Uppföljningsanalys av resor Eksjö kommun
www.cero.nu
Uppdrag: Uppföljande CERO-analys
Rapportförfattare/projektledare: Markus Robèrt, Cero Sweden AB Rapportförfattare/ekonomianalyser: Olle Jonsson, Auto Force
Resvaneundersökning: CERO
Undersökningsperiod: December 2020
Sammanfattning ... 3
1. Arbetspendling ... 4
1.1 Arbetspendling - resbeteende ... 5
1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt ... 10
2. Tjänsteresor ... 11
2.1 Tjänsteresor – Resbeteende ... 11
2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt ... 13
3. Totala reslängder, kostnader och koldioxidutsläpp ... 14
3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp ... 16
4 Effektbedömning av åtgärder ... 21
4.1 Tjänsteresor Eksjö kommun ... 21
4.2 Arbetspendling Eksjö kommun ... 23
Bilaga 1. Utsläppskalkyler ... 24
Bilaga 2. Tjänsteresor – bakgrundsmaterial ... 26
Bilaga 3. Tabeller år 2018/2017 ... 28
Bilaga 4. Frekvensdiagram ... 30
Uttryck, enheter, förkortningar TSEK Tusen kr
MSEK Miljoner kr
Mkm Miljoner km
CO2 Koldioxid
Trafikarbete Antal km tillryggalagt med respektive färdmedel Kr/cap Reskostnad i kr per anställd
kgCO2/cap Kg utsläpp per anställd
Sammanfattning
Denna CERO-uppföljning av Eksjö kommuns arbetspendling och tjänsteresor, visar att de totala utsläppen per capita (per anställd) har minskat med 11 % mellan år 2020 och 2018 (tjänsteresor 2017) och Eksjö kommun placerar sig på plats 17 i CERO-benchmarkingkartan. Eksjö kommuns utsläpp från arbetspendling har minskat med 2 % per capita. Minskningen från arbetspendlingen beror till stor del på överflyttning till mer utsläppseffektiva drivmedel och högre andel laddfordon.
De totala resta kilometerna med bil har också minskat en aning. Det finns emellertid potential för Eksjö kommun att fortsätta att minska sina utsläpp från arbetspendlingen. Exempelvis har 26 % av medarbetarna som reser med bil fem dagar i veckan under fem kilometer till arbetet, vilket pekar på en god överflyttningspotential till mer cykel och gång.
Utsläppen från tjänsteresor har minskat med hela 44 %. Kommunen har i hög grad tankat bilarna med bränslen med bioinslag vilket bidragit positivt till utvecklingen av utsläppen från bilarna.
Under året har inga flygresor noterats.
Vidare har kommunen utvecklat uppföljningen av bilarnas verkliga förbrukade drivmedelsvolymer och arbetar även med att installera elektroniska körjournaler vilket kommer att ge ytterligare möjligheter att påverka utsläppen från bilarna i positiv riktning.
COVID-19 pandemin har påverkat både arbetspendling och tjänsteresor vilket är synligt i resultaten från denna uppföljning av medarbetarnas resor och tillhörande utsläpp. Ökad digital mötesanvändning och flexibla arbetsvanor verkar i utsläppsreducerande riktning, medan kollektivtrafikens restriktioner i många fall påverkat en ökad bilanvändning och därigenom ökade utsläpp. Viktigt för framtiden är att planera så att ett mer hållbart rese- och mötesbeteende kan bibehållas efter pandemin.
1. Arbetspendling
Eksjö kommun har tidigare gjort en CERO-analys 2018. I november 2020 genomfördes en uppföljning för att mäta om utsläppsreduktionen är i takt med de mål som ställts. Antalet medarbetare är nu 1 658 anställda och svar erhölls från 785 medarbetare, vilket resulterade i en total svarsfrekvens på 47 %. Grundmaterialet har granskats med avseende på reslängd, restid och angivet postnummer. Nedanstående diagram visar svarsfrekvensen på de olika förvaltningarna inom Eksjö kommun.
1.1 Arbetspendling - resbeteende
Nedan visas en total sammanställning av antal kilometer per vecka vid arbetspendling mellan anställdas hem och arbetsplatsen inom Eksjö kommun, uppdelat på de alternativa färdsätten bil (förare), bil (samåker), infartsparkering, kollektivtrafik, tåg, regionbuss, MC/moped, elcykel, cykel, gång eller annat färdmedel. Dessa siffror är viktade med avseende på hur svarsfördelningen ser ut vid de olika förvaltningarna inom Eksjö kommun för att ta hänsyn till att alla medarbetare inte besvarat enkäten.
Nedanstående tabeller visar färdmedelsfördelning och andel totalt resta kilometer (trafikarbete), 2020 och 2018 vid Eksjö kommun under en vecka (totalt antal resta kilometer).
2020
Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under en arbetsvecka.
2018
Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under en arbetsvecka.
Nedanstående två diagram visar andel medarbetare och trafikarbete vid Eksjö kommun. De grå staplarna visar hur det såg ut 2018 och de gröna representerar 2020. Som väntat under pandemin har andelen bilister ökat något och även trafikarbetet med bil. Andelen som samåker och reser med kollektivtrafik har minskat vilket också är väntat. Däremot har andelen som reser med regionbuss ökat sedan 2018. Andelen som elcyklar eller cyklar har ökat något, medan andelen som går har minskat. Eksjö kommun har en förhållandevis väldigt låg andel medarbetare som arbetar hemma, bara 1 % har svarat detta.
Bil Bil(samåker) Kollektivtrafik Tåg Regionbuss MC/Moped Elcykel Cykel Gång Annat Arbetar hemma
Anställda/färdmedel 986 53 39 17 61 4 26 420 200 3 23
Andel medarbetare 59% 3% 2% 1% 4% <1% 2% 25% 12% <1% 1%
Km/färdmedel 150 662 6 215 6 129 8 987 9 080 528 983 7 312 1 375 104
Andel trafikarbete 79% 3% 3% 5% 5% <1% 1% 4% 1% <1%
Bil Bil(samåker) Inf.park Kollektivtrafik Fjärrtåg Långfärdsbuss MC/Moped Elcykel Cykel Gång Annat Arbetar hemma
Anställda/färdmedel 968 99 14 86 4 16 11 25 408 271 7 20
Andel medarbetare 57% 6% 1% 5% 0% 1% 1% 1% 24% 16% <1% 1%
Km/färdmedel 150 736 13 806 3 900 15 362 5 926 3 000 686 398 6 280 3 218 175
Andel trafikarbete 74% 7% 2% 8% 3% 1% <1% <1% 3% 2% <1%
Nedanstående diagram visar hur många dagar som bilister reser till arbetet förändrats från 2018 till 2020.
Andelen bilister som reser fem dagar i veckan har ökat sedan förra mätningen, med 3 % under sommarhalvåret och 2 % under vinterhalvåret.
Nedanstående diagram visar antal kilometer till arbetet hos de som arbetspendlar med bil minst fem dagar i veckan. De som reser kortast till arbetet under fem kilometer har ökat med 5 % sedan 2018 men de som har mellan 6 och 10 kilometer till arbetet har minskat med 1 %. De som har 16–20 kilometer till arbetet har minskat med 2 % och även de som har 26-30 och över 40 kilometer till arbetet.
Nedanstående diagram visar bilisternas drivmedelsanvändning. Bensinanvändningen har minskat med 2 % sedan 2018 och dieselanvändningen har ökat med 2 %. 2018 var inte elbilar
särredovisade från elhybrider/laddhybrider och då använde 2 procent någon form av elbil. Idag 2020 reser 1 % med rena elbilar och 2 % har elhybrid/laddhybrid vilket är en utveckling i rätt riktning som reducerat utsläppen ett par procent. Nybilsförsäljningen av elbilar och laddhybrider förväntas emellertid accelerera i landet de närmsta åren, och Eksjö kommun kan påskynda denna utveckling genom att tillse förbättrade laddmöjligheter vid arbetsplatsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att den genomsnittliga utsläppsnivån har minskat för Ekjsö kommun sedan mätningen 2018.
Nedanstående diagram visar vilka åtgärder som medarbetarna tycker skulle kunna få arbetsplatsen mer cykelvänlig.
26 % av bilisterna som reser minst fem dagar i veckan vid Eksjö kommun har under fem kilometer till arbetet. Att utöka antalet väderskyddade cykelparkeringar och även tjänstecyklar skulle kanske kunna få fler medarbetare med korta avstånd till arbetet att cykla mer och Eksjö kommun skulle därmed kunna sänka sina utsläpp ytterligare.
1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt
Arbetspendling omfattning, kostnader och CO2 utsläpp per olika restyper och färdmedel 2020
Bilförare
Kollektiv-
trafik Tåg
Region Buss
MC/
Moped Elcykel
Cykel o gång
Arbets pendling totalt**
Mkm/år 7,08 0,29 0,42 0,43 0,02 0,05 0,41 8,99
Procent av totala antalet
färd mkm 79 % 3 % 5 % 5 % 0 % 1 % 5 % 100 %
Mkr/år 24,78* 0,27* 0,16* 0,70* 0,02 - - 25,93
Procent av totala
kostnaden 96 % 1 % 1 % 3 % 0 % - - 100 %
Ton CO2/år 1 253,88 11,52 0,00 25,18 2,48 0,02 - 1 293,09
Procent av totala
utsläppen 97 % 1 % 0 % 2 % 0 % 0 % - 100 %
** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 0,35 Mkm/år. Annat färdmedel har inte tagits med då det inte går att beräkna utsläpp för detta färdmedel.
* Kostnaderna för resor med bil har antagits en kostnad på 3,5 kr/km.
* Kostnaderna för resor med kollektivtrafik har antagits resor med Jönköpings länstrafik 365 dagar 1 zon 6 840 kr/år och anställd. Kostnaderna för resor med regionbuss har antagits resor Jönköpings länstrafik 365 dagar länet 11 495 kr/år och anställd. Kostnaderna för resor med tåg antagits resor med Jönköpings länstrafik 365-dagar Jönköpings län + länsöverskridande 9 120 kr/år och anställd.
Totalt genereras ca 1 293 ton CO2 utsläpp av pendlingsresandet till och från arbetsplatserna inom Eksjö kommun under ett år.
Bilresor står för 97 % av utsläppen från pendlingsresorna. År 2018 stod bilen för 95 % av utsläppen.
Utförliga tabeller för 2018 redovisas i bilaga 3.
2. Tjänsteresor
2.1 Tjänsteresor – Resbeteende
Det totala tjänsteresandet har minskat avsevärt sedan föregående mätning, vilket till största del är en direkt följd av pandemin. Vi kan även konstatera att de inbördes relationerna mellan
tjänsteresornas reslängd ändrats enligt nedanstående diagram.
Nedanstående diagram visar färdmedel på den senaste tjänsteresan. Relationen mellan de olika färdmedelsvalen har ändrats sedan 2018. Resor med privatbil och poolbil har ökat under pandemin, medan resor med verksamhetsbil har minskat. Även resor med kollektivtrafiken har ökat och cykelresor.
Resfria mötesformer
Resfria mötesformer är ett mycket ekonomiskt och utsläppsvänligt alternativ till tjänsteresor och därför en viktig policyfråga i de flesta organisationer. Att i högsta möjliga mån ersätta fysiska tjänsteresor med resfria möten (videokonferens, webbmöten, telefonkonferens) innebär vid sidan om reskostnadsbesparingen dessutom sänkta kostnader av administration av reseräkningar. En majoritet av medarbetarna tillämpar i dagsläget resfria möten, och en sannolik ökning har skett i samband med pandemin se figur nedan.
Andelen medarbetare som inte använt resfria möten under senast angivna månaden, har sjunkit från 83 % till 41 % vilket är en markant förändring.
2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt
Den uppföljande analysen omfattar reslängder, kostnader och utsläpp för tjänsteresor, per färdmedel enligt tabellen nedan, som de anställda i kommunen gjorde under januari tom oktober 2020 (bilarnas drivmedel tom november). Obs alla värden redovisade nedan i denna analys är linjärt uppvägda till helår 2020. Uppgifterna kommer från kommunens administrativa system. Se även bilaga 2 för detaljerad redovisning av tjänsteresor och gjorda beräkningar.
Tjänsteresor omfattning, kostnader och CO2 utsläpp per olika restyper och färdmedel 2020
(Siffror nedan inom parentes avser värden för 2017).
Sammanställningen ovan visar, med gjorda antaganden och avgränsningar se bilaga 2, att tjänsteresornas totala sträcka uppgick till ca 217 000 (ca 272 000 mil), CO2 utsläppen till ca 189 ton (ca 349 ton) och kostnaden till drygt 6,3 MSEK (drygt 8,1 MSEK). Resor med bil, privata- och kommunens bilar uppgick till 96 % (ca 86 %) av denna reslängd och ca 98 % (ca 94 %) av kommunens totala kostnad för tjänsteresor. Kommunens bilars andel var ca 85 % (ca 68 %) av den totala tjänstereslängden och ca 86 % (ca 74 %) av den totala resekostnaden.
Privatbilarnas andel av reslängden var ca 11 % (ca 18 %) och ca 12 % (ca 21 %) av kostnaden.
Tåg stod för en andel på knappt 4 % (knappt 14 %) av sträckan och knappt 2 % (ca 6 %) av kostnaden.
Eksjö kommuns tjänsteresor, dominerades 2020 fortsatt helt av resor med bil. Reslängden med bil totalt per capita har minskat med 8 % jfrt med 2017. Jämfört med förra mätningen har reslängden per capita med privatbilar minskat med 52 % och utsläppen med 54 %. Däremot har reslängden per capita för kommunens bilar ökat något med drygt 3 % men utsläppen har minskat med 41 % (OBS i årets mätning har andelen biobränslen redovisats till skillnad från förra mätningen, se även bilaga 1 Utsläppskalkyler bilar). Kraftigt minskade reslängder och minskade utsläpp gCO2/km för privata bilar samt minskade utsläpp från kommunbilar, biobränslen, har resulterat i utsläppsminskningen från bilar totalt med 44 % per capita.
Reslängd med tåg per capita har minskat med 78 %. Se vidare kommentarer avseende tjänsteresor under bilaga 2. Utförliga tabeller för 2017 redovisas i bilaga 3.
Privat- bilar
Kommun-
bilar Bil totalt
Tåg inrikes
Tjänsteresor Totalt
Mkm/år 0,23 1,85 2,09 0,08 2,17
Procent av totala antalet
färd mkm 11 % 85 % 96 % 4 % 100 %
Mkr/år 0,75 5,47 6,22 0,10 6,32
Procent av totala
kostnaden 12 % 86 % 98 % 2 % 100 %
Ton CO2/år 40,92 147,80 188,72 0,0002 188,72
Procent av totala
utsläppen 22 % 78 % 100 % 0 % 100 %
3. Totala reslängder, kostnader och koldioxidutsläpp
Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor 2020 i Eksjö kommun.
Arbetspendling Tjänsteresor Totalt
Reslängd (Mkm) 8,99 81 % 2,17 19 % 11,16
Reskostnad (MSEK) 25,93 80 % 6,32 20 % 32,25
CO2 (ton) 1 293,09 87 % 188,72 13 % 1 481,81
Arbetspendlingen utgör 81 % av reslängden, 80 % av reskostnaden samt 87 % av CO2utsläppen.
Vid den tidigare mätningen utgjorde arbetspendlingen 78 % av den totala reslängden, 76 % av kostnaden samt 80 % av CO2utsläppen. Utförliga tabeller omfattande 2018 för pendlingsresor och 2017 för tjänsteresor visas i bilaga 3.
Nedan visas utsläpps-kostnadsmatris för Eksjö kommun år 2020. Arbetspendling med bil står för både höga kostnader och utsläpp.
Figuren visar utgifts- och utsläppsposterna för resandet inom Eksjö kommun (både pendlingsresor och tjänsteresor).
Det totala utgifts- och kostnadsläget är representerat av Eksjö kommuns logotyp i figuren. Siffror för tjänsteresor är baserade på data från de administrativa systemen och leverantörer samt avser år 2020.
Årligt CO2-utsläpp (ton) 1 500
1 400 1 300
1 200 A
1 100 1 000
900 A. Arbetspendling bil
800 B. Arbetspendling övrigt
700 C. Tjänsteresor bil
600 D. Tjänsteresor tåg
500
400 Totalt
300 200
100 C
<50D
<1 2 3 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 Reskostnad (MSEK) B
3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp
Figuren nedan visar en jämförande analys av utsläpp och kostnader från de anställdas arbetspendling och tjänsteresor uttryckt i ton CO2 per capita och kr per capita. Eksjö kommun har minskat sina totala utsläpp per capita med 11 % och rör sig nedåt i CERO-benchmarkingkartan till plats 17. Eksjö kommun har potential att komma längre ned till vänster i kartan genom att få fler medarbetare att cykla eller gå till arbetet. Även åtgärder som påverkar utsläppen från tjänsteresor med bil har stor betydelse för minskade utsläpp.
TonCo2/cap
2 1,95 1,9
1,85 48
1,8 1,75
1,7 47
1,65 1,6
1,55 46
1,5 45
1,45 42 41
1,4
1,35 40
1,3 1,25
1,2 39
1,15 38
1,1 34 35
1,05 31 32
1 24 25 26 27 x 28
0,95 21 20 22 23
0,9 18 19
0,85 13 15 16 14 17
0,8 11 12
0,75 10
0,7 9 8
0,65 6 5
0,6 4 3
0,55 0,5
0,45 2
<0,40 1
<11000 12000 13000 14000 15000 16000 17000 18000 19000 20000 21000 22000 23000 24000 25000 26000 27000 28000 29000 30000 31000 32000 33000 34000SEK/cap 29
43
30
7
3336 37
44
I nedanstående tabeller och diagram visas kostnader samt utsläpp per capita dels för arbetspendling och tjänsteresor för olika restyper och färdmedel, samt dels totalt för kommunen. Utförliga tabeller för 2018/2017 visas i bilaga 3.
Arbetspendling - kostnader och CO2 utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita 2020
Bilförare
Kollektiv-
trafik Tåg
Region buss
MC/
Moped Elcykel
Cykel o gång
Arbets- pendling
totalt Kr/cap
1 658 anst. 14 948 161 94 423 15 - - 15 641
KgCO2/cap
1 658 anst. 756 7 0 15 1 0 - 780
Tjänsteresor - kostnader och CO2 utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita 2020
Bil totalt Tåg
Tjänsteresor totalt Kr/cap
1 658 anst. 3 749 62 3 811
KgCO2/cap
1 658 anst. 114 0 114
Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2020
Arbetspendling Tjänsteresor Totalt
Kr/cap 1 658 anst. 15 641 80 % 3 811 20 % 19 452
Kg CO2/cap 1 658 anst. 780 87 % 114 13 % 894
4 Effektbedömning av åtgärder
För att göra utsläppsmålet mer greppbart och för att identifiera de åtgärder som har störst effekt är det relevant att transformera utsläppsmålet i konkreta förändringar av resandet inom kommunen.
Arbetspendling och tjänsteresor med bil, är de i särklass mest betydelsefulla utsläppsposterna.
Fokus kommer därför att ligga kring hur dessa resor kan föras över till alternativa färdmedel (t.ex.
kollektivtrafik, cykel, gång), utsläppseffektivare bilar och drivmedel, ruttoptimering/samåkning eller resfria mötesformer. För att beräkna relationen mellan antal bilister eller antal resor som behöver bytas, för att klimatmålet skall uppnås, används en transformationsmodell (Robèrt, 2007)1. I nästföljande två kapitel redovisas ”bruttolistor” på alternativa klimateffektiviseringar av kommunens tjänsteresor (4.1) respektive pendlingsresor (4.2). OBS Varje enskilt alternativ är inte nödvändigtvis realistiskt genomförbart på kort sikt men avsikten är att ställa alla alternativ i relation till varandra.
4.1 Tjänsteresor Eksjö kommun
Nedan anges alternativa åtgärder med beräknade effekter på både utsläpp och ekonomi. Varje reduktionsalternativ som anges nedan är räknad med målet att nå en effekt på 1 % mindre CO2- utsläpp från resor (inkl. arbetspendling) inom kommunen. Kopplat till varje alternativ är också en cost-benefit analys, där kommunens uppskattade årliga teoretiska ekonomiska besparingspotential beräknats. I denna redogörs endast kostnadsdifferensen mellan befintligt och alternativt färdmedelsval. Observera att påverkan på administration, investeringar relaterade till nya inköp, eller tidsvinster/tidsförluster i form av arbetstid inte är medtagna i effektberäkningarna av de olika reduktionsalternativen.
För att nå klimatmål på kort och lång sikt kan kommunen välja att satsa på kombinationer av nedanstående reduktionsalternativ.
Effektivisera tjänsteresor med kommunens bilar med ruttoptimering. Via reseplanering s.k.
ruttoptimering alternativt ökad samåkning, krävs att i genomsnitt ca 10 % av tjänsteresorna med kommunens bilar elimineras. Då reduceras CO2-utsläppen med 1 %.
Kostnadssänkning – 547 000 kronor.
Effektivisera tjänsteresor med kommunens personbilar med resfria mötesformer. Genom att i genomsnitt ca 53 % av tjänsteresorna med kommunens person-, halvkombi-, mindre kombibilar, (exkl. Hemtjänsten, Socialförvaltningen och elbilar), ersätts med resfria möten (telefonmöten, videokonferens, webbmöte, etc.) reduceras CO2-utsläppen med 1 %.
Kostnadssänkning – 559 000 kronor.
Ersätt tjänsteresor med kommunens personbilar med kollektiva färdmedel. Om i genomsnitt ca 55 % av tjänsteresorna med kommunens person-, halvkombi-, mindre kombibilar, (exkl.
Hemtjänsten, Socialförvaltningen och elbilar), ersätts med kollektiva färdmedel reduceras CO2- utsläppen med 0,5 %. Bortfallande kostnad för kommunens personbilar ger utrymme för kollektivresor på 580 000 kronor.
Information om resmönstret för kommunens bilar saknas varför kostnadsförändring efter denna åtgärd inte kan beräknas.
1 Robèrt, M. (2007) A model for target oriented planning and monitoring of organisations’ travel and climate change policies.
International Journal of Sustainable Transportation.
Men som ett teoretiskt riktvärde på besparingspotentialen vid en övergång till färdmedlet kollektiva färdmedel kan skillnaden mellan den genomsnittliga milkostnaden för kommunens bilar och den genomsnittliga milkostnaden för kollektivresor användas.
Detta skulle ge en teoretisk besparing på ca 482 000 kronor.
Genomför en fortsatt övergång till utsläppseffektiva bilar bland kommunens bilar. Om alla bensin- och dieselbilar, av årsmodell 2017 och äldre byts, mot bilar med i genomsnitt ca 15 % lägre CO2 utsläpp reduceras CO2-utsläppen med 0,5 %. Berör 55 % av kommunens samtliga bilar och 35 % av den totala körsträckan.
Kostnadsförändring inte beräknad.
Genomför en övergång till elbilar. Genom att i genomsnitt ca 40 % av tjänsteresorna (reslängden) med kommunens alla personbilar (exkl. lätta lastbilar, större kombibilar, samt befintliga elbilar) ersätts med resor med elbilar reduceras utsläppen med 3 %.
Kostnadsförändring inte beräknad.
Effektivisera tjänsteresor med privata bilar med ruttoptimering eller resfria mötesformer.
Via reseplanering s.k. ruttoptimering alternativt ökad samåkning eller resfria möten (telefonmöten, videokonferens, webbmeeting, etc.), krävs att i genomsnitt ca 36 % av alla tjänsteresor med privatbil elimineras. Då reduceras CO2-utsläppen med 1 %.
Kostnadssänkning – 271 000 kronor.
Ersätt tjänsteresor med privata bilar med kollektiva färdmedel. Om i genomsnitt ca 47 % av tjänsteresorna med privatbilar ersätts av resor med kollektiva färdmedel, reduceras CO2-utsläppen med 1 %. Bortfallande kostnad för bilresorna ger utrymme för kollektivresor på 351 000 kronor
Information om resmönstret för kommunens anställda saknas varför kostnadsförändring efter denna åtgärd inte kan beräknas.
Men som ett teoretiskt riktvärde på besparingspotentialen vid en övergång till färdmedlet kollektiva färdmedel kan skillnaden mellan den genomsnittliga milkostnaden för privatbilarna och den genomsnittliga milkostnaden för kollektivresor användas.
Detta skulle ge en teoretisk besparing på 296 000 kronor.
Ersätt tjänsteresor med privata bilar med elpoolbilar. Via överflyttning från körning med privat bil i tjänsten till externa utsläppsfria elpoolbilar, krävs att i genomsnitt ca 9 % av alla tjänsteresor med privatbil elimineras. Då reduceras CO2-utsläppen med 0,25 %. Poolbils kostnad och utsläpp antas till motsvarande värden från en annan ARVA kommuns externa elbilpoolslösning.
Kostnadsökning – 198 000.
Ersätt tjänsteresor med privata icke miljöbilar med privata bilar med max 95 gCO2/km. Om i genomsnitt ca 78 % av tjänsteresorna som utförs med privatbilar ersätts av ”miljöbilar med max 95 gCO2/km”, uppnås 1 % reduktion av CO2-utsläppen.
Ersätt tjänsteresor med privata bilar med elbilar. Om i genomsnitt ca 40 % av tjänsteresorna som utförs med privatbilar ersätts av elbilar, uppnås 1 % reduktion av CO2-utsläppen.
4.2 Arbetspendling Eksjö kommun
På samma sätt som ovan för tjänsteresorna beräknas utsläppseffekterna av förändrad arbetspendling men där de privatekonomiska besparingarna för personalen lämnats utanför denna analys.
Ersätt bil med kollektiva färdmedel (busskort, mm). Väljer i genomsnitt 15 bilister (ca 2 % av bilisterna) att resa med stadsbuss till arbetet blir effekten 1 % mindre CO2-utsläpp.
Riktade åtgärder mot anställda med lång resväg. Skulle 3 av de bilister med längst resväg, byta bilen mot icke utsläppsgenererande alternativ skulle 1 % reduktion av CO2-utsläpp uppnås.
Alternativt kan man se över speciella distansarbetsavtal för denna grupp.
Uppmuntra anställda till att välja fordon med miljöhänsyn. Om i genomsnitt 25 bilister (3 % av bilisterna) byter ut sina fordon till miljöbilar2 erhålls 1 % reducerade CO2-utsläpp.
Uppmuntra anställda till att välja elfordon. Om i genomsnitt 13 bilister (1 % av bilisterna) byter ut sina fordon till elbilar erhålls 1 % reducerade CO2-utsläpp.
Uppmuntra flexibla arbetsformer. CO2-utsläppen minskar med 1 % från Eksjö kommuns resor genom att 12 bilister (ca 1 % av bilisterna) arbetar flexibelt per dag. Det skulle motsvara att 1/4 av personalen i genomsnitt arbetar flexibelt en dag i månaden.
Erbjud kurs i bränslesnål körning (s.k. eco-driving). Om 117 bilister (ca 12 % av bilisterna) genomgår kurs i sparsam körning och därefter kör bränslesnålt skulle sannolikt CO2-utsläppen minska med 1 %. Vi har här antagit att detta sänker bränsleförbrukningen med ca 10 % (bilskolors egna uppgifter).
Uppmuntra till att cykla, gå eller samåka till arbetet. Om i genomsnitt de drygt 115 bilister med max 4 km resväg till arbetet (12 % av bilisterna) övergår till att cykla, gå eller samåka per dag minskas CO2-utsläppen från resor med 1 %.
2 Svenskt miljöbilskrav motsvarar 95g CO2/km (www.gronabilister.se)
Bilaga 1. Utsläppskalkyler
Baserat på den sammanlagda körsträckan per vecka (arbetspendling) beräknas personalens sammanlagda årliga CO2 utsläpp från arbetspendling och tjänsteresor med personbil, flyg, kollektivtrafik, etc. enligt:
i j m
j im j ims u
E
1
E = Organisationens totala CO2 utsläpp per år i = individ i organisationen
j = restyp (pendling, tjänsteresa) m = färdmedel
j
uim= utsläpp per km för individ i med färdmedel m under restyp j
j
sim= reslängd per år för individ i med färdmedel m under restyp j
= svarsfrekvensen i undersökningenViktfaktorn (1/) inkluderas i beräkningen för att ta hänsyn även till utsläppen från de bilister som inte besvarat enkäten men som arbetar i organisationen.
Utsläppskalkyler med bil
Privatägda bilar, från svaren i webbenkäten framgick med vilken typ av drivmedel som förarna tankar sina bilar. I rapporten antas att denna fördelning även gäller för de privatägda bilarna. 52
% av de anställdas bilar tankas med bensin, 44 % med diesel, 2 % har elhybrid/laddhybrid och 1
% har elbil. Vi har antagit att en privatägd bil förbrukar i genomsnitt 0,0855 liter per km blandad körning, avser det vanligaste bränslet bensin.
Kommunens bilar, utsläppen för de här bilarna, har beräknats från angivna verkligt förbrukade volymer av bränsle för resp. bil. Hänsyn har tagits till bränsletyp med olika grad av inblandning av biobränsle och rena biobränslen. I och med att verkliga körsträckor saknas är körsträckorna beräknade utifrån angivna tankade volymer och förbrukning vid blandad körning, uppgift från Transportstyrelsen, vilket kan ge något för höga körsträckor och därmed lägre utsläpp uttryckt i gCO2/km. (Vid förra analysen baserades beräkningen på förbrukningssiffror och utsläppssiffror, för resp. bil/bilmodell, avseende blandad körning, i Transportstyrelsens bilregister alternativt från data i tidigare CERO analyser). Elbilar har räknats till 18 gCO2/km.
Utsläppskalkyl med kollektiva färdmedel
För kollektivtrafiken inom Eksjö kommun har antagits ett CO2-utsläpp på 0,04 kg CO2/personkilometer3. För resor med regionbuss antar vi ett CO2-utsläpp på 0,0593 kg CO2/personkilometer.
Utsläppskalkyl med flyg
Till årets analys rapporterades att inga flygresor har gjorts. Föregående analys utrikes flygresor har räknats om avseende utsläppen, enligt tillämpad CERO standard/praxis, nu till 181 (mot tidigare antagna 242) gCO2/personkilometer. Total emissions, inkl. RFI (uppvägningsfaktor – hög
höjd - 2,0) & WTT emissions g CO2e/pkm4). Detta för att möjliggöra jämförelser mellan olika år och olika organisationer då olika resebyråer ofta använder olika utsläppstal.
Utsläppskalkyl med tåg
Uppgifter om kostnader för tågresor har lämnats av Eksjö kommun. I analysen har sträcka och utsläpp beräknats efter de värden som SJ anger för tågresor avseende kr/km och gCO2/km.
Utsläppen är räknade efter 0,0021 gCO2/km. SJ:s tåg använder grön el vilket gör att SJ:s CO2
ekvivalent i stort är lika med noll för de resorna (SJ, 2008)5. Utsläppskalkyl övriga färdmedel
Utsläpp från pendlingsresor med MC/moped (100 g/km).
4 https://www.gov.uk/government/collections/government-conversion-factors-for-company-reporting
5SJ Miljödata (www.sj.se)
Bilaga 2. Tjänsteresor – bakgrundsmaterial
Utveckling av administrativa system
Kommunen har en bra uppföljning av ekonomiska mätetal för kommunens bilar och andra resformer. Vidare finns det detaljerad information om förbrukade volymer och typer av drivmedel per bil. Kommunen inför nu också elektroniska körjournaler vilket kommer ge kommunen goda möjligheter att utveckla kommunbilarna för att nå ytterligare utsläppsminskningar.
Tjänsteresor - Kostnader
Eksjö kommuns totala kostnad för tjänsteresor uppgick 2020 till ca 6,3 miljoner kronor (2017 ca 8,2 MSEK). Tjänsteresor med bil; egen bil i tjänsten, kommunens bilar bedöms till drygt 6,2 miljoner kronor (knappt 7,7 MSEK ). Kostnaderna för resor med flyg var under året
0 kronor (ca 0,01 MSEK) och tåg 0,1 miljoner kronor ca (0,5 MSEK).
Egen bil i tjänsten Milersättning
Totalt har en ersättning på knappt 747 000 kronor (drygt 1,6 MSEK) betalats för ca 23 000 (nära 49 900) körda mil tjänsten till 355 (654) personer. Den genomsnittliga ersättningen ligger fortsatt på ca 32,30 kr/mil inkl. kostnaden för sociala avgifter, på den del av den rörliga ersättningen som överstiger det skattefria beloppet 18,50 kr/mil. Nedan redovisas körningen i olika körsträckeklasser med antal förare och mil samt motsvarande ersättningar.
Tabell 1 Eksjö kommun - körning i tjänsten med egen bil 2020 – (2017)
Både antalet personer och antalet utbetalda ersättningar för körda mil med privat bil har sjunkit kraftigt. Förutom, effekten av pandemin, kan även en viss eftersläpning i inrapporteringen från de anställda förekomma. Värdena är uppvägda till helår baserat på utbetalningar från januari tom oktober månad. Körmönstret antal förare och ersatta mil per de olika körklasserna är i stort lika mellan analyserna. Andelen som kör färre än 12 mil per år är fortsatt nära en tredjedel eller ca 30 % (31 %). Genomsnittlig körsträcka per anställd är 65 (76) mil per år.
Eksjö kommuns bilar
Uppgifter om kommunbilarnas kostnader har erhållits från kommunen. Obs att basuppgifterna om bilinnehavet baseras på innehavet under oktober 2020. I och med att verkliga körsträckor saknas är körsträckorna beräknade utifrån angivna tankade volymer och förbrukning vid blandad körning, uppgift från Transportstyrelsen, vilket kan ge något höga körsträckor och därmed lägre utsläpp uttryckt i gCO /km. Sammanlagd total körsträcka anges, på basis av lämnade uppgifter och
Körsträcke- klass mil
Antal förare
Förare
% Mil Mil % Ersättning
< 50 mil 237(426) 67(65) 3 865(7 510) 17(15) 124 839(242 557) 51-100 mil 53(85) 15(13) 3 829(6 347) 17(13) 123 676(204 993) 101-300 mil 51(103) 14(16) 7 932(17 780) 34(36) 256 196(574 288) 301-700 mil 12(38) 3(6) 4 991(16 356) 22(33) 161 218(528 274)
701-1000 mil 1(1) 0,3(0) 899(854) 4(2) 29 023(27 583)
>1000 mil 1(1) 0,3(0) 1 602(1 020) 7(2) 51 743(32 945)
Total 355(654) 100 % 23 118(49 866) 100 % 746 694(1 610 640)
skattningar till ca 185 360 (184 720) mil med en genomsnittlig körsträcka på 2 100 (1 680) mil/bil.
I nedanstående tabell visas summan av kostnaderna och antalet mil. Tabellen nedan bör läsas mot bakgrund av de gjorda skattningarna avseende körsträckor.
Tabell 2 Eksjö kommun - Bilar 2020 – (2017)
Bilval – Miljö
Utsläppen för bilarna baseras i denna analys konsekvent på uppgifter om totalt tankade volymer av resp. drivmedel per bil, tillsammans med kommunens uppgifter om vilken typ av drivmedel, inslag av biodrivmedel enligt drivmedelsleverantörerna. Räknat efter dessa förutsättningar är det genomsnittliga CO2/utsläppen nu mycket låga 80 (139) gCO2/km. (Vid förra analysen baserades beräkningen på förbrukningssiffror och utsläppssiffror, för resp. bil/bilmodell, avseende blandad körning, i Transportstyrelsens bilregister. Kommunen lämnade då inga uppgifter om vilken typ av drivmedel som tankades eller inblandning av biodrivmedel). Jämförelsen mellan åren måste därför läsas mot bakgrund av detta både avseende körsträckor men framförallt det totala utsläppet.
Tabell 3 Eksjö kommun bilar– biltyp 2020 – (2017)
OBS! Tabellen måste läsas mot bakgrund av gjorda skattningar enligt ovan avseende körsträckor.
Idag har man en fortsatt hög andel dieselbilar 72 % (76 %). Samtidigt har kommunen i hög grad tankat bilarna med bränslen med bioinslag vilket är positivt för utvecklingen av utsläppen från bilarna.
Tåg
Uppgifterna som avser kostnader har som vid förra analysen, hämtats från Eksjö kommun kommuns administrativa system. Avseende skattning av sträcka och utsläpp har den, beräknats efter förekommande kostnader per km- och utsläpp gCO2/km enligt andra CERO analyserade kommuners statistik från SJ. Beträffande utsläpp se även våra kommentarer redovisade ovan under avsnitt Utsläppskalkyler tåg i bilaga 1
Tabell 4 Eksjö kommun kommuns - Tåg - sträcka samt kostnad 2020 – (2017)
Tågresor i Sverige svarar för knappt 4 % (knappt 14 %) av reslängden men nära 0 % av utsläppen från tjänsteresorna.
Antal bilar Antal mil/år Total kostnad
Total 88 (110) 185 360 (184 700) 5 469 000(6 042 000)
Biltyp enligt Tranportstyrelen - Drivmedel
Antal
fordon Andel % Mil Andel %
Diesel 63 (77) 72 % (70 %) 140 230 (150 870) 76 % (82 %) Bensin/E85 13 (17) 15 % (15 %) 15 180 (22 240) 8 % (12 %)
Bensin 6 (9) 7 % (8 %) 16 310 (8 630) 9 % (5 %)
Bensin/El 3 (3)) 3 % (3 %) 11 340 (980) 6 % (1 %)
El 3 (4) 3 % (4 %) 2 300 (2 000) 1% (1 %)
Totalt 88 (110) 100 % 185 360 (184 720) 100 %
Tåg Sträcka mil Kostnad kr Total (8 100) 37 150 103 200(497 600)
Bilaga 3. Tabeller år 2018/2017
Arbetspendling omfattning, kostnader och CO2 utsläpp per olika restyper och färdmedel 2018
Bilförare Inf.park
Kollektiv-
trafik Fjärrtåg
Långfärds -buss
MC/
Moped Elcykel
Cykel o gång
Arbets pendling totalt**
Mkm/år 7,08 0,18 0,72 0,28 0,14 0,03 0,02 0,45 9,56
Procent av totala antalet färd
mkm 74 % 2 % 8 % 3 % 1 % 0 % 0 % 5 % 100 %
Mkr/år 24,80 0,64 0,68* 0,05* 0,15* 0,03 - - 26,35
Procent av totala
kostnaden 94 % 2 % 3 % 0 % 1 % 0 % - - 100 %
Ton CO2/år 1 298,25 24,38 28,88 0,00 8,32 3,23 0,01 - 1 363,06 Procent av
totala
utsläppen 95 % 2 % 2 % 0 % 1 % 0 % 0 % - 100 %
** I arbetspendling totalt ingår samåkning i bil med 0,65 Mkm/år.
* Kostnaderna för resor med kollektivtrafik har antagits resor med Jönköpings länstrafik periodkort 1 zon 30 dagar 7 865 kr/år och anställd. Långfärdsbuss har antagits resor med Jönköpings länstrafik periodkort 2 zoner 30 dagar, 9 240 kr/år och anställd. Fjärrtåg har antagits resor med Jönköpings länstrafik periodkort län 30 dagar, 13 200 kr/år och anställd.
Arbetspendling - kostnader och CO2 utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita
Bilförare Inf.park
Kollektiv-
trafik Fjärrtåg
Långfärds -buss
MC/
Moped Elcykel
Cykel o gång
Arbets pendling totalt Kr/cap
1 708 st. 14 518 376 396 30 87 19 - - 15 426
KgCO2/cap
1 708 anst. 760 14 17 0 5 2 0 - 798
Tjänsteresor omfattning, kostnader och CO2 utsläpp per olika restyper och färdmedel 2017 Privat-
bilar
Kommun- bilar
Bil totalt
Flyg
utrikes Tåg
Tjänsteresor Totalt
Totalt (Mkm) 0,50 1,85 2,35 0,005 0,37 2,72
Procent av totala
antalet färd km 18 % 68 % 86 % 0 % 14 % 100 %
Totalt (MSEK) 1,61 6,04 7,65 0,007 0,50 8,16
Procent av totala
kostnaden 20 % 74 % 94 % 0 % 6 % 100 %
Ton CO2/år 91,44 256,30 347,74 0,94 0,00 348,68
Procent av totala
utsläppen 26 % 74 % 100 % 0 % 0 % 100 %
Tjänsteresor - kostnader och CO2 utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita 2017 Bil totalt
Flyg
utrikes Tåg
Tjänsteresor totalt Kr/cap
1 708 anst. 4 481 4 291 4 776
KgCO2/cap
1 708 anst. 204 1 0 204
Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling 2018 och tjänsteresor 2017
Arbetspendling Tjänsteresor Totalt
Reslängd (Mkm) 9,56 78 % 2,72 22 % 12,28
Reskostnad (MSEK) 26,35 76 % 8,16 24 % 34,51
CO2 (ton) 1 363,06 80 % 348,68 20 % 1 711,74
Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2018 (tjänsteresor 2017) Arbetspendling Tjänsteresor Totalt Kr/cap
1 708 anst. 15 426 76 % 4 776 24 % 20 204
KgCO2/cap
1 708 anst. 798 80 % 204 20 % 1 002