BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM
Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun!
Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, § 75
Innehållsförteckning
Inledning ...1
Framtidens utmaningar...1
Läget i Eksjö kommun ...2
Övergripande målsättningar ...2
A Kunskap och lärande ...2
B Demokrati, tillit, erkännande och delaktighet ...3
C Livsstil och levnadsvillkor...3
D Framtid, studier och yrkesval...3
Framgångsfaktorer ...4
Uppföljning...5
Utvärdering ...5
Bilagor
1 Beredningens arbetssätt och underlagsmaterial 2 Ansvarsfördelning inom skolan
Fotografer: Sebastian Hörlin, Ulrika Adolfsson och Spelverket
1
Inledning
Detta program behandlar verksamhet för barn och ungdomar upp till 20 års ålder. I Eksjö kom- muns vision ”Eksjö kommun – Småland som bäst” har kommunfullmäktige pekat ut riktningen för hela kommunens utveckling. En mycket framträdande plats har utbildningsfrågorna och situ- ationen för barnfamiljer. Kommunfullmäktige har beslutat uppdra åt beredningen för barn- och ungdomsfrågor att revidera barn- och ungdomspolitiskt program. Kommunfullmäktige har under året fastställt kultur- och fritidspolitiskt program, varför dessa frågor inte behandlas i detta pro- gram.
Beredningens arbetssätt och underlagsmaterial presenteras i bilaga 1.
I all verksamhet riktad till barn och ungdomar ska FN:s barnkonvention vara utgångspunkten.
Kommunens ansvar beträffande utbildningsverksamheten styrs i mycket hög utsträckning av statliga lagar, förordningar och styrdokument. Kommunen har ansvar för att förhållningssätt, prioriteringar och genomförande av verksamheten görs på ett genomtänkt och professionellt sätt så att de nationella målen uppnås. Ansvarsfördelningen framgår av bilaga 2.
Framtidens utmaningar
Utvecklingen inom alla samhällsområden är mycket snabb. Detta får en alldeles särskild betydelse för verksamheter som har långsiktiga målsättningar och effekter, vilket i hög grad gäller för barn- och ungdomspolitiken. Internationella trender inom teknikutveckling, media och informations- teknologi uppvisar mycket hög förändringstakt. Insikten om globala ekologiska sammanhang vinner alltmer terräng. Internationalisering är en annan tydlig omvärldsfaktor liksom ökad kon- kurrens inom näringslivet och inom andra samhällssektorer.
Människors värderingar har förändrats mot individualistiska synsätt och det svenska samhällets relativa enhetlighet har stöpts om till ett mera mångkulturellt och också ett mera segregerat sam- hälle. Dessa förhållanden får mycket betydande effekter för arbetsmarknaden och därmed barn- och ungdomsverksamheten.
Skolverket har i sin lägesbedömning av den svenska skolan utgått från dess starka och svaga si- dor. Starka sidor är t.ex. en sammanhållen skola där elever når höga resultat för läsning, engelska, samarbete, problemlösning, trivsel, engagemang och demokratiska värden.
Svagare sidor i den svenska skolan är elevernas försämrade kunskapsresultat, minskad likvärdig- het och läraryrkets allt lägre status och attraktivitet.
Som en följd av ovanstående trender och resultat av internationella och nationella undersök- ningar har riksdag och regering beslutat om ett flertal reformer inom utbildningsområdet.
Dessa berör alla skolformer som t.ex. ny skollag, förnyad läroplan för förskolan, beslut om all- män förskola från tre års ålder, nya tydligare läroplaner och kursplaner för grundskolan, ny gym- nasieskola, nytt betygssystem för grundskola och gymnasieskola med betyg från årskurs 6. Vux- enutbildningen berörs också.
Läget i Eksjö kommun
Genom egna och externa undersökningar kan man få en god bild av situationen för barn och ungdomar. Goda värden redovisas för barn och ungdomars trivsel på fritid och i skolan. De kän- ner också trygghet och tillfredsställelse med fritidsutbud och föreningsaktiviteter. Däremot redo- visas sämre resultat beträffande delaktighet, dvs. möjligheterna till inflytande inom skola, före- ningar och politik.
Fem till tio procent av barn- och ungdomar upplever en utsatt situation. Flickor känner sig mer stressade än pojkar. Likvärdigheten inom skolverksamheten behöver uppmärksammas. Det finns också ett behov av en tydligare ansvarsfördelning inom organisationen.
Förändringar i elevantal i framtiden ställer särskilda krav på anpassning av skolorganisationen särskilt inom gymnasieskolan. För att säkerställa elevernas valmöjligheter, en kostnadseffektiv verksamhet och tillgång till kvalificerade lärare fordras ett starkt samarbete mellan angränsande kommuner. När det gäller grundskolan måste dessa utmaningar lösas inom kommunen.
Övergripande målsättningar
A Kunskap och lärande
• Kunskapsutveckling ska vara skolans huvudfokus.
• Alla elever ska nå sin maximala nivå i kunskapsutvecklingen.
• Vetenskapligt förankrad pedagogik ska genomsyra arbetet.
• Förutsättningarna för lärare och skolledare ska förbättras.
Kunskapsutveckling ska vara ledstjärnan i all barn- och ungdomsverksamhet från tidiga år. Kun- skap är allt det som gör det lättare att hantera våra liv. Kunskap är det som växer fram genom vetenskapligt arbetssätt. De nationella målen för förskola, grundskola och gymnasium är en själv- klar lägsta ambitionsnivå.
Barn och ungdomar uppmuntras att utveckla sina förmågor så långt som möjligt. Den viktigaste faktorn för att barns och ungas kunskapsutveckling är en kompetent lärare.
För att en lärare ska göra ett bra arbete är den viktigaste faktorn en kompetent skolledare med möjligheter och förmåga till pedagogiskt ledarskap. Med detta som grund ska en gemensam pe- dagogisk och social strategi dokumenteras och förankras. Särskild uppmärksamhet ägnas barn och unga i behov av stöd. Verksamheten ska vara likvärdig i hela kommunen
B Demokrati, tillit, erkännande och delaktighet
• Barn, ungdomar och föräldrar ska ges ett reellt inflytande i skola och kommun.
• Målsättningen i ”Lust att lära” ska förverkligas.
• Nolltolerans ska gälla för brott mot likabehandlingslagen.
• Effektiv integration ska eftersträvas.
3
Ett mycket starkt behov för barn och unga är att bli respekterad och att få bli tagen på allvar av kamrater och vuxna. Inflytande genom arbete i ungdomsråd och elevråd är viktigt. Likaså är möj- ligheten att utforma sitt liv enligt egna önskemål en stark utvecklingskraft. Barns och ungdomars lust att lära ska bibehållas på en hög nivå.
Särskilt viktigt är att tillförsäkra alla frihet från kränkande behandling. Barn och ungdomar i be- hov av särskilt stöd fordrar speciell uppmärksamhet. Insatser från de allra första åren är mycket viktiga. Föräldrarnas möjligheter och vilja att delta aktivt i arbetet ska stimuleras och utnyttjas effektivt inom all verksamhet.
C Livsstil och levnadsvillkor
• Minskad droganvändning ska uppnås.
• Unga flickors situation ska uppmärksammas.
• Barn och ungdomars utanförskap ska motverkas.
• Hälsoutvecklingen ska följas och förbättras.
• Miljöfrågorna ska ha hög prioritet.
Barn och ungdomar kan uppleva många påfrestningar under sin uppväxt. Särskilt pressande är situationen för flickor i tonåren. Pojkar har förhållandevis sämre resultat i skolan. Att motverka stereotypa könsroller är en uppgift under alla barn- och ungdomsår. Segregering och utanförskap ska motverkas. Psykisk och fysisk hälsa grundläggs i unga år. Vårt ansvar är att visa på sunda lev- nadsvanor. Målsättningarna inom ”Hälsofrämjande skola” ska fullföljas. Förebyggande insatser ska ske kontinuerligt under barn- och ungdomstiden. Elevhälsans arbete ska på ett effektivt sätt stödja barn och ungdomar ute i respektive enhet.
Miljöfrågorna i ett globalt och lokalt perspektiv bör levandegöras och komma till praktiska ut- tryck.
D Framtid, studier och yrkesval
• Samarbete med näringslivet och yrkeslivet ska utvecklas och fördjupas
• Modern informations- och kommunikationsteknik ska användas i det pedagogiska arbetet
• Tydlig omvärldsorientering ska ges om jobb- och utbildningsmöjligheter
• Ungdomsarbetslöshet ska förebyggas och entreprenörskap ska främjas
En uppföljning av hur barn och ungdomar upplevt sin uppväxt är viktig för att kunna utforma en framtidsinriktad barn- och ungdomsverksamhet. Att kunna uppfylla kraven i vuxenlivet är en stor tillfredsställelse när man som ung kommer ut i livet. Kännedom om näringsliv och arbetsliv och de krav som ställs där är en viktig kunskap. Studie- och yrkesvägledning spelar en betydelsefull roll. Likaså är kunnande om modern informations- och kommunikationsteknik en avgörande faktor för att kunna fungera i vuxenlivet. Entreprenörskap ska gå som en röd tråd genom hela barn- och ungdomstiden liksom insikten om de globala ekologiska sammanhangen och vad de betyder för oss lokalt. Erfarenheter från internationella förhållanden ska förstärkas.
Framgångfaktorer
Framgångsfaktorer är förhållanden som medverkar till att verksamheten kan nå sina mål.
Professionell attityd
Verksamheten ska kännetecknas av noggrann rekrytering, stimulerande arbetsförhållanden, tydli- ga kvalitetskrav och vetenskaplig förankring.
Behovsstyrd kompetensutveckling
Verksamheten ska kännetecknas av en behovsstyrd kompetensutveckling både vad gäller omfatt- ning och inriktning på alla nivåer i organisationen för förtroendevalda, sektorsledning, skolledare och lärare.
Höga förväntningar
Verksamheten ska ha höga och tydliga förväntningar på skolledare, lärare, elever och föräldrar.
Målstyrd resultatuppföljning
Verksamheten ska ha relevanta mål knutna till de nationella målen med tydliga uppföljningar från tidiga år. Elevernas enskilda och gemensamma resultat ska mätas och utvärderas kontinuerligt från tidiga år. Personal ska bedömas, uppmuntras och belönas med hänsyn till resultat.
Tydlig organisation
Verksamheten ska ha en fungerande ansvarsfördelning mellan förtroendevalda, sektorsledning, chefer och personal, där alla är medvetna om sina respektive ansvarsområden och uppgifter.
Medveten förankring
Verksamheten ska säkerställa att alla känner till uppsatta mål. Resultat ska diskuteras och analyse- ras i samverkan.
Lärande organisation
Goda exempel och stort kunnande inom olika enheter ska uppmärksammas och spridas i hela organisationen.
Uppföljning
Kommunstyrelsens ansvar är att forma detta programs målsättningar i konkreta åtgärder med tydliga, relevanta och utvärderingsbara mål.
Kommunstyrelsen ska varje år i årsredovisningen beskriva både verksamhetsmässiga och ekono- miska resultat.
Utvärdering
Beredningarna ska en gång varje mandatperiod utvärdera detta program och till kommunfull- mäktige redovisa resultaten och föreslå förändringar i programmet.
5
Bilaga 1
Beredningens arbetssätt och underlagsmaterial
Beredningen har arbetat intensivt sedan uppdraget gavs från kommunfullmäktige i februari 2010.
Träffar har hållits med företrädare för elever, brukarråd och anställda inom barn- och ungdoms- sektorn samt med kommunstyrelsens barn- och ungdomsutskott.
Följande underlag har utnyttjats Kommunens eget material
Vision ”Eksjö kommun – Småland som bäst”
Kultur- och fritidspolitiskt program för Eksjö kommun Kommunstyrelsens styrkort
Kommunstyrelsens kvalitetsredovisning för sektorn Kvalitetsarbetet inom barn- och ungdomssektorn
Barn- och ungdomspolitiskt program för Eksjö kommun 2007-01-25 Enkät ” Lust att lära” Eksjö kommun
LUPP-undersökningen 2009
Prof. Tomas Kroksmark: PM inför skolledardag 2009-06-12
LR:s skrivelse 2010-03-09 med svar från barn- och ungdomsutskottet Skolverkets publikationer
Lägesbedömning för förskolan
Informationsinsatser inför nya skolreformer IKT material
Statistikmaterial
Sveriges kommuner och landsting
Öppna jämförelser grundskola och gymnasieskola Bra måste bli bättre
Statistikmaterial Artiklar etc.
Smålands-Tidningen 2010-06-22 Dagens Nyheter ledare 2010-05-09 Dagens samhälle 2010-07-01
Generaldirektör Per Thullberg, Historielärarnas Årsskrift 2010 Övrigt
Haninge kommuns skolplan och strategi för skolan
”Skola 2021” Myndigheten för skolutveckling och Kairos Futures Skolinspektionen inspektioner 2006 och 2010
Bakgrundsbeskrivning för Eksjö kommun
Kommunen har tre gånger deltagit i LUPP-undersökningar (lokal uppföljning av ungdomspoliti- ken). Resultaten från undersökningen 2009 visar genomgående på en bättre situation än för kommunerna i Kalmar län som jämförs i undersökningen. Detta gäller t.ex. trygghet ur olika aspekter och hur men känner sig bemött bl.a. som orättvist, bekräftad eller kränkt.
Också mätresultaten inom skolans område är positiva beträffande skolklimat, information, rela- tioner och hjälp och stöd. Dock framkommer att flickor upplever mer stress än pojkar. Fritids- området visar på positiva sidor angående utbud av sysselsättningar, föreningsaktiviteter etc.
Däremot redovisas mycket sämre resultat beträffande området delaktighet där möjligheterna att få inflytande inom skola, föreningar och politik mäts.
Översiktligt kan noteras att det finns 5-10 procent av ungdomarna inom de olika sfärerna som upplever en mycket utsatt situation.
Den öppna ungdomsverksamheten är under 2010 föremål för särskild uppmärksamhet i en ut- redning inom kommunstyrelsen.
I förvaltningens undersökning 2009 ”Lust att lära” för åk 3 och 6 framkommer att trivseln i sko- lan är mycket god. Utvecklingsområden är förhållanden som rör arbetet mot kränkande behand- ling, arbetsron och inflytande för eleverna. För åk 8 och gymnasiets åk 2 redovisas behov av att arbeta mer med likvärdigheten i våra skolor. Trivsel och trygghet upplevs som positiva faktorer.
Beträffande undervisningen noteras att förtrogenheten med målen i resp. ämne är lägre än riks- snittet. Flickor i gymnasieskolan är mest nöjda med sina lärare och sin undervisning. Resultaten visar att arbetet mot mobbing och kränkande behandling behöver förstärkas. Vidare framkom- mer att flickorna är mer stressade och också mer engagerade i skolarbetet än pojkarna
Skolinspektionen har sedan 2006 granskat utbildningen i kommunen vid två tillfällen. Inspektio- nen framhåller vid granskningen 2006 att resultaten i grundskolan visat på en nedåtgående trend både när det gäller den andel som når målen i alla ämnen och när det gäller genomsnittligt merit- värde. Vid det senaste tillfället 2010 konstaterades att kommunen gjort olika åtgärder för att för- bättra resultaten genom t.ex. ett systematiskt kvalitetsarbete och en kompetensutvecklingssatsning
”Mål och bedömning”.
Trots detta anser inspektionen att det kvarstår kvalitetsbrister inom skolbarnsomsorg och grund- skola och att det skiljer för mycket i kvalitet mellan verksamheterna inom kommunens två tätor- ter. Det finns också en tydlig tendens att pojkar har lägre resultat än flickor.
Vidare redovisas att misstro och avstånd fortfarande kvarstår mellan olika led i organisationen och att roller och ansvar mellan politiker, central skolledning, sektorsledning, rektorer och lärare måste förtydligas.
Under juni månad 2010 har förvaltningen visat på tydligt förbättrade resultat inom grundskolans årskurser 7 – 9. Ett allt bättre underlag för analys och bedömning av läget inom skolan har tagits fram av förvaltningen.
Eksjö kommun deltar i SKL:s projekt ”Modellområde psykisk hälsa barn och unga” tillsammans med landstinget och Jönköpings kommun. Syftet ät att synkronisera insatserna inom detta områ- de. Projektet är strategiskt viktigt.
7
Resurserna för grundskolan i vår kommun i absoluta tal ligger ca 10 procent under genomsnittet för landet. I SKL:s rapport ”Vad kostar verksamheten i din kommun 2009” visas dock på en nå- got högre resursförbrukning än riksgenomsnittet för grundskolan när justering görs för variabler- na i skatteutjämningssystemet.
SKL har i sin rapport ”Öppna jämförelser för grundskolan 2009” inte funnit något samband mellan resurser och resultat. Istället lyfter man fram kompetensen hos förtroendevalda, skolled- ning och lärare som viktigast för att åstadkomma en bra skola.
Förändringar i elevantal i framtiden ställer särskilda krav på anpassning särskilt inom gymnasie- skolan. För att säkerställa elevernas valmöjligheter, en kostnadseffektiv verksamhet och tillgång till kvalificerade lärare fordras ett starkt samarbete mellan angränsande kommuner. När det gäller grundskolan måste dessa utmaningar lösas inom kommunen.
Bilaga 2
Ansvarsfördelningen inom utbildningen
Oförändrad men tydligare ansvarsfördelning
Huvudmannen har ett övergripande ansvar för utbildningen. Med huvudman avses kommunala politiker (nämnd) och den kommunala skolförvaltningen (sektorsledning). Det gemensamma uppdraget är att skapa en förskola, skola och utbildning för vuxna av god kvalitet, där lärandet känns meningsfullt, stimulerande och tryggt. Huvudmannen förutsätts organisera, planera, resurs- fördela och personalförsörja. Det pedagogiska arbetet vid en verksamhet ska ledas och samord- nas av en rektor eller förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att verksamheten utvecklas. Rek- tor och förskolechef fattar alltid sina beslut om verksamheten inom de organisatoriska och eko- nomiska ramar som huvudmannen beslutat om. Det ska vara tydligt för skolans personal, elever och elevens förälder, vem som har ansvaret för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet, liksom för verksamhetens inre organisation och vad detta innebär. En elev ska aldrig kunna ha mer än en rektor.
1. Regering och riksdag beslutar om skollag, förordning, läroplan, kursplan och kun- skapskrav (dvs. nationella styrdokument).
2. Skolverket har tolkningsföreträde på hur nationella styrdokument ska tolkas 3. Skolinspektionen kontrollerar att kommunen följer de nationella styrdokumenten 4. Huvudmannen (politiker och sektorsledning) ansvarar inför regeringen (Skolinspektio-
nen) och är skyldiga att kontrollera att utbildningen genomförs enligt de nationella styr- dokumenten.
5. Rektor ansvarar inför huvudmannen att de nationella styrdokumenten följs på den egna skolan. Rektor är skyldig att kontrollera att den egna skolans undervisning följer de natio- nella styrdokumenten.
6. Läraren ansvarar inför rektor att den egna undervisningen följer de nationella styrdoku- menten. Läraren ska utvärdera den egna undervisningen.
Ur Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen
