Kvalitetsrapport vuxenutbildning Uppsala kommun 2018

Postadress: Uppsala kommun, arbetsmarknadsförvaltningen, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 00 00 (växel)

E-post: arbetsmarknadsforvaltningen@uppsala.se www.uppsala.se

3 september 2018

Kvalitetsrapport vuxenutbildning Uppsala kommun 2018

Denna rapport följer upp centrala områden som gäller för vuxenutbildning enligt styrdokumenten Besvara gärna frågorna direkt i mallen.

Rapporten mejlas senast 3 september till eva.hellstrand@uppsala.se .

Utbildningsanordnare: Vuxenutbildningen Linné, Allmänna ämnen och Lärvux Ansvarig för redovisning: Anna Manell

Elevens rätt till likvärdig utbildning

I ett projekt under ledning av det konsultativa vuxteamet och i samverkan med specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har utbildningsanordnare inom

vuxenutbildningen i Uppsala arbetat med ett värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö. Den tillgänglighetsmodell som värderingsverktyget baseras på tar ett helhetsgrepp för att

åstadkomma tillgänglig utbildning för alla elever. Värderingsverktyget ger vuxenutbildningen gemensamma riktlinjer att utgå ifrån samt en gemensam terminologi.

1. Beskriv hur arbetet för en tillgänglig lärmiljö (förutsättningar för lärande, pedagogisk lärmiljö, social lärmiljö och fysisk lärmiljö) fortskrider på individ- grupp- och

organisationsnivå?

Stödet har stärkts på allmänna ämnen och består nu av tre specialpedagoger inom matematik, engelska och svenska. Stödet har, på rektors uppdrag, lett ett arbete med samtliga lärare på enheten att förstå och implementera läroplanens intentioner, gällande inkluderande och tillgängliga lärmiljöer och att kunna lära av varandra. Det gäller såväl den fysiska lärmiljön som kurs- och lektionsplaneringarna. Detta har skett via workshops, övningar och

föreläsningar av SPSM, det konsultativa vuxteamet och specialpedagogerna ovan.

Att arbeta efter modellen ovan, är också viktigt för att enheten ska uppfylla målen enligt skollagen 3 kapitlet 5§. Alla ämneslag har en ämneslagledare, där syftet med laget är att arbeta med kollegialt lärande för att ”bredda basen”, implementera läroplanen, arbeta med pedagogisk och didaktisk ämnesutveckling, följa upp resultat och föreslå åtgärder, enligt modellen nedan. Ämneslagledarna har regelbundna avstämningar med rektor och Stödet.

När det gäller elever i behov av stöd, finns rutiner för att kunna ta emot elever som själva angett på Navet att de behöver stöd av något slag. Det finns även rutiner för att fånga upp elever under själva studietiden på skolan. Vid terminsstart får elever fylla i ett enkelt frågeunderlag i varje kurs, där de också kan ange om de vill ha kontakt med lärare och/eller Stödet samt kunna delge läraren om det är något särskilt som eleven behöver. Det stöd och de anpassningar som görs för specifika elever görs tillsammans med eleven.

Rutinen för Stödet ser således ut som följer:

1. Vid terminsstart får Stödet information om elever som önskar stöd i sina studier, från

Navet, i form av listor och muntlig överföring från vux-teamet. De kan också få information från lärare eller från elever.

2. Stödet mailar eller ringer alla elever som vux-teamet rapporterar över och erbjuder drop

in-tider under 2 veckors tid vid terminsstart, både på för och eftermiddag, för att kunna fånga upp så många elever som möjligt.

3. De elever som så önskar söker upp Stödet och de har ett inledande samtal kring

studiesituationen och vilka behov som eventuellt finns.

4. Därefter görs individuella planer, tillsammans med läraren, för de elever som önskar

vidare stöd. Det kan exempelvis vara att introducera hjälpmedel såsom stavningsprogram, talsyntes, ILT, med mera, eller ge kontinuerlig handledning och hjälp att planera studierna.

5. Efter dessa 2 inledande veckor erbjuder Stödet sedan alla elever och lärare som önskar

kontakt med dem, två drop in-tider i veckan. Onsdagar kl 15-16 samt torsdagar kl 10.45- 11.45.

6. I ämneslagen finns Stödet med och driver frågor kring anpassningar och stöd och hjälper

till att hitta möjligheter och lösningar i studiesituationen.

Exempel på anpassningar, utöver dem som görs inom ramen för kurs- och lektionsplaneringarna samt uppföljning av eleverna på respektive kurs är:

 Förlängd provtid.

 Möjlighet att sitta enskilt vid prov eller andra typer av examinationer.

 Möjlighet att få provet uppläst samt göra muntligt prov.

 Kontinuerlig feedback till eleverna

 Elever som ska söka högskolan får individanpassad kurs för att de ska kunna lämna betyg innan sista kompletteringsdag.

 Flippade klassrum

 Stöd i form av drop in-lektioner som bemannas av lärare inom alla ämnen, flera gånger i veckan.

 Studiehallen är öppen dagligen där eleverna har möjlighet att få hjälp på de många språk som erbjuds av studiehandledare.

 Individuellt stöd, utöver ordinarie lektioner och drop in-lektioner, hos specialpedagog på Stödet.

 Mentorssamtal

 Stödkurser inom exempelvis att tala inför grupp

 Stödlektioner i muntlig engelska

 Orienteringskurser inom exempelvis studieteknik

Stödet har kontinuerlig uppföljning av de elever som antingen själva söker sig till dem eller som lärare fångar upp och lotsar till Stödet. Stödet träffar regelbundet ämneslagledarna och deltar själva i ämneslagen för respektive ämne. Datorer och ipads, program och appar har köpts in för eleverna att arbeta med. Dessa har också elevlicenser, så eleverna kan arbeta på annan dator än i skolan. Inlärningstjänst finns tillgängligt i alla ämnen och för alla elever som önskar det. Stödet erbjuder också drop-in tider för både elever och lärare. Detta har inneburit att fler elever har fångats upp i tid och i flera fall har avhopp kunnat undvikas, då eleven fått de anpassningar som krävs för att kunna fortsätta sina studier. Elever med läs- och

skrivsvårigheter är den mest förekommande kategorin av de elever som anger att de vill ha mer stöd.

Den fysiska miljön ses över regelbundet. För det elever som behöver finns skärmar,

hörselkåpor och stolstassar. Särskilda whiteboard-pennor finns för att kunna skriva på tavlan så att elever med synnedsättning ser, samt läromedel och annat material med uppförstorad text finns för de elever som är i behov av det. De rum som stödet förfogar över har olika typer av arbetsplatser och belysning, för att kunna tillgodose de behov som olika elever har.

Dock finns det problem med de handikappanpassade toaletterna, som enligt fastighetsägaren Uppsala kommun skolfastigheter AB inte går att bygga om, så de följer de riktlinjer som finns för handikapptoaletter fullt ut. Endast två toaletter är nästan handikappanpassade enligt de riktlinjer som finns.

Stödet samarbetar också med Lärvuxlärarna, då flera elever som läser framförallt kurser på grundläggande nivå på komvux, antingen också läser på Lärvux, har läst på Lärvux eller tidigare gått i särskola/särgymnasium. Detta innefattar dels samarbete kring pedagogiska hjälpmedel eller läromedel, dels kollegialt lärande gällande det pedagogiska och didaktiska arbetet i klassrummet. Lärvux har utarbetat en kvalitetskedja (se bild nedan) för att säkra att utbildningen anpassas till den enskildes behov och förutsättningar. I den är den formativa bedömningen en viktig del.

När en ansökan kommer in kallas eleven till ett första samtal med Lärvux studie-och

yrkesvägledare. Vid samtalet fyller den sökande och studie- och yrkesvägledaren i en ISP, en individuell studieplan. Denna omfattar den sökandes kontaktuppgifter, studiebakgrund, arbetslivserfarenhet samt syfte med studierna. Den sökande har då också möjlighet att framföra önskemål om olika typer av stöd. Det kan till exempel handla om hörsel- eller synhjälpmedel, speciellt utformat tangentbord, kommunikationshjälpmedel, höj- och sänkbart arbetsbord eller på annat sätt anpassad studiemiljö.

Därefter kallas eleven till ett s.k. prova-på besök hos en lärare. Vid prova-på besöket gör läraren en kartläggning av elevens befintliga kunskaper och bedömer utifrån det vilken kurs eleven ska gå. Kartläggningen ligger till grund för planering och genomförande av elevens utbildning. Under prova-på besöket får också de elever som kan, fylla i en blankett där eleven bland annat får beskriva sina styrkor och svårigheter. Ibland finns också personal från elevens nätverk med under prova på besöket. Eleven är också om möjligt delaktig vid val av

läromedel. En studieplan upprättas där elevens eget mål med utbildningen, målet för kursen och delmål upprättas. Studieplanen utvärderas fortlöpande.

Försök till förbättringar av förutsättningarna för lärande görs också där eleven har stannat i sin progression/kunskapsutveckling.

I samtal med eleven görs ett försök till analys av problemet. Går det att hitta orsaken till varför kunskapsutvecklingen har stannat upp? I dialog med eleven försöker man komma fram till förslag på åtgärder som kan leda till att kunskapsutvecklingen åter kommer igång.

Exempel på åtgärder kan vara:

 Förbättrad studieteknik.

 Byte av läromedel.

 Repetition av kunskaper som har fallit i glömska, lathundar till stöd.

 Positiv feedback så eleven stärks i sin självkänsla.

 Kollegiala diskussioner för att försöka hitta nya metoder.

 Skapa delmål så att eleven känner att vägen till målet inte är för lång.

 Försöka hitta vägar framåt som bygger på elevens intressen, behov och lust att lära.

Inflytande och likabehandling

Utbildningsanordnaren ska ha en verksamhet som ger eleverna ett verkligt inflytande och stimulerar eleverna till delaktighet. Anordnaren ska ha en lokal, aktuell och enligt lagtext korrekt utformad plan mot kränkande behandling

När det gäller att få syn på behoven inom likabehandling: kartläggning av nuläge, analys, upprättande av mål och framtagande av åtgärder för att nå målen är det lätt att tänka att detta är linjärt, att det ena följer på det andra. I själva verket pågår flera av processerna samtidigt och ständigt, och utvecklingen sker på olika nivåer. För att få syn på det arbete som skett under året beskrivs under fråga 4 (åtgärder) både det övergripande arbete som gjorts i arbetsgruppen för likabehandling, nedan kallad likabehandlingsgruppen och det arbete som gjorts på enheten Allmänna ämnen och Lärvux.

Det övergripande likabehandlingsarbetet

2. Beskriv hur ni involverar elever i kartläggningen som görs i samband med planen mot kränkande behandling:

När AMF tog över huvudmannaskapet för vuxenutbildningen i januari 2017 tog man också över den plan mot diskriminering och kränkande behandling som gällde och som tagits fram av utbildningsledare på UBF och AMF gemensamt.

Den nuvarande planen är den första som tagits fram för Vuxenutbildningen Linné i AMF:s regi. Den gäller 2018-03-01 till och med 2019-02-28 och är gemensam för de tre enheter som är förlagda till Linné, dvs Sfi och Sva grundläggande, Allmänna ämnen och Lärvux samt Yrkesvux/Vård.

Hösten 2017 bildades en arbetsgrupp på Linné för att ta ett helhetsgrepp på likabehandling.

Den består av representanter från varje enhet och leds av biträdande rektor på enheten Sfi/Sva grundläggande. Gruppen träffas en gång i månaden och har som uppdrag att: årligen utvärdera och revidera den övergripande planen, sätta upp och revidera mål och aktiviteter för skolans gemensamma likabehandlingsarbete, planera främjande och förebyggande åtgärder och informera om gruppens arbete på enheternas respektive APT. Gruppens uppgift är också att involvera medarbetare och elever i likabehandlingsarbetet. Gruppen har dock inte som uppgift att genomföra åtgärder efter anmälda kränkningar. Ansvaret för dessa åtgärder åligger

respektive enhetsrektor.

Under hösten 2017 gjorde gruppen följande:

1. Beslutade att likabehandling skulle vara en stående punkt under arbetsmiljö på enheternas APT med möjlighet för gruppens representanter att informera samtliga medarbetare om gruppens arbete samt påminna om vikten av likabehandling.

2. Gruppen utarbetade kortformer av den befintliga planen i samarbete med referensgrupper av elever från de olika enheterna. Referensgruppen var en av representanten utvald elevgrupp. En lättläst kortform togs fram för elever med

begränsade språkfärdigheter (tilltänkt målgrupp Sfi) och en med huvudsakligen bilder för elever med begränsade läsfärdigheter (tilltänkt målgrupp Lärvux och möjligen A- och B-grupper på Sfi. De korta planerna har underrubrikerna: Vad är en kränkning?

Vad är diskriminering? Om du känner dig kränkt eller diskriminerad – gör så här, Ansvarig – kontaktuppgifter till rektorer.

3. Gruppen kartlade också var eleverna upplever trygga respektive otrygga platser i skolan. Referensgrupper av elever på respektive enhet tillfrågades. De otrygga platserna som framkom var trappan (trångt, risk för att bli knuffad), receptionen (stressigt), ingången till skolan (elever i klungor) och öppettiderna (möjligheten för obehöriga att komma in i skolan).

Under våren 2018 gjorde gruppen följande:

1. I januari utvärderade vi aktiviteterna i den dåvarande planen och kom fram till att:

 lärarna hade ett förhållningssätt i klassrummen som främjar likabehandling och förebygger diskriminering

 lärarna ofta diskuterade värdegrundsfrågor med eleverna i undervisningen

 planen behövde förankras bättre hos medarbetarna och att rutinerna för anmälan, utredning, åtgärder och dokumentation ännu inte var väl kommunicerade, kända och förankrade i organisationen.

 likabehandling som stående punkt på APT i enheterna fortfarande inte fungerade hundraprocentigt och att dess betydelse behövde bli påpekat.

 eleverna behövde få mer inflytande över sin arbetsmiljö

 det fanns behov av en kurator

 det fanns behov av en specialpedagog

2. Representanterna gick igenom delar av planen med elever i referensgrupper och fick synpunkter. Språkstödjare deltog i vissa grupper på Sfi. Kortversionerna av planen fanns som stöd. Det framkom att:

 eleverna var positiva och nöjda med planen

 vi behöver bli bättre på att göra planen känd för alla elever

 de önskade att kortversionerna skulle översättas till våra största modersmål 3. Gruppen enades om att en kartläggning behövde göras för att få syn på vilka områden

som skulle prioriteras i arbetet och beslutade att använda Skolverkets verktyg BRUK (självskattning med hjälp av indikatorer) för bedömning av nuläget och för att få till

ett systematiskt angreppssätt på utvecklingsarbetet. Gruppen beslutade att använda verktygets punkter 3.4 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga

diskriminering, trakasserier och kränkningar, 3.5 Upptäcka utreda, anmäla och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt 3.6 Elevernas ansvar, delaktighet och inflytande (siffrorna hänvisar till BRUK -

http://nana.skolverket.se/bruk/dokument/brukskrift.pdf)

4. Gruppen beslutade att som utvecklingsarbete göra de tre moduler av Skolverkets ”Sju timmar om …” som rör vuxenutbildningen: Främja likabehandling, Förebygga kränkningar och Åtgärda kränkningar. Utgångspunkten skulle vara resultatet av BRUK verktyget och tanken var att det skulle få ringar på vattnet ute i enheterna. Vi delade upp ansvaret och arbetade under våren med området Främja likabehandling. En samtalsledare och en dokumentationsansvarig valdes för modulen. Under våren hanns första modulen med. Resultatet är den workshop med medarbetare som äger rum i september 2018 (se nedan).

Under hösten 2018:

1. På höstens första APT påminde representanterna gamla medarbetare och informerade nya medarbetare om:

 att likabehandling är en stående punkt på APT under arbetsmiljö, där representanterna informerar om gruppens arbete.

 att Uppsala kommuns Rutin för kränkande behandling finns att läsa (på Insidan, på G: och på Learnify)

 det huvudsakliga innehållet i den nuvarande gällande Plan mot

diskriminering och kränkande behandling och var den finns att läsa i sin helhet (på Insidan, på G: och på Learnify)

 de kortformer som finns av planen och som används i kontakten med eleverna. De informerade också om var de finns tillgängliga digitalt (på Insidan, på G: och på Learnify) och i tryck (i kopieringsrummet på plan 2).

Det fortsatta arbetet för gruppen 2018-2019:

2. Fokus på gruppens arbete under hösten kommer att ligga på att Förebygga kränkningar.

3. Ett resultat av utvecklingsarbetet Sju timmar om att Främja likabehandling” är den workshop om normer som representanterna kommer att leda i september för alla medarbetare i sin enhet.

4. I augusti 2018 hade materialet Sju timmar om … tagits bort från Skolverkets hemsida. I kontakt med Skolverket informerade de om att ”materialet hade tagits bort, då det bedömts inte nå den kvalitet och relevans som krävs. Nytt material

kommer att skapas och läggas ut under 2018.” Gruppen får diskutera hur man ska gå vidare med punkten Förebygga kränkningar.

5. Kortformen av planen ska översättas till skolans 4 numerärt största modersmål 6. Arbetsgruppens första möte för hösten äger rum 2018-08-28.

3. Nämn de mål ni satt upp utifrån analysen efter den senaste kartläggningen och som motsvarar de faktiska behov som finns i er verksamhet.

De 6 mål som vi i arbetsgruppen satte upp är de punkter som vi bedömde behövde arbetas med och förbättras på samtliga enheter och där kriterierna i BRUK stämde bara ”till viss del”.

Under 3.4 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar:

MÅL 1: Vi för återkommande samtal om våra egna normer, attityder och föreställningar och om hur vi bemöter varandra och eleverna

MÅL 2: Vi ser till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten, när vi avgör vilka insatser som ska sättas in.

Under 3.6 Elevernas ansvar, delaktighet och inflytande:

MÅL 3: Vi låter eleverna medverka i kvalitetsarbetet och ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

MÅL 4: Vi ger eleverna möjligheter att ta ansvar för den sociala och kulturella skolmiljön och ha inflytande över den fysiska arbetsmiljön.

Under 3.7 Förutsättningar:

MÅL 5: Vi får den kompetensutveckling som krävs, för att vi ska kunna utföra våra uppgifter professionellt

MÅL 6: Vi har organiserade arbetsformer som gynnar ett aktivt elevinflytande

4. Vilka åtgärder har kartläggningen visat att ni behöver genomföra för att nå dessa mål?

Åtgärder som vi har genomfört, planeras eller behöver genomföras står punktvis under respektive mål nedan uppdelat på det övergripande likabehandlingsarbetet och

likabehandlingsarbetet på enheten allmänna ämnen och lärvux.

Det övergripande likabehandlingsarbetet

MÅL 1: Vi för återkommande samtal om våra egna normer, attityder och föreställningar och om hur vi bemöter varandra och eleverna

o Åtgärd som planerats: I september i år planeras en workshop i

likabehandling för alla medarbetare. Den hålls i respektive enhet och leds av representanten för enheten i likabehandlingsgruppen. Temat är normer och

attityder. Workshopen är en följd av likabehandlingsgruppens utvecklingsarbete om Skolverkets Främja likabehandling.

o Åtgärd som planerats: ta fram en version av översättning av planen i kortform till skolans 4 numerärt största modersmål.

MÅL 2: Vi ser till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten, när vi avgör vilka insatser som ska sättas in.

o Åtgärd som utförts: fortsättningsvis systematiskt ha referensgrupper och fokusgrupper för att få elevernas synpunkter inför revideringen av planen mot kränkande behandling

MÅL 5: Vi får den kompetensutveckling som krävs, för att vi ska kunna utföra våra uppgifter professionellt

o Åtgärd som utförts: Föreläsning om våld i nära relationer av kommunens strateg med ansvar för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtyck, i fyra omgångar för samtliga medarbetare på två av

vuxenutbildningens enheter under våren 2018. En sista föreläsning planeras för den tredje enheten under hösten.

o Åtgärd som önskas: Föreläsning av diskrimineringsombudsmannen

Den förvaltningsövergripande elevutvärdering som görs i enkätform varje år visade 2018 positiva resultat för enheten för Allmänna ämnen respektive Lärvux, som har haft olika enkäter.

För Lärvux var svarsfrekvensen 68 procent. 97 procent instämmer i att de är med och planerar sina studier med läraren, 95 procent trivs med sin lärare och 93 procent upplever att det är lugn och ro i klassrummet. Däremot kan den fysiska miljön utanför klassrummen förbättras, exempelvis korridorer och lunch/pausrum. Den bildförstärkta enkäten, som i detta format användes för första gången, kan behöva bearbetas ytterligare, exempelvis med

svarsalternativet ”Jag förstår inte frågan”. Däremot är svarfrekvensen bättre i år och frågorna genomarbetade och tydliga. Det är viktigt för att Lärvuxeleverna ska kunna vara delaktiga i att uttrycka sina åsikter. Två gånger per år hålls ett studeranderåd, där rektor också närvarar, för att kunna diskutera frågor och fråga rektorn direkt. Lärarna samlar in frågor från alla grupper att ta upp på mötet och följer upp föregående mötes frågor, funderingar och svar. Under detta valår har Lärvux en temadag för att öka förståelsen och kunskapen för det demokratiska systemet och delaktigheten i samhället.

På allmänna ämnen (grundläggande och gymnasiala teoretiska ämnen) var svarsfrekvensen 56 procent. Av dem uppgav 77 procent att de har möjlighet att välja det arbetssätt de lär sig bäst på. 92 procent uppgav att det på sin utbildning märks att alla är lika mycket värda och 95 procent instämmer i att det märks att kvinnor och män är lika mycket värda. Över 90 procent uppger att de känner sig trygga i skolan, att det är lugn och ro när de studerar och att lärarna lyssnar på dem. Däremot finns det frågor som enheten måste jobba vidare med, av dem som svarade, uppgav 65 procent att de fick vara delaktiga i planeringen av undervisningen. 30 procent vet inte till vem de ska vända sig för synpunkter eller klagomål och bara 43 procent uppger att eleverna inte är delaktiga i arbetet med utbildningens arbete mot diskriminering och kränkande behandling. 20 procent svarade att de på sin utbildning upplevde att elever kan kränka varandra utan att lärare eller annan personal gör något åt det. Detta är något som arbetsgruppen också lyft och där likabehandlingsplanens innefattar åtgärder för att göra eleverna mer delaktiga i arbetets alla delar och att rutinerna för klagomål och synpunkter blir tydligare för alla elever.

Resultaten kommer att följas upp i samband med arbetet med likabehandlingsplanen, både på APT och inom ämneslagen.

Systematiskt kvalitetsarbete

Anordnaren ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att förbättra verksamheten enligt mål i styrdokument och avtal.

3. I kvalitetsrapporten för 2017 fanns följande fråga: Redovisa tre elevrelaterade resultat som behöver bli bättre i er skola/enhet. Analysera resultaten och beskriv hur ni ska nå ökad måluppfyllelse inom dessa områden.

Beskriv det fortsatta arbetet med att nå resultat för de områden som togs upp i kvalitetsrapporten för 2017. Kommentera/analysera hur det ser ut ett år senare med avseende på elevernas måluppfyllelse.

I 2017 års kvalitetsrapport togs närvaro och avhopp, elevers betyg på kurserna och måluppfyllelsen på engelska grund upp som särskilt angelägna.

När det gäller närvaro och avhopp arbetar allmänna ämnen med att noggrant föra närvaro, trots att denna inte är obligatoriskt på komvux. Detta för att snabbt kunna fånga upp elever som har hög frånvaro. Där kan även Stödet kopplas in, för att kunna bistå med samtal, mentorssamtal, orienteringskurser, studieteknik eller annat. Vissa kurser går både som dag- och kvällskurser, för att elever ska kunna byta grupp om de exempelvis får ett jobb, istället för att hoppa av. Ett arbete med rutiner för att följa upp avhopp har inletts. Elever som inte haft någon närvaro, kontaktas per telefon och/eller mejl, innan de avbrottas efter 21 dagar. Fler drop-in-lektioner erbjuds för att elever som haft förhinder att närvara på lektioner, ska kunna få hjälp att komma ikapp. Kurser kan även förlängas en kortare tid, för att elever som missat moment ska kunna avsluta kursen utan att behöva gå om hela kursen.

Fler elever behöver nå minst godkänt. En utmaning är att tillgodose behoven hos de elever som inte har tillräckliga förkunskaper samtidigt som de elever som siktar på höga betyg inte får undervisning på för låg eller långsam nivå. Lärarna arbetar nu i ämneslag, för att kunna tydligare följa upp resultat, betyg och undervisning.

Nämnden har tydliga mål för elevers lärande, som vi arbetar kontinuerligt för att uppfylla.

2017 blev 100 procent godkända i svenska, 83 procent i matematik och 100 procent i engelska, på grundläggande nivå på Linné. Under 2015 och 2016 varierade

måluppfyllelsen mellan 69 och 85 procent i engelska. Under 2017 låg måluppfyllelsen på 77 procent för delkurs, 1, 91 procent för delkurs två och 100 procent för delkurserna 3 och 4.

I svenska 1, svenska som andraspråk 1 och matematik 1 a, b och c har måluppfyllelsen ökat.

Ett systematiskt kvalitetsarbete påbörjades under 2017 för alla ämnen (detta behandlades också under fråga 1). De grundläggande ämnena fick ett något högre lektionsutlägg och ett system för att ta in elever var tionde vecka. Lärarna har arbetat tillsammans för att kunna följa elevernas progression gemensamt och kunna öka flexibiliteten för eleverna att klara av kurserna i snabbare eller långsammare takt. Ett mer frekvent intag har möjliggjort det senare. Nu går arbetet vidare med att utveckla moduler om 10 veckor inom de grundläggande ämnena, för att kunna ge eleverna undervisning året runt, även erbjuda kurser med snabbare studietakt på sommaren. Ett tätare samarbete med Stödet har också fångat upp elever som behövt stöd av olika sätt (se fråga 1). Detta arbete omfattar givetvis samtliga lärare på samtliga kurser, även om inte alla resultat redovisas här.

Även på Lärvux är närvaro och förebyggande avhopp en viktig fråga. Alla lärare understryker i undervisningen vikten av närvaro och tydliggör i undervisningen hur undervisningen hänger ihop med resultaten i kursen och för de enskilda eleverna.

Elevernas närvaro ska förbättras, både gällande sen ankomst och hög frånvaro. Ett fåtal elever kommer ofta försent och några har hög frånvaro. Sen ankomst stör andra elever och hög frånvaro gör att eleven får svårigheter att nå målen. Rutiner och handlingsplan finns, som ansvarig lärare utgår från och där man samtalar med eleven i olika steg. Samtalen dokumenteras och utvärderas. Ibland är även Lärvux studie-och yrkesvägledare med under samtalen. Lärare uppmärksammar elever som hamnar efter i undervisningen, så att åtgärder kan sättas in innan en elev vill avbryta sina studier. Ett arbete har, liksom på allmänna ämnen, påbörjats för att följa upp avhopp och orsaker till detta. Lärvux arbetar enligt kvalitetskedjan nedan:

En tät och regelbunden avstämning görs med arbetslagledare, rektor och

arbetshandeldare för daglig verksamhet på omsorgsförvaltningen. Detta för att hitta nya möjligheter till arbete och utbildning för att tillgodose elevernas behov. Nämndens mål nr 6-45 och 46, som gäller elever med funktionsnedsättning, studier och arbete är prioriterade för Lärvux på Linné. Tillsammans med OMF och yrkesutbildningarna på Linné å ena sidan och avdelningarna för försörjningsstöd och arbetsmarknad å andra sidan, undersöks möjligheterna att utveckla yrkeskurser och kunna erbjuda större

utbud. Genom uppsökande verksamhet och elever från närliggande kommuner arbetar Lärvux med att uppfylla nämndens mål; att fler elever ska kunna studera på Lärvux.

Hela enheten Allmänna ämnen och Lärvux kommer att fortbildas och fortsätta arbeta med de nya allmänna råden från Skolverket gällande betyg och bedömning, som kommer i oktober, för att ytterligare kvalitetssäkra vårt arbete.