• No results found

Del 2: Pannkakor med jordgubbar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Del 2: Pannkakor med jordgubbar"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Del 2: Pannkakor med jordgubbar

Du ska jobba hemifrån. Jag ska plugga. Det kunde vara mysigt att göra det tillsammans, tänkte vi, så man kunde vila ögonen på något sexigt när man behöver en paus. Man skulle kunna tro att det var dömt att misslyckas från början men det gick faktiskt riktigt bra. Jag skrev min essä och du gjorde vad det nu är du gör. Jag har fortfarande inte vant mig vid dig så pass mycket att jag kan ta in större informationsmängder när jag också kan se dig men jag känner att jag inte kan fråga igen förrän jag är säker på att jag kan lyssna färdigt. Nu är det bara den där JavaScriptuppgiften kvar, som vanligt, för det vilar en förbannelse över den som gör att jag blir sugen på att göra precis vad som helst utom den och mitt fokusbatteri töms så fort jag ser scriptfilen. Men om jag inte gör den nu måste jag hoppa tillbaka ett år i utbildningen och det vill jag ju inte. Du har lovat att om jag gör den idag ska jag få en

belöning men om jag inte gör den får jag ett så grymt straff att jag kommer ångra mig bittert.

Men det går inte. Jag ser på dig när du skriver. Jag behöver en liten paus i alla fall. Jag reser mig och sträcker på mig. Du lyfter blicken direkt.

- Sitt!

- Men …

- Sitt ner och gör färdigt.

- Jag blir kåt när du låter sådär sträng.

- Du blir kåt av att andas. Sitt ner.

- Jag måste sträcka på mig.

- Det kan du göra sen när du är klar.

Jag sträcker ut tungan mot dig. Skjuter ut underläppen och surar. Du hittar ditt fokus direkt igen och det gör mig ännu mer ofokuserad. Du har tagit mitt fokus! Jag väntar ett par minuter innan jag reser mig igen.

- Just nu gör du mig mest irriterad och du vill inte att jag ska tänka ut straff medan jag är irriterad.

- Men jag måste kissa!

- Du är som en unge ibland.

- Vill du att jag kallar dig Daddy?

- Nej, kvinna, jag vill att du ska göra det du ska så jag får belöna dig sen.

- Äh, vad spelar det för roll för dig, du får ju ligga i vilket fall som helst.

- Var inte så säker på det.

Blicken jag får. Leendet. Det är ren ondska. Jag sätter mig.

- Skulle inte du kissa?

Just det. Skamsen går jag iväg på toa. När jag kommer ut har jag glömt den där blicken och du har inte så ergonomisk sittställning så jag ställer mig bakom dig och börjar massera dina axlar. Jag märker på ditt kroppsspråk att du tycker om det. Du låter mig hållas en stund. När mina händer glider in under din t-shirt ryter du till.

(2)

- Det räcker nu! Det blir synd om dig även om du gör klart det du ska. Och du har inspirerat mig väldigt mycket, ska du veta, så jag föreslår att du gör klart din uppgift nu.

- Okej, men jag få en kyss i alla fall?

Du ler, flyttar bak stolen och drar ner mig i ditt knä. Jag sätter mig gränsle och lägger armarna om din hals. Du ser mig i ögonen.

- Nej.

Jag tänker att du skämtar men det gör du inte.

- Jag vet vad du försöker göra och jag vill inte uppmuntra dig. Gå och plugga nu, annars blir det inget straff heller.

- Men

Jag kommer inte på nåt bra att säga så jag sätter mig vid datorn igen. Nu går det bättre, plötsligt fattar jag vad jag håller med och jag hinner klart med ungefär 75% innan jag

behöver pausa igen, mest för att jag har en ovana att sitta i konstiga ställningar på golvet när jag jobbar. När jag tittar upp sitter du och ser på mig. Jag undrar hur länge du gjort det och om jag gjort något konstigt under tiden.

- Inte okej, vad glor du på?!

- Jag njuter av utsikten.

- Skitkul.

- Du måste acceptera att jag gillar att se på dig. Du gör mig glad.

- Ska jag stoppa fingrarna i halsen direkt eller ska du få mig att spy med sliskiga kommentarer?

- Du har ett så gulligt sätt att ta emot komplimanger på.

- Du har ett så enerverande sätt att existera på.

- Jag gillar dig också.

- Jag står ut med dig.

- Är du klar med din uppgift?

- Snart men det går ju inte att jobba när du glor på mig.

- Är du klar med din uppgift?

- Snart, sa jag

- Är du klar med din uppgift?

- Har du hakat upp dig?

- Nej, det är en enkel fråga, är du klar eller inte?

- Nej men sn…

- Har du sparat så att arbetet inte försvinner?

- Ja?

- Bra.

Du reser dig. Kommer fram och stänger locket på datorn.

- Men, jag har lite kvar!

- Bra då har du något att göra imorgon också för klockan är fem nu.

- Fuck.

(3)

- Res dig!

Jag reser mig, lika graciöst som en struts på en balettstång. Och min hjärna hoppar tillbaka till balettlektionerna när jag var liten. Hur jag aldrig tycktes göra något rätt med min klumpiga kropp och hur läraren använde mitt namn som om det vore ett svärord. Mitt ben sover men börjar stickande vakna till liv och jag grimaserar.

- Jag tänkte laga lite mat.

Jag letar efter något lämpligt att svara. Att jag är allergisk mot det mesta och oerhört kräsen när det gäller resten. Då kanske du försöker övertala mig att äta något av resten i alla fall och så kan jag inte det och så blir du ledsen för att jag inte tycker om och så blir det dålig stämning. Jag kan inte säga att jag redan ätit för det vet du ju att jag inte har och du skulle inte tro mig om jag sa att jag inte är hungrig. Och att jag inte vill att någon annan ska pilla på mina saker är ju inte riktigt sant i ditt fall med tanke på att jag låtit dig pilla på det mesta på mig och haft delar av dig i mig på alla möjliga sätt. Jag skulle kunna föreslå någon maträtt som inte kan bli fel men… Jag är så inne i mina tankar att jag inte reflekterar över att du drar ut en stol åt mig, jag sätter mig bara. Du grejar i någon låda och sen sitter min arm fast med ett buntband i ryggstödet. Jag blir så förvånad att jag inte reagerar när du tar den andra heller, min hjärna var ju så fokuserad på att lösa matfrågan. Du ställer dig bakom mig och masserar mina axlar. Det är så skönt att jag sparar alla otrevliga ord till senare. När jag känner mig sådär behagligt avslappnad och tung stoppar du två fingrar i min mun och jag skickar och suger på dem.

- Gapa.

Jag lyder och du placerar något mellan mina tandrader. Jag försöker trycka bort bollen med tungan men det går inte. Du spänner fast den runt huvudet och jag skriker nej efter bästa förmåga och försöker lyfta armarna för jag kväljer mentalt. Du ställer dig framför mig och lyfter mitt huvud med ett pekfinger under hakan.

- Kan du knäppa med fingrarna?

Jag nickar.

- Bra, visa.

Förvirrad knäpper jag med fingrarna.

- Bra. Knäpp en gång för rött och två gånger för gult.

Jag försöker säga något om att jag inte gillar det. Att jag mår illa. Att jag kommer att dregla och det är nog det värsta, att jag kommer se ut som en idiot med saliven rinnande längs hakan.

- Knäpp med fingrarna om du vill säga något.

(4)

Och så viktigt är det ju inte. Sedan jag lärde känna dig har jag insett hur mycket av det jag säger bara är för att dölja paniken över att umgås med en annan människa.

- Tänkte väl det.

Du går ner på huk och fortsätter att massera mig. Låter händerna röra sig från vaderna upp till brösten. På vägen ner drar de av mig trosorna. Så fäster du ett ben i varje stolsben. Jag anar varför och börjar protestera men det låter bara fånigt. Du masserar mitt venusberg, mina ljumskar, blygdläpparna. Och jag hatar när du gör så att min fitta värker efter dig men det enda sättet att få det jag längtar efter är när du kan betrakta mig. Jag vill ligga på mage och lägga en arm över ansiktet men du har fått för dig att du tycker om att se mig njuta. Jag förstår verkligen inte varför, det lär knappast vara en vacker syn. Kanske gillar du att jag gör bort mig, fast jag vet ju att det inte är sant. Du är inte sån. Du är en konstnär som vill uppleva sitt konstverk och jag är din målarduk, ditt oskrivna blad, din lerklump att forma som du vill.

Det gör mig lugnare. Tänker på samma sätt som skunken i Bambi, du får tycka att jag är vacker, om du vill. När du väl är där med fingrarna verkar du mer målinriktad, du tar mig närmare och närmare och jag kan inte tänka annat än att jag vill att du ska fortsätta. Jag känner hur magen drar ihop sig, låren spänns och då slutar du såklart. Du reser dig och knäpper upp byxorna. Drar fram kuken som är redo och börjar smeka den. Det vattnas mellan mina ben och du gör det retsamt långsamt först men ganska snart rör du handen så som jag antar att du brukar göra när du tar hand om dig själv. Det känns fint, som att du delar med dig av något väldigt privat och det gör du ju också. Det mesta rinner över din hand men lite hamnar i mitt ansikte. Då känns det inte lika fint längre. När du hämtat dig går du till kranen och tvättar händerna och knäpper gylfen. Du spritar händerna och vänder dig till mig - Jag tänkte laga mat, din sagt, har du några önskemål?

Det värsta med hur jag sitter nu är att jag varken kan peka finger, sträcka ut tungan eller svara med en förolämpning. Du har tagit mina vapen och min rustning och jag känner mig naken utan dem. Jag skakar på huvudet. Du plockar fram stekpanna och en massa ingredienser och det ser mer ut som att du ska baka bullar. Det är avkopplande att se dig hälla, vispa och greja, om man bortser från sperman i mitt ansikte som håller på att stelna till en inte alltför trevlig ansiktsmask. Framför allt hur du knäcker äggen med en hand påminner mig om hur kåt jag är. Du nynnar på något och det kunde varit lite mysigt om jag inte suttit så här. Fast då hade jag förstås haft ångest över att inte veta vad jag skulle göra av mig själv så det här är egentligen rätt skönt. Jag undrar hur mycket du läser i mig och hur mycket som är gissningar som slår väl ut. Eller så är jag helt enkelt precis som alla andra. Och sen

upptäcker jag att du steker pannkakor och det gör mig så glad och jag blir rörd och då börjar tårarna rinna och jag tänker att jag är verkligen en känslomässig berg-o-dalbana. När du en stund senare vänder dig mot mig och ser det flyttar du stekpannan från plattan.

- Är du okej?

Jag nickar. Du blöter en handduk och kommer fram till mig. Torkar bort sperman och tårarna.

- Säkert?

(5)

Jag nickar igen. Du ser lättad ut. Så smeker du min kind. Låter handen röra sig neråt. Och jag vet vad du tänker göra men ändå förbereder sig den dumma kroppen på att få orgasm, vilket du naturligtvis inte ger den. Istället går du tillbaka till pannkakorna. När de bildat en trevlig hög vispar du grädde och sen skär du jordgubbar. Det luktar himmelskt och jag känner hur hungrig jag är och ändå skulle jag byta alla pannkakor i världen mot att bli knullad av dig. När du är klar kommer du fram till mig. Går ner på knä och drar fram mina höfter till stolkanten. Efter en liten stund börjar det sticka och pirra när trycket från den hårda sitsen försvinner. Då börjar du slicka mig. Och den här gången får jag komma fast nu vill jag inte för vill inte att du ska ha ditt ansikte så nära mig men kroppen bryr sig inte om det. När jag fortfarande är kvar i ruset skär du loss mig och jag undrar hur mycket av det du gör med mig som är planerat och hur mycket som kommer spontant. Du drar mig upp och kysser mig så att jag nästan sätter mig igen för att benen inte bär. Du pressar mig mot bordet och jag börjar knäppa upp din gylf. Du befriar mig från bollen i munnen. En sträng saliv följer med, jag får degel på hakan men orkar inte bry mig ner än att jag torkar bort den med baksidan av handen. Jag sätter mig på bordsskivan. Du visar med ett lätt tryck mot mitt bröst att jag ska lägga mig. När du stöter dig in i mig lägger du en hand om min hals och jag flyter iväg mentalt medan våra kroppar gör det lusten driver dem till. Jag svär mig igenom ännu en orgasm medan du säger något om att jag är så distraherande. Vi kysser varandra lite till.

Tillslut drar du dig ur och hjälper mig på upp fötter. Jag hittar och drar på mina trosor medan du plockar fram maten. Det känns mest hygieniskt att ha trosorna på när man äter tänker jag utan att reflektera över att vi precis hade sex på bordet.

- M, var gott det här är

- Vad bra, du måste ju orka med straffet sen.

- Straffet? Men

- Du är så gullig. Det där var belöningen. Straffet har inte ens börjat än.

References

Related documents

När jag tillsammans med andra pedagoger på förskolan bestämmer vilka regler barnen ska förhålla sig till är vi alla rörande eniga om att där ska finnas få men tydliga.. Få

När vi fördjupar oss i situationen visar det sig allt tydligare att det idag finns två grundläggande kunskapsbildningsvägar i konsten och i konstutbildningarna. Den ena är ögats

Utifrån detta resultat samt det Granberg (2011, s 466) beskriver om att mentorskap gynnar en organisation eftersom en nyanställd som har en mentor fortare kommer in

Leken för mig är den som sker spontant med andra barn eller så kallad ”ensam- lek”, den sker på barnens initiativ och kan även vara tillsammans med en eller flera pedagoger och

frågeställningarna och analysera resultaten ifrån dem kommer vi utgå ifrån teorierna medielogik och gestaltningsteorin samt återkoppla till tidigare forskning. Till den

Stödet sjuksköterskan gav kollegor som behövde hjälp var en strategi vilken togs till för att hantera utmattning samt stress på arbetet (Steege &..

Informanterna uppger att de vill vara som alla andra när det gäller studier, träning och sitt sociala liv, de vill inte vara beroende av den vård eller behandling som behövs vilket

Alla medarbetare verkar vara överens om att de journalisterna som finns på plats på de lokala redaktionerna har bäst koll på vad publiken där uppskattar. Eftersom det