt Statistikcentralen avlades år 2012 vid universiteten 13 800 högre högskoleexa- mina och 13 100 lägre högskoleexamina.

Mediantiden för avläggande av högre hög- skoleexamen var 6,5 år (Statistikcentralen, Universitetsutbildning 2012). Vid yrkes- högskolorna avlades 2012 enligt Statistikcen- tralen 23 900 examina, av vilka 1 700 var högre yrkeshögskoleexamina (Statistikcen- tralen, Yrkeshögskoleutbildning 2012). En- ligt den senaste statistiken Studiernas gång som statistikcentralen publicerat hade av de nya studerande som inlett sina studier år 2006 före utgången av år 2011 49 procent fullgjort sin universitetsutbildning inom fem och ett halvt år. Av dem avlade 21 procent högre högskoleexamen och 28 procent lägre högskoleexamen. Av de nya studerande som inlett sina yrkeshögskolestudier år 2007 full- gjorde 41 procent studierna inom fyra och ett halvt år (Statistikcentralen, Studiernas gång 2011).

Studiestöd beviljas och betalning av stödet fortsätts i praktiken endast om den studeran- de har studierätt vid en högskola och har an-

mält sig som närvarande vid högskolan. An- vändningstiden för de studiestödsmånader som beviljas för avläggande av en högskole- examen är inte begränsad till ett visst antal läsår. Studeranden kan således använda stödmånaderna inom ramen för sin studierätt t.ex. under sju års tid genom att lyfta studie- stöd endast några månader per läsår eller ge- nom att frivilligt betala tillbaka studiepen- ning och bostadstillägg som han eller hon lyft för en studiemånad. Bestämmelser om inom vilken tid den studerande har rätt att av- läggs examen ingår i universitetslagen och yrkeshögskolelagen.

Enligt gällande universitetslag har en stu- derande som har antagits för att studera för såväl lägre som högre högskoleexamen rätt att avlägga examina inom en tid som med högst två år överskrider den sammanlagda målsatta tiden för examina. En studerande som har antagits för att studera endast för lägre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst ett år överskrider den målsatta tiden för examen.

En studerande som har antagits för att stude- ra endast för högre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst två år överskrider den målsatta tiden för examen. I den tid det tar att avlägga exa- men inräknas inte frånvaro som beror på fullgörande av frivillig militärtjänst eller skyldigheten att försvara landet eller på mo- derskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet.

I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte annan frånvaro på högst fyra terminer under vilka den studerande har anmält sig som frånvarande.

Enligt yrkeshögskolelagen ska en heltids- studerande slutföra de studier som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshög- skoleexamen inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning. En studerande kan på basis av en frånvaroanmälan vara frånvarande under sammanlagt två läsår.

Denna tid räknas inte in i maximistudietiden.

Enligt Folkpensionsanstaltens statistik var år 2012 medianen för antalet stödmånader som använts för avläggande av högre yrkes- högskoleexamen 54 stödmånader. Av dem som avlagt högre yrkeshögskoleexamen hade

(7)

cirka 3 050 använt 46—54 stödmånader och cirka 5 600 hade använt 55 stödmånader eller fler. Av dem som avlagt högre yrkeshögsko- leexamen hade cirka 1 400 inte använt en enda stödmånad. Medianen för avläggande av lägre högskoleexamen var 46 stödmåna- der år 2012. Cirka 2 700 av dem som avlagt lägre högskoleexamen hade använt 46—54 stödmånader och cirka 3 200 hade använt 55 stödmånader eller mer. Av dem som avlagt lägre högskoleexamen hade 675 inte använt en enda stödmånad. Medianen för dem som avlade yrkeshögskoleexamen 2012 var 35 stödmånader. Av dem som avlagt yrkeshög- skoleexamen hade cirka 3 950 inte använt en enda stödmånad.

Enligt den studentundersökning som kart- lade högskolestuderandenas studier och ut- komst (Studentundersökning 2010. Högsko- lestudenternas utkomst och studier, Under- visnings- och kulturministeriets publikationer 2010:18, på finska) utgör studiepenningens och bostadstilläggets andel av alla studeran- des utkomst cirka hälften. Över hälften av alla högskolestuderande och 72 procent av åldersgruppen 18—24 år lyfte stöd 7—9 må- nader under läsåret. Av alla studerande lyfte 12 procent stöd 10—12 månader under året, de studerade alltså också under sommaren.

Enligt de studerande som besvarade enkäten berodde den begränsade användningen av studiestöd bland annat på de inkomstgränser som påverkar möjligheten att lyfta studie- stöd, på att tillräckliga studieprestationer saknats och på att de ville försäkra sig om att antalet stödmånader skulle räcka till. Av uni- versitetsstuderandena hade 29 procent inte alls lyft studiestöd, medan motsvarande andel för yrkeshögskolestuderandena var 15 pro- cent.

Studiepenningens belopp och stödmotta- garna

Studiepenningens belopp höjdes senast ge- nom lagen om ändring av lagen om studie- stöd (1388/2007), som trädde i kraft vid in- gången av höstterminen 2008. Studiestödets belopp höjdes då med 15 procent och de

minsta studiepenningarna höjdes med minst 16 euro.

Regeringen avlät i september 2013 till riksdagen en proposition med förslag till la- gar om ändring av lagen om studiestöd och av 2 § i lagen om stöd för skolresor för stude- rande i gymnasieutbildning och yrkesutbild- ning (RP 116/2013 rd), där det föreslås att studiepenningens grundbelopp och beloppen för förhöjningarna för så kallade mindre be- medlade enligt 11 § 1 och 3 mom. i lagen om studiestöd höjs läsårsvis såsom föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

Under läsåret 2012/2013 ficks enligt Folk- pensionsanstaltens statistik sammanlagt cirka 167 200 högskolestuderande studiestöd. Av de 140 160 högskolestuderande som fick stu- diestöd i december 2012 bodde 1 107 av dem som var under 20 år och 7 254 av dem som fyllt 20 år hos en förälder. Det fanns inte en enda självständigt boende högskolestuderan- de under 18 år som fick studiestöd. Antalet högskolestuderande som fyllt 18 år och som bodde självständigt var cirka 115 000. Anta- let högskolestuderande stödmottagare som var gifta eller underhållsskyldiga var cirka 13 000.

Enligt Statistikcentralen var år 2011 lågin- komstgraden för studerande 27 procent och särskilt bland unga studerande som bodde självständigt var andelen låginkomsttagare hög. Som låginkomsttagare anses en person vars hushålls disponibla inkomster per kon- sumtionsenhet understiger 60 procent av me- dianinkomsterna. Låginkomstgränsen var år 2011 för en persons hushåll 13 640 euro, dvs.

cirka 1 140 euro i månaden (Statistikcentra- len: Inkomstfördelningsstatistik 2011, Lågin- komsttagare).

Enligt studentundersökningen (Studentun- dersökning 2010. Högskolestudenternas ut- komst och studier, Undervisnings- och kul- turministeriets publikationer 2010:18, på finska) utgjordes i medeltal cirka hälften av de studerandes utkomst av studiepenningar och bostadstillägg och cirka hälften av de högskolestuderandes totala inkomster av in- komster av förvärvsarbete. Två procent av högskolestuderandena var tvungna att månat- ligen ansöka om utkomststöd för att klara av

(8)

sina utgifter. Över 70 procent av alla stude- rande uppgav att de behövde mer pengar per månad än det sammanlagda maximala belop- pet av studiepenningen och bostadstillägget (499,60 euro) för att klara sig ekonomiskt.

Högskolestuderandenas månatliga inkomst under läsåret var i medeltal 821 euro. För unga, 18—24-åriga studerande var den ge- nomsnittliga inkomsten under läsåret 700 euro per månad, varav 65 procent utgjordes av studiepenning och bostadstillägg.

2 Föreslagna ändringar 2.1 Målsättning

Ett av de mest centrala problemen med stu- diestödet är att det inte är tillräckligt för stu- dier på heltid. Ett av målen för regeringens strukturpolitiska program är att förbättra de studerandes förutsättningar och motivation för att studera, bli färdiga och söka sig ut på arbetsmarknaden. Det föreslås ändringar i stödtiden per examen i högskolestudier och i studiepenningens belopp för att studiestödet ska räcka bättre till och motivera till helhets- studier och för att förkorta studietiderna och förlänga arbetskarriärerna.

2.2 Alternativ

Den förkortning av stödtiden per examen och den höjning av studiepenningens belopp för högskolestuderande som föreslås i reger- ingens strukturpolitiska program kan inriktas så att de gäller studier som inleds efter att la- gen trätt i kraft. Då bestäms stödtiden och studiepenningens belopp enligt en tidpunkt då studierna inleddes.

En studerande kan ha studierätt för studier som leder till två eller flera högskoleexami- na. Om stödtiden och studiepenningens be- lopp fastställs enligt när studierna inletts kunde det leda till svåra tolkningssituationer när det gäller verkställande av studiestöd vid byte av studier, exempelvis vid beviljandet av studiestöd, vi uppföljning av tillräcklig framgång i studierna och då studiestöd beta- las tillbaka frivilligt.

Höjningen av studiepenningen kunde gälla till exempel alla högskolestuderande som be- viljas stöd från och med den 1 augusti 2014.

Detta alternativ skulle dock innebära en be- tydande ökning av utgifterna för studiestödet genast då lagen träder i kraft samt en mindre höjning av studiepenningen då den inbespar- ing som förkortningen av stödtiden väntas leda till skulle fördelas på ett större antal mottagare.

Man kunde överväga att om några år bevil- ja alla högskolestuderande en studiepenning som är högre än den föreslagna, när det finns färre stödmottagare som inlett sina första högskolestudier före den 1 augusti 2014 och kostnadsökningen därför skulle vara mindre.

Då skulle alla högskolestuderande som är be- rättigade till stöd beviljas studiepenning en- ligt samma grund oberoende av vid vilken tidpunkt studierna inletts, vilket skulle leda till större jämlikhet och göra verkställandet av systemet klarare.

2.3 Föreslagna ändringar

Det föreslås att stödtiden per examen som regleras i 7 § 3 mom. i lagen om studiestöd ändras så att den tid som berättigar till stu- diestöd för avläggande av en högskoleexa- men förkortas så, att tiden bestäms enligt den omfattningen som föreskrivits för examen i fråga, så att den tid som berättigar till stöd är

(9)

högst nio stödmånader per läsår som ingår i omfattningen av examen förlängd med fem stödmånader. För ett halvt läsår som över- skrider de fulla läsåren är den tid som berät- tigar till stöd dock fem stödmånader. Stödti- den per examen skulle jämfört med den nu- varande stödtiden förkortas med fem måna- der. För examina vilkas omfattning inte är fulla läsår skulle för ett halvt läsår som över- skrider fulla läsår den tid som berättigar till stöd dock fortfarande vara fem stödmånader.

I detta moment hänvisas inte längre till om- fattning enligt universitetslagen eller yrkes- högskolelagen eftersom studier som leder till en högskoleexamen och som berättigar till studiestöd kan avläggas också vid Försvars- högskolan. Dessutom har till riksdagen över- lämnats en proposition med förslag till lag om Polisyrkeshögskolan samt vissa lagar som har samband med den (RP 64/2013 rd), enligt vilken med högskola i studiestödslagen också avses Polisyrkeshögskolan och de stu- dier som avläggs där skulle berättiga till stöd på de villkor som bestäms i lagen om studie- stöd.

Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas studiestödet separat för avläggandet av den lägre och den högre högskoleexamen i enlighet med 7 § 4 mom. Den tid som berät- tigar till stöd uppgår dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning. Förkortningen av stödtiden på föreslaget sätt skulle påverka tillämpningen av 4 mom. så att till exempel för avläggande av en lägre högskoleexamen på 180 studie- poäng och en högre högskoleexamen på 120 studiepoäng, dvs. för avläggande av en hög- skoleexamen på sammanlagt 300 studiepo- äng beviljas stöd för sammanlagt högst 50 stödmånader. Av dessa beviljas högst 32 stödmånader för avläggande av lägre högsko- leexamen och högst 23 för avläggande av högre högskoleexamen, så att den tid som be- rättigar till stöd ändå är sammanlagt högst 50 stödmånader. Den stödtid som beviljas för avläggande av högre högskoleexamen skulle vara beroende av hur många stödmånader den studerande använt för avläggandet av

lägre högskoleexamen. Det föreslås inga änd- ringar i paragrafens 4 mom., så den tid som berättigar till stöd i fråga om en sådan lägre och högre högskoleexamen i vilken huvud- ämnet eller den ämnesgrupp till vilket hu- vudämnet hör är asiatiska och afrikanska språk och kulturer är således fortfarande sammanlagt högst 64 stödmånader.

I lagens 11 § föreskrivs om studiepenning- ens belopp. Ändringar föreslås i studiepen- ningens belopp för högskolor som bestäms enligt 11 § 1 mom. 1—4 punkten och dessut- om föreslås att till det inledande stycket i 1 mom. fogas en hänvisning till 12 §, som fö- reskriver om höjning av studiepenningen till samma nivå som i högskolorna.

Enligt det inledande stycket i gällande moment är om inte något annat följer av 3 el- ler 4 mom. eller av 17, 19 eller 20—22 § är studiepenningen per månad det belopp som bestäms i 1—4 punkten. I 3 och 4 mom., som det hänvisas till i det inledande stycket, be- stäms att en förhöjning till så kallade mindre bemedlade kan ges på basis av föräldrarnas inkomster, i 17 § bestäms hur studerandens egna inkomster beaktas, i 19 § hur föräldrar- nas inkomster beaktas så att de minskar stö- det, i 21 § om minsta belopp som beviljas och i 22 § om beaktande av skattepliktiga in- komster.

De studiepenningbelopp i högskolor som anges i 11 § 1 mom. 1—4 punkten föreslås höjas med cirka 11 procent. I högskolor skul- le studiepenningens belopp per månad för studerande som bor hos en förälder höjas från 55 euro till 61 euro, om studeranden är under 20 år, och från 122 euro till 135 euro om studeranden har fyllt 20 år. För högskole- studerande som inte bor hos en förälder skul- le studiepenningens belopp per månad höjas från 145 euro till 161 euro, när studeranden är under 18 år. För en myndig, självständigt boende studerande, en gift eller underhålls- skyldig studerande skulle studiepenningens belopp per månad höjas från 298 euro till 331euro. De studiepenningbelopp per månad som föreskrivs i dessa punkter för andra lä- roanstalter än högskolor skulle inte ändras.

I lagens 11 § 3 mom. bestäms om höjning- ar för så kallade mindre bemedlade. Enligt

(10)

gällande 3 mom. 1 punkt kan en studiepen- ning på 55 euro höjas med högst 75 euro. En- ligt momentets 3 punkt kan en studiepenning på 122 euro höjas med högst 145 euro och enligt 5 punkten kan en studiepenning på 145 euro höjas med högst 145 euro. 1, 3 och 5 punkten i 3 mom. skulle ändras i enlighet med de grundbelopp som föreslås för 1 mom.

så att en studiepenning på 61 euro kan höjas med högst 75 euro, en studiepenning på 135 euro med högst 145 euro och en studiepen- ning på 161 euro med högst 145 euro. För- höjningens belopp skulle alltså inte ändras.

3 Propositionens konsekvenser 3.1 Ekonomiska konsekvenser

De ändringar som föreslås i propositionen har konsekvenser för anslagsbehovet under moment 29.70.55 Studiepenning och bo- stadstillägg. Höjningen av studiepenningen med cirka 11 procent för dem som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti el- ler därefter beräknas öka anslagsbehovet år 2014 med cirka 3,5 miljoner euro. År 2015 beräknas tilläggsbehovet till 10,3 miljoner euro. Högst skulle utgiftsökningen vara år 2022, då den uppgår till cirka 32 miljoner euro. Förkortningen av stödtiden skulle från och med år 2018 gradvis minska utgifterna för Studiepenning och bostadstillägg. Denna spareffekt väntas nå maximal nivå från och med år 2022 och beräknas då vara 31 miljo- ner. Ändringen som innebär att studiepen- ningen höjs och stödtiden förkortas uppskatt- tas vara kostnadsneutral från och med år 2020. Anslagsberäkningen baserar sig på an- talet studerande som första gången tar emot

en studieplats vid en högskola, den genom- snittliga användningsgraden för studiestödet, samt de genomsnittliga kalkylerade kostna- derna.

Varje läsår inleder i medeltal 51 000 stude- rande studier vid universitet och yrkes- högskolor för att avlägga en högskoleexa- men. Av dem som inleder studier är enligt Statistikcentralen vid universiteten 72 pro- cent och vid yrkeshögskolorna 80 procent sådana som tar emot sin första studieplats.

Av högskolestuderandena utnyttjar i medeltal 64 procent regelbundet studiestöd. Av dem som är berättigade till studiestöd inleder upp- skattningsvis 24 400 studerande sina första högskolestudier och av dem är universitets- studerandenas andel uppskattningsvis 8 300 och yrkeshögskolestuderandenas andel 16 100. Uppskattningsvis 16 100 (66 %) stu- derande får bostadstillägg. Den största grup- pen bland de högskolestuderande som får studiestöd är myndiga studerande som bor självständigt och de får ofta både studiepen- ning och bostadstillägg. En del av högskole- studerandena bor hos sina föräldrar i början av studietiden och endast få studerande be- räknas bo hos sina föräldrar hela studietiden.

3.2 Konsekvenser för den studerandes ekonomi och ställning

Förkortningen av stödtiden skulle år 2014 påverka stödtiden för uppskattningsvis 8 300 universitetsstuderande och 16 100 yrkeshög- skolestuderande som inleder studier för att avlägga en högskoleexamen. Det maximala studiestödet för en myndig självständigt bo- ende studerande som inleder sina första hög- skolestudier den 1 augusti 2014 eller senare skulle från och med den 1 augusti 2014 stiga från 799,60 euro till uppskattningsvis 936,92 euro, om man beaktar beloppet av indexför- höjningen av studiepenningen med cirka 1,3 procent samt höjningen av beloppet av stats- borgen för studielån från 300 euro till 400 euro, vilka föreslås i regeringens proposition (RP 116/2013 rd). Exempelvis för en stude- rande som första gången inleder studier om- fattande 300 studiepoäng vid en högskola den 1 augusti 2014 eller senare skulle stödti-

(11)

den vara 50 stödmånader. För en myndig självständigt boende studerande som bedriver lika omfattande studier skulle det maximala studiestödet från och med den 1 augusti 2014 vara uppskattningsvis 903,49 euro och stöd- tiden per examen 55 stödmånader om hög- skolestudierna inletts första gången före den

1 augusti 2014. Maximibeloppet för högsko- lestuderandenas studiepenning skulle bero på när högskolestudierna inletts för första gång- en. Studiepenningens belopp i högskolor från och med den 1 augusti 2014* (€/mån):

Den studerandes ålder och

boendeform Studiepenningens grund- belopp om första högsko- lestudier har inletts före den 1 augusti 2014

Studiepenningens grund- belopp om första högsko- lestudier har inletts den 1 augusti 2014 eller därefter

Maximibeloppet av för- höjningen på basis av för- äldrarnas inkomster Gift eller underhållsskyl-

dig 301,89 335,32 Ingen förhöjning

Fyllt 18 år, bor självstän-

digt 301,89 335,32 Ingen förhöjning

Under 18 år, bor själv-

ständigt 146,89 163,10 146,89

Fyllt 20 år, bor hos en

förälder 123,59 136,76 146,89

Under 20 år, bor hos en

förälder 55,72 61,80 75,98

Studiepenningens och studiestödets maximibelopp i högskolor från och med den 1 augusti 2014* (€/mån):

Studiepenningens maximibelopp (studie- penningens grundbelopp + maximibeloppet för förhöjningarna för mindre bemedlade)

Studiestödets maximibelopp (studiepenning + bostadstillägg för självständigt boende 201,60 € + statsborgen för studielån 400 €) Den studerandes ål-

der och boendeform

De första högskole- studierna inletts före 1.8.2014

De första högskole- studierna inletts 1.8.2014 eller däref- ter

De första högskole- studierna inletts före 1.8.2014

De första högskole- studierna inletts 1.8.2014 eller däref- ter

Gift eller under-

hållsskyldig 301,89 335,32 903,49 936,92

Fyllt 18 år, bor

självständigt 301,89 335,32 903,49 936,92

Under 18 år, bor

självständigt 293,78 309,99 895,38 911,59

Fyllt 20 år, bor hos

en förälder 270,48 283,65 670,48 683,65

Under 20 år, bor

hos en förälder 131,70 137,78 531,70 537,78

(12)

*I kalkylerna har beaktats den förhöjning av studiepenningens grundbelopp och förhöjning- arna för så kallade mindre bemedlade med FP-index, cirka 1,3 procent, som föreslås i reger- ingens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd och av 2 § i lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (RP 116/2013 rd), vilken fastställts den 14 oktober 2013 samt höjningen av statsborgen för studielån för högskolestuderande från 300 euro till 400 euro i månaden.

3.3 Konsekvenser för myndigheterna De uppgifter som hänför sig till lagen om studiestöd sköts av Folkpensionsanstalten och högskolornas studiestödsnämnder enligt ett avtal med Folkpensionsanstalten. Till- lämpningen av två olika bestämmelser om studiepenning och om stödtid per examen skulle medföra tilläggsarbete vid verkställan- det av studiestödet. Också den korta bered- ningstiden för de föreslagna ändringarna till- sammans med verkställandet av de ändring- arna i som föreslås i regeringens proposition 116/2013 medför betydande utmaningar för verkställigheten. När tillämpningen av be- stämmelserna om studiepenningens belopp och stödtiden bundits vid när den studerande första gången inlett högskolestudier förorsa- kar detta parallell tillämpning av bestämmel- serna om studiepenning och stödtiden vid verkställigheten ännu flera år efter det att la- gen trätt i kraft. Med tiden minskar dock an- talet stödtagare som inlett sina första högsko- lestudier före den 1 augusti 2014. För att verkställigheten ska vara klar vore det moti- verat att bestämmelserna om den nya stödti- den och studiepenningen skulle gälla samma grupp av studiestödsmottagare som bestäm- melserna om studielånskompensation i reger- ingens proposition RP 116/2013 rd, som nu behandlas i riksdagen, dvs de stödmottagare som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti 2014 eller därefter.

4 Beredningen av propositionen Regeringen kom den 29 augusti 2013 i samband med budgetbehandlingen överens om ett strukturpolitiskt program i syfte att stärka förutsättningarna för ekonomisk till- växt och åtgärda hållbarhetsunderskottet. I enlighet med regeringens strukturpolitiska

program föreslås att nivån på studiepenning- en för högskolestuderande höjs kostnadsneut- ralt då den tid som berättigar till studiestöd förkortas. Höjningen av studiepenningen di- mensioneras utifrån den permanenta kost- nadseffekten av förkortningen av studiestöds- tiden. Den tid som berättigar till studiestöd för avläggande av en examen förkortas så att stödtiden bestäms enligt omfattningen av ifrågavarande examen enligt universitetsla- gen eller yrkeshögskolelagen, så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmå- nader per läsår som ingår i omfattningen av examen förlängt med fem stödmånader. För ett halvt läsår som överskrider fulla läsår är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader.

Beredningen av strukturpolitiskt program- met fortsatte i grupper som bestod av mini- steriernas sakkunniga och beredningen sam- ordnades av en ledningsgrupp bestående av tjänstemän från olika ministerier. I samband med den fortsatta beredningen preciserades spareffekten av stödtidens förkortning och det belopp med vilket studiepenningen kan höjas genom inbesparingen liksom också vil- ken grupp som ska få den höjda studiepen- ningen.

För att genomföra ändringarna i studiestö- det i enlighet med regeringens strukturpoli- tiska program har vid undervisnings- och kulturministeriet som tjänstemannauppdrag i samarbete med Folkpensionsanstalten beretts ett utkast till proposition med förslag till lag om ändring av 7 och 11 § studiestödslagen.

Yttranden om ett utkast till denna proposition har begärts av följande remissorgan: finans- ministeriet, försvarsministeriet, justitiemini- steriet, inrikesministeriet, social- och hälso- vårdsministeriet, arbets- och näringsministe- riet, Arene och Unifi samt studentorganisa- tionerna SAKKI ry, OSKU ry, SLL rf, FSF rf

(13)

ch SAMOK rf. De som gett utlåtanden ansåg att en förbättring av utkomsten under studie- tiden och syftet att förkorta studietiderna bör understödas, även om de föreslagna åtgär- derna i sig är otillräckliga. Studentorganisa- tionerna ansåg att stödtiden per examen är otillräcklig, med utgångspunkt från att stödet beviljas i två steg, särskilt med tanke på av- läggande av lägre högskoleexamen.

5 Samband med andra proposi- tioner

Propositionen hänför sig till en proposition som kompletterar budgetpropositionen för 2014 och avses bli behandlad i samband med den.

Regeringen har till riksdagen överlåtit en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd och av 2 § i lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasie- utbildning och yrkesutbildning (RP 116/2013 rd), där det föreslås att till 11 § i lagen om studiestöd fogas ett nytt 6 mom., enligt vilket studiepenningens belopp enligt 1 och 3 mom.

justeras i början av varje läsår på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Både de föreslagna studiepen- ningsbelopp och de studiepenningsbelopp som gällde när lagen trädde i kraft justeras läsårsvis enligt 11 § 6 mom. i regeringens proposition 116/2013 rd. Den första juster- ingen av studiepenningens belopp görs den 1 augusti 2014 enligt övergångsbestämmelsen i propositionen RP 116/2013 rd. Enligt ikraft- trädandebestämmelsen i propositionen 116/2013 rd motsvarar de studiepenningsbe- lopp som anges i 11 § det poängantal enligt lagen om folkpensionsindex som fastställts för 2013.

6 Närmare bestämmelser

Bestämmelserna om maximitid som berät- tigar till studiestöd för universitetsexamina och yrkeshögskoleexamina i 6 och 7 § i för- ordningen om studiestöd borde ändras enligt 7 § 3 mom. som gäller den nya stödtiden per examen på det sett, att stödtiden per examen förkortas med fem månader. Likaså kunde 1 mom. i 4 § i förordningen, som gäller be- dömning av tillräcklig studieframgång hos högskolestuderande, till den del bestämmel- serna gäller slutförande av studierna inom den fastställda stödtiden. Statsrådets förord- ning om ändringar utfärdas våren 2014.

7 Ikraftträdande

Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2014.

Förkortningen av stödtiden per examen en- ligt 7 § 3 mom. i förslaget samt de studie- penningbelopp i en högskola som bestäms i lagens 11 § 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten tillämpas på en studerande som för första gången har tagit emot en studieplats i en högskola den 1 augusti 2014 eller därefter.

Som första högskolestudier som inletts beak- tas utöver studier som leder till högskoleex- amen också sådana för invandrare riktade studier som förbereder för yrkeshögskolestu- dier, men inte till exempel öppna högskole- studier. Nämnda bestämmelser tillämpas också på en studerande som har tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014, men an- mält sig närvarande första gången den 1 au- gusti 2014 eller därefter. På en studerande som har tagit emot en studieplats i en hög- skola och anmält sig närvarande första gång- en före lagens ikraftträdande tillämpas de be- stämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om en studerande som inlett sina första högskolestudier innan lagen trädde i kraft in- leder nya studier som leder till högskoleexa- men efter att lagen trätt i kraft tillämpas på studeranden de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. Om till exempel en studerande som inlett sina första högskole- studier den 1 augusti 2013 skulle inleda stu-

(14)

dier för att avlägga en högskoleexamen som omfattar 300 studiepoäng och både lägre och högre högskoleexamen den 1 augusti 2014 beviljas honom eller henne för dessa studier enligt gällande lag om studiestöd samman- lagt högst 55 stödmånader.

Vilka bestämmelser om studiepenningens belopp i högskolor samt stödtid per examen som tillämpas skulle alltså avgöras enligt när studeranden första gången inlett studier vid högskola.

På studerande vilkas studiepenning höjs till samma nivå som vid högskolorna med stöd av 12 § i lagen om studiestöd, tillämpas de föreslagna studiestödsbeloppen då stöd bevil- jas för tiden efter den 31 juli 2014.

De gamla bestämmelserna om stödtid och studiepenning skulle inte finnas i lagen utan om tillämpningen av dessa bestäms i en övergångsbestämmelse, eftersom avsikten är att till slut övergå till endast en stödtid per examen och en tabell över studiepenningar.

8 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Enligt 16 § 2 mom. i grundlagen skall det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även an- nan än grundläggande utbildning samt ut- veckla sig själv.

Utgående från grundlagen rör de föreslagna ändringarna tryggande av kulturella rättighe- ter som är grundläggande rättigheter samt jämlik behandling. De föreslagna ändringar- na gäller studerande som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti 2014 eller där- efter.

Enligt regeringens uppfattning är det moti- verat att höja studiepenningen för sådana studerande som inleder sina första högskole- studier den 1 augusti 2014 eller därefter i förhållande till andra studerande eftersom höjningen gäller sådana studerande vilkas stödtid per examen förkortas och höjningen till sitt belopp svarar mot den permanenta in- besparing som förkortningen av stödtiden le- der till.

Studiepenningens belopp, som bestäms i 11 § i lagen om studiestöd fastställs enligt lä- roanstalt, ålder och boendeform. I proposi- tionen föreslås att studiepenningen höjs med samma procentantal för alla nya högskole- studerande i syfte att förbättra studiestödets tillräcklighet och därigenom förkorta studie- tiden i högskolestudier och få de unga snabb- bare ut i arbetslivet.

Enligt regeringens uppfattning ingår i pro- positionen inga sådana begränsningar av de grundläggande rättigheterna att propositionen inte kan behandlas i vanlig lagstiftningsord- ning.

Med stöd vad somanförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

(15)

Lagförslag

Lag

om ändring av 7 och 11 § i lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 7 § 3 mom. samt 11 § 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten, sådana de lyder, 7 § 3 mom. i lag 52/2011 samt 11 § 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten i lag 1388/2007, som följer:

7 §

Tidsbegränsningar

— — — — — — — — — — — — — — Den tid som berättigar till stöd för avläg- gande av en högskoleexamen bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i examens omfattning, förlängd med fem stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för ett halvt läsår som överskrider de fulla läsår är dock fem stödmånader.

— — — — — — — — — — — — — — 11 §

Studiepenningens belopp

Om inte något annat följer av 3 eller 4 mom. eller av 12, 17, 19 eller 20—22 § är studiepenningen per månad

1) för en studerande som bor hos sin föräl- der 61 euro i högskolor och 38 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 135 euro i högskolor och 80 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år,

2) för en studerande som bor någon annan- stans än hos sin förälder 161 euro i högskolor

och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år,

3) för en studerande som bor någon annan- stans än hos sin förälder 331 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år,

4) för en studerande som är gift eller un- derhållsskyldig 331 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter.

— — — — — — — — — — — — — — Om föräldrarnas sammanlagda nettoför- värvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 20 700 euro per år, kan studiepenningen hö- jas enligt följande:

1) en studiepenning på 61 euro med högst 75 euro,

— — — — — — — — — — — — — — 3) en studiepenning på 135 euro med högst 145 euro,

— — — — — — — — — — — — — — 5) en studiepenning på 161 euro med högst 145 euro,

— — — — — — — — — — — — — — Denna lag träder i kraft den 20 . ———

Bestämmelserna i 7 § 3 mom. samt be- stämmelserna i 11 § 1 mom. 1—4 punkten och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten om studie- penningens belopp i en högskola tillämpas på en studerande som för första gången har tagit emot en studieplats i en högskola den 1 au-

(16)

gusti 2014 eller därefter. Ovannämnda mo- ment och punkter tillämpas också på en stu- derande som har tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014, men anmält sig när- varande första gången den 1 augusti 2014 el- ler därefter. På en studerande som har tagit emot en studieplats och anmält sig närvaran- de i en högskola första gången före lagens

ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om studiepenningen höjs till samma nivå som i högskolorna med stöd av 12 § lagen om studiestöd tillämpas de belopp av studie- penningen som anges i 11 § då stöd beviljas för tiden efter den 31 juli 2014.

Helsingfors den 21 november 2013

Statsminister

JYRKI KATAINEN

Kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki

(17)

Bilaga Parallelltext

Lag

om ändring av 7 och 11 § i lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 7 § 3 mom., 11 § 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten, sådana de lyder, 7 § 3 mom. i lag 52/2011 samt 11 § 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten i lag 1388/2007, som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Tidsbegränsningar

— — — — — — — — — — — — — — Den tid som berättigar till stöd för avläg- gande av en högskoleexamen bestäms på ba- sis av examens omfattning enligt universitets- lagen eller yrkeshögskolelagen, så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmå- nader per sådant läsår som innefattas i exa- mens omfattning, utökad med tio stödmåna- der. För ett sådant halvt läsår som följer på de fulla läsåren är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader.

— — — — — — — — — — — — — —

7 §

Tidsbegränsningar

— — — — — — — — — — — — — — Den tid som berättigar till stöd för avläg- gande av en högskoleexamen bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i examens omfattning, förlängd med fem stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för ett halvt läsår som överskrider de fulla läsår är dock fem stödmånader.

— — — — — — — — — — — — — — 11 §

Studiepenningens belopp

Om inte något annat följer av 3 eller 4 mom. eller av 17, 19 eller 20—22 § är stu- diepenningen per månad

1) för en studerande som bor hos sin föräl- der 55 euro i högskolor och 38 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 122 euro i högskolor och 80 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år,

2) för en studerande som bor någon annan- stans än hos sin förälder 145 euro i högskolor och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år,

3) för en studerande som bor någon annan-

11 §

Studiepenningens belopp

Om inte något annat följer av 3 eller 4 mom. eller av 12, 17, 19 eller 20—22 § är studiepenningen per månad

1) för en studerande som bor hos sin föräl- der 61 euro i högskolor och 38 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 135 euro i högskolor och 80 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år,

2) för en studerande som bor någon annan- stans än hos sin förälder 161 euro i högskolor och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år,

3) för en studerande som bor någon annan-

(18)

stans än hos sin förälder 298 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år,

4) för en studerande som är gift eller under- hållsskyldig 298 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter.

— — — — — — — — — — — — — — Om föräldrarnas sammanlagda nettoför- värvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 20 700 euro per år, kan studiepenningen höjas enligt följande:

1) en studiepenning på 55 euro med högst 75 euro,

— — — — — — — — — — — — — — 3) en studiepenning på 122 euro med högst 145 euro,

— — — — — — — — — — — — — — 5) en studiepenning på 145 euro med högst 145 euro,

— — — — — — — — — — — — — —

stans än hos sin förälder 331 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år,

4) för en studerande som är gift eller un- derhållsskyldig 331 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter.

— — — — — — — — — — — — — — Om föräldrarnas sammanlagda nettoför- värvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 20 700 euro per år, kan studiepenningen hö- jas enligt följande:

1) en studiepenning på 61 euro med högst 75 euro,

— — — — — — — — — — — — — — 3) en studiepenning på 135 euro med högst 145 euro,

— — — — — — — — — — — — — — 5) en studiepenning på 161 euro med högst 145 euro,

— — — — — — — — — — — — — — Denna lag träder i kraft den 20 . ———

Lagens 7 § 3 mom. samt bestämmelserna i 11 § 1 mom. 1—4 punkten och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten om studiepenningens belopp i en högskola tillämpas på en studerande som för första gången har tagit emot en studie- plats i en högskola den 1 augusti 2014 eller därefter. Ovannämnda moment och punkter tillämpas också på en studerande som har tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014, men anmält sig närvarande första gången den 1 augusti 2014 eller därefter. På en studerande som har tagit emot en studie- plats och anmält sig närvarande i en högsko- la första gången före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om studiepenningen höjs till samma nivå som i högskolorna med stöd av 12 § lagen om studiestöd tillämpas de belopp av studie- penningen som anges i 11 § då stöd beviljas för tiden efter den 31 juli 2014.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :