Fiskeriverkets årsrapport 2009
Lena BergströmF , Ingvar LagenfeltF,
Frida SundqvistF, Mathias Anderssonz, Peter SigrayM
F Fiskeriverket z Stockholms universitet Zoologiska institutionen M Stockholms universitet Meteorologiska institutet
31mars2010
Innehållsförteckning:
...
Sammanfattning ... 3
1. Inledning... 4
2. Provfisken med ryssjor och nätlänkar ... 5
2.1 Metodik vid aktuella provfisken ... 5
2.2 Resultat från provfiske med ryssjor under våren ... 9
2.3 Resultat från provfiske med nätlänkar ... 14
3. Ekointegrering (Enkelekoräkning, SED) ... 19
4. Telemetri ... 19
Metodik ... 19
Resultat... 22
5. Akustik ... 26
6. Referenser... 27
Bilagor
Sammanfattning
Regeringen gav 2001 tillstånd till uppförande av en vindkraftpark på Lillgrund i Öresund.
Underökningarna i det uppföljningsprogram för eventuella effekter på fisk och fiske som tagits fram, omfattar både en period före anläggandet av vindkraftparken och efter idrifttagandet. Programmet startade med en baslinjestudie under åren 2002 till 2005.
Lillgrunds vindkraftpark, med 48 vindkraftverk, togs i full drift i början av år 2008. I föreliggande arbetsrapport presenteras de undersökningar som utförts under parkens andra driftår, samt hur dessa förhåller sig till tidigare undersökningsresultat (första driftåret och perioden före vindkraftparkens etablering). Utförandet av undersökningarna är integrerade med forskningsprogrammet Vindval som finansieras via Naturvårdsverket. Alla data och kommentarer är preliminära. Slutrapporten planeras var klar 31 december 2010 och samordnas med rapporterna för Vindval.
Provfisken
Provfisken med nät och ryssjor har utförts för att få kunskap om hur bottenlevande fiskarter har påverkats av närvaron av vindparken på Lillgrund. Parallellt med vindkraftparken studeras två referensområden, Bredgrund och Sjollen, för att kunna identifiera om eventuella
förändringar beror på vindkraftparken eller på mer storskaliga sammanhang.
Genomförandet under år 2009 har kunnat utföras planenligt. Framför allt under fisket med nätlänkar under hösten har fisket dock påverkats påtagligt av att det förekommit stora mängder strandkrabba.
Resultaten för år 2009 har översiktligt jämförts med motsvarande fisken under
baslinjeperioden 2002-2005 samt med fisket 2008. Dessa provfisken kommer att upprepas år 2010, vilket förväntas ge en mer tillförlitlig bild där även mellanårsvariation beaktas.
Inom kontrollprogrammet undersöks effekten av vindparken som helhet. På grund av att de fiskade stationerna var de samma år 2008 och 2009 som under baslinjeperioden, kom endast ett fåtal ryssjor respektive nät att placeras på ett nära avstånd till enskilda vindkraftverk.
Pågående undersökningar inom forskningsprogrammet Vindval kommer att ge en bild av om det finns en effekt på närmare avstånd (0-200 m) till de enskilda vindkraftverken.
På en skala där man jämför vindparken som helhet med referensområdena har fångstens artsammansättning utvecklas likartat i alla områden. Sjollen och Bredgrund bedöms fungera väl som referensområden till vindkraftparken. Det är sannolikt att generella förändringar i Öresundsområdet har haft en större inverkan på arternas förekomst än närvaron av en
vindkraftpark sedan baslinjestudien. Den största förändringen är att fångsten av strandkrabba har ökat noterbart inom alla tre områden, vilket kan signalera mer storskaliga förändringar i ekosystemet. Situationen bör dock uppmärksammas, eftersom det är möjligt att strandkrabban även gynnas av strukturerna omkring vindkraftverkens fundament. Under våren var ökningen av strandkrabba i jämförelse med baslinjestudien större vid vindparken än i något av
referensområdena. Under hösten var ökningen av strandkrabba störst vid ett av
referensområdena, men totalt sett fångades omkring dubbelt så mycket strandkrabba vid vindparken än i något av referensområdena. En fiskart som ökat särskilt vid vindparksområdet var stensnultra. Fångsten av torsk var lägre vid alla områden jämfört med under
baslinjeperioden, och torsken är även av mindre storlek.
Ekointegrering
Under 2009 genomfördes ingen räkning av fiskekon med ekolod, så kallad enkelekodetektion.
Momentet ersätts med bearbetning av i första hand ICES fiskestatistik rörande pelagisk fisk, främst Rügensill.
Telemetri
Efter vindkraftparkens idrifttagande har sammanlagt 210 blankålar blivit märkta med
individuellt kodade ultraljudsändare. Blankålarna har märkts och satts ut väster om Falsterbo för att studera hur deras vandring ut genom sundet påverkas av vindkraftverken. Av dessa registrerades preliminärt en tredjedel genom den transekt med detektorer som placerats från danska gränsen, genom vindkraftparken och in mot land. Under baslinjestudien sista år 2005 var motsvarande andel ungefär densamma. Fördelningen av punkterna där blankålarna passerat transekten visar en tendens till att ha förskjutits något österut, in mot land.
Akustik
Effekten varierade under tiden som mätningarna gjordes. Detta gör det svårt att från de korta mätserierna som var möjliga att genomföra i denna studie dra några lågtgående slutsatser för hur ljudet varierar med effekt eller vindhastighet. Fler och längre mätningar behövs göras för detta.
Akustiska mätningar i och utanför parken visar att turbinerna genererar en ljudnivå på 105- 108 dB rel. 1µPa (RMS) för tonerna vid 100-200 Hz och det bredfrekvensbruset vid 300-800 Hz indelat i 1/3 oktavband, vid en vindhastighet på 8 m/s på ett avstånd av 150 m. Detta är ca 20-25 dB över bakgrundnivån. Vid 5 m/s och samma avstånd är nivån 97 dB rel. 1µPa (RMS) vid 100-200 Hz men 107 dB rel. 1µPa (RMS) vid 300-800 Hz. På ett avstånd av 3,2 km och något lägre vindstyrka (4 m/s) kunde en ökning, 3-5 dB rel. 1µPa (RMS) mot bakgrundsljudet mätt på 11,6 km avstånd, registreras.
1. Inledning
I regeringsbeslutet den 22 mars 2001 gavs tillstånd till uppförande av en vindkraftpark på Lillgrund i Öresund. I beslutet angavs att en uppföljning av vindkraftparkens inverkan på fisk och fiske inom etableringsområdet skulle utföras. Undersökningar skall utföras både före och efter anläggandet av vindkraftparken. Fiskeriverket upprättade den 28 september 2001 ett undersökningsprogram som godkändes av Länsstyrelsen i Skåne den 26 oktober 2001.
Baslinjestudien omfattade åren 2002 till 2005 och redovisades under år 2006 (Lagenfelt m fl 2006). Uppförandet av parken slutfördes under år 2007 och parken togs i full drift i början av år 2008 då också uppföljningsprogrammet startades. Uppföljningsprogrammets datainsamling löper under perioden från 2008 och till och med hösten 2010
Undersökningarna inom kontrollprogrammet samordnas med de undersökningar av effekter på fisk som finansieras av forskningsprogrammet Vindval (www.naturvardsverket.se). Inom Lillgrunds vindkraftpark samordnas undersökningar av bentisk fisk och
telemetriundersökningar av blankål. Undersökningar av pelagisk fisk runt vindkraftverk bedrivs inom Vindval i Kalmarsund. En första test av mätning av ljud och vibrationer i
Lillgrunds vindkraftpark har genomförts under 2008 och en fullskalig mätning har genomförts under en tvåveckorsperiod samtidigt med telemetristudierna hösten 2009.
2. Provfisken med ryssjor och nätlänkar
I Öresund förekommer ett femtiotal fiskarter och övervägande delen av dessa arter är bentiska. Det finns stora grundområden med ålgräsängar som är uppväxtplatser för till exempel ål, torsk, horngädda och sjurygg. Bland plattfiskarterna hör skrubbskädda och sandskädda till de vanligaste. Grundområden utgör även viktiga lekplatser för ett flertal bentiska arter som sjurygg och piggvar (Birklund m fl 1992; Dahl m fl 1992). Undersökningar med hjälp av två olika provfiskemetoder, ryssjor och nätlänkar, har under baslinjestudien gett en beskrivning av det bottenlevande fisksamhället innan etableringen av vindkraftparken på Lillgrund. Syftet framöver är att under åren 2008-2010 undersöka vilken inverkan
vindkraftparken haft på den bentiska fiskfaunans samhällstruktur.
Som referensområden har två områden valts med så lika yttre förutsättningar till
vindparksområdet som möjligt. De valda referensområdena är Bredgrund (cirka 8 km söder om Lillgrund) och Sjollen (cirka 13 km norrut från Lillgrund). Områdena valdes ut så att det ena ligger söder om och det andra norr om vindparken, för att täcka in den starka
salthaltgradient som förekommer i området. Vid bedömningen togs även hänsyn till
möjligheten att praktiskt genomföra fiskena, huvudsakligen utgående från strömförhållanden, fartygstrafik och djup. Vattendjupet i de fiskade områdena är 6–9 m, vilket gör att de grundare delarna av parken inte omfattas (Figur 4-5).
Även riktade provfisken mot arter som kan ha Lillgrund som lekområde har tidigare ingått som en del av baslinjestudien. Lekprovfisken efter piggvar genomfördes 2002–2004 och efter sjurygg 2003-2004. Undersökningarna genomfördes under april och maj – juni för sjurygg respektive piggvar. Fiskena stördes dock kraftigt av drivande alger under alla år, framför allt vid Lillgrund och Bredgrund. Störningarna fortgick trots försök med att flytta fiskeperioden i tid. På grund av störningarna har det inte varit möjligt att få tillförlitliga baslinjesdata för en studie av om vindkraftparken vid Lillgrund påverkar lek av piggvar och sjurygg. Fisket avslutades därför efter 2004. En beskrivning av tillgängliga resultat från de lekprovfisken som utfördes finns i rapporten från baslinjestudien (Lagenfelt m fl 2006).
2.1 Metodik vid aktuella provfisken
Fiske med ryssjor och nätlänkar har genomförts under baslinjestudien 2002-2005, samt år 2008 och 2009, efter det att vindkraftparken byggts.
Fisken med ryssjor har utförts i maj månad. Ryssjorna som används är modifierade
småryssjor för ål som är 55 cm höga med halvcirkelformad öppning, strut med tre ingångar och en fem meter lång arm. Inom varje delområde har under 2002–2004 ett antal om 24 stationer fiskats med tre sammanlänkade dubbelryssjor (två hoplänkade ryssjor) per station.
Under 2005 utökades antalet fiskestationer till 36 stationer, och samtliga dessa stationer fiskades även 2008 och 2009 (Figur 1).
Fiske med nätlänk har utförts på hösten, under en period i slutet av oktober och början av november. Inom varje delområde har 24 stationer fiskats (Figur 2). Varje station fiskas under ett dygn med en nätlänk. Nätlänken består av fem 27 m långa och 1,8 m djupa nät med maskstorlekarna 22, 30, 38, 50 och 60 mm.
Stationerna för fiske inom respektive område bestämdes genom slumpning inför det första fisket, så att det minsta avståndet mellan två stationer var 200 m. Positionen för varje station har därefter varit de samma efterföljande år. För varje station och tillfälle registreras
individantal och längd i 1 cm klasser för alla förekommande arter och kräftdjur.
Registreringen sker enligt standardiserad metodik för fiske med ryssjor respektive nätlänkar (Thoresson 1996). Vikt i kg registrerades per station och tillfälle för förekommande arter vid ryssjefisket år 2008, men ingen vikt har registrerats under baslinjestudien. Även övriga registreringar, inkluderande temperatur vid fisket samt salinitet, utfördes enligt standardiserad metodik (Thoresson 1996) 1.
Statistiska analyser
Preliminära analyser har utförts här för att grovt ange hur fångsten år 2008 och 2009 förhåller sig till fångsterna under baslinjeåret. Analyserna har fokuserat på beräkningar av
1) skillnader i individantal och artantal
2) skillnader i fångstens sammansättning som helhet
3) skillnader i fångst hos de mest allmänt förekommande arterna
En sammanfattande statistisk analys kommer att göras efter det att samtliga tre år av planerade provfisken är avslutade.
Skillnader i fisksamhällets artsammansättning som helhet har studerats genom MDS-analys (non metric multidimensional scaling, enligt programmet PRIMER 6.0, Clarke och Warwick 2001). Denna typ av analys gör det möjligt att beakta utvecklingen hos flera arter samtidigt. I analysen relateras olika provtagningspunkter till varandra genom ett likhetsindex. Här
användes Bray-Curtis index, som beaktar dels vilka arter som förekommer i fångsten, dels hur vanliga de är. Likheten mellan provtagningspunkter åskådliggörs sedan i en graf, så att
provtagningspunkter som är mest lika varandra ligger nära varandra medan punkter som är mer olika varandra ligger på ett större avstånd från varandra. Representationen av likheter är flerdimensionell, men projiceras på två axlar. För att illustrera hur bra visualiseringen fungerar anges ett 2D stress värde. Generellt anger stressvärden under 0.15 att sambandet mellan punkter kan åskådliggöras tillfredsställande i två dimensioner. Analysen har baserats på information om antal per art och station i medeltal för varje område och år. En
kompletterande BIOENV-analys (enligt PRIMER 6.0) har använts för att identifiera vilka arter som främst bidrar till de observerade skillnaderna. Analyserna har utförts på fångsten beräknad som antal per område och år, kvadratrots-transformerade värden.
Skillnader i fångst av de vanligast förekommande arterna har analyserats med hjälp av variansanalys (ANOVA) enligt programmet SPSS 15.0. Initialt har en två-faktors ANOVA utförts för att studera de integrerade effekterna av område (tre nivåer: Lillgrund, Bredgrund, Sjollen) och år (sex nivåer: 2002, 2003, 2004, 2005, 2008, 2009). Därefter har varje område analyserats separat med en-faktors ANOVA, för att påvisa eventuella skillnader mellan år inom respektive område. I de fall en-faktors ANOVA indikerade en signifikant effekt av år, har ett Bonferroni post hoc test med parvisa jämförelser utförts, för att se om det finns en signifikant skillnad i fångst mellan år 2009 och åren för baslinjestudie (2002, 2003, 2004,
1 Provfisket har samordnats med provfisken inom forskningsprogrammet Vindval utförda av Fiskeriverket.
Parallellt med kontrollprogrammets ryssjefisken har ryssjefisken utförts på fyra olika, givna, avstånd från tio vindkraftverk inom Lillgrunds vindkraftpark. Målsättningen är att studera om det finns en ansamling av vissa arter specifikt vid vindkraftverkens fundament, eller om fisken i stället avskräcks från närområdet, till exempel som en följd av ljudstörning. Dessa fisken har utförts under tre tillfällen, vår 2008 och 2009, samt höst 2009. De är planerade att upprepas även 2010. Under 2008 utfördes parallellt med kontrollprogrammets nätfisken även fisken med nät av mindre maskstorlek utförts, för att särskilt studera förekomsten av småfisk. Detta nät var 9 m långt och 1,8 m djupt med maskstorlek på 17 mm. Tolkning av resultaten från dessa fisken kommer enligt
2005) samt det första året av effektstudier (2008). Analyserna har utförts på fångsten beräknad som antal per station och år, angivet som (log+1)-transformerade värden eller (rot+1)-transformerade värden beroende vilket som bäst följde en normalfördelning.
Lillgrund
Sjollen
Bredgrund
Figur 1. Områden vid Lillgrund, Sjollen och Bredgrund där provfisken med nät och ryssjor har utförts under 2002–2005 och 2008-2009. De 36 stationer som fiskades med ryssjor 2005, 2008 och 2009 är angivna med gröna punkter (24 av dessa fiskades under åren 2002-2004).
De svarta kryssen anger positionen för enskilda vindkraftverk.
Figur 2. Provfisken med nät har under 2002–2005 och 2008-2009 utförts årligen i
oktober/november vid de positioner som indikeras med siffror. De gröna kryssen markerar positionen för enskilda vindkraftverk. Fisken utfördes även vid 24 stationer på Bredgrund och vid 24 stationer på Sjollen.
Figur 3. Upptag av ryssja vid vindparken.
Foto: Frida Sundqvist
Figur 4. Tömning av ryssja.
Foto Frida Sunqvist
Figur 5. All fångst registreras och längdmäts.
Foto: Mathias Andersson
2.2 Resultat från provfiske med ryssjor under våren Antal individer och arter
Vid ryssjefisket under våren uppgick fångsten under baslinjestudien till mellan 7 och 17 individer per station vid Lillgrund. Efter byggnationen av vindkraftparken, 2008 och 2009, fångades i medeltal mellan 32 och 34 individer per station. År 2008 berodde skillnaden främst på att antalet kräftdjur hade ökat men år 2009 hade även antalet fiskar ökat vid Lillgrund (Figur 6).
Våren 2009 var fångsten av kräftdjur av samma storleksordning som fångsten av fisk på Lillgrund och referensområdet Sjollen, medan det på Bredgrund fångades mer fisk än
kräftdjur (Figur 6). Den klart vanligaste arten bland kräftdjuren var strandkrabban, som hade ökat i alla områden (Tabell 2). Den höga förekomsten av strandkrabba bör uppmärksammas eftersom det är möjligt att vindkraftverkens fundament gynnar förekomsten av strandkrabba.
Ökningen i strandkrabba jämfört med baslinjeperioden var högre på Lillgrund än ökningen i något av referensområdena (Figur 8).
Totalt under hela undersökningsperioden och alla områden har fångsten bestått av 35 fiskarter och 3 arter av kräftdjur. Av dessa fångades 25 fiskarter under åren 2002-2005, och 30
fiskarter under åren 2008-2009. Antalet arter av kräftdjur har varit oförändrat (Tabell 3, Appendix 1).
Fångst 2009
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Lillgrund Bredgrund Sjollen
Lillgrund
0 5 10 15 20 25 30 35 40
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Fisk Skaldjur
Bredgrund
0 5 10 15 20 25 30 35 40
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Sjollen
0 5 10 15 20 25 30 35 40
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Figur 6. Fångsten fisk respektive kräftdjur inom ryssjefisket under våren; jämförelse mellan områdena Lillgrund, Bredgrund och Sjollen år 2009, samt utvecklingen över tid vid varje område. För åren 2008-2009 innehöll gruppen kräftdjur 90-100 % strandkrabba på Lillgrund och Bredgrund och 63-65% strandkrabba vid Sjollen, för övriga år se appendix 1. Värden anger medelantal per station med standardfel.
Tabell 1. Lista över arter som fångats vid ryssjefisket före (2002-2005) och efter (2008-2009) anläggningen av vidkraftparken vid Lillgrund. För mer detaljerad information se Appendix 1.
Art Före Efter Före Efter Före Efter
Bergvar X X
Blankål X X X X
Grässnultra X
Gulål X X X X X X
Kantnålsfisk obestämd X X X
Mindre havsnål X
Oxsimpa X X X X X X
Paddtorsk X
Piggvar X X
Rödspotta X X X X X
Rötsimpa X X X X X X
Sandräka X X X X X
Sandskädda X X X X
Sandstubb X
Sill X
Sjurygg X X X X X
Sjustrålig smörbult X X X X X X
Skarpsill X X X
Skrubbskädda X X X X X X
Skärsnultra X X X
Slätvar X
Stensnultra X X X X X
Storspigg X X
Strandkrabba X X X X X X
Större havsnål X X
Större kantnål X
Svart smörbult X X X X X X
Tejstefisk X X
Tobis (kust-/havs-) X X
Torsk X X X X X X
Tånglake X X X X X X
Tångräka obestämd X X X X X X
Tångsnälla X X X
Tångspigg X X X X X X
Äkta tunga X X
Antal arter 19 22 17 22 21 25 Sjollen Lillgrund Bredgrund
Fångstens generella sammansättning
Fisksamhället vid Lillgrund under våren har likheter med både referensområdet på Bredgrund och på Sjollen, medan dessa två områden är mer olika varandra (Figur 7). Geografiskt område har en stor betydelse för artsammansättning, men det finns även en tydlig skillnad över tid inom alla områden. På en generell nivå liknar utvecklingen av fisksamhällets
artsammansättning vid Lillgrund utvecklingen vid referensområdena.
De arter som främst karakteriserar skillnader mellan områden och år är stensnultra (vanligast på Sjollen), torsk (vanligast på Sjollen 2004-2009), tånglake (vanligast vid Lillgrund och Bredgrund, framför allt 2009 på Bredgrund), samt tångkrabba (vanligast på Sjollen 2004- 2009 och vid Lillgrund 2008-2009).
Figur 7. MDS-plot som visar likheter i artsammansättning mellan områden och år, på basen av provfisken med ryssjor under våren. I bilden har punkter som ligger nära varandra en mer likartad artsammansättning. Linjerna förenar närliggande år inom respektive område. De olika områdena är tydligt separerade, men i alla områden varierar fångstens sammansättning även mellan år. Enligt figuren har fisksamhällets artsammansättning vid Lillgrund likheter med båda två referensområden, medan dessa två är sinsemellan mer olika varandra. Cirkeln anger provfisken som ägt rum inom Lillgrund efter det att vindparken anlades.
Sjollen Lillgrund Bredgrund
Utvecklingen hos de mest allmänt förekommande arterna
Till de arter som utgjort den största andelen av fångsten i ryssjefisket på våren under alla år, och som studerats närmare i detta sammanhang, hör tånglake (som står för 33 % av fångsten i medeltal), strandkrabba (25 %), torsk (13 %), stensnultra (11 %) och gulål (4 %). För alla ovanstående arter förutom gulål finns en signifikant interaktion mellan faktorerna område och år2, vilket betyder att fångstens utveckling över tid har sett olika ut beroende på vilket område som studeras. Resultaten av en efterföljande envägs-ANOVA, utförd separat för varje
område, presenteras i tabell 2.
Fångsten av tånglake under våren år 2009 var signifikant högre än tidigare år på Bredgrund.
Vid Lillgrund var den högre än under studiens två första år. På Sjollen var fångsten av tånglake signifikant högre år 2009 än under alla tidigare år, men där har arten förekommit i betydligt lägre täthet under baslinjestudien (Figur 8).
Fångsten av strandkrabba på Lillgrund under våren år 2009 var signifikant högre än under samtliga år under baslinjestudien. På Bredgrund och Sjollen har fångsten av strandkrabba varierat och fångsten 2009 var signifikant högre än några tidigare år men inte alla.
2 Tvåfaktors ANOVA, Faktor ”område* år”: p<0.001 för tånglake, strandkrabba, torsk och stensnultra.
Under våren 2009 fångades signifikant mer torsk på Sjollen än vad som fångats under något tidigare år. På Lillgrund och Bredgrund kan inte några skillnader mellan 2009 och övriga år urskiljas.
Stensnultran är den fiskart som varit vanligast på Sjollen under baslinjestudien liksom även 2008 och 2009. Fångsten av stensnultra vid Lillgrund har gått från att utgöra 1,3 % av fångsten under baslinjestudien till 3,5 % av fångsten 2008-2009.
För gulål noteras ingen enhetlig skillnad mellan år 2009 och övriga år.
Tånglake
0 5 10 15 20 25 30 35
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Gulål
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Strandkrabba
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Torsk
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Stensnultra
0 2 4 6 8 10 12
2002 2003 2004 2005 2008 2009
——— Lillgrund - - - Bredgrund
——— Sjollen
Figur 8. Antal individer per ansträngning för olika arter fångade med ryssjor vid Lillgrund samt referensområdena Bredgrund och Sjollen på våren under åren 2002-2005 och
2008-2009. Värden anges som medelantal per station med standardfel.
Tabell 2. Skillnader i fångst år 2009 i förhållande till tidigare år för fem målarter inom fisket med ryssjor i maj. Signifikanta skillnader (p<0.01) är markerade med fet stil. De mest
enhetliga förändringarna är att fångsten av strandkrabba och tånglake har ökat på alla stationer.
Art Område F p df1 df2 2009 vs 2002 2003 2004 2005 2008
Lillgrund 5,904 0,000 5 172 0,320 1,000 1,000 0,002 1,000
Bredgrund 3,770 0,003 5 173 1,000 1,000 0,548 1,000 0,621
Sjollen 3,688 0,003 5 174 1,000 1,000 0,872 1,000 0,892
Lillgrund 53,436 0,000 5 172 0,000 0,000 0,000 0,000 1,000
Bredgrund 26,601 0,000 5 173 0,000 1,000 1,000 0,000 0,000
Sjollen 26,678 0,000 5 174 0,000 0,000 0,011 0,000 1,000
Lillgrund 1,788 0,118 5 172 0,532 1,000 1,000 1,000 1,000
Bredgrund 4,794 0,000 5 173 0,338 0,158 1,000 0,179 1,000
Sjollen 23,632 0,000 5 174 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000
Lillgrund 16,188 0,000 5 172 0,000 0,000 1,000 0,069 0,258
Bredgrund 16,504 0,000 5 173 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000
Sjollen 10,992 0,000 5 174 0,000 0,000 0,000 0,000 0,600
Lillgrund 9,233 0,000 5 172 1,000 1,000 1,000 1,000 0,002
Bredgrund 1,626 0,156 5 173 1,000 1,000 1,000 1,000 0,380
Sjollen 9,591 0,000 5 174 1,000 0,133 0,001 1,000 0,000
Bonferroni-test (p) ANOVA
Gulål
Strandkrabba
Torsk
Tånglake
Stensnultra
2.3 Resultat från provfiske med nätlänkar Antal individer och arter
Vid fisket med nätlänkar under hösten uppgick den totala fångsten per område och år till mellan 550 och 4000 individer under baslinjestudien. Under 2008, efter att vindparken tagits i drift, fångades mellan 2700 och 7400 individer i de olika områdena, och år 2009 mellan 2800 och 7400 individer. Ökningen i individantal jämfört med baslinjestudien förklaras främst av en ökning av antalet strandkrabbor, framför allt vid Lillgrund och Bredgrund. Den största mängden strandkrabba fångades på Lillgrund (Figur 11). Det fanns inte någon skillnad i det totala antalet individer av fisk mellan baslinjestudie och åren efter att parken anlades (Figur 9).
Totalt under hela undersökningsperioden har fångsten bestått av 22 arter av fisk och 2 arter av kräftdjur. Vid Lillgrund fångades 17 fiskarter under åren 2002-2005, och 16 fiskarter under 2008-2009 (Tabell 3, Appendix 2).
Fångst 2009
0 50 100 150 200 250 300 350
Lillgrund Bredgrund Sjollen
Lillgrund
0 50 100 150 200 250 300 350
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Bredgrund
0 50 100 150 200 250 300 350
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Sjollen
0 50 100 150 200 250 300 350
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Fisk Skaldjur
Figur 9. Fångst av fisk respektive kräftdjur inom nätfisket under hösten; jämförelse mellan områdena Lillgrund, Bredgrund och Sjollen år 2009, samt utvecklingen över tid i varje område. Gruppen kräftdjur innehåller 99-100 % strandkrabba i alla områden. Värden anger medelantal per station med standardfel.
Tabell 3. Arter fångade enligt provfiske med nätlänkar vid Lillgrund, Bredgrund och Sjollen före och efter anläggningen av vindkraftparken vid Lillgrund. För mer detaljerad information se appendix 2.
Art Före Efter Före Efter Före Efter
Abborre X
Gulål X X X X
Kantnålsfisk obestämd X
Oxsimpa X X X X X X
Piggvar X X X X X
Rödspotta X X X X X X
Rötsimpa X X X X X X
Sandskädda X X X X X X
Sill X X X X
Skarpsill X X
Skrubbskädda X X X X X X
Skäggsimpa X X X X X X
Skärsnultra X
Slätvar X
Stensnultra X X X X
Strandkrabba X X X X X X
Svart smörbult X X X X X X
Tobis (kust-/havs-) X X
Torsk X X X X X X
Tånglake X X X X X
Tångräka obestämd X X X X
Vitling X X X X X
Äkta tunga X X X X X X
Öring X X
Antal arter 19 18 18 17 14 15 Sjollen Lillgrund Bredgrund
Fångstens generella sammansättning
Vid det första nätfisket på hösten efter att vindparken anlagts, år 2008, var fångstens
artsammansättning på Lillgrund mer lik den vid referensområdet Bredgrund samma år än den var lik artsammansättningen på Lillgrund under baslinjen (MDS analys, figur 11). År 2009 var dessa områden åter mer olika varandra i artsammansättning, och det var en relativt stor skillnad i artsammansättning mellan alla tre områden. Artsammansättningen vid Lillgrund har en mellanställning mellan den på Bredgrund och Sjollen, vilka är sinsemellan mer olika varandra.
Enligt en BIOENV analys styrs bilden framför allt av fördelningen av oxsimpa (vanligast på Bredgrund 2009), sill (vanligast på Sjollen 2002), torsk (minst vanlig år 2008 och även relativt ovanlig år 2009), samt strandkrabba (vanligast år 2008 och på Lillgrund vanlig även 2009).
Bredgrund
Lillgrund
Sjollen
Figur 11. MDS-plot som visar likheter mellan områden och år i fångstens artsammansättning, på basen av provfisken med nätlänk under hösten. I bilden har punkter som ligger nära varandra en mer likartad artsammansättning. Till exempel var fisksamhället på Sjollen och Lillgrund relativt lika år 2002 men har efter det haft olika utveckling. Linjerna förenar närliggande år inom respektive område. Fisksamhällets artsammansättning vid Lillgrund har likheter med båda två referensområden, medan dessa två är mer olika varandra. Cirkeln anger provfisken som ägt rum inom Lillgrund efter det att vindparken anlades.
Utvecklingen hos de mest allmänt förekommande arterna under hösten
De fyra vanligaste arterna inom fisket med nätlänkar på hösten har varit strandkrabba, torsk, rötsimpa och skrubbskädda (Appendix 2). För tre av dessa arter, alla utom torsk, finns det en signifikant interaktion mellan faktorerna område och år3, vilket betyder att utvecklingen över tid sett olika ut i de tre områdena. Resultaten av en efterföljande envägs-ANOVA, utförd separat för varje område, presenteras i tabell 4.
Strandkrabban har varit den dominerande arten både vid fisket under baslinjestudien och under åren 2008-2009 (64-97 % av det totala individantalet). Fångsten av strandkrabba på Lillgrund var signifikant högre under åren 2008-2009 jämfört med åren för baslinjestudien (Figur 11, Tabell 4). En signifikant högre fångst under åren efter baslinjestudien observerades även vid Bredgrund medan fångsten av strandkrabba vid Sjollen inte visar någon signifikant ökning.
Fångsten av torsk var låg i alla områden på hösten 2008 och så även under 2009. Under baslinjestudien utgjorde torsk cirka hälften av fångsten fisk i alla tre områden, men under 2008 och 2009 utgjorde den bara 28 % av den totala fångsten fisk. Antalet torsk är dock inte signifikant lägre år 2009 än något år under baslinjestudien i något av områdena.
3Tvåfaktors ANOVA, Faktor ”område* år”: p<0.001 för rötsimpa, skrubbskädda och strandkrabba.
Inte heller hos skrubbskädda förekommer någon signifikant skillnad mellan fångsten år 2009 och åren för baslinjestudie på något av områdena. En höga fångst av skrubbskädda
observerades på Lillgrund 2008, då skrubbskäddan utgjorde cirka hälften av fiskfångsten, men år 2009 utgjorde skrubbskädda en mindre del av fångsten på Lillgrund, eller 18 %,.
Rötsimpa var relativt vanlig på Lillgrund och Bredgrund under baslinjestudien, medan den förekom i lägre täthet på Sjollen, även under 2008. Under 2009 fångades det dock mer
rötsimpa på Sjollen än i något av de andra områdena. Fångsten rötsimpa vid Sjollen var högre år 2009 än under något tidigare år, förutom 2002 (Tabell 4). På Bredgrund och Lillgrund har fångsten av rötsimpa varierat och inga entydiga trender kan urskiljas. Övriga arter i fångsten förekom i låga tätheter på samtliga områden (Appendix 2).
Strandkrabba
0 50 100 150 200 250 300 350 400
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Rötsimpa
0 1 2 3 4 5 6 7
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Torsk
0 2 4 6 8 10 12 14 16
2002 2003 2004 2005 2008 2009
Skrubbskädda
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
2002 2003 2004 2005 2008 2009
——— Lillgrund - - - Bredgrund ——— Sjollen
Figur 11. Antal individer per ansträngning för olika arter fångade med nätlänk på Lillgrund samt referensområdena Bredgrund och Sjollen under åren 2002-2005 och 2008-2009.
Angivna värden är medelvärden med standardfel.
Tabell 4. Skillnader i fångst år 2009 i förhållande till tidigare år för fyra målarter inom fisket med nätlänkar i oktober. Signifikanta skillnader (p<0.01) är markerade med fet stil.
Art Område F p df1 df2 2009 vs 2002 2003 2004 2005 2008
Lillgrund 35,960 0,000 5 131 0,000 0,012 0,000 0,000 1,000
Bredgrund 10,076 0,000 5 95 0,000 0,000 0,000 0,002 1,000
Sjollen 7,672 0,000 5 119 0,066 1,000 0,095 1,000 0,576
Lillgrund 11,786 0,000 5 131 0,000 1,000 0,232 0,015 0,377
Bredgrund 15,407 0,000 5 95 0,525 1,000 0,138 0,069 0,001
Sjollen 12,006 0,000 5 119 0,035 1,000 0,002 0,123 0,510
Lillgrund 5,985 0,000 5 131 1,000 1,000 1,000 0,024 0,000
Bredgrund 4,203 0,002 5 95 1,000 1,000 1,000 0,226 1,000
Sjollen 8,926 0,000 5 119 0,000 1,000 1,000 0,298 0,115
Lillgrund 9,730 0,000 5 131 1,000 1,000 0,000 0,401 1,000
Bredgrund 11,816 0,000 5 95 1,000 0,009 0,000 0,000 1,000
Sjollen 9,956 0,000 5 119 1,000 0,000 0,000 0,000 0,000
Bonferroni-test (p)
Strandkrabba
Torsk
Skrubbskädda
ANOVA
Rötsimpa
Längdfördelningen hos torsk.
Torsken vid vindparken var under hösten år 2008 och 2009 mindre till storleken än den var i samma område under baslinjeperioden4 (Figur 12). Även i referensområdena var torsken mindre till storleken under 2008-2009 än den var under baslinjeperioden5. Längfördelningen hos torsk vid vindparksområdet 2008-2009 skiljer sig dock inte signifikant från
längdfördelningen hos torsk på Sjollen samma år6. Däremot skiljer sig längdfördelningen vid Lillgrund och Sjollen jämfört med den vid Bredgrund7.
Lillgrund
0 2 4 6 8 10 12 14
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Längd (cm)
Antal Bredgrund
0 2 4 6 8 10 12 14
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Längd (cm) Antal
Sjollen
0 2 4 6 8 10 12 14
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Längd (cm) Antal
——— 2008-2009
——— 2002-2005
Figur 12. Medelvärde för torskfångstens längdfördelning efter byggnationen av
vidkraftparken (2008-2009) i jämförelse med före byggnationen (2002-2005), baserat på fisken med nätlänk.
4 Tvåsidigt Z-test, Lillgrund; Medelvärde för fördelningen 2008-2009 i jämförelse med fördelningen 2002-2005 n=86, Z=2,96, p=0,003.
5Tvåsidigt Z-test, Medelvärde för fördelningen 2008-2009 i jämförelse med fördelningen 2002-2005.
Bredgrund; n=86, Z=3,87, p<0,001, Sjollen; n=86, Z=3,99, p<0,001.
6 Tvåsidigt Z-test; Medelvärde för fördelningen 2008-2009 vid Lillgrund i jämförelse med fördelningen vid Sjollen, n=86, Z=0,86, p=0,39.
7Tvåsidigt Z-test; Medelvärde för fördelningen 2008-2009 vid Lillgrund och Sjollen i jämförelse med fördelningen vid Bredgrund. Lillgrund vs Bredgrund; n=86, Z=3,32, p<0,001, Bredgrund vs Sjollen; n=86, Z=- 2,89, p=0,004.
3. Ekointegrering (Enkelekoräkning, SED)
Denna del av undersökningarna var främst inriktade på pelagisk fisk som utgör större delen av fiskbiomassan i området. Viktigaste syftet var att studera om vindkraftparken påverkade Rügensillens förflyttning till och från sina lekplatser i Östersjön. Baslinjestudien visade på begränsade statistiska möjligheter att detektera förändringar med den metodutformning som användes.
Efter en sammandragning av sakkunniga designades ett alternativt genomförande av denna del av projektet våren 2010 vilket medförde fördelen att studien skulle kunna kopplas till samtidiga akustiska mätningar, finansierade som separat projekt inom Vindval. Även efter denna förändring skulle mätningarna huvudsakligen ge information om pelagisk fisk i allmänhet och endast i begränsad utsträckning bidra till kunskapen om just Rügensillens vandring. Efter samråd med tillsynsmyndigheten beslutades att momentet utgår helt och ersätts med fiskestatistik och studier av eventuella förändringar av fiskemönstret.
4. Telemetri Metodik
För att studera eventuell påverkan på storskalig vandring hos blankål genom Öresund i relation till vindkraftparken, och produktionen i denna, märks blankålarna med individuellt kodade ultraljudssändare. Blankålarna släpps söder om vindkraftparken i det under
baslinjestudien år 2005 etablerade utsättningsområdet väster om Falsterbo (figur 13).
En transekt med registrerande mottagare placerades ut tvärs Lillgrund från land och ut mot Drogden. Dessa loggers registrerar tidpunkt och position för varje individuell blankåls
passage och därigenom kan blankålarnas fördelningsmönster vid vindkraftparken bestämmas.
Även i utsättningsområdet används registrerande mottagare.
Studien påbörjades redan hösten 2001 och var då samordnad med undersökningarna rörande eventuella effekter av Öresundsbron på vandrande blankål. Åren 2008 och 2009 har
undersökningarna samordnats och delfinansierats av Vindval.
Lillgrunds vindkraftpark
Figur 13. Utsättningsområde för de märkta blankålarna samt placeringen av registrerande mottagare i en transekt genom vindkraftparken. Det rödmarkerade triangulära
utsättingsområdet användes 2005, 2008 och 2009. Även i utsättningsområdet användes registrerande mottagare.
Totalt märktes under år 2008 87 blankålar av planerade 90 under oktober och november . År 2009 märktes 123 individer under samma månader fördelat på totalt tio märktillfällen (tabell 4). Antalet blankålar ökades jämfört med baslinjestudien och utsättningarna av blankål fördelades över vandringssäsongen båda åren för att möjliggöra jämförelser av
vandringsbeteendet under varierande vind- och produktionsförhållanden i vindkraftsparken.
Tanken var att mönstret under perioder med olika elproduktion, inklusive stiltje, i parken skulle jämföras. Variationen i produktion i vindkraftsparken var dock så stor från timme till timme att en sådan studie blir svår att genomföra (se exempel i figur 18). En jämförelse görs också med rörelsemönstret hos blankål innan vindkraftparken togs i drift, under
baslinjestudien (tabell 5). Under det sista året under baslinjestudien, 2005, fanns metoden med passiv spårning av vandrande blankål färdigutvecklad. Tidigare år, 2001 till 2004, användes en metod med aktiv spårning av varje blankålindivid som visserligen gav mycket detaljerad information om blankålens beteende men som var kostnads- och tidskrävande. Dessa data är bearbetade för att medge jämförelse med åren 2005, 2008 och 2009. Observera dock
skillnaden i märkområde (figur 13).
Medelvikten hos de märkta blankålarna var ungefär densamma under åren med passiv spårning medan den var något lägre hos de aktivt spårade blankålarna de tidigare åren (figur 14). Endast ålar som bedömts vara i vandringsfas, blankålar, har använts samtliga år.
Tabell 4 Märkdagar under driftfasen åren 2008 och 2009.
datum antal
1 okt 25
3 okt 25
17 okt 15
2008
8 nov 22
8 okt 17
19 okt 33
21 okt 17
22 okt 13
3 nov 27
2009
5 nov 16
Tabell 5. Spårningsmetod, antal utsatta märkta blankålar, antal detekterade blankålar i transekten totalt. Under 2009 förekom att ålar som detekterats i transekten senare detekterades i utsättnigsområdet.
År Telemetri Utsatta (antal)
Detekterade i transekt
(antal)
Återvänt till utsättnings- området
2009 passiv 123 28 3
Drift
2008 passiv 87 35
2005 passiv 31 10 +3**
2004 aktiv 8 1 *
2003 aktiv 11 5 *
2002 aktiv 2 2 *
Bas linje
2001 aktiv 2 1 *
* Beräknat utifrån kalibrering av ultraljudsräckvidd vid provområdet genomfört 2005. Ej helt jämförbart märkområde.
** Information finns från ytterligare tre passager av två blankålar som registrerats för 3 passager från annat telemetriförsök samma år (Westerberg och Lagenfelt 2006).
0,5 1,0 1,5 2,0
vikt [kg]
tidigare år2005 år2008 år2009
Figur 14 Vikten hos de märkta blankålarna under åren 2001-2004 (markerat som ”tidigare”
i figuren) och 2005, 2008 samt 2009. Boxarna redovisar median samt kvartiler och spröten 5
% - percentiler. □ medelvärde, - max och min, x 1 % - percentiler . Resultat
Under baslinjestudien har totalt 22 registreringar av blankålar som nått eller passerat transekten över Lillgrund gjorts. Totalt har under baslinjestudiensatts ut 54 blankålar fördelat på aktiv spårning 23 stycken och på passiv spårning 31 stycken. Under hösten 2005 då passiva mottagare användes i en transekt och området vid Falsterbo användes för utsättning av blankålarna blev cirka 30 % detekterade vid Lillgrund.
Nio av de 16 aktivt spårade blankålarna, som lämnat utsättningsområdet åren 2001 till 2004, bedöms ha kommit inom detektionsavstånd till den tänkta transekten under aktiv spårning från båt. Åtta av individerna passerade linjen under spårning medan en individ nådde inom ett par hundra meters avstånd. Under passiv spårning under 2005 passerade 10 individer från den ordinarie utsättningen och två individer från en utsättning av 60 stycken i Kalmarsund. Dessa båda individer nådde till transekten i Öresund 22 -23 dygn efter utsättningen innanför Öland och en av individerna registrerades vid två tillfällen.
Antalet utsatta blankålar under driftfasen ökades till 210 varav 63 stycken detekterades i transekten vilket motsvarar cirka 30 %. De snabba variationerna i driftförhållande i parken gör det svårt att göra en koppling mellan passage- eller detektionsmönster och till exempel hög och låg produktion. Endast en kortare period under försökstiden var det vindstilla.
Flest individer under baslinjen har passerat längst västerut i transekten där djupet är störst.
Under driftfasen verkar en förskjutning av detektionerna mot de östra grundaste delarna av transekten ägt rum. Under både baslinje och driftfas passerar få individer över de grundare delarna av Lillgrund (figur 15).
Nära vindkraftparkens östra avgränsning har under driftfasen individer detekterats utan att passera transekten. Väster och öster om vindkraftparken har 4 respektive 2 stycken detekterats utan att passera utöver de som gjort det (figur 16). Siffrorna är preliminära och resultaten kommer till slutrapporten att justeras för olika mottagaravstånd och förluster av mottagare.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0
5 10 15 20 25
*
Klagshamn Mot Drogden
andel av passager [%]
mottagare nr
baslinje driftfas
Figur 15 Fördelningsmönster för passager i väst- östlig riktning under baslinje och driftfas.
I data ingår 24 individer åren 2001-2005 och 58 individer under driftfasen. Data i figuren är inte kompenserade för olika mottagaravstånd eller för de saknade mottagarna 2008. Olika
märkningsområde har använts åren 2001-2004 jämfört med efterföljande år. Gråskuggat område:
avgränsning innanför de yttersta vindkraftverken.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0
2 4 6 8 10 12 14 16
Klagshamn Mot Drogden
andel av passager [%]
mottagare nr
detektion passage
Figur 16. Spridningsmönster för blankålarna i transekten genom vindkraftparken under driftfasen åren 2008-2009. Individer som detekterats men ej bedömts passera är inkluderade i figuren överst i staplarna. Data i denna figuren är ej korrigerade för olika mottagaravstånden eller för de tre saknade mottagarna år 2008. Individerna är fördelade efter vilken mottagare de passerat, eller befunnit sig, närmast. Individer som passerat mittemellan mottagare har registrerats som en halv på vardera.
Gråskuggat område: avgränsning av transekten innanför de yttersta vindkraftverken.
En tänkbar påverkan på de vandrande blankålarna skulle kunna vara en fördröjning av de individer som passerar genom parken jämfört med de som passerar på ömse sidor. Måttet är inte entydigt utan individer som undvikit och fördröjts av parken kan registreras som
passerande vid sidan om senare. Det skiljer stort i tid från märkning och utsättning till passage av transekten för de olika individerna. Den kortaste tiden var fyra timmar vilket motsvarade en förflyttningshastighet på 2,75 km/h. De längsta registrerade tiderna motsvarade ungefär en månad. Det verkar som det kan finnas en trend att passagen västerut vid Drogden sker inom färre timmar från utsättningen än passagen i vindkraftparken eller in mot Klagshamn (tabell 6). Trenden kan verka rimlig då strömhastigheten i den nordgående strömmen kan vara något högre jämfört med närmare Drogden och avståndet från utsättningsområdet är något kortare.
Detta kräver dock en ytterligare analys till slutrapporten. Medianvärdet för tiden ökar från 79 timmar ut mot Drogden till ungefär det dubbla in mot Klagshamn. Mediantiden för de
individer som detekterades utan att passera i vindkraftparken var 56 timmar (tiden är baserad på ett begränsat individantal jämfört med övriga tider.).
Tabell 6 Tid i timmar från utsättningen till passage av transekten fördelat efter var passagen skett: genom parken eller öster eller väster om den, detaljerad fördelning i figur 17. År 2008 och 2009.
Klagshamn Vindkraftpark Drogden
median 147 126 79
max 654 750 675
min 5 4 8
passage
medel 234 260 171
detektion median 56
totala antalet detektioner 2008 - 2009
0 5 10 15 20 25 30 35
0 t 12 13 t 24 25 t 48 49 t 96 97 t 192 193 t 384 385 t 768
öster lillgrund väster
%
timmar
Figur 17 Antal timmar mellan utsättning och passage. Obs skalan på x - axeln ger en fördubbling av tiden successivt i varje mätintervall.
Elproduktionen i anläggningen varierar kraftigt med tiden och variationerna sker snabbt. Som mått på produktionsförhållande just när blankålar passerar transekten har produktionen under den heltimme passagen skett används. Vindkraftparkens produktion under nätterna under försöksperioden 2008 var 1109 kWh i medeltal. Medelproduktionen under just de timmar blankålar passerade var densamma, 1113 kWh.
Även jämförelse med en uppdelning i tioprocentsintervall andelar av den maximala
produktion som medelvärde räknat per timme, 2252 kWh, och motsvarande uppdelning för timmar med blankål som passerar ger god överensstämmelse (figur 18). Detta innebär att blankålar passerade transekten med mottagare under samtliga produktionsförhållande och dessutom ungefär i samma proportion som de förekom. En noggrannare analys med koppling till ljudnivåer och möjligheten för blankålen att upptäcka parken kan dock medföra att en annan tidsperiod kommer att användas. Data för produktionen under 2009 ej tillgängliga i skrivande stund.
0 500 1000 1500 2000
0 4 8 12 16 20
Andel av tiden [%]
Produktion [kWh]
produktion produktion vid ålpassage
Figur 18 Produktionen i parken i 10 % intervall. Produktionen är beräknad per natt för heltimmes - medelvärden . Data endast för 2008, driftdata för 2009 kommer att inkluderas i slutrapporten.
5. Akustik
Inom Vindvalsprojektet – ”Akustisk störning på marint liv i anslutning till vindkraftverk” - en fortsättning vid Lillgrund - gjordes det inspelningar av ljudnivån i Öresund under hösten 2009. En batteridriven hydrofon (DSG-Ocean, www.loggerheadinstruments.com, Fig 18) sattes ut 1 km söder om parken mellan den 21 oktober och 4 november. Hydrofonen
programmerades så den spelade in 4 min varje 30 min under dessa två veckor. Detta gör det möjligt att följa ljudbilden som en funktion av tiden, väder och elproduktion i
vindkraftsparken. Dessa mätningar koordinerades med blankåltelemetri undersökningen som gjordes inom kontrollprogrammet och syftet är även att bedöma den gradvis ökade ljudnivån som migrerade blankålar utsätts för när de närmar sig vindkraftparken. Just nu pågår det analyser av inspelningarna och resultaten kommer att presenteras vid ett senare tillfälle.
Mätningarna i november var en av flera som ingår i Vindvalsprojektet och ytterligare
mätningar kommer ske i mitten till slutet av maj 2010. Även detta koordineras med provfisket inom kontrollprogrammet som utförs vid denna tid. Då kommer en accelerometer placera på ett av fundamenten för att mäta vilka frekvenser som produceras av ett vindkraftverk. Denna mätning jämförs sedan med hydrofonmätningar i vattnet för att säkerhetsställa att det ljud i vattnet som spelar in, är det som genereras av vindkraftverket. Därefter kommer en hydrofon (Brül & Kjær) att placeras ca 80 m från en turbin och kopplas till en dator, placerad inne i fundamentet. Den batteridrivna hydrofonen (DSG Ocean) placeras på ca 160 m avstånd från fundamentet. Mätningar kommer att göras simultant med dessa två system för att beräkna ljudutbredningen för området då denna är platsspecifik. Dessa hydrofoner kommer att stå kvar under ett antal dagar för att få mätningar under olika väderförhållanden. Sedan kommer den batteridrivna hydrofoner att placeras på ett antal platser för att få mätningar från olika platser i och utanför parken medan den inkopplade står kvar som en referens.
En AIS (Automatic Identification System) för fartyg kommer att placera på en av turbinerna så att
fartygstrafiken i området kan registreras. Den
batteridrivna hydrofonen kommer även att placeras på ett av de kontrollområden som finns, Bredgrund eller Sjollen, för att bestämma ljudnivån i området utan påverkan från vindkraftsparken. Resultaten skall i möjligaste mån sammanställas med Fiskeriverkets fiskdata (nätfiske och blankåltelemetri) för att utröna hur ljudet påverkar fisksamhället.
Fig 18. DSG Ocean hydrofon med stativ.
Foto: Mathias Andersson.
6. Referenser
Birklund, J., Povlsen, E., Riber, H. och Dahl S.Ø. 1992. Öresund Konsekvensvärdering.
Underlagsrapport 2. Öresundskonsortiet.
Clarke, K.R., Warwick, R.M. 2001. Change in marine communities: an approach to statistical analyses and interpretation. 2nd edition. PRIMER-E, Plymouth, England.
Dahl, S.Ø. Horsted, J. Bjerre, F. och Petersen, H.M. 1992. Östersjöns vattenmiljö. Underlagsrapport nr 1. Öresundsko´nsortiet, COWIconsult/Vandkvalitetsinstitutet (VKI) Miljökonsekvensbeskrivning för Öresundsförbindelsen.
Lagenfelt, I., Sparrevik, E., Andersson, J., Lettevall, E., Bergström, U., Bergström, L. 2006.
Fiskundersökningar vid Lillgrund, Baslinjestudier vid Lillgrunds vindkraftpark 2002–2005, 33 s.
Thoresson, G. 1996. Metoder för övervakning av kustfiskbestånd. Kustlaboratoriet, Fiskeriverket. Kustrapport 1996:3.
Wahlberg, M. och Westerberg, H. 2005. Hearing in fish and their reactions to sounds from offshore wind farms. Marine Ecology Progress Series, 288:295-309.
