Postadress: Uppsala kommun, arbetsmarknadsförvaltningen, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 00 00 (växel)
E-post: arbetsmarknadsforvaltningen@uppsala.se www.uppsala.se
20180831
Kvalitetsrapport vuxenutbildning Uppsala kommun 2018
Denna rapport följer upp centrala områden som gäller för vuxenutbildning enligt styrdokumenten Besvara gärna frågorna direkt i mallen.
Rapporten mejlas senast 3 september till eva.hellstrand@uppsala.se .
Utbildningsanordnare: Vuxenutbildningen Linné, SFI och GRNSVA Ansvarig för redovisning: Jesper Hedin och Anneli Sallin
Elevens rätt till likvärdig utbildning
I ett projekt under ledning av det konsultativa vuxteamet och i samverkan med specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har utbildningsanordnare inom
vuxenutbildningen i Uppsala arbetat med ett värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö. Den tillgänglighetsmodell som värderingsverktyget baseras på tar ett helhetsgrepp för att
åstadkomma tillgänglig utbildning för alla elever. Värderingsverktyget ger vuxenutbildningen gemensamma riktlinjer att utgå ifrån samt en gemensam terminologi.
1. Beskriv hur arbetet för en tillgänglig lärmiljö (förutsättningar för lärande, pedagogisk lärmiljö, social lärmiljö och fysisk lärmiljö) fortskrider på individ- grupp- och
organisationsnivå?
https://www.spsm.se/globalassets/tillganglighet/spsm_vv_handledning_tillganglig.pdf
Inledning
Ett systematiskt kvalitetsarbete bygger på en analys av det som varit med sikte på framtiden. Förra årets kvalitetsrapport siktade in sig på tillgänglig utbildning genom att fokusera på individanpassning och elever vars progression inte följde förväntad utveckling. Hur ger vi stöd och möjligheter till fortsatt utveckling. En skolorganisation är under ständig utveckling där arbetssätt och målsättningar prioriteras olika och
utvecklas över tid. Utifrån förra årets kvalitetsrapport och den analys som den gav har verksamheten fortsatt att utvecklas.
Nu inriktar sig den inledande frågan mot det projekt som vuxteamet lett under året där en genomlysning av verksamheten gjorts. För oss på Vuxenutbildningen Linné är det viktigt att en kvalitetsrapport avspeglar organisationens arbete utifrån de
ingångsvärden vi hade förra året. Som väl är så är tillgänglig utbildning ett brett begrepp och utgår från en text från specialpedagogiska skolmyndighet som på sina nästan 100 sidor griper över breda områden och ett stort antal indikatorer. Det är inte möjligt att i kvalitetsrapporten återge vår organisations arbete i förhållande till värderingsverktygets alla delar utan kvalitetsrapporten blir ett avtryck över
organisationens arbete och nuläge utifrån tillgänglighetsarbetet, men även förra årets kvalitetsrapport.
I den värdering som en grupp med fyra deltagare gjorde av SFI/GRNSVA utifrån ett tillgänglighetsperspektiv så kan vi identifiera fyra områden som vi bedömer som i större behov av utveckling än de andra. Det handlar om elevhälsa/studiestöd,
arbetslag, ljudmiljö och delaktighet. Arbetet med delaktighet redovisas under fråga 2.
Arbetslag/organisation
Arbetslag får värdet -1 i den värdering som gjordes utifrån SPSM:s värderingsverktyg.
I värderingsverktygen så framhålls att det är viktigt att det finns arbetslag där pedagogerna har möjlighet att samverka för att tillgängliggöra utbildningen för eleverna. I värderingsverktyget står att ”Arbetslaget bör regelbundet analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar och
förhållningssätt när det gäller normer och värden och hur dessa tar sig uttryck i verksamheten.” Viktiga indikatorer på väl fungerande arbetslag enligt SPSM är att
• Arbeta tillsammans mot uppsatta mål.
• Arbeta utifrån barnens och elevernas behov av olika lärsituationer och sätt att lära.
• Arbeta tillsammans med elevhälsan.
• Ge möjlighet för barnen och eleverna att komma till tals och att vara delaktiga i sitt lärande.
• Kontinuerligt utvärdera och reflektera över resultat i verksamheten.
• Ha väl fungerande rutiner vid överlämning och mottagande av information vid övergångar.
Sfi och grundläggande svenska som andraspråks pedagogiska arbete bygger på arbetslagen. De är vår organisations grundbultar när vi organiserar för tillgänglighet och utveckling. Arbetslagen är byggda kring en viss elevgrupp. Grupperna varierar från elever med liten eller ingen skolbakgrund, till elever med avslutade akademiska studier från sitt hemland. Under året har flera lag saknat en fast arbetslagsledare och har låtit ledarskapet rotera från möte till möte vilket varit en brist. Från och med det här verksamhetsåret finns det en arbetslagsledare i varje arbetslag.
Varje arbetslag har ett skolutvecklingsuppdrag som tydligt ska riktas mot att på något sätt utveckla arbetet i klassrummet, mötet med eleverna. Det arbete vi gör i
förhållande till eleverna gör vi för att de skall lyckas så bra som möjligt och det gör vi genom att göra utbildningen tillgänglig för var och en utifrån sina förutsättningar. När det gäller rutiner för överlämning och mottagande av nya elever så finns upparbetade rutiner för när vi tar emot nya elever på skolan via nybörjargrupp där en utökad kartläggning sker under fyra veckor eller som återstartare som tidigare funnits i verksamheten men återvänder. Alla lärare förväntas att kontinuerligt dokumentera elevernas progression i de elevanteckningar som finns upprättade i samband med att eleven startar på skolan. Dokumentationen är digital och följer eleven när den byter från en undervisningsgrupp till en annan. Vid behov kan anteckningar göras kring vilka extra anpassningar som gjorts för elever som inte följer önskad progression.
Nedan följer en kort redogörelse för respektive arbetslags utvecklingsarbete som tagit sin utgångspunkt i vad respektive lag identifierade i samband med föregående års kvalitetsrapportsprocess.
Lag 1 – Elever med kort skolbakgrund
Laget har haft som skolutvecklingsprojekt utifrån inriktningen på förra årets kvalitetsrapport att jobba med elevers progression genom att utveckla metoder och rutiner för studieteknik. Ett övergripande mål har varit att öka elevernas motivation och medvetande om sina egna studier genom ansvarstagande och delaktighet.
Formativt arbetssätt bygger på att eleven förstår var hen befinner sig i förhållande till kunskapsmålen.
För att tillgängliggöra kunskapsmålen för eleverna har lärargruppen brutit ned målen i matriser för respektive kurs för att tydliggöra för eleverna och pedagogerna. De bärande orden har översatts till arabiska, tigrinja, dari, kurdiska och somaliska samt färgkodats för ökad tydlighet. Matriserna integreras i undervisningen och används för återkoppling till respektive elev genom att t ex ha individuella samtal, kopplade lektionsmoment, dokumentation i loggböcker, muntliga läxor som spelas in på mobiltelefon och på flera andra sätt.
Utvecklingsområden som laget ser är att frigöra än mer tid för att genomföra
elevsamtal utifrån matriserna, en utökad analys av utfallet i lärargruppen genom att till exempel jämföra hur respektive lärare använder matrisen på grupp och/eller
individnivå. Utvärdera läxorna i förhållande till lektionsinnehåll och balansen mellan det muntliga och det skriftliga innehållet i undervisningen.
Lag 2 – Elever med kort skolbakgrund
I samband med att den nya läroplanen för sfi reviderades så förändrades
kunskapskraven för A – kursen. Kraven på förmågan läsa och skriva höjdes. Med det som utgångspunkt har lag 2 jobbat med att tydliggöra målen som de undervisar mot och på vilka grunder de bedömer eleverna. Syftet med lagets utvecklingsprojekt är att
ge en likvärdig utbildning och betygssättning utifrån den nya kursplanen. Varje elev ska ges förutsättningar att utveckla sin språkliga förmåga utifrån sina förutsättningar.
Tanken är också att materialet som produceras skall kunna vara ett stöd för nya eller erfarna lärare som inte tidigare jobbat med elevgruppen.
I de nya kursplanerna framgår att eleverna skall utveckla sina språkliga förmågor för att kunna använda språket på ett begripligt sätt i vardags-, samhälls-, arbetsliv och fortsatta studier. För att varje elev skall få grepp om sitt lärande i förhållande till målen så krävs här liksom i övriga skolan ett formativt förhållningssätt. Flera grepp har under året utvecklats för att ta steg i formativ riktning och mot en likvärdig bedömning.
Lärarna dokumenterar kontinuerligt varje elevs språkliga progression i förhållande till målen genom att i undervisningen integrera formativa metoder såsom
kamratbedömning och enskilda samtal där eleven tillsammans med lärare sätter ord på sitt nuläge och framtida mål.
Då A – kursen på sfi saknar ett nationellt prov har laget under året jobbat med att konstruera gemensamma A – kursprov. Syftet med detta är att utifrån den grund av bred formativ bedömning som respektive lärare jobbar med, säkerställa att vi ger en likvärdig utbildning och en rättvis bedömning. Provet kan också tjäna som en vägledning för nya lärare och ett sätt att verifiera att undervisningen ligger på rätt nivå.
Utvecklingsområden som laget ser är att ytterligare kalibrera provets innehåll och genomförande för att ytterligare stärka de formativa verktygen. Ett skattningsdiagram har använts för återkoppling av provet till eleverna, detta kan med fördel också användas under kursens gång för att kursdeltagarna skall vara delaktiga i och medvetna om sin egen kunskapsutveckling.
Lag 3 – Elever med medellång till lång skolbakgrund
Lag 3 har haft elevernas svårigheter att klara skrivdelen på NP som utgångspunkt för sitt skolutvecklingsprojekt. Genom att delta i fortbildning och kollegialt fortbilda varandra har laget inspirerat av Pauline Gibbons arbetat med cirkelmodellen.
Cirkelmodellen är en metod där man på ett strukturerat sätt arbetar med elevers skriftliga språkutveckling i fyra faser. Tillsammans med eleverna bygger man upp kunskap om en texttyp, studerar modelltexter, skriver gemensamma texter för att avslutningsvis skapa en egen text. Modellen kan med fördel infoga formativa inslag där eleven ges framåtsyftande feedback av sin lärare, men även genom kamratrespons.
Varje lärare har tillsammans med eleverna genomfört minst ett tema enligt
cirkelmodellen, samlat instruktioner i en gemensam bank och presenterat innehållet för sina kollegor i arbetslaget. Utifrån de samlade erfarenheterna så har laget reflekterat och dragit slutsatser.
Några reflektioner som har gjorts är att lagets medlemmar behöver lägga ännu mer fokus på instruktionerna inför uppgiften för att möta olika elevkategorier på ett bra sätt. Elever som inte kommit så långt i sin språkutveckling har stor nytta av
exempeltexterna för att komma vidare i sitt skrivande medans elever som kommit längre blir alltför styrda av modelltexter. Elever på studieväg 3 är ofta trygga i textstrukturen, men behöver mer stöd i hur de kan använda nya ord i olika
sammanhang. Cirkelmodellen är bra för att, men behöver användas än mer för att skilja olika texttyper från varandra. Ett exempel som funnits under året är svårigheten att skilja mellan vanligt brev och en berättande text.
Lag 4 – Elever med medellång till lång skolbakgrund, D – kursen
Lag fyra har konstaterat att elever klarar skrivdelen på NP i mindre omfattning än övriga delar och har därför som utvecklingsprojekt att utveckla metoder för undervisning i skrivande. Målen för utvecklingsprojektet är att utveckla
undervisningen, förbättra D elevernas resultat i skriva, förenkla för elever som byter nivå/klass genom gemensamma bedömningsmetoder, förstärka den röda tråden från sfi till svenska som andraspråk på grundläggande nivå och minska den arbetstid som lärare lägger ned på för- och efterarbete för lektioner i skrivande.
Utvecklingsprojektet har riktats mot tre metoder för att utveckla arbetet med olika typer av uppgifter/exempeltexter, skrivprocessen och rättning och uppföljning. Dessa metoder är diskussioner där erfarenheter delas, en gemensam uppgifts- och textbank samt utformandet av en gemensam mall med rättningssymboler som kan utvecklas mot tidigare stadier på sfi samt mot senare på svagrund.
Genomförandet av projektet gick till så att deltagande lärares bilder av innehållet på D – kursen jämfördes och texttyperna identifierades. Cirkelmodellen tillämpas där texten förarbetas genom exempel och tankekartor samt filmer. Elever producerar texter enskilt och tillsammans med hjälp av sitt förarbete, checklistor och kamratbedömande synpunkter från andra elever. Läraren bedömer texterna och markerar genom en för alla lärare gemensam modell de delar av texten som eleven behöver bearbeta igen.
Eleverna efterarbetar texterna utifrån checklistor, bedömningsexempel från NP samt att gruppen tillsammans behandlar typiska fel som många gör i arbetet med aktuell texttyp.
När laget utvärderar arbetsåret i förhållande till målen och ringar in
utvecklingsområden noterar de följande. Lärarna i gruppen jobbar mer strukturerat med skrivande nu än tidigare. Metoden stärker de flesta elevernas skrivande (även om tiden är kort för att dra definitiva slutsatser) men inte för alla. Checklistorna har varit bra för att medvetandegöra vad en text måste innehålla för att vara godkänd. Ett annat utvecklingsområde som identifierats under året är elevernas läsförmåga där många elever har svårt att nå upp till kunskapsmålen.
Det har blivit enklare för eleverna att byta grupp genom att lärare använder gemensamma metoder för bedömning och återkoppling på texter.
Att förstärka den röda tråden till svagrund återstår och ett möte kring det är inplanerat till hösten.
Den gemensamma banken av metoder och material har minskat lärarens tid till för- och efterarbete till förmån för möjlighet till formativ återkoppling.
Utvecklingsområden som identifieras är att elevkategorier från vissa länder har betydligt svårare än andra att tillgodogöra sig förmågan att skriva. Hur når man dessa elever? Utifrån det identifierade behovet att utveckla elevernas läsförmåga så blir det fokusområde för nästa års utvecklingsarbete. Att öka samarbetet med andra lärare som har samma kategori elever blir också viktigt. Elevernas datorvana/digitala kompetens behöver stärkas, vilket framhålls i de nya kursplanerna.
Trots nya utvecklingsområden så gäller det också att vårda och hålla årets arbete levande, t ex genom att introducera nya lärare i lagets arbetsmetoder, redovisa utvecklingsarbetet för de andra lagen, stärka samarbetet kring undervisning för skrivande med svagrund, samla innehåll, exempeltexter, lista över arbetssätt för undervisning för skrivande mm på learnify (vår lärplattform).
Lag Svagrund
Laget har som utvecklingsprojekt under året fokuserat på att skapa ett gemensamt kursinnehåll och gemensam bedömning som skall göra undervisningen likvärdig.
Undervisningen skall möta eleven där hen är och nya elever antas till utbildningen var femte vecka. En del elever behöver längre tid för att tillgodogöra sig grundläggande sva, andra behöver kortare tid.
Utifrån den gemensamma grunden i innehåll och bedömning som byggs upp så har lärarna möjlighet att var femte vecka gemensam mötas för att diskutera elevers progression. Där ges en möjlighet att lämna över elever till varandra så att ingen hindras i sin kunskapsutveckling, men också att den som behöver kan få extra tid för att nå målen.
Utvecklingsområde för laget är att anpassa innehåll och upplägg så att det blir så flexibelt som möjligt när nya elever tas emot var femte vecka, utan att förlora i kvalitet.
Stöd genom anpassade grupper
Det är viktigt, ur en organisatorisk synpunkt, att nämna att vi på vuxenutbildningen Linné ansvarar för mellan 800 och 1000 elever som läser sfi eller svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Stöd behöver den som har svårigheter, men organisationen behöver även anpassas till den som utvecklas i snabb takt. Därför vill vi framhålla alla de olika grupper som finns på skolan och som möjliggör en
utbildning och en studietakt som möter respektive elev. På sfi har vi över 25 grupper på olika studievägar och nivåer. Vi har en speciell grupp som vänder sig till
studerande mammor som behöver ha sina barn med i undervisningen. Vi har en grupp som vänder sig speciellt till akademiker med legitimation inom vårdsektorn samt en flexgrupp som vänder sig till elever som kan ansvara för sin egen inlärningsprocess med handledarstöd, men som av någon anledning inte har möjlighet att gå i skolan fem dagar vi veckan under en kortare eller längre tid. Flexelever erbjuds två pass om dagen fyra dagar i veckan (vilket skall utökas till fem dagar i veckan från hösten 2018). Eleven närvarar så mycket hen har möjlighet till. Som komplement har vi också kvällsundervisning för elever som inte har möjlighet att närvara på dagtid. Inom ramen för grundläggande svenska som andra språk så finns undervisning i olika takt och olika delkursnivåer och som ovan nämnts så jobbar vi för att kunna möta eleven där hen är i så stor utsträckning som möjligt.
Elevhälsa/studiestöd
Ett annat område som i verksamhetsanalysen klassades som i stort behov av
utveckling är elevhälsa/studiestöd. Vuxenutbildningen har inte som de obligatoriska och frivilliga skolformerna för unga ett krav att ha elevhälsa på samma sätt, däremot så finns alltjämt elever som har behov av stöd i olika form. Vuxenutbildningen har inte krav på sig att jobba med särskilt stöd men förväntas göra extra anpassningar för att tillgängliggöra utbildningen för alla elever.
SPSM skriver att ”elevhälsans kompetens och samverkan med skolan har stor betydelse för att ge stöd till pedagoger och annan personal i arbetet med att anpassa och utveckla lärmiljön. Det är en förutsättning för att främja elevers lärande,
utveckling och hälsa. I det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver skolan ha goda rutiner för samverkan och samarbete mellan elevhälsa, pedagoger och annan personal.” Kartläggningsverktyget pekar på att flera saker behöver utvecklas hos oss.
Det finns en osäkerhet kring var elever skall hänvisas vid psykisk ohälsa vilket istället faller på pedagogen som undervisar en grupp. Det finns en önskan om Studie- och yrkesvägledning på plats på skolan löpande. Ett behov som finns men som inte ringas in är också arbetet kring elever som av olika inlärningsmässiga hinder behöver stöd på olika sätt.
Även om vuxenutbildningen inte är en skolform som måste tillhandahålla elevhälsa så har vi valt att under året stärka upp organisationen med några elevhälsofunktioner.
Syftet med dessa är att i möjligaste mån undanröja hinder i vuxenelevernas studier.
Hinder som kan handla om inlärningssvårigheter, men även hinder som handlar om mående, svårigheter i kontakter med andra myndigheter eller andra faktorer som tar fokus från elevens studier.
Under året har vi anställt en specialpedagog som inriktar sig på att stötta elever som har inlärningssvårigheter av olika slag. En minst lika viktig funktion som vår
specialpedagog har är att vara ett stöd för våra lärare, i hur man på ett effektivt sätt kan
jobba med extra anpassningar i klassrummet. Specialpedagogen bevakar också forskning och förordningar så att vi kan fortsätta att utvecklas mot att möta elevernas behov och leva upp till lagstiftning. Specialpedagogen har under året jobbat med stöd både för enskilda elever och erbjudit att tillsammans med lärarna kartlägga
elevgrupper samt handleda arbetet med extra anpassningar på gruppnivå.
Specialpedagogen har under året introducerat personalen i inläsningstjänst och
identifierat ett utvecklingsområde för skolan i det krav som de nya kursplanerna ställer på digital kompetens.
Vi har också förstärkt organisationen med en samhällsvägledare vars funktion är att stötta elever i att undanröja hinder som inte har med inlärningssvårigheter att göra men som hindrar eleven från att fokusera på sina studier. Det kan handla om psykisk ohälsa, kontakter med myndigheter mm. Viktigt är att poängtera att vi inte är
behandlande när det gäller elevers mående, men kan vara en hjälp så att varje elev får hjälp i att komma i kontakt med t ex psykiatrin, vårdcentralen eller andra
samhällsinstitutioner som har dessa uppdrag. Syftet är att eleven ska få lugn när hen är i skolan för att så långt det är möjligt kunna fokusera på sina ansträngningar i att tillgodogöra sig det svenska språket. Samhällsvägledaren kan också stötta lärare i hur de ska agera i förhållande till elever som t ex har psykisk ohälsa.
Elevhälsofunktionerna träffas varje vecka tillsammans med rektorer och samordnare för att diskutera och prioritera inkomna elevärenden, samt jobba med att ständigt utveckla elevhälsoarbetet. Vill man som lärare ha hjälp av elevhälsan så anmäler man ett ärende till specialpedagogen eller samhällsvägledaren, alternativt till rektor. En utarbetad rutin finns för hur en lärare anmäler ett elevärende till elevhälsan.
Elevhälsan prioriterar och föreslår åtgärder. Som komplement till och en hjälp i underlag för bra prioriteringar och beslutsfattande så finns en grupp som tillsammans med specialpedagogen är utvecklings- och referensgrupp för arbete med stöd och extra anpassningar. En annan grupp under specialpedagogens ledning utvecklar och bevakar frågor om IKT och digitalisering.
Under året har vi på vuxenutbildningen Linné tagit initiativ till ett samarbete med försörjningsstöd och arbetsförmedlingen, där vi har som mål att träffas 5 – 6 gånger om året. Målet är att kunna ge våra gemensamma elever så goda förutsättningar som möjligt att lyckas med sina studier, såväl som andra aktiviteter där inte sfi är vägen framåt. Försörjningsstöd och arbetsförmedlingen har under året fortbildat lärargruppen om sina arbetssätt, förutsättningar, aktiviteter och annat stöd som eleven möter som mottagare av försörjningsstöd eller i arbetsförmedlingens etableringsfas.
När det gäller studie- och yrkesvägledare så organiseras de centralt på
vuxenutbildningen i Uppsala. Vi har ibland stöttning i samband med att eleverna lämnar sfi för andra studier och vid informerande insatser såsom öppna hus. Vi skulle gärna se en ökad närvaro av studie- och yrkesvägledning i det dagliga arbetet.
Ljudmiljö
SPSM skriver mycket om vikten av goda akustiska förutsättningar för undervisning.
Speciellt vid språkinlärning och om undervisningen inte sker på det egna
modersmålet. I vår egen kartläggning ger vi ljudmiljön -1. Synpunkterna handlar om ljuddämpning i klassrummen, buller från gatan, gruppstorlekar, projektorer som har högt ljud, ljuddämpning på stolar och bord. Det är skillnad mellan olika salar.
Vissa salar på skolan har ljudabsorberande plattor i taket och under året så har det byggts ut i ytterligare fem klassrum. Dit kan man styra elevgrupper som har elever med hörselnedsättning eller lärare som har en hörselnedsättning eller annan
funktionsvariation relaterat till hörsel.
Linnéskolan har under lång tid satsat på att ha smartboards i varje klassrum. I takt med att gammal teknik går sönder eller blir föråldrad så byts den ut mot nyare som i regel är mer ljuddämpad.
Vid behov finns det möjlighet att förse stolar och bord med ljuddämpning.
Gruppstorlekar kommer att variera över tid, en del kommer att vara större andra mindre. Att jobba med ljudnivån på en grupp vuxna elever handlar i mångt och mycket om ledarskap i klassrummet och att sätta ”ljudnormer” som efterlevs.
Inflytande och likabehandling
Utbildningsanordnaren ska ha en verksamhet som ger eleverna ett verkligt inflytande och stimulerar eleverna till delaktighet. Anordnaren ska ha en lokal, aktuell och enligt lagtext korrekt utformad plan mot kränkande behandling
När det gäller att få syn på behoven inom likabehandling: kartläggning av nuläge, analys, upprättande av mål och framtagande av åtgärder för att nå målen är det lätt att tänka att detta är linjärt, att det ena följer på det andra. I själva verket pågår flera av processerna samtidigt och ständigt, och utvecklingen sker på olika nivåer. För att få syn på det arbete som skett under året beskrivs under fråga 4 (åtgärder) både det övergripande arbete som gjorts i arbetsgruppen för likabehandling, nedan kallad likabehandlingsgruppen och det arbete som gjorts på enheten Sfi/Sva-grundläggande.
Det övergripande likabehandlingsarbetet
2. Beskriv hur ni involverar elever i kartläggningen som görs i samband med planen mot kränkande behandling:
När AMF tog över huvudmannaskapet för vuxenutbildningen i januari 2017 tog man också över den plan mot diskriminering och kränkande behandling som gällde och som tagits fram av utbildningsledare på UBF och AMF gemensamt.
Den nuvarande planen är den första som tagits fram för Vuxenutbildningen Linné i AMF:s regi. Den gäller 2018-03-01 till och med 2019-02-28 och är gemensam för de tre enheter som är förlagda till Linné, dvs Sfi och Sva grundläggande, Allmänna ämnen och Lärvux samt Yrkesvux/Vård.
Hösten 2017 bildades en arbetsgrupp på Linné för att ta ett helhetsgrepp på
likabehandling. Den består av representanter från varje enhet och leds av biträdande rektor på enheten Sfi/Sva grundläggande. Gruppen träffas en gång i månaden och har som uppdrag att: årligen utvärdera och revidera den övergripande planen, sätta upp och revidera mål och aktiviteter för skolans gemensamma likabehandlingsarbete, planera främjande och förebyggande åtgärder och informera om gruppens arbete på enheternas respektive APT. Gruppens uppgift är också att involvera medarbetare och elever i likabehandlingsarbetet. Gruppen har dock inte som uppgift att genomföra åtgärder efter anmälda kränkningar. Ansvaret för dessa åtgärder åligger respektive enhetsrektor.
Under hösten 2017 gjorde gruppen följande:
1. Beslutade att likabehandling skulle vara en stående punkt under arbetsmiljö på enheternas APT med möjlighet för gruppens representanter att informera samtliga medarbetare om gruppens arbete samt påminna om vikten av likabehandling.
2. Gruppen utarbetade kortformer av den befintliga planen i samarbete med referensgrupper av elever från de olika enheterna. Referensgruppen var en av
representanten utvald elevgrupp. En lättläst kortform togs fram för elever med
begränsade språkfärdigheter (tilltänkt målgrupp Sfi) och en med huvudsakligen bilder för elever med begränsade läsfärdigheter (tilltänkt målgrupp Lärvux och möjligen A- och B-grupper på Sfi. De korta planerna har underrubrikerna: Vad är en kränkning?
Vad är diskriminering? Om du känner dig kränkt eller diskriminerad – gör så här, Ansvarig – kontaktuppgifter till rektorer.
3. Gruppen kartlade också var eleverna upplever trygga respektive otrygga platser i skolan. Referensgrupper av elever på respektive enhet tillfrågades. De otrygga platserna som framkom var trappan (trångt, risk för att bli knuffad), receptionen (stressigt), ingången till skolan (elever i klungor) och öppettiderna (möjligheten för obehöriga att komma in i skolan).
Under våren 2018 gjorde gruppen följande:
1. I januari utvärderade vi aktiviteterna i den dåvarande planen och kom fram till att:
lärarna hade ett förhållningssätt i klassrummen som främjar likabehandling och förebygger diskriminering
lärarna ofta diskuterade värdegrundsfrågor med eleverna i undervisningen
planen behövde förankras bättre hos medarbetarna och att rutinerna för anmälan, utredning, åtgärder och dokumentation ännu inte var väl kommunicerade, kända och förankrade i organisationen.
likabehandling som stående punkt på APT i enheterna fortfarande inte fungerade hundraprocentigt och att dess betydelse behövde bli påpekat.
eleverna behövde få mer inflytande över sin arbetsmiljö
det fanns behov av en kurator
det fanns behov av en specialpedagog
2. Representanterna gick igenom delar av planen med elever i referensgrupper och fick synpunkter. Språkstödjare deltog i vissa grupper på Sfi. Kortversionerna av planen fanns som stöd. Det framkom att:
eleverna var positiva och nöjda med planen
vi behöver bli bättre på att göra planen känd för alla elever
de önskade att kortversionerna skulle översättas till våra största modersmål 3. Gruppen enades om att en kartläggning behövde göras för att få syn på vilka områden
som skulle prioriteras i arbetet och beslutade att använda Skolverkets verktyg BRUK (självskattning med hjälp av indikatorer) för bedömning av nuläget och för att få till ett systematiskt angreppssätt på utvecklingsarbetet. Gruppen beslutade att använda verktygets punkter 3.4 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkningar, 3.5 Upptäcka utreda, anmäla och åtgärda
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt 3.6 Elevernas ansvar, delaktighet och inflytande (siffrorna hänvisar till BRUK -
http://nana.skolverket.se/bruk/dokument/brukskrift.pdf)
4. Gruppen beslutade att som utvecklingsarbete göra de tre moduler av Skolverkets ”Sju timmar om …” som rör vuxenutbildningen: Främja likabehandling, Förebygga kränkningar och Åtgärda kränkningar. Utgångspunkten skulle vara resultatet av BRUK verktyget och tanken var att det skulle få ringar på vattnet ute i enheterna. Vi delade upp ansvaret och arbetade under våren med området Främja likabehandling. En samtalsledare och en dokumentationsansvarig valdes för modulen. Under våren hanns första modulen med. Resultatet är den workshop med medarbetare som äger rum i september 2018 (se nedan).
Under hösten 2018:
1. På höstens första APT påminde representanterna gamla medarbetare och informerade nya medarbetare om:
att likabehandling är en stående punkt på APT under arbetsmiljö, där representanterna informerar om gruppens arbete.
att Uppsala kommuns Rutin för kränkande behandling finns att läsa (på Insidan, på G: och på Learnify)
det huvudsakliga innehållet i den nuvarande gällande Plan mot
diskriminering och kränkande behandling och var den finns att läsa i sin helhet (på Insidan, på G: och på Learnify)
de kortformer som finns av planen och som används i kontakten med eleverna. De informerade också om var de finns tillgängliga digitalt (på Insidan, på G: och på Learnify) och i tryck (i kopieringsrummet på plan 2).Det fortsatta arbetet för gruppen 2018-2019:
2. Fokus på gruppens arbete under hösten kommer att ligga på att Förebygga kränkningar.
3. Ett resultat av utvecklingsarbetet Sju timmar om att Främja likabehandling” är den workshop om normer som representanterna kommer att leda i september för alla medarbetare i sin enhet.
4. I augusti 2018 hade materialet Sju timmar om … tagits bort från Skolverkets hemsida. I kontakt med Skolverket informerade de om att ”materialet hade tagits bort, då det bedömts inte nå den kvalitet och relevans som krävs. Nytt material
kommer att skapas och läggas ut under 2018.” Gruppen får diskutera hur man ska gå vidare med punkten Förebygga kränkningar.
5. Kortformen av planen ska översättas till skolans 4 numerärt största modersmål 6. Arbetsgruppens första möte för hösten äger rum 2018-08-28.
3. Nämn de mål ni satt upp utifrån analysen efter den senaste kartläggningen och som motsvarar de faktiska behov som finns i er verksamhet.
De 6 mål som vi i arbetsgruppen satte upp är de punkter som vi bedömde behövde arbetas med och förbättras på samtliga enheter och där kriterierna i BRUK stämde bara ”till viss del”.
Under 3.4 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar:
MÅL 1: Vi för återkommande samtal om våra egna normer, attityder och föreställningar och om hur vi bemöter varandra och eleverna
MÅL 2: Vi ser till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten, när vi avgör vilka insatser som ska sättas in.
Under 3.6 Elevernas ansvar, delaktighet och inflytande:
MÅL 3:Vi låter eleverna medverka i kvalitetsarbetet och ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.
MÅL 4: Vi ger eleverna möjligheter att ta ansvar för den sociala och kulturella skolmiljön och ha inflytande över den fysiska arbetsmiljön.
Under 3.7 Förutsättningar:
MÅL 5: Vi får den kompetensutveckling som krävs, för att vi ska kunna utföra våra uppgifter professionellt
MÅL 6: Vi har organiserade arbetsformer som gynnar ett aktivt elevinflytande 4. Vilka åtgärder har kartläggningen visat att ni behöver genomföra för att nå dessa
mål?
Åtgärder som vi har genomfört, planeras eller behöver genomföras står punktvis under respektive mål nedan uppdelat på det övergripande likabehandlingsarbetet och
likabehandlingsarbetet på enheten Sfi/Sva-grundläggande.
Det övergripande likabehandlingsarbetet
MÅL 1: Vi för återkommande samtal om våra egna normer, attityder och föreställningar och om hur vi bemöter varandra och eleverna
o Åtgärd som planerats: I september i år planeras en workshop i
likabehandling för alla medarbetare. Den hålls i respektive enhet och leds av representanten för enheten i likabehandlingsgruppen. Temat är normer och attityder. Workshopen är en följd av likabehandlingsgruppens
utvecklingsarbete om Skolverkets Främja likabehandling.
o Åtgärd som planerats: ta fram en version av översättning av planen i kortform till skolans 4 numerärt största modersmål.
MÅL 2: Vi ser till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten, när vi avgör vilka insatser som ska sättas in.
o Åtgärd som utförts: fortsättningsvis systematiskt ha referensgrupper och fokusgrupper för att få elevernas synpunkter inför revideringen av planen mot kränkande behandling
MÅL 5: Vi får den kompetensutveckling som krävs, för att vi ska kunna utföra våra uppgifter professionellt.
o Åtgärd som utförts: Föreläsning om våld i nära relationer av kommunens strateg med ansvar för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtyck, i fyra omgångar för samtliga medarbetare på två av
vuxenutbildningens enheter under våren 2018. En sista föreläsning planeras för den tredje enheten under hösten.
o Åtgärd som önskas: Föreläsning av diskrimineringsombudsmannen
Likabehandlingsarbetet på enheten Sfi/Sva-grundläggande
MÅL 1: Vi för återkommande samtal om våra egna normer, attityder och föreställningar och om hur vi bemöter varandra och eleverna
o Åtgärd som planeras: Den 13 september 2018 kommer samtliga lärare på Sfi att presentera och samtala om kortformen av likabehandlingsplanen i sin grupp med eleverna. Målet är att de 4 översatta versionerna av kortformen ska vara klara till dess.
MÅL 3, 4: Vi låter eleverna medverka i kvalitetsarbetet och ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Vi ger eleverna möjligheter att ta ansvar för den sociala och kulturella skolmiljön och ha inflytande över den fysiska
arbetsmiljön.
o Åtgärd som utförts: När AMF tog över huvudmannaskapet för egenregin fanns för eleverna på Sfi och Sva-grundläggande inget forum utanför
klassrummet för elevinflytande, och vi såg behovet av att hitta former för detta.
I 2017 års kvalitetsrapport beskrevs också utvecklingsområdet elevinflytande och likabehandling och behovet av att förbättra området på ett mer
systematiskt sätt. Det har under året varit i fokus i verksamheten. Hur det skulle implementeras blev en av de frågor som återkommande diskuterades i möten mellan rektor och arbetslagrepresentanter under hösten 2017. I ett första steg diskuterades forum för inflytandet (klassråd, öppna tider med rektor, åsiktsgrupper med språkstöd) och arbetet utmynnade i ett beslut om olika forum för olika grupper. Det bestämdes att:
alla C- och D-grupper på Sfi och i grupperna på Sva-grundläggande skulle ha klassråd
alla A- och B-grupper skulle delas in i s.k. åsiktsgrupper med språkstöd efter modersmål
Under våren 2017 genomfördes klassråd och åsiktsmöten. Utgångspunkten var arbetsmiljön i klassrummen, studiehallen och skolan samt frågor om
diskriminering och kränkande behandling. En fråga som till exempel behandlades var: Vad kan vi göra mera för att främja likabehandling och förebygga
kränkningar? En sammanställning gjordes av de minnesanteckningar som skrevs, och sedan hade rektor en uppföljningsdiskussion med alla elevgrupper om
innehållet i mötena och tänkta förbättringsåtgärder. Även här deltog språkstödjarna i A- och B-grupperna. Ett önskemål som framkom var att planen skulle översättas till skolans numerärt största modersmål.
Åtgärd som behövs: Gå igenom resultatet från elevenkäten med eleverna
MÅL 6: Vi har organiserade arbetsformer som gynnar ett aktivt elevinflytande
o Åtgärd som planerats: Modellen för elevinflytande med klassråd/åsiktsmöten och uppföljning i möte med rektor ska vara återkommande varje år
Den förvaltningsövergripande elevutvärdering som görs i enkätform varje år visade 2018 glädjande nog mycket positiva resultat för enheten Sfi/Sva- grundläggande på Linné. Svarsfrekvensen för 2018 var 57 % (att jämföra med 21% 2017). Samtliga värden ligger på 4,0 (skulle anges 1-5) eller över när det gäller Normer och värden samt Lärande och Inflytande. Alla medelvärden ligger också högre än snittet för Uppsala kommun. Siffrorna är ungefär de samma för män och kvinnor. Till exempel får ”mina lärare respekterar mig” medelvärdet 4,9,
”mina studiekamrater respekterar mig” medelvärdet 4,7 och ”jag kan arbeta i klassrummet i lugn och ro” medelvärdet 4,5. Å andra sidan finns alltid en
förbättringsmarginal. 75 % anser att de får vara med och planera lektionerna, men 25% gör inte det. Och 9,4% vet inte vem de ska prata med om de vill klaga/ändra på något i skolan.
Systematiskt kvalitetsarbete
Anordnaren ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att förbättra verksamheten enligt mål i styrdokument och avtal.
5. I kvalitetsrapporten för 2017 fanns följande fråga: Redovisa tre elevrelaterade resultat som behöver bli bättre i er skola/enhet. Analysera resultaten och beskriv hur ni ska nå ökad måluppfyllelse inom dessa områden.
Beskriv det fortsatta arbetet med att nå resultat för de områden som togs upp i kvalitetsrapporten för 2017. Kommentera/analysera hur det ser ut ett år senare med avseende på elevernas måluppfyllelse.
1. Intagen SFI
Intagen på sfi diskuterades i förra årets kvalitetsredovisning då läget på skolan hade varit ett där man i stort sagt ja till alla elever som behövde placering, vilket resulterade i för stora grupper och tillfälliga grupper i gemensamma studieytor såsom studiehallen.
Med detta som bakgrund jobbades under hösten 2017 en rutin fram för hur intagen skulle vara mer ordnade genom att etablera en kommunikation mellan
mottagningen och oss på vuxenutbildningen Linné. Då inflödet av elever under hösten 2017 och våren 2018 blev mindre, minskade också behovet av den detaljerade rutinen. Den viktiga beståndsdel som alltjämt återstår är en
kommunikation mellan ansvariga för sfi–mottagningen och samordnare på Linné.
Det bör påpekas att det alltjämt är svårt att förutsäga hur grupperna ser ut med sex veckors framförhållning eftersom skiftningar i grupperna sker i stort sett varje vecka. Rutinen i mer detaljerad form kan behöva tas i bruk igen i händelse av att inflödet av elever ökar på sfi.
2. Färdigheten skrivande på sfi
I förra årets kvalitetsrapport så lyftes färdigheten skrivande inom ramen för SFI.
Ett resultat av det är att två arbetslag haft det som skolutvecklingsprojekt under verksamhetsåret. Som tidigare beskrivits så är lagorganisationen en utgångspunkt för vårt systematiska kvalitetsarbete där behoven av utveckling identifieras, bearbetas och analyseras för fortsatt utveckling. Under rubriken arbetslag i texten ovan beskrivs kort utvecklingsarbetet kopplat till skrivande på sfi. Många saker har som framgår av redogörelsen gjorts för att utveckla arbetet med elevernas
färdigheter i skrivande, dock har inga speciella skrivargrupper inrättats under året utan arbetet har pågått inom ramen för ordinarie undervisning.
3. SFA – medicin
I förra årets kvalitetsrapport beskrevs projektet som vänder sig till akademiker i legitimationsyrken med syftet att lära sig svenska för att kunna validera sin kunskap för att kunna verka i Sverige. Elevernas synpunkter om progression och hur vi tänkt kring att möta dessa synpunkter och behov beskrevs. Årets
redogörelse av de lärare som jobbar inom projektet och som följer nedan är en vidareutveckling utifrån den utgångspunkten men även en redogörelse i ljuset av den första frågan kopplat till projektet om tillgänglig utbildning för alla och hur projektet arbetar för att möta varje elev där hen är. Projektet kommer under året att knytas till vuxenutbildningen som en ordinarie del.
Varje deltagare har en individuell planering. Den individuella planeringen
genomförs av deltagare och pedagoger och planeras utifrån individens behov och förutsättningar. Planeringen revideras ett flertal gånger under utbildningens gång så att deltagarens progression och behov ska kunna följas upp. Detta sker i samarbete och samförstånd med deltagaren vilket skapar bättre förutsättningar både för deltagare och pedagog. Deltagarens behov och förutsättningar kan dock förändras under kursens gång, och det är därför viktigt att ha regelbundna samtal för uppföljning. En individuell planering utesluter inte en gemensam
lektionsplanering och i klassrummet görs ytterligare individanpassningar, t ex utifrån språknivå. Det är emellertid viktigt att hålla en inkluderande undervisning så att deltagaren får prestera utifrån den egna språknivån.
Vid enstaka frånvarotimmar har deltagaren möjlighet att följa sina studier via lärplattformen Learnify. På Learnify uppdaterar pedagogen lektionsplaneringen, vilket ger deltagaren möjlighet att följa aktuell planering i kontinuerlig dialog med pedagogen. Individanpassning sker också med stöd av verktyget Unis, där
deltagare kan träna svenska på egen hand. Pedagogen kan här även hänvisa till ett specifikt moment som deltagaren behöver vidareutveckla. Vid hög frånvaro av olika skäl har deltagaren en särskilt anpassad planering.
Under det förra verksamhetsåret så uttryckte en del elever frustration över att inte undervisningen gjorde så att progressionen i språket gick så fort som de önskade.
Att involvera eleven ännu mer i planeringen av de egna studierna har varit ett framgångsrecept för att inte hamna i ett läge av frustration över undervisningen.
En tät uppföljning av de individuella målen gör eleven mer medveten om sin egen roll i kunskapsutvecklingen i förhållande till målen. Mycket högt ställda mål kräver en mycket stor arbetsinsats. För att inte undervisningen skall gå ”för långsamt” så krävs att alla gör sin del.
Av största vikt för deltagarnas framtida studier och yrkesliv är förmågan att hantera och arbeta med digitala resurser, varför utbildningen även tillhandahåller en kurs benämnd “Digitala verktyg”. Kursen kombinerar yrkessvenska med digitala färdigheter. Syftet med utbildningen är att deltagarnas kompetens bättre ska matcha arbetsmarknadens behov och förväntningar.
I utbildningen ingår dessutom praktik, vilken anpassas efter språknivå i linje med deltagarens yrkesinriktning. Pedagoger och vårdlärare bedömer gemensamt vid vilken tidpunkt och hur länge en elev kan komma i fråga för praktik.
Deltagare på lägre nivåer erbjuds möjlighet att praktisera inom kommunen, medan deltagare på högre nivåer kan göra sin praktik inom Region Uppsala. För att underlätta både för praktikanter och kommunala handledare planerar vi att ta fram ett stödmaterial som handlar om hur eventuella kommunikationsproblem kan undvikas.
Praktiken bidrar till att utveckla deltagarnas språkliga färdigheter och ger samtidigt en uppfattning om deltagarens språkkompetens i ett professionellt sammanhang.
