Datum 2019-10-10
Instruktion för behovsinventering om hållbar regional utveckling
Introduktion
Att stärka hållbarhetsarbetet inom den regionala tillväxtpolitiken har de senaste åren varit en tydlig ambition från regeringens sida. Det har bland annat tagit sig ut- tryck genom tydliga skrivningar i En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 där det bl.a. framgår att Hållbarhetsdimensionerna – ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet – ska vara en integrerad del av det regionala tillväxtarbetet och ligga till grund för alla prioriteringar och i särskilda uppdrag. I höstbudgeten som presenterades 18 september framgår även ett nytt mål för den regionala tillväxtpolitiken Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Även förordningar har fått förstärkta hållbarhetsskrivningar. Exempelvis förordning (2017:583) för regional tillväxt där §4 uttrycker tydligt krav på integrering av hållbarhetsdimens- ionerna i det regionala tillväxtarbetet.
Tillväxtverket har sommaren 2019 fått regeringens uppdrag att stärka och utveckla arbetet med hållbarhet i det regionala tillväxtarbetet. För att få ett så tydligt och ef- fektivt genomförande som möjligt kommer varje region att skriva en förändringslo- gik med fokus på vilken förflyttning som regionen vill uppnå. Förändringslogiken består av tre delar vilka beskrivs nedan. Tillväxtverket kommer att tilldela samtliga regioner 100 000 kr i startbidrag för att möjliggöra en snabb process med att ta fram den samlade behovsinventeringen.
Tidsplan för kommande arbete
Steg 1. Regioner ansöker om startbidrag (en typ av förstudieprocess) hos Tillväxt- verket (öppnar 20191014)
Steg 2. Regioner planerar och genomför en behovsinventering tillsammans med andra regionala och kommunala aktörer i länet. (Inlämning 20200120)
Steg 3. Tillväxtverket handlägger behovsinventeringarna och utifrån bedömnings- kriterier och en i förväg utformad fördelningsnyckel kommer regionerna att place- ras i två grupper.
2(5)
Steg 4. En nationell utlysning av sammantaget 87 mkr över perioden 2020- 2022 öppnar 20 februari och stänger 5 mars. Beslut fattas av Tillväxtverket och delas i april till samtliga sökande.
Behovsinventeringens olika steg
Den behovsinventering som tas fram ska vara ett stöd men också verka styrande i det fortsatta arbetet med uppdraget regionalt. Då det är många processer som har pågått inom bland annat jämställdhet, mångfald och miljö finns erfarenheter som ska summeras för att sedan kunna växlas upp. Då alla regioner idag redan arbetar med hållbarhetsdimensionerna på olika sätt är syftet med behovsinventeringen att avgränsa och prioritera vilka insatser som ska rymmas inom uppdraget. Den utma- ning Tillväxtverket vill fokusera på är ökad regional kapacitet att arbeta med håll- barhet som en helhet i det regionala tillväxtarbetet. Det innebär att centralt för arbe- tet är samtliga tre hållbarhetsdimensioner och hur de samverkar. Betydande i upp- draget är att arbeta med omställning för hållbarhet där det ska lämnas utrymme för att testa nya metoder och arbetssätt. Vilken förändring är det som ska ske och vad behöver göras för att ta regionen dit?
Arbetet med behovsinventering och hållbar regional utveckling ska också utformas med ett intersektionellt perspektiv. För vissa aktörer är detta ett nytt arbetssätt me- dan andra redan har implementerat metoden att analysera sina insatser utifrån va- riabler som kön, ålder och utländsk bakgrund. Många utmaningar i tillväxtarbetet har rötter i komplexa samhällsproblem och sociala maktordningar av olika slag som behöver finnas med i analyser och insatser för att förstå hur de bör utformas och de resultat som förväntas. Det finns därför många fördelar att arbeta med ett intersekt- ionellt perspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Dessa kan handla om effektivitet, så som bättre prioriteringar och bättre träffsäkerhet bland insatser eller hur osynliga och förgivettagna normer kring entreprenörskap och innovation kan hindra ut- veckling och leda till ”missade möjligheter”. En demokrati- och rättviseaspekt väger också tungt i sammanhanget. (Kontigo 2019) (Se bilaga för PM om intersektion- alitet).
I regeringsuppdraget finns utskrivet att sammanhållningspolitiken är utpekad lik- som hållbarhetssäkring av företagsstöd, projektmedel och kommersiell service.
Behovsinventeringen har tre delar som ska bearbetas och besvaras. Det finns an- givna frågor som ska ligga till grund för inventeringen, dessa utgår ifrån en föränd- ringslogik. Rubriken bakgrund ska ge en nulägesbild av hur regionen har arbetat med hållbarhet i särskilda uppdrag, vilka målgrupper som är i fokus för det fort- satta arbetet och vilka utmaningar som ska adresseras. I avsnittet insatser ska de nya egenidentifierade områdena beskrivas liksom de två obligatoriska (se ruta). Av- slutningsvis kommer rubriken bör läge där mål och effekter ska formuleras för samtliga fyra områden.
Obligatoriska rubriker
1. Bakgrund (nuläge)
Beskriv kortfattat hur regionen arbetar med hållbarhet i det regionala tillväxtarbetet och vilka pågående eller nyligen avslutade särskilda uppdrag, strategier eller hand- lingsplaner som har ett uttalat hållbarhetsfokus exempelvis Handlingsplan för miljö och klimat eller uppdraget om Jämställd regional tillväxt. Avgränsa er i sammanställ- ningen.
.
Frågor att besvara:
• Vilka är regionens särskilda prioriteringar (i regionala utvecklingsstrategin) och hur kopplas de till det regionala hållbarhetsarbetet?
• Har regionen idag kapaciteten att arbeta med samtliga tre hållbarhetsdi- mensioner gemensamt och finns det metoder framtagna för ett sådant ar- betssätt?
• Finns det idag identifierade utmaningar eller målkonflikter i kopplingen mellan RUS (och andra styrdokument) kontra det regionala hållbarhetsar- betet. Vilka är i så fall dessa?
• Det har tidigare arbetats inom uppdraget jämställd regional tillväxt med in- tersektionalitet. Hur arbetar regionen vidare med det perspektivet och finns det utvärderade effekter?
• Hur stort anslag av regionala 1:1 medel har regionen, vilket kommer på- verka arbetet med hållbarhetssäkring av stöd och projektmedel?
2. Insatser
Definiera vilka insatser som ska prioriteras och vilka målgrupperna är för dessa. Tyd- liggör vilket som är internt arbete på Regionen och externt arbete i samverkan med målgrupper som tex. kommuner, organisationer eller företagare. De två egenidentifie- rade insatsområdena kommer att kräva teamarbete och beskrivningen ska vara be- griplig (för utomstående), relevant (i relation till RUS) och gärna syfta till långsiktiga effekter.
Frågor att besvara:
• Vilka hållbarhetsdimensioner bygger era två egeninitierade insatsområden på och hur ska regionen arbeta horisontellt inom dessa definierade områ- den?
• Vilka av regionens strategiska prioriteringar kommer de två egeninitierade insatserna att koppla an till?
• Hur avser regionen att verka för hållbarhetssäkring av företagsstöd, pro- jektmedel och kommersiell service?
• Hur säkerställs samverkan med andra aktörer som Länsstyrelsen och kom- muner eller universitet?
• Hur kommer ett intersektionellt perspektiv att bidra till projektets plane- ring, genomförande och resultat?
1. Egenidentifierat insatsområde 2. Egenidentifierat insatsområde
3. Hållbarhetssäkring av företagsstöd, projektmedel och kommersiell
4(5)
Exempel på insatser att arbeta vidare med:
- Handbok för hållbarhetssäkring - Verktyg för platssäkring av insatser
- Kollektivtrafikplanering ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv - Klimatfrågan ur ett makt och normkritiskt perspektiv
- Utbildning för handläggare om bedömning av företagsstöd med krav på koppling till RUS
- Samverkansprojekt för innovativa/utforskande metoder och arbetssätt
3. Bör läge
Definiera vilka mål och effekter som ska uppnås med de fyra insatsområdena. Vad är det omställningsarbetet ska leda till och vilken förflyttning krävs för att ta regionen dit? Hur kan intersektionalitet förmera arbetet med att arbeta med flera dimensioner samtidigt? Finns rätt förutsättningar idag för att möjliggöra bestående resultat?
Frågor att besvara:
• Redogör för mål, syfte, effekter och förväntat resultat med de fyra insatsom- rådena.
• Redogör för den uppskattade genomförar- och ledarskapskapaciteten att ar- beta med hållbarhet som helhet inklusive egna resurser och interna förut- sättningar. (Se bedömningskriterier för mer information)
Bedömningskriterier att beakta
När behovsinventeringen skrivs är det viktig att ha med sig att Tillväxtverket kom- mer att bedöma hela behovsinventeringen i sin helhet med samtliga områden och svar på frågeställningar. För ökad insyn i bedömningsarbetet tillhandahåller vi de kriterier om utgör grunden i bedömningen. Det finns många olika sätt att göra be- dömning på men Tillväxtverket har efter noga övervägande valt att landa i följande tre kriterier som vi önskar att alla regioner beaktar i riggningsfasen:
1. Regionen och länets storlek inklusive tillgång till andra regionala 1:1 medel. (Hur förhåller sig er region till andra i fråga om storlek och be- hov?)
2. Genomförandekapacitet
Kriteriet handlar om att ha resurser (finansiella och personella) för att kunna:
• Samla aktörer från lokal, regional och nationell nivå, däribland näringsliv, myndigheter, kommuner, universitet och högskolor samt det civila sam- hället
• Anpassa insatser efter olika förutsättningar lokalt och regionalt.
• Skapa samarbeten och erfarenhetsutbyte med andra regioner.
• Operationalisera strategier och handlingsplaner. Gå från ord till handling.
3. Ledarskapskapacitet
Kriteriet handlar om att företräda regionala intressen internt och externt och kunna göra prioriteringar på kort och lång sikt samt om att ta initiativ till och kunna fatta strategiska beslut. I sammanhanget ingår det att leda, samordna och koordinera ut- vecklingsprocesser i länet/regionen och att ha ett handlingsutrymme (legitimitet, mandat, samarbets- och organisationskultur) som stärker arbetet. Motivering efter- frågas av på vilket sätt det interna ledarskapet kommer att lyftas fram och göra skillnad.
Utlysning 2020
Tillväxtverket handlägger behovsinventeringarna efter 20 januari 2020 och kom- mer att ta in kompletteringar om det behövs. Utifrån de tre bedömningskriterierna kommer regionerna att placeras i två grupper där grupp A får ansöka om 3 400 000 kronor och grupp B 4 500 000 kronor totalt under åren 2020-2022. Modellen byg- ger på logiken att samtliga regioner kommer att ha lika mycket finansiering åren 2020-2021. År 2022 kommer det skilja hur mycket medel som regionerna har för genomförande.
I den utlysning som öppnar 20 februari 2020 gäller projektmedelsförordningen där Tillväxtverket erbjuder nittio procents medfinansiering. Mer information om hur Tillväxtverket kommer att bedöma behovsinventeringarna och möjligheter att ställa frågor kring kriterierna erbjuds på erfarenhetsträffen 28 november i Stock- holm.
