Tiden för avläggande av en högskoleexa-men och användningen av studiestöd
För att främja en mera systematisk använd-ning av studiestödet vid högskolestudier övergick man i början av höstterminen 2011 till ett förfarande enligt vilket stödet beviljas i två steg enligt den nuvarande högskoleexa-mensmodellen. För att främja heltidsstudier gjordes uppföljningen av studieframgången
samtidigt såväl striktare som enhetligare.
Dessutom definierades månader då endast bostadstillägg lyfts som stödmånader. Effek-terna av dessa reformer kan utvärderas tidi-gast år 2016 då de första statistiska uppgif-terna finns tillgängliga om dem som inlett sina studier höstterminen 2011 och om hur de avlagt examen.
I syfte att begränsa studietiderna föreskri-ver lagstiftningen om uniföreskri-versitet och yrkes-högskolor att examina ska avläggas inom en målsatt tid, som motsvarar studiernas omfatt-ning samt om inom vilken tid de studerande ska fullgöra de studier som leder till examen.
Avsikten med den finansieringsmodell för universiteten som togs i bruk 2013 och den finansieringsmodell för yrkeshögskolor som träder i kraft år 2014 är att i enlighet med re-geringsprogrammet stödja målen för utbild-ningen, såsom bland annat förbättrad genom-strömning i utbildningen och snabbare över-gång till arbetslivet. I finansieringen av hög-skolorna beaktas antalet avlagda examina och antalet studerande som fullgjort minst 55 studiepoäng under läsåret.
Enligt Statistikcentralen avlades år 2012 vid universiteten 13 800 högre högskoleexa-mina och 13 100 lägre högskoleexahögskoleexa-mina.
Mediantiden för avläggande av högre hög-skoleexamen var 6,5 år (Statistikcentralen, Universitetsutbildning 2012). Vid yrkes-högskolorna avlades 2012 enligt Statistikcen-tralen 23 900 examina, av vilka 1 700 var högre yrkeshögskoleexamina (Statistikcen-tralen, Yrkeshögskoleutbildning 2012). En-ligt den senaste statistiken Studiernas gång som statistikcentralen publicerat hade av de nya studerande som inlett sina studier år 2006 före utgången av år 2011 49 procent fullgjort sin universitetsutbildning inom fem och ett halvt år. Av dem avlade 21 procent högre högskoleexamen och 28 procent lägre högskoleexamen. Av de nya studerande som inlett sina yrkeshögskolestudier år 2007 full-gjorde 41 procent studierna inom fyra och ett halvt år (Statistikcentralen, Studiernas gång 2011).
Studiestöd beviljas och betalning av stödet fortsätts i praktiken endast om den studerde har studierätt vid en högskola och har
an-mält sig som närvarande vid högskolan. An-vändningstiden för de studiestödsmånader som beviljas för avläggande av en högskole-examen är inte begränsad till ett visst antal läsår. Studeranden kan således använda stödmånaderna inom ramen för sin studierätt t.ex. under sju års tid genom att lyfta studie-stöd endast några månader per läsår eller ge-nom att frivilligt betala tillbaka studiepen-ning och bostadstillägg som han eller hon lyft för en studiemånad. Bestämmelser om inom vilken tid den studerande har rätt att av-läggs examen ingår i universitetslagen och yrkeshögskolelagen.
Enligt gällande universitetslag har en stu-derande som har antagits för att studera för såväl lägre som högre högskoleexamen rätt att avlägga examina inom en tid som med högst två år överskrider den sammanlagda målsatta tiden för examina. En studerande som har antagits för att studera endast för lägre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst ett år överskrider den målsatta tiden för examen.
En studerande som har antagits för att stude-ra endast för högre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst två år överskrider den målsatta tiden för examen. I den tid det tar att avlägga exa-men inräknas inte frånvaro som beror på fullgörande av frivillig militärtjänst eller skyldigheten att försvara landet eller på mo-derskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet.
I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte annan frånvaro på högst fyra terminer under vilka den studerande har anmält sig som frånvarande.
Enligt yrkeshögskolelagen ska en heltids-studerande slutföra de studier som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshög-skoleexamen inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning. En studerande kan på basis av en frånvaroanmälan vara frånvarande under sammanlagt två läsår.
Denna tid räknas inte in i maximistudietiden.
Enligt Folkpensionsanstaltens statistik var år 2012 medianen för antalet stödmånader som använts för avläggande av högre yrkes-högskoleexamen 54 stödmånader. Av dem som avlagt högre yrkeshögskoleexamen hade
cirka 3 050 använt 46—54 stödmånader och cirka 5 600 hade använt 55 stödmånader eller fler. Av dem som avlagt högre yrkeshögsko-leexamen hade cirka 1 400 inte använt en enda stödmånad. Medianen för avläggande av lägre högskoleexamen var 46 stödmåna-der år 2012. Cirka 2 700 av dem som avlagt lägre högskoleexamen hade använt 46—54 stödmånader och cirka 3 200 hade använt 55 stödmånader eller mer. Av dem som avlagt lägre högskoleexamen hade 675 inte använt en enda stödmånad. Medianen för dem som avlade yrkeshögskoleexamen 2012 var 35 stödmånader. Av dem som avlagt yrkeshög-skoleexamen hade cirka 3 950 inte använt en enda stödmånad.
Enligt den studentundersökning som kart-lade högskolestuderandenas studier och ut-komst (Studentundersökning 2010. Högsko-lestudenternas utkomst och studier, Under-visnings- och kulturministeriets publikationer 2010:18, på finska) utgör studiepenningens och bostadstilläggets andel av alla studeran-des utkomst cirka hälften. Över hälften av alla högskolestuderande och 72 procent av åldersgruppen 18—24 år lyfte stöd 7—9 må-nader under läsåret. Av alla studerande lyfte 12 procent stöd 10—12 månader under året, de studerade alltså också under sommaren.
Enligt de studerande som besvarade enkäten berodde den begränsade användningen av studiestöd bland annat på de inkomstgränser som påverkar möjligheten att lyfta studie-stöd, på att tillräckliga studieprestationer saknats och på att de ville försäkra sig om att antalet stödmånader skulle räcka till. Av uni-versitetsstuderandena hade 29 procent inte alls lyft studiestöd, medan motsvarande andel för yrkeshögskolestuderandena var 15 pro-cent.
Studiepenningens belopp och stödmotta-garna
Studiepenningens belopp höjdes senast ge-nom lagen om ändring av lagen om studie-stöd (1388/2007), som trädde i kraft vid in-gången av höstterminen 2008. Studiestödets belopp höjdes då med 15 procent och de
minsta studiepenningarna höjdes med minst 16 euro.
Regeringen avlät i september 2013 till riksdagen en proposition med förslag till la-gar om ändring av lagen om studiestöd och av 2 § i lagen om stöd för skolresor för stude-rande i gymnasieutbildning och yrkesutbild-ning (RP 116/2013 rd), där det föreslås att studiepenningens grundbelopp och beloppen för förhöjningarna för så kallade mindre be-medlade enligt 11 § 1 och 3 mom. i lagen om studiestöd höjs läsårsvis såsom föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001).
Under läsåret 2012/2013 ficks enligt Folk-pensionsanstaltens statistik sammanlagt cirka 167 200 högskolestuderande studiestöd. Av de 140 160 högskolestuderande som fick stu-diestöd i december 2012 bodde 1 107 av dem som var under 20 år och 7 254 av dem som fyllt 20 år hos en förälder. Det fanns inte en enda självständigt boende högskolestuderan-de unhögskolestuderan-der 18 år som fick studiestöd. Antalet högskolestuderande som fyllt 18 år och som bodde självständigt var cirka 115 000. Anta-let högskolestuderande stödmottagare som var gifta eller underhållsskyldiga var cirka 13 000.
Enligt Statistikcentralen var år 2011 lågin-komstgraden för studerande 27 procent och särskilt bland unga studerande som bodde självständigt var andelen låginkomsttagare hög. Som låginkomsttagare anses en person vars hushålls disponibla inkomster per kon-sumtionsenhet understiger 60 procent av me-dianinkomsterna. Låginkomstgränsen var år 2011 för en persons hushåll 13 640 euro, dvs.
cirka 1 140 euro i månaden (Statistikcentra-len: Inkomstfördelningsstatistik 2011, Lågin-komsttagare).
Enligt studentundersökningen (Studentun-dersökning 2010. Högskolestudenternas ut-komst och studier, Undervisnings- och kul-turministeriets publikationer 2010:18, på finska) utgjordes i medeltal cirka hälften av de studerandes utkomst av studiepenningar och bostadstillägg och cirka hälften av de högskolestuderandes totala inkomster av in-komster av förvärvsarbete. Två procent av högskolestuderandena var tvungna att månat-ligen ansöka om utkomststöd för att klara av
sina utgifter. Över 70 procent av alla stude-rande uppgav att de behövde mer pengar per månad än det sammanlagda maximala belop-pet av studiepenningen och bostadstillägget (499,60 euro) för att klara sig ekonomiskt.
Högskolestuderandenas månatliga inkomst under läsåret var i medeltal 821 euro. För unga, 18—24-åriga studerande var den ge-nomsnittliga inkomsten under läsåret 700 euro per månad, varav 65 procent utgjordes av studiepenning och bostadstillägg.
2 Föreslagna ändringar 2.1 Målsättning
Ett av de mest centrala problemen med diestödet är att det inte är tillräckligt för stu-dier på heltid. Ett av målen för regeringens strukturpolitiska program är att förbättra de studerandes förutsättningar och motivation för att studera, bli färdiga och söka sig ut på arbetsmarknaden. Det föreslås ändringar i stödtiden per examen i högskolestudier och i studiepenningens belopp för att studiestödet ska räcka bättre till och motivera till helhets-studier och för att förkorta studietiderna och förlänga arbetskarriärerna.
2.2 Alternativ
Den förkortning av stödtiden per examen och den höjning av studiepenningens belopp för högskolestuderande som föreslås i reger-ingens strukturpolitiska program kan inriktas så att de gäller studier som inleds efter att la-gen trätt i kraft. Då bestäms stödtiden och studiepenningens belopp enligt en tidpunkt då studierna inleddes.
En studerande kan ha studierätt för studier som leder till två eller flera högskoleexami-na. Om stödtiden och studiepenningens be-lopp fastställs enligt när studierna inletts kunde det leda till svåra tolkningssituationer när det gäller verkställande av studiestöd vid byte av studier, exempelvis vid beviljandet av studiestöd, vi uppföljning av tillräcklig framgång i studierna och då studiestöd beta-las tillbaka frivilligt.
Höjningen av studiepenningen kunde gälla till exempel alla högskolestuderande som be-viljas stöd från och med den 1 augusti 2014.
Detta alternativ skulle dock innebära en be-tydande ökning av utgifterna för studiestödet genast då lagen träder i kraft samt en mindre höjning av studiepenningen då den inbespar-ing som förkortninbespar-ingen av stödtiden väntas leda till skulle fördelas på ett större antal mottagare.
Man kunde överväga att om några år bevil-ja alla högskolestuderande en studiepenning som är högre än den föreslagna, när det finns färre stödmottagare som inlett sina första högskolestudier före den 1 augusti 2014 och kostnadsökningen därför skulle vara mindre.
Då skulle alla högskolestuderande som är be-rättigade till stöd beviljas studiepenning en-ligt samma grund oberoende av vid vilken tidpunkt studierna inletts, vilket skulle leda till större jämlikhet och göra verkställandet av systemet klarare.
2.3 Föreslagna ändringar
Det föreslås att stödtiden per examen som regleras i 7 § 3 mom. i lagen om studiestöd ändras så att den tid som berättigar till stu-diestöd för avläggande av en högskoleexa-men förkortas så, att tiden bestäms enligt den omfattningen som föreskrivits för examen i fråga, så att den tid som berättigar till stöd är
högst nio stödmånader per läsår som ingår i omfattningen av examen förlängd med fem stödmånader. För ett halvt läsår som över-skrider de fulla läsåren är den tid som berät-tigar till stöd dock fem stödmånader. Stödti-den per examen skulle jämfört med Stödti-den nu-varande stödtiden förkortas med fem måna-der. För examina vilkas omfattning inte är fulla läsår skulle för ett halvt läsår som över-skrider fulla läsår den tid som berättigar till stöd dock fortfarande vara fem stödmånader.
I detta moment hänvisas inte längre till om-fattning enligt universitetslagen eller yrkes-högskolelagen eftersom studier som leder till en högskoleexamen och som berättigar till studiestöd kan avläggas också vid Försvars-högskolan. Dessutom har till riksdagen över-lämnats en proposition med förslag till lag om Polisyrkeshögskolan samt vissa lagar som har samband med den (RP 64/2013 rd), enligt vilken med högskola i studiestödslagen också avses Polisyrkeshögskolan och de stu-dier som avläggs där skulle berättiga till stöd på de villkor som bestäms i lagen om studie-stöd.
Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas studiestödet separat för avläggandet av den lägre och den högre högskoleexamen i enlighet med 7 § 4 mom. Den tid som berät-tigar till stöd uppgår dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning. Förkortningen av stödtiden på föreslaget sätt skulle påverka tillämpningen av 4 mom. så att till exempel för avläggande av en lägre högskoleexamen på 180 studie-poäng och en högre högskoleexamen på 120 studiepoäng, dvs. för avläggande av en hög-skoleexamen på sammanlagt 300 studiepo-äng beviljas stöd för sammanlagt högst 50 stödmånader. Av dessa beviljas högst 32 stödmånader för avläggande av lägre högsko-leexamen och högst 23 för avläggande av högre högskoleexamen, så att den tid som be-rättigar till stöd ändå är sammanlagt högst 50 stödmånader. Den stödtid som beviljas för avläggande av högre högskoleexamen skulle vara beroende av hur många stödmånader den studerande använt för avläggandet av
lägre högskoleexamen. Det föreslås inga änd-ringar i paragrafens 4 mom., så den tid som berättigar till stöd i fråga om en sådan lägre och högre högskoleexamen i vilken huvud-ämnet eller den ämnesgrupp till vilket hu-vudämnet hör är asiatiska och afrikanska språk och kulturer är således fortfarande sammanlagt högst 64 stödmånader.
I lagens 11 § föreskrivs om studiepenning-ens belopp. Ändringar föreslås i studiepen-ningens belopp för högskolor som bestäms enligt 11 § 1 mom. 1—4 punkten och dessut-om föreslås att till det inledande stycket i 1 mom. fogas en hänvisning till 12 §, som fö-reskriver om höjning av studiepenningen till samma nivå som i högskolorna.
Enligt det inledande stycket i gällande moment är om inte något annat följer av 3 el-ler 4 mom. elel-ler av 17, 19 elel-ler 20—22 § är studiepenningen per månad det belopp som bestäms i 1—4 punkten. I 3 och 4 mom., som det hänvisas till i det inledande stycket, be-stäms att en förhöjning till så kallade mindre bemedlade kan ges på basis av föräldrarnas inkomster, i 17 § bestäms hur studerandens egna inkomster beaktas, i 19 § hur föräldrar-nas inkomster beaktas så att de minskar stö-det, i 21 § om minsta belopp som beviljas och i 22 § om beaktande av skattepliktiga in-komster.
De studiepenningbelopp i högskolor som anges i 11 § 1 mom. 1—4 punkten föreslås höjas med cirka 11 procent. I högskolor skul-le studiepenningens belopp per månad för studerande som bor hos en förälder höjas från 55 euro till 61 euro, om studeranden är under 20 år, och från 122 euro till 135 euro om studeranden har fyllt 20 år. För högskole-studerande som inte bor hos en förälder skul-le studiepenningens belopp per månad höjas från 145 euro till 161 euro, när studeranden är under 18 år. För en myndig, självständigt boende studerande, en gift eller underhålls-skyldig studerande skulle studiepenningens belopp per månad höjas från 298 euro till 331euro. De studiepenningbelopp per månad som föreskrivs i dessa punkter för andra lä-roanstalter än högskolor skulle inte ändras.
I lagens 11 § 3 mom. bestäms om höjning-ar för så kallade mindre bemedlade. Enligt
gällande 3 mom. 1 punkt kan en studiepen-ning på 55 euro höjas med högst 75 euro. En-ligt momentets 3 punkt kan en studiepenning på 122 euro höjas med högst 145 euro och enligt 5 punkten kan en studiepenning på 145 euro höjas med högst 145 euro. 1, 3 och 5 punkten i 3 mom. skulle ändras i enlighet med de grundbelopp som föreslås för 1 mom.
så att en studiepenning på 61 euro kan höjas med högst 75 euro, en studiepenning på 135 euro med högst 145 euro och en studiepen-ning på 161 euro med högst 145 euro. För-höjningens belopp skulle alltså inte ändras.
3 Propositionens konsekvenser 3.1 Ekonomiska konsekvenser
De ändringar som föreslås i propositionen har konsekvenser för anslagsbehovet under moment 29.70.55 Studiepenning och bo-stadstillägg. Höjningen av studiepenningen med cirka 11 procent för dem som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti el-ler därefter beräknas öka anslagsbehovet år 2014 med cirka 3,5 miljoner euro. År 2015 beräknas tilläggsbehovet till 10,3 miljoner euro. Högst skulle utgiftsökningen vara år 2022, då den uppgår till cirka 32 miljoner euro. Förkortningen av stödtiden skulle från och med år 2018 gradvis minska utgifterna för Studiepenning och bostadstillägg. Denna spareffekt väntas nå maximal nivå från och med år 2022 och beräknas då vara 31 miljo-ner. Ändringen som innebär att studiepen-ningen höjs och stödtiden förkortas uppskatt-tas vara kostnadsneutral från och med år 2020. Anslagsberäkningen baserar sig på an-talet studerande som första gången tar emot
en studieplats vid en högskola, den genom-snittliga användningsgraden för studiestödet, samt de genomsnittliga kalkylerade kostna-derna.
Varje läsår inleder i medeltal 51 000 stude-rande studier vid universitet och yrkes-högskolor för att avlägga en högskoleexa-men. Av dem som inleder studier är enligt Statistikcentralen vid universiteten 72 pro-cent och vid yrkeshögskolorna 80 propro-cent sådana som tar emot sin första studieplats.
Av högskolestuderandena utnyttjar i medeltal 64 procent regelbundet studiestöd. Av dem som är berättigade till studiestöd inleder upp-skattningsvis 24 400 studerande sina första högskolestudier och av dem är universitets-studerandenas andel uppskattningsvis 8 300 och yrkeshögskolestuderandenas andel 16 100. Uppskattningsvis 16 100 (66 %) stu-derande får bostadstillägg. Den största grup-pen bland de högskolestuderande som får studiestöd är myndiga studerande som bor självständigt och de får ofta både studiepen-ning och bostadstillägg. En del av högskole-studerandena bor hos sina föräldrar i början av studietiden och endast få studerande be-räknas bo hos sina föräldrar hela studietiden.
3.2 Konsekvenser för den studerandes ekonomi och ställning
Förkortningen av stödtiden skulle år 2014 påverka stödtiden för uppskattningsvis 8 300 universitetsstuderande och 16 100 yrkeshög-skolestuderande som inleder studier för att avlägga en högskoleexamen. Det maximala studiestödet för en myndig självständigt bo-ende studerande som inleder sina första hög-skolestudier den 1 augusti 2014 eller senare skulle från och med den 1 augusti 2014 stiga från 799,60 euro till uppskattningsvis 936,92 euro, om man beaktar beloppet av indexför-höjningen av studiepenningen med cirka 1,3 procent samt höjningen av beloppet av stats-borgen för studielån från 300 euro till 400 euro, vilka föreslås i regeringens proposition (RP 116/2013 rd). Exempelvis för en stude-rande som första gången inleder studier om-fattande 300 studiepoäng vid en högskola den 1 augusti 2014 eller senare skulle
stödti-den vara 50 stödmånader. För en myndig självständigt boende studerande som bedriver lika omfattande studier skulle det maximala studiestödet från och med den 1 augusti 2014 vara uppskattningsvis 903,49 euro och stöd-tiden per examen 55 stödmånader om hög-skolestudierna inletts första gången före den
1 augusti 2014. Maximibeloppet för högsko-lestuderandenas studiepenning skulle bero på när högskolestudierna inletts för första gång-en. Studiepenningens belopp i högskolor från och med den 1 augusti 2014* (€/mån):
Den studerandes ålder och
boendeform Studiepenningens grund-belopp om första högsko-lestudier har inletts före den 1 augusti 2014
Studiepenningens grund-belopp om första högsko-lestudier har inletts den 1 augusti 2014 eller därefter
Maximibeloppet av höjningen på basis av för-äldrarnas inkomster Gift eller
underhållsskyl-dig 301,89 335,32 Ingen förhöjning
Fyllt 18 år, bor
självstän-digt 301,89 335,32 Ingen förhöjning
Under 18 år, bor
själv-ständigt 146,89 163,10 146,89
Fyllt 20 år, bor hos en
förälder 123,59 136,76 146,89
Under 20 år, bor hos en
förälder 55,72 61,80 75,98
Studiepenningens och studiestödets maximibelopp i högskolor från och med den 1 augusti 2014* (€/mån):
Studiepenningens maximibelopp (studie-penningens grundbelopp + maximibeloppet för förhöjningarna för mindre bemedlade)
Studiestödets maximibelopp (studiepenning + bostadstillägg för självständigt boende 201,60 € + statsborgen för studielån 400 €) Den studerandes
ål-der och boendeform
De första högskole-studierna inletts före 1.8.2014
De första högskole-studierna inletts 1.8.2014 eller däref-ter
De första högskole-studierna inletts före 1.8.2014
De första högskole-studierna inletts 1.8.2014 eller däref-ter
Gift eller
under-hållsskyldig 301,89 335,32 903,49 936,92
Fyllt 18 år, bor
självständigt 301,89 335,32 903,49 936,92
Under 18 år, bor
självständigt 293,78 309,99 895,38 911,59
Fyllt 20 år, bor hos
en förälder 270,48 283,65 670,48 683,65
Under 20 år, bor
hos en förälder 131,70 137,78 531,70 537,78
*I kalkylerna har beaktats den förhöjning av studiepenningens grundbelopp och förhöjning-arna för så kallade mindre bemedlade med FP-index, cirka 1,3 procent, som föreslås i reger-ingens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd och av 2 § i lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (RP 116/2013 rd), vilken fastställts den 14 oktober 2013 samt höjningen av statsborgen för studielån för högskolestuderande från 300 euro till 400 euro i månaden.
3.3 Konsekvenser för myndigheterna De uppgifter som hänför sig till lagen om studiestöd sköts av Folkpensionsanstalten och högskolornas studiestödsnämnder enligt ett avtal med Folkpensionsanstalten.
3.3 Konsekvenser för myndigheterna De uppgifter som hänför sig till lagen om studiestöd sköts av Folkpensionsanstalten och högskolornas studiestödsnämnder enligt ett avtal med Folkpensionsanstalten.