Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun

Ungdomspolitiskt program

Skövde kommun

2011-2013

2

Innehåll

1. Inledning... 3

2. Bakgrund och syfte... 3

2.1 Nationella utgångspunkter... 3

2.2 Kommunalt perspektiv ... 4

2.3 Programmets utformning... 5

3. Målgrupp och övergripande mål ... 5

3.1 Målgrupp ... 5

3.2 Övergripande mål ... 5

4. Fokusområden ... 6

4.1 Förutsättningar för utbildning och lärande ... 6

4.2 Arbete och bostad ... 6

4.3 Meningsfull fritid och ett aktivt kulturliv för ungdomar ... 6

4.4 Hälsa och trygghet... 6

4.5 Delaktighet, inflytande och mångfald ... 7

5. Styrning och ledning av ungdomsarbetet ... 8

6. Fysiska och digitala mötesplatser... 9

7. Uppföljning ... 9

8. Mätbara indikatorer ... 10

9. Implementering ... 10

1. Inledning

Ungdomspolitiken utgår från att alla ungdomar måste ges de bästa förutsättningarna för att kunna bli delaktiga i samhället. Det är av yttersta vikt att öka tillgängligheten, få fler som ak- tivt deltar och känner delaktighet och som slutligen får ett reellt inflytande.

Ett politiskt program för unga ger en samlad bild över vad en kommun vill åstadkomma och kan fungera som ett verktyg för unga i dialog med kommunens nämnder och förvaltningar.

Det är av stort värde att det ungdomspolitiska arbetet i kommunen är kunskapsbaserat och att det bedrivs långsiktigt, målmedvetet och strategiskt. Med en helhetssyn på ungdomars lev- nadsvillkor kan kommunens insatser lättare samordnas i och över förvaltningsgränserna samt tillsammans med andra aktörer.

Syftet med ett ungdomspolitiskt program är således att skapa ett program som möjliggör överblickbarhet, effektivitet och en öppen kommunikation.

2. Bakgrund och syfte 2.1 Nationella utgångspunkter

Den nationella ungdomspolitiken är sektorsövergripande med Utbildningsdepartementet som ansvarigt departement.

”Ungdomars villkor påverkas av beslut inom alla samhällsområden, som fattas såväl lokalt, nationellt och internationellt. Därför är det viktigt med en sektors- övergripande ungdomspolitik som synliggör sambanden mellan ungas hälsa, ar- bete, utbildning, delaktighet och fritid på alla nivåer i samhället.”

Den utgår från fyra perspektiv¹

1. Ungdomar är en resurs - Resurserna måste utvecklas och tas till vara i den offentliga sektorn, i näringslivet, på arbetsmarknaden, genom egna företag och i folkrörelserna. I praktiken innebär detta att ungdomar ska ges inflytande över verksamheter som påver- kar dem.

2. Ungdomar har rättigheter - De har rätt att vara med och påverka sitt eget liv, sin när- miljö och samhällsutvecklingen i stort.

3. Ungdomars självständighet och oberoende ska stödjas - Offentliga insatser ska stödja ungdomars möjligheter till självständighet och oberoende.

4. Ungdomar är olika - All offentlig verksamhet för ungdomar bör bejaka mångfalden och sträva efter lika rättigheter och möjligheter för alla.

1 Makt att bestämma – rätt till välfärd prop. 2004/05:2

4

I regeringens strategi för ungdomspolitiken² är de övergripande målen att:

• Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd.

• Ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande

Riksdagen antog den 1 december 2010 Strategin för barns rättigheter³. Strategin ska vara en utgångspunkt för riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner i arbetet med att trygga barns rättigheter. Den utgår från de mänskliga rättigheterna och barnkonventio- nen och betonar särskilt följande principer⁴:

• Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonven- tionen.

• Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang.

• Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

• Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.

• Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldra- skap.

• Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och använda sig av den kunskap i verksamheter som rör barn.

• Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska samverka för att stärka barnets rättigheter.

• Beslut och prioriteringar som rör barn grundas på aktuell kunskap om barns lev- nadsvillkor.

• Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barn- rättsperspektiv.

2.2 Kommunalt perspektiv

Våren 2010 antog kommunfullmäktige en vision för hur Skövderegionen skall utvecklas, Vi- sion Skövde 2025:

”Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande region där människor möts, verkar och mår bra.”

I visionen står vidare:

”I Skövderegionen trivs vi med livet i alla åldrar och är stolta över vad vi upp- nått”.

2 Skr. 2009/10:53

3 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:25

4 Prop. 2009/10:232

I Skövde kommun har en diskussion pågått under ett antal år om hur ungdomsarbetet skall utvecklas, såväl på politiker som på tjänstemannanivå. År 2010 togs beslut att en ungdoms- strateg skulle anställas vilken bland annat fick i uppgift att skriva ett ungdomspolitiskt pro- gram. Det aktuella programmet är utarbetat utifrån de direktiv som skrevs inför detta. Pro- grammet har tagits fram i samarbete med ungdomar, LQ⁵ politik, LQ ledning och LQ arbets- grupp, samhällsplaneringen, arbetsmarknadsenhet, näringsliv och etablering samt studieför- bund, RFSL⁶ m.fl.

I samband med framtagandet av programmet har alla ungdomar på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet under klassrådstid fått erbjudandet att diskutera olika frågor. Ungdomsstrateg och två APU-elever,⁷ vilka har varit med under hela processen, har besökt fyra gymnasieklas- ser och arbetat med en fokusgrupp från gymnasiet samt en från högstadiet.

2.3 Programmets utformning

Samverkan, dialog, kompetens, kvalitet, mångfald och ansvar - en röd tråd i Skövde kommuns ungdomspolitik.

Allt arbete inom det ungdomspolitiska programmet genomsyras av ungdomsinflytande.

Målen är kommunövergripande vilket innebär att det i vissa fall krävs samverkan internt såväl som externt för att nå dem och att ansvaret kan vila på en eller flera parter.

I programmet slås fast att eftersom ungdomsgruppen är en heterogen grupp som skiljer sig åt i kön, ålder, kultur, funktionshinder, etnicitet, socioekonomisk klass samt sexuell identitet eller uttryck, måste ett genus och mångfaldsperspektiv råda.

3. Målgrupp och övergripande mål 3.1 Målgrupp

Program omfattar alla, oavsett livssituation, i åldern 13-25 år som bor eller vistas i Skövde kommun.

3.2 Övergripande mål

De två målen är övergripande och identiska med de nationella målen för ungdomspolitiken.

• Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd

• Ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande

5 Livskvalitet för unga i Skövde kommun

6 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande

7 APU – Arbetsplatsförlagd utbildning

6

4. Fokusområden

4.1 Förutsättningar för utbildning och lärande

Utbildning och lärande är nyckeln till arbete, egen försörjning och delaktighet. Därför är det viktigt att samverka kring livslångt lärande, entreprenörskap och ett gemensamt värdegrunds- arbete kring allas rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Det kan vi göra genom att:

• alla ungdomar får ökade möjligheter till delaktighet i alla lärande verksamheter

• uppmuntra och utveckla entreprenörskap

• alla ungdomar, utifrån sina förutsättningar, skall vidareutveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former

• alla ungdomar har lika rättigheter och möjligheter oavsett livssituation

4.2 Arbete och bostad

Ungdomar är viktiga för tillväxt och för samhällsutveckling nu och i framtiden. Offentliga in- satser har stor betydelse när det gäller att stödja ungdomars möjligheter till självständighet och för att förhindra utanförskap. Arbetslöshet kan leda till ett socialt och ekonomiskt utanförskap.

Därför är det viktigt att samverka för att ungdomar och unga vuxna ska komma in på arbets- marknaden, få egen försörjning och ett eget boende.

Det kan vi göra genom att:

• öka och utveckla möjligheterna till praktik-, lärlings- och feriepraktikplatser

• ge kunskaper kring entreprenörskap

• öka tillgängligheten av bostäder för unga

• minska ungdomsarbetslösheten

4.3 Meningsfull fritid och ett aktivt kulturliv för ungdomar

Det informella lärandet är en viktig del i det livslånga lärandet. Under fritiden skapas nya so- ciala kontakter och nätverk. Kulturen och föreningslivet är verktyg till insikter och kunskaper om sig själv, relationer och samhället.

Det kan vi göra genom att:

•

bygga digitala och fysiska mötesplatser där mångfald, kreativitet och engagemang på ungas villkor ska råda

•

ge möjligheter till en jämställd fritid som uppmanar till mångfald

•

året runt skapa möjligheter för unga att kunna aktivera sig

4.4 Hälsa och trygghet

En trygg och hälsofrämjande skola, arbetsliv och fritid ska ligga till grund för samtliga utma- ningar. Detta kräver samverkan mellan lagstadgade och icke lagstadgade verksamheter, frivil- ligorganisationer och hem. Samlad kompetens kan göra arbetet mer effektivt.

Det kan vi göra genom att:

• arbeta enligt barnkonventionen om allas lika värde

• ge förutsättningar för en god psykisk hälsa, d v s att alla mår bra, blir sedda och bekräftade

• arbeta mot stereotypa könsroller och diskriminering

• arbeta för trygghet och frihet från alla sorters våld och alla typer av droger

• samverka i största möjligaste mån i både förebyggande och åtgärdande arbete

4.5 Delaktighet, inflytande och mångfald

Ungdomar som känner tillit till vuxenvärlden, lär sig att känna tillit till samhället. Känner man delaktighet så förhindrar man känslan och effekterna av utanförskap. Ett demokratiskt samhäl- le måste ha som mål att alla känner tillit, trygghet och delaktighet i alla sfärer. Ungdomar ska ha inflytande inom alla relevanta områden.

Det kan vi göra genom att:

• ungdomar ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem

• alla, oavsett livssituation, ska känna sig inkluderade i alla relevanta sam- manhang

• alla kommunala beslut och åtgärder som rör barn och ungdomar ska följas upp och utvärderas i ett barnrättsperspektiv

8

5. Styrning och ledning av ungdomsarbetet

Skövde kommuns ungdomspolitik är tydligt förankrad i kommunstyrelsen och kommunfull- mäktige. Arbetet ska ske sektorsövergripande och långsiktigt.

Verksamheten utgår från fyra samordnade grupper som driver arbetet på olika nivåer utifrån programmet. Grupperna träffas regelbundet och minst en gång per halvår sker ett gemensamt möte med avstämning kring hur man har lyckats arbeta mot målen.

I samtliga grupper ingår en ungdomsstrateg som organisatoriskt är placerad under kommun- styrelsens stab. Tjänsten arbetar strategiskt med ungdomsfrågor i kommunen samt är den som samordnar de fyra grupperna och det icke lagstadgade ungdomsarbetet i kommunen.

Ungdomsforum består av intresserade ungdomar som bildar ett ungdomsråd och är en refe- rensgrupp till de övriga grupperna. Syftet med denna grupp är att skapa ett reellt ungdomsin- flytande. Ungdomsforum är en öppen grupp. Sammankallande för gruppen är ungdomsstrate- gen.

Politisk grupp består av presidierna i folkhälsorådet, fritidsnämnden, kulturnämnden, skol- nämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden. De ansvarar för att få med ett ungdoms- perspektiv i alla relevanta frågor i sina nämnder. Ordförande i gruppen är folkhälsorådets ord- förande.

Ledningsgrupp består av förvaltningschefer i de fem förvaltningarna samt folkhälsoplanera- ren. De ansvarar för att, utifrån sitt ansvarsområde, förverkliga målen i det ungdomspolitiska programmet. Ordförandeskap för gruppen alterneras årsvis. Varje förvaltningschef utser repre- sentanter från respektive förvaltning som ska sitta i arbetsgruppen.

Arbetsgrupp består av personal från de fem förvaltningarna, och ska arbeta för att för- verkli- ga de mål och handlingsplaner som är uppställda. De ska även stimulera och uppmuntra ung- domars egna initiativ och idéer och samverka med externa aktörer för att kunna realisera må- len.

Målet på sikt är att samtliga nämnder ska vara representerade i grupperna.

6. Fysiska och digitala mötesplatser

Med hjälp av samverkan, kompetens och kvalitet ska vi bygga mötesplatser där mångfald, kre- ativitet och engagemang på ungas villkor ska råda.

Ungdomens hus – navet för ungdomsarbetet i kommunen

Under 2012 öppnas en mötesplats för ungdomar i vilken aktuella förvaltningar tillsammans med externa aktörer ska kunna bidra till att Ungdomens hus blir ett verktyg för att nå Skövde kommuns mål med ungdomspolitiken. Exempel på aktörer är studieförbund, föreningar, Bal- thazar, kyrkor, polis, arbetsförmedling, ungdomsmottagning med flera. Ungdomens hus ska vara ett nav för all ungdomsverksamhet i kommunen och ha ett nära samarbete med be- fintliga fritidsgårdar.

Ungdomens hemsida - digital mötesplats www.ungiskövde.se

Den digitala mötesplatsen öppnades under 2011 och innehåller bland annat samlad information kring verksamheter för ungdomar. Här ska man som ung kunna få olika tips på arrangemang, få information om kommunen, samt tips på var man kan vända sig för att påverka och få råd och stöd. Sidan ska inbjuda till dialog med unga i Skövde.

7. Uppföljning

Detta är det första samordnade ungdomspolitiska programmet. Programmet ska följas upp för- sta gången under våren 2012 och ska fastställa måluppfyllelse och analysera fortsatta åtagan- den. Uppföljningen sker bland annat i form av Luppenkät/metod⁸ som genomförs 2011 och därefter ska programmet revideras. Fortsättningsvis ska en uppföljning ske en gång varje man- datperiod utifrån Lupp, drogvaneundersökning⁹ och Gymnasium Skövdes undersökning kring ungdomars psykiska hälsa.

8 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken www.ungdomsstyrelsen.se

9 CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

10

8. Mätbara indikatorer

Föreslagna indikatorer skall följas upp och analyseras en gång per mandatperiod av ungdoms- strategen. Användbar statistik samlas in från bland annat Ungdomsstyrelsens enkät Luppen (lokal uppföljning av ungdomspolitiken), CAN-enkäten (Centrum för alkohol- och narkotika upplysning) och Psykisk hälsa Gymnasium Skövde samt nämndernas årsredovisningar.

• antal feriepraktikplatser och praktikplatser

• andel arbetslösa, yngre än 25 år

• analys av stöd till ungdomar som vill starta egna företag

• ungdomars upplevelse av utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter

• ungdomars upplevelse av möjligheten att delta i kultur- och fritidsaktiviteter

• statistik över ungdomsbrott och våld

• ungdomars användning av tobak, alkohol och andra droger

• ungdomars psykiska hälsa

• andelen behöriga till gymnasiet

• tillgängliga bostäder för unga

• analys av stöd till ungdomar som vill organisera sig

• beslut om hur ungdomars inflytande och ansvarstagande ska vara organiserat inom skola, utbildning, fritid, kultur, socialtjänst och politik

• analys av möjligheter för ungdomar att möta beslutsfattare och föra fram sina förslag och påverka beslut

• uppföljning av hur kommunens nämnder tar hänsyn till barnkonventionen inför alla beslut som berör barn och ungdomar

• mångfaldsvilja som visas i dokument och handling

• möjlighet för ungdomar att möta kompetenta och närvarande vuxna i ideell och professionell verksamhet

9. Implementering

För att kunna implementera det ungdomspolitiska programmet krävs att man förstår samban- det mellan hälsa, arbete, utbildning, fritid och delaktighet och att man vet att man med hjälp av organisation och gemensamma resurser kan göra skillnad. Det kräver att man vill gå utan- för stuprören för att samarbeta och samverka för att få till en förändring. Under 2011 ska samtliga grupper i organisationen diskutera hur man på lämpligaste sätt kan genomföra en implementering av programmet.

11

Vad då! Man snackar om starka kommuner, starka länder. Man måste se vad grundsyftet är och vilka grundvärderingar man har. Unga påverkas av de äldre. Äldre är förebilder både vad gäller ideal och åsikter. En stark nation behöver olika erfarenheter och kulturer. Mångkultur berikar. Men vi måste kän- na det i grunden, annars händer ingenting.

(Ungdomsforum)