• No results found

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvalitetsdokument 2012/2013,

Enebybergs Montessoriförskola

(2)

Innehållsförteckning

1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens

utveckling och lärande ... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga ... 4 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande ... 5 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens

utveckling ... 6 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % ... 7 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet

tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). ... 8 7 Nyckeltal ... 9 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 9

(3)

Inledning

Vi är en liten privatägd montessoriförskola som är belägen i ett lugnt villaområde i Enebyberg. Vår målsättning är att förmedla Maria Montessoris grundtankar som består av bland annat:

 Att hjälpa barnet till en självständig individ

 Hysa tilltro till det egna tänkandet och utförandet

 Utveckla sig i sin egen takt

 Stimulera barnet efter mognad och sin egen förmåga

 Att varje barn känner arbetsglädje genom hänsyn och omtanke

 Att varje barn känner tilltro till den vuxne

 Genom observationer tillgodose barnets förmåga till utveckling i sin egen takt Vi har två avdelningar, Myran med plats för ca 8-12 barn i åldern 1 – 2,5 år samt Smultronet för barn i åldern 2,5 år – 6 år.

Redovisning av tema/projekt som bilaga

Vi har valt att redovisa avd. Smultronets projekt ”Insekter”. Vi har främst arbetat med myror.

1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande

Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande

 Personal har under det gångna året gått kurser i ”Pedagogisk dokumentation”, vilket var väldigt lärorikt.

 Vi tar hjälp av foto/digitala fotoramar.

 Enligt föräldraenkäten är våra föräldrar inte helt införstådda med hur vi arbetar, en stor andel svarar ”vet inte” på frågor angående pedagogisk dokumentation, och barnens utveckling.

 Vi har diverse listor (s.k krysslistor mm) som dokumenterar det enskilda barnets utveckling, men dessa listor är mest för pedagogerna, alltså inte synliga för barn eller föräldrar. De är mycket viktiga för vårat arbete med

montessorimaterialet, men vi behöver även synliggöra det för föräldrarna.

Analys

 Den digitala fotoramen har stått i hallen och mest setts av föräldrar.

 Kursen i Pedagogisk dokumentation var pedagogerna mycket nöjda med, och fler kommer troligtvis gå den samt de som har gått är intresserade av

fortsättning.

(4)

 Det handlar inte bara om pedagogisk dokumentation, vi behöver bli bättre på att förmedla vad vi gör om dagarna med barnen, till föräldrarna.

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år

 Till hösten kommer varje barn få en egen bok, där det kommer dokumenteras med foto och text. Boken kommer att skickas hem en gång i månaden, så föräldrar och barn tillsammans kan se vad barnet har gjort under månaden.

 Våra informationsmail har vi varit mycket nöjda med, men dessa kommer vidareutvecklas. Det kommer skickas mail från varje avdelning, månadsvis, där det även kommer information om vad vi arbetar med för tillfället, t ex tema osv.

 De digitala fotoramarna ska flyttas in i klassrummet, så barnen kan se dem och fundera, reflektera mm.

 Fler i pedagoger ska gå kurser i pedagogisk dokumentation, några kommer även gå steg 2 i kursen. Vi fortsätter diskutera/analysera hur vi ska arbeta vidare med pedagogisk dokumentation på våra möten.

 Vi förväntar oss att våra föräldrar kommer känna sig mer insatta i vårat arbete på förskolan.

2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga

Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga

 Inom montessorimaterialet finns det mycket som stimulerar barnens språkliga förmåga. Vi har mycket ljudlekar, sagor, rim & ramsor, sånger, språkkort, samtalskort, rörliga alfabetet, visning, tema, bibliotekbesök osv.

 En stor andel föräldrar svarar ”vet inte” på frågan om ”förskolan utvecklar mitt barns språk”.

 Pedagogerna uppmuntrar barnen till dialoger, benämner föremål, för samtal med barnen i hallen osv. Vi utnyttjar de vardagliga situationerna.

Analys

 Vi är mycket nöjda med det gedigna språkmaterial vi har, men båda avdelningarna kommer under året att vidareutvecklas.

 Vårat material är genusneutralt.

 Barnen upptäcker sitt eget lärande genom att de kan fortsätta med nästa

övning/material. Montessorimaterialet går från A-B, det finns alltid ett steg att följa. Vi i pedagoger ser även detta genom våra s.k krysslistor, där vi fyller i vid en presentation av material, samt om barnet arbetar självständigt med det.

 På Myran behöver det komma in mer språkmaterial under året.

 På Smultronet ska en del språkmaterial förnyas/uppdateras under året.

(5)

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år

 På respektive avdelning ska språket kompletteras/uppdateras/förnyas.

 Nya böcker ska köpas in till Myran, de gamla är mycket slitna.

 På avd. Myran (barn 1-2.5 år) kommer vi under hösten arbeta med tema språk.

Vi kommer t ex läsa extra mycket böcker, arbeta med ”månadens bokstav”, leka mycket ljudlekar, använda oss av rim och ramsor i våra samlingar.

Myrans språkavdelning ska kompletteras, det är t ex mycket bilder på

exempelvis insekter, fordon, mat, blommor, svampar, fåglar, verktyg eller vad barnen nu kan visa intresse av!

 Böckerna för pedagogisk dokumentation kommer att hjälpa barnen på Smultronet se sitt eget lärande.

 Krysslistorna ska förenklas, de är alldeles för krångliga i dagsläget.

 Vi förväntar oss att barnen kommer ha en större språkförståelse efter det gångna året.

3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande

Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande

 Vi har ett gediget matematikmaterial som stimulerar barn främst i åldern 3-6 år.

 Matematik är dagligen med oss i allt vi gör. Vi räknar köttbullar vid maten, vi går igenom almanackan, vi räknar i skogen, vi har mycket sinnestränande material som innehåller geometriska figurer, volym, klassificeringsövningar mm.

 Smultronet har ju haft tema insekter under vårterminen, det har då räknats ben (korta och långa) mm.

 På avdelning Myran har vi mycket matematik i vår vardag, en favorit hos barnen är vår stora tärning: Vi kastar tärningen, ser hur många prickar det blir och räknar tillsammans – sen hoppar/stampar/klappar vi lika mycket! En uppskattad lek hos de yngre barnen!

Analys

 Matematik är en vetenskap om logiska samband mellan storheter, såsom tal, mängder och funktioner.

 Ser ni några mönster?

 Allt montessorimaterial är genusneutralt, så även matematiken.

 Själva montessorimaterialet är självrättande, och när barnen arbetar med ett material som är självrättande börjar de resonera – hur ska jag göra?

Tankegången, det logiska tänkandet utvecklas.

 Även i det sinnestränande materialet får barnen lära sig att kalkylera, räkna ut

(6)

upptäcka relationer. Allt det här är direkt förberedelse till matematik.

 Våra föräldrar behöver bli mer insatta i hur vi arbetar med matematik.

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Stödfrågor

 Allt vårat montessorimaterial är otroligt värdefullt, presentationer ska ges så barnen aktivt arbetar med allt material!

 Föräldrarna kommer dels bli mer informerade i barnens böcker som vi börjar med under hösten, och dels få testa och lära sig en del under höstens

föräldramöte.

 Matematik jobbar vi ständigt med i vardagen, men också arbetar vi aktivt med att få in det i våra olika projekt som vi arbetar med. Vi för dokumentation där vi ser vad vi gör, hur, vad kunde vi ha gjort bättre, vad tyckte barnen var mest intressant osv.

 Vi fortsätter arbeta enligt montessoripedagogiken enlig Lpfö 98.

 Vi förväntar oss bättre resultat på föräldraenkäten under 2014

4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling

Stöd

 Avd. Smultronet har en Ipad

 Digitalkamera finns på respektive avdelning.

 Digitala fotoramar finns på respektive avdelning.

 I personalgruppen finns det utbildning/vana på de vanligaste dataprogrammen, bra teknikvana, kurs har gått för att använda ipad på ett konstruktivt sätt i verksamheten.

 Vid behov får vi hjälp av vår ”vaktmästare” med våra teknikfrågor.

Analys Stödfrågor

 På avdelning Smultronet används ipaden, och barnen kan där stimuleras och utmanas inom matematik, språk, logiskt tänkande och träna sin koncentration.

Man måste även träna på att vänta på sin tur. Mindre bra är att det oftast är samma barn som använder den.

 Ipaden är rätt använd ett bra komplement till övrigt material på förskolan.

 Genom de olika digitala verktygen får barnen bl.a. möjlighet att träna sin förmåga att ta hänsyn, utveckla sin nyfikenhet, känner delaktighet i sin egen kultur, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utan att bli ev. begränsad av sin finmotorik,

utvecklar sin skapande förmåga samt utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Används de digitala verktygen på rätt sätt, så kan de utmana och stimulera barnen inom alla möjliga områden samt beröra nästan alla av läroplanens mål.

 Några pedagoger känner sig osäkra på hur man arbetar med ipaden.

 De digitala fotoramarna sitter uppsatta i hallen, så barnen kan inte se dem.

(7)

 Det fotograferas bara sporadiskt.

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Stödfrågor

 Då vi har upptäckt att inte alla barn arbetar med ipaden, kommer det att göras en vanlig presentation med den, enskilt med varje barn. Precis som vi gör med allt material.

 De digitala fotormarna kommer flyttas in i respektive klassrum, så barnen kan se dem bättre. Vi pedagoger kan då även höra barnens reflektioner om vad som är på bilderna.

 Då vi ska börja med böcker för varje barn, ska fotograferingen bli bättre.

Kameran ska alltid ligga framme, alltid redo.

 Ev. kommer fler i personalgruppen gå kurs i användande av ipad.

 Barnen och föräldrarna kommer bli mer insatta i sitt eget lärande.

5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %

Beskrivning av nuläget på vår förskola Stöd

 Då vi är en montessoriförskola har vi prioriterat utbildad montessoripersonal, utan dem kan vi inte ha en Montessoriförskola. Vi har personal utbildad hos AMI (Association Montessori Internationale), en montessoripedagog på varje avdelning.

 Vi kommer att se över möjligheten att få våra montessoripedagogers utbildning validerade alt. hitta en förskollärare. Då vi för tillfället är mycket nöjda med personalen vill vi gärna utbilda dem vi har.

 Genom diskussioner i arbetslaget kommer vi gemensamt fram till vilka svagheter vi har och vad vi vill vidareutvecklas inom. Det gångna året har varit främst pedagogisk dokumentation.

Analys Stödfrågor

 Vi har ett gediget montessorimaterial, som kan stimulera barnen och hjälpa dem utvecklas inom alla områden som läroplanen beskriver. Vi har en bra grund att stå på.

 Genom att ha kompetent/utbildad personal kan vi hålla oss attraktiva på marknaden. Då vi är en montessoriförskola är det viktigt att vår personal har utbildning som är anpassad för oss.

 76 % av föräldrarna anser att vi har kompetent personal.

 Vi ska ta kontakt med t ex skolverket, högskolor, montessoriförbundet för att se över möjligheter att vidareutbilda vår personal.

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning

(8)

 Vi har som mål att anställa en förskollärare under läsåret 13/14

 Se över möjligheter att vidareutbilda den personal vi har.

 Vi kommer utbilda personal inom pedagogisk dokumentation, några går fortsättningskurs, några går första delen.

 Då vi känner att vi har en stabil personalgrupp inför läsåret 13/14 så kommer vi koncentrera oss på att jobba ihop oss, befästa nya rutiner och arbetssätt.

Diskussioner kommer föras inom arbetslaget över vad vi behöver för kompetensutveckling.

6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).

Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar

Stödfrågor

 Vi arbetar aktivt med vår likabehandlingsplan.

 Vi anpassar efter de individer vi för tillfället har på förskolan. Alla barn är välkomna till oss, och förskolan är tillgänglig för alla barn.

 Vår hemsida behöver uppdateras med hur vi gör förskolan tillgänglig för alla barn.

 Vi arbetar mycket med att få en lugn och harmonisk barngrupp, först då kan barnen ta till sig de olika materialen.

Analys av era insatser under året Stödfrågor

 Har man ett barn med speciella behov, arbetar vi på så sätt att en pedagog fokuserar lite extra på det barnet, t ex extra egentid, hjälper barnet att lyckas i sin vardag.

 Utifrån de barn vi har haft under det gångna året har vi som pedagoger räckt till, har vi barn med mer speciella behov kan det behövas söka särskilt stöd.

 Vilka konsekvenser ser ni resultat av beroende på den planering av insatser som ni har genomfört?

 Under de perioder vi inte har barn med olika funktionsnedsättningar, så pratar vi inte heller särskilt mycket om funktionsnedsättningar i vår vardag.

 Montessoripedagogiken ger alla barn egentid, och extra stöd vid behov.

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Stödfrågor

 Vår dokumentation samt våra observationer är mycket viktiga för det fortsatta arbetet, för att kunna hjälpa barn som har behov av särskilt stöd.

 Vi behöver synliggöra olika funktionsnedsättningar i vårat dagliga arbete med barnen, att alla kan vara olika men att alla har samma rättigheter, även när vi inte har barn (eller föräldrar) med funktionsnedsättingar.

 Vi kommer arbeta med våra sinnen som tema under läsåret 2013/2014.

 Vi förväntar oss att barnen (och föräldrarna) kommer bli mer medvetna om våra

(9)

sinnen samt hur de fungerar och att alla är olika.

7 Nyckeltal

Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering

Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering

VÅGA VISA, i procent KUNDENK

ÄT 2011

KUNDENK ÄT 2012

KUNDENK ÄT 2013

"Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 93 % 100 % 100 %

"Det är arbetsro i barngruppen" 93 % 77 % 88 %

Kommentarer och analys till nyckeltal

 Vi är mycket nöjda med att föräldrarna anser att barnen känner sig trygga

 Vi räknar med att behålla samma procent till nästa år, samt få högre på

”arbetsro i barngruppen”.

8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Stödfrågor

 Under våren 2013 gick förskolechefen en kurs i ”Systematiskt kvalitetsarbete”.

 Har arbetat aktivt med att skapa fungerande rutiner för hur kvalitetsarbetet ska fortsätta i under det kommande året.

 Har tydliggjort ansvarsfördelningen på avdelningarna

 Påbörjat utbildning inom pedagogisk dokumentaion

Analys Stödfrågor

 Inom respektive avdelning/arbetslag förekommer det mer diskussioner,

utvärderingar, reflektioner mm sedan det dels har kommit nyanställda samt att förskolechefen har gått utbildning inom området.

 Vi behöver fortfarande arbeta mycket med systematiskt kvalitetsarbete, vi är ganska färska på området.

 Föräldrapärmarna kommer hjälpa föräldrarna att bli mer insatta.

 Det blir enklare att särskilja barnens förändrade lärande

 Genom att ständigt reflektera, analysera, utvärdera och diskutera i arbetslaget utvecklas vi.

(10)

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Stödfrågor

 Vi jobbar vidare med vårat påbörjade kvalitetsarbete, fortsätter att utveckla dokument tillsammans i arbetslaget som passar oss, vår verksamhet och respektive avdelning.

 Våra barnböcker (pedagogisk dokumentation), föräldrapärmar.

 Varje projekt ska klart och tydligt dokumenteras, utvärderas och analyseras.

Färdiga mallar finns för det.

 Vi kommer skriva en verksamhetsberättelse per termin (avdelningsvis), istället för bara en per år, vi tror att det kommer underlätta för samtliga parter.

 Vi kommer tydligare se resultat av våra aktiviteter/tema.

References

Related documents

allt ovan, samt svårt för mina hjälppersoner att reglera internet så att endast det jag är intresserad av visas, och på rätt nivå det är för många som lägger på ljus som

Några föreningar föreslår att – om man vill begränsa biltrafiken in till stan – ordna större parkeringsplatser utanför stan och sedan ha ”shuttle-bus”-trafik in till

Shoppy (komihåglista för affärer), kalendern, påminnelsefunktion i klockan, att kunna ställa in den att ringa vid samma tidpunkter varje dag, Mobilt bank-id (gör att jag slipper

• Chiar dacă pescuitul este liber în zona de coastă și în cele cinci lacuri principale, există reguli de pescuit care trebuie respectate. Informații

Xeebta hareeraheeda iyo shanta harooyinka biyaha waaweyn ee Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren iyo Storsjön oo ku taala Jämtland (eeg khariidada) waa fasax kaluumeysigu oo qofku

Efter kusten och i de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland (se karta) är fiske med handredskap fritt och man behöver alltså inte

Ausnahmen gelten entlang der Küsten und in den fünf großen Seen Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren und dem Storsjön in Jämtland, wo Angeln und Fischen mit Handgerätschaft

Fiskefartyg ديص ةنيفس Dooni lagu kaluumeysto یريگيهام یجرک. Fiskekort كمسلا ديص حيرصت kaadhka kalluumaysiga