Utvecklingsplan 2019/2020

(1)

Örebro kommun orebro.se

Utvecklingsplan 2019/2020

Olaus Petriskolan F-6

(2)

Innehåll

Inledning ... 3

Nulägesanalys ... 4

Prioriterade utvecklingsområden ... 5

Utvecklingsområde 1- ... 5

Skolans mål – skola, förskoleklass och fritidshem ... 6

Insatser/aktiviteter för måluppfyllelse ... 6

Metoder för mätning av måluppfyllelse ... 6

Utvecklingsområde 2 - ... 7

Utvecklingsområde 3 - ... 9

Grundskolenämndens uppföljning ... 10

(3)

Inledning

Utifrån genomförd uppföljning, utvärdering och analys identifierar varje skola utvecklingsområden som skolan särskilt behöver förbättra för att nå de nationella målen för utbildningen. Skolan prioriterar utvecklingsområden och planerar för hur dessa ska genomföras med mål, konkreta aktiviteter, hur uppföljning och utvärdering samt dokumentation ska ske. Planen innehåller utvecklingsområden för ett eller flera läsår. Den fungerar som ett stöd för skolans utvecklingsarbete och bidrar även till att uppfylla skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete.

Rektor har tillsammans med personal och elever utvärderat och analyserat den organisation och de processer som legat till grund för det föregående läsårets arbete.

(4)

Nulägesanalys

Normer och värden

Utifrån sammanställning av kränkningsrapporter, trygghetsenkäter och elevernas synpunkter i klassråd om trygghet och trivsel har vi vissa

utvecklingsområden. Skolan har behov av att se över hur vi kan utveckla skolans rastverksamhet så att färre konflikter sker där, rasterna och

övergångar mellan lektioner är situationer där kränkningar förekommer mer frekvent. Vi behöver också efter analys av kränkningsärenden se över hur vi kan organisera för att ge rätt stöd till elever i behov av socialt stöd under skoldagen. Organisatoriskt behöver vi också se över hur våra elevgrupper är placerade i skolans lokaler för att främja trygghet och vuxennärvaro.

Även skolans möblemang ska ses över för att främja trygghet inom skolan.

ICDP-utbildningen har mottagits mycket positivt och upplevs viktigt för personalen och kommande läsår behöver skolan prioritera att samtlig ny personal ges möjligheter att få tillgång till den utbildning som skolans pedagoger fick under våren för att komma in i tänket under hösten.

Kunskaper

Läskunnigheten i åk 1 är i år 86%, de elever som ännu inte kan läsa är nya på skolan och har inte det svenska språket med sig. De elever som gått på skolan sedan förskoleklassen kan läsa.

Resultat för NP åk 3 visar att skolan har en utmaning framför sig att få samtliga elever att nå skolans alla kunskapskrav. Vi har lägre resultat inom vissa områden i både svenska och matematik än förväntat på gruppnivå vilket skolan behöver se över och hitta former för att utveckla

undervisningen för att bättre möta kunskapskraven. Vi behöver säkerställa tidigt stöd för elever i behov och fortsätta följa upp och planera stöd utifrån gruppernas kunskapsnivå enligt skolans rutiner.

Betygssnittet för alla skolans elever i åk 6 är 197,3 poäng, flickorna snittar 203,75 poäng och pojkarna snittar 178,4 poäng. Skolan har flera helt

nyanlända elever i elevgruppen som ännu ej nått skolans kunskapskrav för åk 6. Betygsanalysen i åk 6 visar att skolan behöver utveckla

undervisningen i matematik och NO för att höja kunskapsnivån. De ämnena har betydligt lägre måluppfyllelse än övriga ämnen och

undervisningen i de ämnena behöver prioriteras framöver. Utöver dessa ämnen är kunskapskraven i simning en utmaning för alltför många av våra elever. Skolan behöver hitta former för att tillgodose behovet av

simundervisning under låg- och mellanstadiet för att höja kunskapsnivån i idrott och hälsa. På individnivå märks tydligt att elever som gått i svensk skola under endast en kort tid får svårt att nå kunskapskraven för åk 6 i skolans ämnen, betygssnitt för denna grupp är 37,5 betygspoäng.

Specialpedagog och speciallärare samt lärare i skolans verksamhet för riktat stöd behöver under kommande läsår strukturera tydliga rutiner för stöd till elever inom verksamheten. Arbetslagen behöver tid för att gemensamt fortsätta utveckla skolans undervisning.

(5)

Prioriterade utvecklingsområden

Utvecklingsområde 1:

Normer och värden

Hitta former för att utveckla skolans verksamhet för stöd till elever. ”Studion”

kommer att återinföras på OP-skolan där pedagog samarbetar med ämneslärare, speciallärare, specialpedagog och elevresurser för att ge extra stöd i ett mindre sammanhang med större vuxentäthet till elever där ledning och stimulans inom klassrummets ram inte räcker till för elevens optimala utveckling. Trygghetsteamet kommer under läsår 2019/2020 fokusera på att utveckla fadderverksamheten och arbete med att inkludera barnkonventionen i verksamheten kommer att vara ett fokusområde under kommande läsår.

Kunskaper

Implementera trelärarsystemet på lågstadiet, få en tydlig och hållbar struktur på pedagogernas arbete med eleverna i de olika årskurserna för att kunna möta varje elevs behov för att nå hög måluppfyllelse, trygghet och trivsel. Det kommer att krävas tid under läsåret för samplanering och samarbete mellan pedagogerna som vid läsårsstart är nya för varandra.

Arbetslaget på lågstadiet behöver ge utrymme för att våga prova olika vägar och ge varandra möjlighet att använda olika undervisningsmetoder för att utveckla nya arbetssätt, som kooperativt lärande.

Undervisning i fritidshemmet

Förändring av fritidspedagogers arbetsuppgifter. Fritidspedagogerna är inte med lärare i klassrummet, de har istället ansvar för rastaktiviteter, elevernas sociala utveckling, rådsverksamhet och att komplettera skolans undervisning både under skoldagen på raster och på fritidshemstid.

Fritidspedagoger kommer att ha ett ökat ansvar för undervisningen på fritidshemmet med krav på planering och dokumentation. Fritidshemmet har planerade, styrda aktiviteter dagligen på samtliga avdelningar utifrån elevernas intressen och skolans undervisning och eleverna görs delaktiga i både planering och utvärdering av verksamheten.

(6)

Utvecklingsområde 1- Verksamhet för extra stöd,

fadderverksamhet och implementering av arbete med barnkonventionen

Skolans mål – skola, förskoleklass och fritidshem

Mål och förväntade effekter Mål, vad ska

insatsen leda till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt Högre

måluppfyllelse och skolnärvaro

Trygghet och

studiemotivation för elever höjs

Högre

måluppfyllelse Skolan har varierad

undervisning med fokus på ledning och stimulans Ökad trygghet för

skolans olika åldrar genom ett väl planerat fadderarbete

Eleverna upplever sin skolgång trygg i enkäter och

uppföljningar

Trygghet och studiero upplevs positivt på hela skolan

Säkerställa skolans arbete med

implementering av barnkonventionen

Skolans elever får mer kunskap om barnkonventionen

Verksamheten genomsyras av barnperspektivet i frågor som rör skolans elever

Insatser/aktiviteter för måluppfyllelse

Insatser

Flexibel undervisning i mindre grupp efter elevens behov, elevhälsan är alltid involverad. En legitimerad lärare samt resurser arbetar nära eleverna.

Stödet ges utifrån tydlig individuell planering för varje elev med individuellt schema och planering för respektive ämne.

Handledning kommer succesivt ges till lärare och resurser under läsåret av skolans elevhälsa.

Metoder för mätning av måluppfyllelse

Uppföljning och utvärdering

Vi följer årshjulet gällande elevers kunskapsuppföljning, åtgärdsprogram och extra anpassningar.

Pedagoger skapar ett forum för bedömning/utvärdering av elever tillsammans med ämneslärare i arbetslag 4-6.

(7)

Studioverksamheten är en integrerad del av skolans verksamhet och utvärderas inom skolans rutiner för systematiskt kvalitetsarbete.

Utvecklingsområde 2 – Trelärarsystem, skolans undervisning

Skolans mål – skola, förskoleklass och fritidshem

insatsen leda till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt Mer lärartid för

varje elev Det kollegiala samarbetet som förstärker vårt

gemensamma tänk samt utvecklande Ökad

måluppfyllelse i alla ämne

Om en pedagog är sjuk finns det alltid en person som är känd för eleven Den proximala utvecklingszonen:

eleven lär sig mer i mindre grupper och kommer över tröskeln eftersom gruppen är anpassad efter hens förmåga och förkunskaper Arbetsro, lugnet, trygghet

Fler elever når högre

kunskapsnivå Pedagogernas arbetsmiljö blir bättre, med ökad trivsel

Det gemensamma professionella, kollegiala lärandet

Skolans

kunskapskrav och arbetsformer är välkända för elever och föräldrar.

Planeringar skrivs och elever görs delaktiga genom samtal och

diskussioner om innehåll och

utförande inom valt arbetsområde.

Eleverna upplever att de haft

inflytande över undervisningen.

Alla elever får minst godkänt betyg i idrott och hälsa.

Det finns en tydlig planering för OP- skolans

simundervisning.

Alla elever är simkunniga och klarar

kunskapskraven i idrott och hälsa.

(8)

Elevens

kunskapsnivå ska i god tid vara väl känd av

vårdnadshavare och elever.

En ökad motivation och insikt i vad man behöver arbeta vidare med.

Att alla elever har minst godkända betyg.

Insatser/aktiviteter för måluppfyllelse

Insatser

Trelärarsystem på lågstadiet innebär möjligheter till utökat kollegialt lärande, tid prioriteras för samplaneringför elevgruppen.

I de ämnen där man är tre lärare kan elever i behov undervisas i en mindre grupp för att förstärka ex. svaga kunskaper i svenska och i matematik och svenska ska undervisningen fokusera mer på de områden som skolans elever upplever är svåra på de nationella proven.

Lärarnas huvuduppgift blir undervisning och mindre tid används till konflikthantering efter raster. Fokus kan läggas på elevens lärande i klassrummet.

Efter mitterminsuppföljning kontaktar mentorerna föräldrarna till de elever i åk 1-6 som inte når kunskapskraven i något av skolans ämnen och

meddelar detta. I samband med dessa uppföljningar kallas även åk 6 till utvecklingssamtal där måluppfyllelsen diskuteras. Ämnesläraren som markerar att elever inte når kunskapskraven noterar också vad eleven behöver utveckla och hur.

Föräldrar i alla årskurser ska göras medvetna om att simningen är grundläggande för ett godkänt betyg i idrott och hälsa i åk 6.

Simundervisning för de som inte når kunskapskravet erbjuds som elevens val-aktivitet under en begränsad tid. Idrottslärarna ansvarar för

simundervisningen. Skolan ska försöka genomföra lov-simskola under läsåret.

Ämnestid läggs ut på schemat i ett system under terminen/läsåret.

Pedagoger i olika ämnesgrupper skapar pedagogiska planeringar som läggs upp på s:. Även olika arbetssätt, förslag till eleverna, skrivs och läggs ut. Föräldrar och elever får tillgång till planeringar på lärplattformen It´s learning.

(9)

Metoder för mätning av måluppfyllelse

Uppföljning och utvärdering I slutet av varje läsår.

Föräldrar får under vårterminens föräldramöte, i alla årskurser, diskutera och utvärdera kontakten mellan hem och skola. Stående punkt på

vårterminens möte.

Rutiner för simundervisning på skolan finns inskrivna i årshjulet.

Eleverna uttrycker att de är delaktiga i planeringarnas utformningar.

Dokumentation

Rutiner läggs in i årshjulet för kunskapsuppföljning.

Uppföljning av utvecklingsmålet dokumenteras i skolans kvalitetsrapport.

Utvecklingsområde 3 – Utveckling av undervisning i fritidshemmet

Skolans mål – skola, förskoleklass och fritidshem

insatsen leda till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt Fritidspedagoger

ska arbeta med sociala färdigheter och stärka

värdegrundsarbete.

Genom att ha planerade aktiviteter på raster för åk F-6 har vi färre konflikter mellan elever.

Eleverna arbetar strukturerat med gruppstärkande aktiviteter. Eleverna ges möjlighet till rörelse under skoldagen.

Planerade aktiviteter i fritidshemmet.

Planering skrivs och elever görs delaktiga genom intervjuer

Elever upplever att de har inflytande över undervisningen Meningsfull fritid Dokumentation-

Pedagogiska planeringar- Utvärderingar

Stödja elevers utveckling

Säkerställa arbete enligt gällande styrdokument.

Högre

måluppfyllelse för skolans elever

(10)

Insatser/aktiviteter för måluppfyllelse

Insatser är i form av planerade aktiviteter och lekar som är gruppstärkande.

Fritidshemmet jobbar i perioder med olika aktiviteter. Aktiviteterna

dokumenteras, sprids på s:, planeras, genomförs och utvärderas med stöd av elever och personal i arbetslaget.

Rastaktiviteter genomförs genom att fritidspedagoger tar emot elever ute på skolgården då rasten börjar och ser till att eleverna kommer in till

klassrum igen där lärare möter upp eleverna för lektionsstart.

Metoder för mätning av måluppfyllelse

Uppföljning och utvärdering periodvis under läsåret, pedagogiska planeringar utvärderas.