Årsrapport Luftföroreningar 2009

ISSN 1401-243X

R 2010:6

Årsrapport

Luftföroreningar 2009

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR!

För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete.

Miljöpolicy

Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder.

Vår egen påverkan

Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan.

Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp.

Ständiga förbättringar

Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan.

Bli ledande

Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verk-samhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete.

Samarbete med andra

Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs

Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 1

Förord

Denna årsrapport är till stor del en sammanfattning av de månadsrapporter som Miljöförvaltningen regelbundet publicerar i samarbete med Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Dessutom finns en sammanställning av de nedfallsmätningar som förvaltningen gör.

Redan 1959 började Göteborg med mätningar av luftföroreningar. Då handlade det om enklare provtagare för sot och svaveldioxid. Senare kom andra föroreningar i fokus, som kvävedioxid och senare partiklar, och samtidigt utvecklades tekniken för mätningar. 1975 fick vi våra första

moderna instrument, automatiska med kontinuerlig analys och lagring av data. Vår fasta mätstation på den tiden fanns på taket till GP-huset vid Odinsgatan, i samma hus som förvaltningen hade sina lokaler. Senare flyttades mätstationen till taket på Femmanhuset i Östra Nordstaden, dit

förvaltningen tidigare hade flyttat. Den stationen finns kvar ännu idag, trots att förvaltningen sedan länge bytt kontorslokaler flera gånger.

Mätningar i taknivå ger en bra bild av bakgrundshalter och långtidstrender. Men det är också viktigt att ha kännedom om situationen på gatunivå, där vi vistas. Därför fick förvaltningen 1980 möjlighet att skaffa en mobil mätvagn, en vagn som skrotades 2007. Under senare år har tre mobila stationer tillkommit varav en är en DOAS-kontainer med möjlighet att mäta upp till tre sträckor med flyttbara speglar.

1990 bildades Göteborgsregionens luftvårdsprogram som skaffade två fasta takstationer: Järntorget och Mölndal. De skaffade också en mobil DOAS-kontainer, vars utrustning idag är inbyggd i fundamentet till gångbron över E6 i Gårda.

Förvaltningen fick 2002 möjlighet att starta ytterligare en fast mätstation, denna gång med

mätningar i gatunivå. Den stationen finns i Haga, vid Sprängkullsgatan, där mäts sedan 2005 också partiklar som PM10 och sedan 2006 även PM2.5. PM2.5 mäts för övrigt också vid Femman och i Gårda i Vägverkets regi sedan början av 2006.

De åtta mätstationerna som nu finns i Göteborgsområdet kan samtliga mäta kvävedioxid, sex har utrustning för att mäta partiklar, tre mäter ozon, fem mäter svaveldioxid, sex kan mäta

kvävemonoxid (NO) och bensen mäts vid två.

Via förvaltningens webbplats kan man få information från samtliga mätstationer, uppdatering sker varje timma. Där finns också mätdata från de meteorologiska stationerna som ingår i förvaltningens och luftvårdsprogrammets övervakningssystem. På webbplatsen finns förutom alla

månadsrapporter sedan 2004, också en lång rad andra rapporter, bl. a. tidigare årsrapporter. Under 2008 fick Göteborg en ny webb-portal dit miljöförvaltningen luftinformationssida nu har flyttat. Under 2009 har successivt den mesta informationen förts över till den nya sidan.

Innehåll

Förord ... 1

Innehåll ... 2

Sammanfattning... 3

Inledning... 6

Beskrivning av de fasta mätstationerna ... 7

Luftföroreningar 2009 ... 10 Allmänt ... 10 Kvävedioxid (NO2) ... 12 Partiklar, PM10 och PM2.5... 15 Bensen (C6H6) ... 18 Svaveldioxid (SO2)... 19 Sot ... 20 Kväveoxider (NOx)... 21 Nedfallsanalyser ... 22

Bilaga 1. Diagram luftföroreningar... 24

Kvävedioxid, Femman ... 24 Partiklar, Femman ... 26 Ozon, Femman ... 27 Svaveldioxid, Femman... 28 Sot, Femman ... 29 Kväveoxider, Femman ... 30 Kolmonoxid, Femman... 31

Breuerdiagram för olika luftföroreningar... 32

Bilaga 2. Diagram – väder... 33

Vädersammanfattning för år 2009... 37

Bilaga 3. Tabeller luftföroreningar... 39

Månadsmedelvärden från GP-huset och Femmanstationen ... 39

Bilaga 4. Nedfallsanalyser -tabell ... 42

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 3

Sammanfattning

År 2009 var ett ganska normalt år, vädermässigt sett. Vi hade en ganska normal vinter, en tidig vår i april och en fin sommar till en bit in i juli och en mild och regnrik höst. Vädret har ju en betydande inverkan på de luftföroreningshalter vi mäter, framförallt timmar och dygn med överskidanden av miljökvalitetsnormerna framkallas av extrema vädersituationer där det i slutändan blir nästan helt vindstilla. Sådana tillfällen förekom till exempel under en period i början av januari, en dag i oktober och ett par dagar i december då luftföroreningshalterna var höga.

Under 2009 har i stort sett alla stationer varit i drift under större delen av året till skillnad från år 2006 t.ex. då vi hade en hel del bortfall av mätdata. Den nya gaturumssträckan vid Mölndal togs nu i bruk under sommaren så där finns bara mätningar under ett halvår.

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid började gälla år 2006. Det finns normer för år, dygn och timma. En närmare presentation av normerna finns i tabell 15 (bilaga 5).

Årsmedelvärdet överskreds inte på någon av stationerna med undantag av Gårda. Den stationen är dock placerad i ett mycket utsatt läge. Stationen ger en bra bild av de sämsta tänkbara

förutsättningar, men ingen beskrivning av situationen där människor vistas under längre perioder. I Haga underskreds värdet för tredje året i rad, vilket är en positiv tendens även om halterna var högre än under 2007.

Dygnsnormvärdet är det svåraste att nå. Det klarades nu för första gången på alla våra tre

takstationer samtidigt. Överskridandet i Haga var däremot fortfarande kraftigt och i Gårda mycket kraftigt även om det var lite bättre än under 2008.

Normvärdet för timmar överskreds också mycket kraftigt i Gårda. Även stationen i Haga hade för många överskridanden. Normen överskreds inte vid Femman, Mölndal eller Järntorget.

Ser man till trenden för halterna av kvävedioxid vid takstationerna, så ser den ut att gå i rätt

riktning, om än mycket långsamt. Årsmedelvärdena på Femman var under 2008 de lägsta uppmätta överhuvudtaget sedan mätningarna påbörjades 1975 och under 2009 hade vi det näst lägsta värdet. Detsamma gäller även för Järntorget och för Mölndal var värdena 2009 de allra lägsta hittills. Men miljökvalitetsnormerna gäller i gatunivå och där har vi inte lika långa mätserier från våra fasta stationer. På stationen i Haga kan vi se att även om vi allmänt sett har en bättre luftkvalitet än på 80-talet så motsvarar den ändå inte dagens krav.

Man måste dock hålla i beaktande att luftföroreningshalterna är i mycket hög grad beroende av vädersituationen. År 2009 var vädermässigt mycket ”snällt”, framförallt under hösten förekom nästan inga inversionstillfällen med höga halter som följd.

Även EU-direktivens krav som är något mildare än de svenska och ska klaras först år 2010, är delvis svåra att nå. Årsmedelvärdet för kvävedioxid är det samma i EU-direktivet som

miljökvalitetsnormen, och det har fram till 2006 alltid överskridits i Haga. Därför var det glädjande att normen klarades för 2009 precis som för 2007 och 2008. EU-direktivet har ett normvärde på 200 µg/m3 som inte får överskridas mer än 18 timmar per år, värdet överskreds under 2009 bara fyra gånger i Gårda.

Trenden för ozon har varit svagt ökande, vilket till stor del beror på att halterna av ozon ökat på kontinenten. Under 2009 förekom det dock ganska få dagar med höga ozonhalter under sommaren, normvärdet för information till allmänhet nåddes aldrig. Anledningen till de relativt låga halterna är en relativt solfattig sommar men även under våren brukar ozonhalterna vara höga och den var solig. Miljökvalitetsnormerna för PM10 började gälla år 2005. En närmare presentation av normerna finns

Årsmedelvärdet för PM10 överskreds inte vid någon av de sex mätplatserna under året.

Miljökvalitetsnormen för dygn klarades under 2009 vid alla stationer, till och med vid Gårda. En del av förklaringen till detta kan vara den spridning av dammbindningsmedel som skett på vissa gator under vinter och förvår. Miljöförvaltningen gör den bedömning av väderläge som krävs för att se om partikelhalterna kan komma att överskrida normen, i vilket fall man sprider medlet på de gatuavsnitt som bedömts som mest utsatta. Totalt gjordes detta vid nio tillfällen vilket

förhoppningsvis har minskat antalet överskridanden med lika många dygn eller mer. Vid två tillfällen var halterna vid Gårda så höga att normen överskreds trots spridning och för minst fyra dygn klarades normen på grund av spridningen.

Sedan lång tid tillbaka har halterna av svaveldioxid och sot minskat till knappt mätbara värden från att ha varit det dominerande luftföroreningsproblemet på 60 och 70-talet.

Överskridanden av MKN Femman Mölndal Järntorget Haga Gårda

NO2 år/dygn/timma nej/nej/nej nej/nej/nej nej/nej/nej nej/ja/ja ja/ja/ja

PM10 år/dygn nej/nej - - nej/nej nej/nej

Tabellen visar vilka parametrar som överskridits under 2009 och på vilka stationer.

En mycket positiv utveckling kunde vi se under året då pH-värdet i nederbörden på Femman för första gången låg högt över 5 och där vi flera månader hade värden över 6. pH-värdet har sedan 70-talet stadigt ökat men eftersom pH-värdet är logaritmiskt är det ett ganska stort hopp mellan 4 och 5 t.ex.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 5

Karta över mätplatserna 2009

1 4 3 7 2 5 9 6 10 12 11 8

Figur 1. Karta över mätplatser för luftföroreningar under år 2009. Mätresultat från en del av de mobila stationerna har redovisats eller kommer att redovisas i separata rapporter.

1. Femman 2. Mölndal, DOAS 3. Järntorget, DOAS 4. Gårda, DOAS

5. Haga, DOAS 6. Trädgårdsföreningen, Mobil

7. Södra Vägen, Mobil 8. Botaniska Trädgården, DOAS-Mobil 9. Lindholmen, DOAS-Mobil 10. Mölnlycke, Mobil

11. Karl Johansgatan, Mobil 12. Torpavallsgatan, Mobil 13. Varberg, Mobil, utanför kartbild

Inledning

Den 1 januari 1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. Sverige hade tidigare gränsvärden för svaveldioxid, sot och kvävedioxid.

Miljökvalitetsnormerna gäller i gatunivå och ersätter tidigare gällande gränsvärden och riktvärden. Normerna för kvävedioxid (NO2) gäller från och med år 2006.

Under 2001 infördes miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10) som gäller från och med 2005.

Miljökvalitetsnormer finns också för kolmonoxid, från och med år 2005, och för bensen för år 2010. Gällande miljökvalitetsnormer framgår av tabell 15 i slutet av rapporten. Här finns också angivet de nationella miljömål som är uppsatta för vissa ämnen.

Kommunerna är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids. Om de överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvaret för detta ligger hos staten men kan delegeras till kommunerna. För Göteborg gjordes under 1999 en prognos för hur situationen år 2006 skulle bli avseende kvävedioxid, vilken visade att det fanns behov av åtgärder för att klara normvärdena. Detta ledde till att ett förslag till åtgärdsprogram togs fram av länsstyrelsen och regeringen fattade i december 2004 beslut om åtgärdsprogram. Beslutet innehöll också ett uppdrag till länsstyrelsen att ta fram och fastställa ett kompletterande åtgärdsprogram för kvävedioxid, som antogs i maj 2006. Ett åtgärdsprogram för minskning av partikelhalterna har också antagits.

I Göteborgsområdet mäter Miljöförvaltningen (MF) och Göteborgsregionens Luftvårdsprogram (LVP) luftföroreningshalterna med tre fasta trendstationer, två fasta gaturumsstationer och tre mobila mätstationer. Trendstationerna ligger på Femmanhuset i Östra Nordstaden, på Folkets Hus vid Järntorget och i Mölndal vid E6:an. På dessa stationer sker mätningarna i takhöjd. Orsaken till att trendstationerna inte är placerade i gatunivå är att lokala förhållanden och förändringar är mycket varierande. Det finns också fasta gaturumsstationer, som mäter vid belastade områden, i Gårda och vid Sprängkullsgatan i Haga dessutom har Mölndal nu också en sträcka som mäter i gatunivå.

Med de tre mobila mätstationerna görs mätningar i gatunivå på platser som är särskilt utsatta eller intressanta av andra anledningar, i Göteborg eller i övriga Göteborgsregionen. Mätdata från dessa mätningar redovisas inte i denna rapport men mätplatserna framgår av kartan på föregående sida. Uppgifterna från de kontinuerliga mätningarna överförs till en mätdatabas i ett

luftövervakningssystem. Systemet får data från ett stort antal mätstationer i och utanför Göteborg, de fem fasta och de tre mobila luftstationerna, samt ytterligare fem meteorologiska mätstationer. Luftövervakningssystemet innehåller utöver mätdatabasen även en emissionsdatabas (EDB), spridningsmodeller och prognosprogram. Ett projekt som inleddes under 2007 var ”Ren StadsLuft” där detaljerade spridningsberäkningar görs för Göteborg. En bild som visar ett resultat finns på sidan 10.

Miljöförvaltningen sammanställer varje månad mätdata i en rapport som finns tillgänglig på förvaltningens hemsida. På hemsidan redovisas också aktuella mätvärden varje timma, samt diagram över timvärden den senaste veckan.

Den nya hemsidan finns på: http://www.goteborg.se/luften

Denna rapport är en sammanställning av månadsrapporterna med fler bakgrundsvärden, trender och jämförelser med mål och gränsvärden för de föroreningar som mäts på de fasta mätstationerna i Göteborgområdet.

1 Station Femman

Här har vår huvudstation legat sedan 1987. På plattformen på taket ser man intagen till mätinstrumenten och delar av den meteorologiska utrustningen. Här mäts både den horisontella och den vertikala vinden, temperatur, fuktighet, lufttryck och solinstrålning.

Här tas också månadsprov av nederbörd för analys och det utförs kontroll av luftföro-reningarnas effekt på bl. a koppar och marmor.

Här på bilden inifrån mätrummet syns i vänstra racket följande instrument: UNOR-Kolmonoxid, Opsis-datalogger, UNOR- Ozon, UNOR-Svaveldioxid. I mitten: TEOM-PM2.5, lufttryck, kalibreringsinstrument. Till höger: TEOM-PM10 och

Tecan-NOx/NO2.

Utrustningen på bordet tillhör IVL som mäter VOC.

2 Station Mölndal

Mölndal är en DOAS-station som tillhör Göteborgs-regionens Luftvårdsprogram och har varit igång sedan 1989. Den har tidigare mätt längs två sträckor över E6:an men numera är det bara en sträcka över leden och den andra sträckan går nu längs med Göteborgsvägen i marknivå, se bilden till höger.

På taket till Folkets hus sitter nu mottagaren för den ena DOAS-sträckan. Lampan sitter på ett tak på andra sidan E6:an.

Här syns DOAS-mottagaren på taket riktad mot lampan på andra sidan E6:an. Analysutrustningen står i ett vindsutrymme under mottagaren.

3 Station Järntorget

Järntorget är en DOAS-station som tillhör Göteborgsregionens Luftvårdsprogram.

Den har varit i drift sedan 1989, med upp till sex olika

mätsträckor över staden. För närvarande används sträckorna 1, 3, 5 och den nyaste sträckan 6 rakt över Götatunnelns västra mynning. På taket till Folkets hus sitter mottagarna till analysatorn.

Här är utsikt söderut från Folkets Hus tak. Lampan till sträcka 3 kan svagt skönjas på ett hustak under kyrktornet till höger i bild. Sträcka 1 och 3 mäter SO2, NO2

och O3. Sträcka 5 och 6 mäter

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 9 4 Gårdastationen

Stationen är numera inrymd i fundamentet till gångbron över E6, Kungsbackaleden. Den är en DOAS-station som ingår i Göteborgs-regionens Luftvårdsprogram Bakom hålet i väggen finns mottagaren. Lampan sitter på en husvägg 185 meter norrut. Mätsträckan löper således parallellt med vägen. Här mäter vi kväveoxider (NO och NO2), SO2, bensen

och numera även PM10.

Instrumentet för PM10 står

mellan de två betongsocklarna i en särskild väderskyddad låda. Här mäts sedan februari 2006 även PM2.5 i Vägverkets regi. 5 Hagastationen Ny sedan 2002 är DOAS-stationen vid Sprängkullsgatan i utkanten av Haga. Tätt utefter fasaden mäts halterna av NO, NO2

och bensen.

I alkoven till vänster i bild har ett TEOM-instrument placerats och sedan 2006 finns ett instrument för mätning av mindre partiklar, PM2.5.

Luftföroreningar 2009

Allmänt

Luftvård omfattar emissioner, halter, spridning och nedfall. Dessutom är det av intresse att

belysa den exponering som människor, växtlighet, djur och material utsätts för och olika

källors bidrag till föroreningsnivån.

Beskrivning av övervakningssystemet

Den mättekniska grunden till luftövervakning utgörs av: • Mätinstrument för luftföroreningar

• Meteorologiska stationer

• Miljöövervakningssystem med databashantering och spridningsmodell

I Göteborgsområdet finns fasta takstationer, två fasta gaturumsstationer och tre mobila mätstationer. Takstationerna ligger på Femmanhuset i Östra Nordstaden, på Folkets Hus vid Järntorget och i Mölndal vid E6:an, de två senare med DOAS-instrumentering (Differentiell Optisk Absorbtions Spektroskopi), dvs. mätning av ljusets förändring längs en sträcka.

Dessutom finns det två gaturumsstationer, som mäter vid belastade områden, i Gårda och vid Sprängkullsgatan i Haga samt tre mobila mätvagnar, varav en är en DOAS-kontainer.

Meteorologiska mätningar (temperatur, vindriktning, vindhastighet mm) utförs i anslutning till nästan alla mätstationerna. Dessutom finns det vädermaster vid Järnbrottsmotet, Åby travbana, Transportgatan (Tagene), Skansen Lejonet och Risholmen.

Mätdata hämtas varje timma från alla stationer och görs sedan tillgänglig på Internet inom ca 20 minuter, systemet gör dessförinnan automatiskt en grov kontroll av att värdena är rimliga. Systemet består bland annat av en modul för hantering av emissionsdatabaser (EDB), en presentationsmodul samt en modul för spridningssimuleringar. EDB:n innehåller uppgifter om utsläpp i hela Göteborgsregionen. I EDB:n lagras uppgifter om utsläpp från punkt-, yt-, grid-, fartygs och linjekällor. Den består av en datalagringsdel och en beräkningsdel. Till alla utsläpp finns uppgifter om koordinater, kommun, region, län och beskrivning av källorna i tid och rum, branscher mm. Denna del kan användas för spridningsberäkningar.

Mätdata från mätstationerna finns lagrade i en separat modul. Härifrån exporteras den data som presenteras på Internet varje timma.

I spridningsmodulen kan simuleringar från EDB:n och enskilda källor beräknas. Vädersituationen för den aktuella simuleringen kan bestämmas utifrån lagrade uppgifter eller från en tänkt situation. På nästa sida visas ett exempel på en spridningssimulering som gjorts inom projektet ”Ren

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 11 Spridningsbild av NO2, 98%-il timvärden för 2009

Fler simuleringar finns på hemsidan: Spridningsbilder för 2006, 2007 och 2008

Rött på kartan motsvarar halter över miljökvalitetsnormen, orange mellan normen och den övre utvärderingströskeln och gult mellan undre och övre utvärderingströsklarna.

Kvävedioxid (NO

)

Kväveoxider (NOx, dvs. NO och NO2) bildas vid all slags förbränning. NO är en färglös, luktfri

gas. All NO kommer att förr eller senare oxideras till NO2. Emissionerna sker huvudsakligen som

NO, men i närvaro av ozon sker en snabb oxidation till NO2. Gasen kan bl.a. leda till

vävnadsskador i lungorna eller bidra till att lungornas förmåga att försvara sig mot luftföroreningar minskar. NO2 kan alltså bidra till ökad frekvens av luftvägsinfektioner och till uppkomst av

lungcancer. Hur känslig man är mot NO2 varierar mycket från person till person, astmatiker är

särskilt känsliga. NO2 kan öka astmareaktionen hos folk som är allergiska mot t ex pollen.

I tätorter är trafiken den helt dominerande källan till NOx-halterna, vilket också innebär att föroreningshalterna varierar i takt med trafikintensiteten.

Trenden för halterna av NO₂ har varit svagt minskande sedan mitten på åttiotalet. Värdena under 2007-2009 i Haga var lägre än åren dessförinnan vilket ser positivt ut. För Gårda kan vi dock inte se någon liknande positiv trend.

K vävediox idhalter i G öteborg  

0 10 20 30 40 50 60 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Å rs medelvärden av NO 2  F emman  J ärntorget  Mölndal  G årda  H aga NO2 µg/m3 MK N års medelv ärde

Figur 2. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet.

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid är 40 µg/m3 som medelvärde under ett helår. Extremvärden i form av 98 %-iler (dvs. 175 timmar på ett år med 100 % mätdata) är 90 µg/m3 för timmedelvärden och 60 µg/m3 för dygn (sju dygn på ett år). Normerna skulle klaras från och med år 2006.

Årsmedelvärdet klarades vid alla takstationer och i Haga men överskreds vid Gårda. Värdena under 2009 underskred normen för tredje året i rad vid Sprängkullsgatan (Haga) men var högre än under 2007. För Mölndal är värdena de lägsta vi någonsin har mätt upp och de näst lägsta för Femman och Järntorget.

Miljökvalitetsnormen för timma har vid mätningarna ovan tak inte överskridits under året vid Femman eller Mölndal, men tyvärr vid Järntorget. 98 % -ilerna ligger mellan 78 och 93 µg/m3, vilket innebär att normvärdet för timma överskreds 39-122 gånger.

Miljökvalitetsnormen har dock överskridits vid hårt trafikerade gator inne i centrala Göteborg. Gårda och Haga hade 131 µg/m3 respektive 101 µg/m3 som 98 % -il av timmedelvärdena. Gårda hade hela 914 och Haga 326 timmar över normvärdet. Samtliga noteringar är lägre än för 2008, vilket ju är positivt, men 2008 års värden var å andra sidan mycket höga.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 13

Kvävedioxid i Göteborg 2009, timvärden över MKN

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Femman Centrum Mölndal sträcka 1 Mölndal sträcka 2 Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 Haga Gårda A n ta l ti mma r me d N O 2 -h a lte r ö v er 9 0 µ g /m 3

januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

MKN, 98%-il max 175 timmar per år

Figur 3 Diagram visande antal timmar över MKN-värdet för kvävedioxid under år 2009.

Diagrammet ovan visar antalet överskridanden under året, där det framgår att alla takstationerna, utom sträcka 6 för Järntorget, har klarat normvärdet under året. Mölndalsmätningen sker rakt över en motorväg och Järntorget sträcka 6 går rakt över Götatunnelns mynning vilket förklarar att dessa sträckor har något fler överskridanden. Mölndal sträcka 2 är med men har inte mätt under mer än halva året, vilket är en förklaring till de få överskridandena, sträckan längs går med Göteborgsvägen.

Kvävedioxid i Göteborg 2009, dygnsvärden över MKN

0 20 40 60 80 100 120 Femman Centrum Mölndal sträcka 1 Mölndal sträcka 2 Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 Haga Gårda An ta l d y g n m ed NO 2 -h a lt er öve r 6 0 µ g /m 3

januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december MKN, 98%-il dygnsvärden

högst 7 dygn/år

Gatustationerna Gårda hade redan i januari fått för många överskridanden av dygnsnormen och i februari hade även Haga fått det. Järntorgets sträcka 6 har också något för många överskridanden medan Femman, Mölndal och övriga sträckor från Järntorget har klarat normen.

Dygnsvärdet på 60 µg/m3 är det värde som är störst problem med att klara, det innebär att högst sju dygn får överskrida detta värde under ett år, detta kallas för 98 % -il. Motsvarande 98 %-iler av dygnsvärdena låg nu på 50 µg/m3 (2 dygn) vid Femman, 57 µg/m3 (4 dygn) vid Järntorget och 57 µg/m3 (7 dygn) i Mölndal. Vid Gårda låg 98 %-ilen för dygn på 92 µg/m3 (97dygn) och Haga hade 75 µg/m3 (33 dygn).

Kvävedioxid MKN FEMMAN JÄRNTORGET MÖLNDAL

NO2 µg/m 3 2006 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Medelvärde 40 24,2 25,6 24,4 22,9 23,7 26,1 25,7 23,9 27,9 25,2 29,4 35,3 25,8 24,1 22,6 Max-timme 207 305 226 224 116 189 218 151 162 146 239 167 167 169 189 98 %-il tim 90 78,1 84,5 79,2 77,6 70,5 82,7 87,9 77,7 95,4 84,1 97,0 110,7 87,5 87,0 80,4 Antal timmar >90 175 89 135 98 81 39 115 165 85 214 122 179 154 151 147 109 Antal timmar >200 EU-18 2 7 1 1 0 0 1 0 0 0 2 0 0 0 0 Max-dygn 85,5 130,0 78,1 68,1 60,8 86,6 116,0 79,0 86,6 76,4 99,1 108,9 76,6 92,2 96,5 98 %-il dygn 60 63,5 68,1 59,4 51,8 49,9 65,5 68,0 60,4 64,9 56,7 82,4 87,1 62,0 61,6 56,5 Antal dygn >60 7 9 12 7 4 2 10 13 8 14 4 17 10 10 8 7 Max-månad 33,4 38,0 34,2 31,4 31,8 36,1 34,3 35,7 35,6 36,6 37,9 41,9 35,4 35,4 37,8 Antal mättimmar 8760 8760 8760 8784 8760 8757 8760 8760 8784 8220 6994 3242 8195 8224 8329

Tabell 1a. Kvävedioxidhalter vid takstationerna de senaste fem åren.

För såväl Femman, Järntorget som Mölndal har halterna varit bland de lägsta uppmätta årsmedelvärdena någonsin. För Mölndal var årsmedelvärdet det lägsta hittills och för Femman och Järntorget de näst lägsta värdena.

Femman har 100 % mätdatatillgänglighet under året medan Järntorget och Mölndal har 93-95 %. Mölndalsstationen var nerplockad under andra hälften av år 2006 på grund av takarbeten och när stationen återstartades så var det med endast en sträcka. Vi mäter nu sedan sommaren 2009 med en sträcka till, som går parallellt med vägen i gatunivå. Förutom vid serviceuppehåll (1-3 veckor) förloras data ibland när det är dålig sikt t.ex. vid dimma och snöfall.

Kvävedioxid MKN GÅRDA HAGA

NO2 µg/m3 2006 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009

Medelvärde 40 46,6 48,0 47,4 48,9 49,3 40,8 44,8 35,9 39,7 37,1

Max-timme 190,3 220,0 210,0 222,7 239,9 210,4 242,6 184,4 213,6 165,4

98 %-il tim 90 109,4 119,1 122,3 139,0 131,4 107,6 118,8 104,2 111,8 101,0

Antal timmar >90 175 549 674 684 968 914 403 313 336 486 326

Antal timmar >200 EU-18 0 5 4 7 4 2 6 0 2 0

Max-dygn 106,5 136,2 120,1 119,5 114,3 109,5 145,2 100,1 103,0 93,6

98 %-il dygn 60 92,0 97,1 95,7 99,7 92,4 85,4 103,1 79,7 85,0 75,4

Antal dygn >60 7 73 81 83 111 97 44 32 32 42 33

Max-månad 61,9 59,8 67,1 64,6 67,1 53,9 49,7 52,9 53,7 49,3

Antal mättimmar 8757 8568 8291 8760 8144 8760 5314 8349 8740 8219

Tabell 1b. Kvävedioxidhalter vid de fasta gaturumstationerna de senaste fem åren.

Haga har nu varit i gång i drygt sju år och Gårdastationen i fjorton år. Som framgår av tabellen ovan är halterna betydligt högre än för takstationerna.

Det kan vara lite vanskligt att dra för stora slutsatser av de variationer som syns mellan enstaka år då de kan bero på att mätdata saknas under långa perioder eller på att vädersituationerna varierat mycket.

EU-normen för timvärden, 200 µg/m3,som bara får överskridas 18 gånger per år överskreds som mest 4 gånger vid Gårda.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 15

Partiklar, PM

och PM

Luften är förorenad av partiklar av mycket olika storlekssammansättning. Vägtrafik och arbetsfordon samt industriella processer och förbränning av ved, olja och kol är viktiga partikelkällor. Framförallt anses dubbdäcken bidra till de höga halterna som förekommer vid barmarksförhållanden vintertid.

Det har inte kunnat fastställas någon lägsta tröskelhalt, under vilken risken för hälsoeffekter är försumbar. Det har inte heller kunnat fastställas relativa hälsoskillnader mellan olika typer av partiklar. Generellt har man antagit att inandningsbara partiklarna (PM10), som är mindre än

10 mikrometer (µm) i diameter, är hälsofarligare än större partiklar som fastnar tidigt i de övre andningsvägarna. PM10-partiklar är dock inbördes mycket olika i form och ämnessammansättning.

Ännu farligare anses de allra minsta ultrafina partiklarna vara, de som är mindre än 1 µm.

P artikelhalter i G öteborg   0 5 10 15 20 25 30 35 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Å rs medelvärden av P M10 oc h P M2.5  F emman‐P M10  F emman‐P M2.5  H aga‐P M10  H aga‐P M2.5  G årda‐P M10  G årda‐P M2.5 PM10 och PM2.5 µg/m3

Figur 5a. Årsmedelvärden av partiklar, PM10 och PM2.5 i Göteborg vid Femman, Gårda och Haga. Halten inandningsbara partiklar, PM10, kan bestämmas med t.ex. ett TEOM-instrument. Detta

instrument mäter partikelhalter kontinuerligt utan att någon extern analys behöver utföras. För närvarande har vi i Göteborg sammanlagt sex TEOM-instrument i drift, vid Femman, Gårda och Haga samt en i var och en av de mobila mätvagnarna.

Miljökvalitetsnormen för PM10, som gäller från och med år 2005, är 40 µg/m 3

som medelvärde under ett år och för dygn som 90 % -il är värdet 50 µg/m3. Högst 35 dygn per år får således

överskrida detta värde. Uppmätta halter ligger på taknivå numera på 15-20 µg/m3 och i gatunivå på 20-25 µg/m3, med högsta dygnsvärden mellan 44 och 114 µg/m3.

År 2009 överskreds dygnsnormvärdet aldrig på Femmans tak medan Gårda hade 15 och Haga endast 5 överskridanden. Mätningarna i Haga påbörjade först under november 2005, vilket förklarar de få överskridandena detta år. Alla stationerna klarade miljökvalitetsnormerna. Överhuvudtaget verka det finnas en neråtgående tendens under senare år både för PM10 och för PM2.5 men mätserierna är lite för korta för att dra några långtgående slutsatser om detta.

De insatser som har gjorts av trafikkontoret och vägverket med spridning av dammbindningsmedel under februari-april har medverkat till att antalet överskridanden har blivit så få. Vid nio tillfällen spreds dammbindningsmedel på gator som bedöms vara särskilt utsatta. Vi bedömer att detta har medverkat till att vi har haft mellan fem och nio dygn färre överskridanden av normen tack vare detta. Spridningen anses kunna ge en minskning av halterna med upp till 30 % i ett till två dygn.

PM10 µg/m3 MKN Femman Gårda Haga 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Medelvärde 40 21,7 23,2 19,7 19,1 16,4 29,6 31,2 28,4 25,0 23,7 31,5 30,7 28,9 27,0 21,7 Max-timme 177,2 194,2 229,7 186,0 120,7 532,7 330,4 303,1 233,1 291,7 195,3 313,4 202,9 181,8 243,2 98-percentil tim 57,0 63,8 55,6 52,0 45,5 108,9 100,7 98,6 85,6 91,0 119,6 96,7 83,1 77,0 62,2 Max-dygn 56,5 76,5 83,4 50,9 43,7 144,0 102,8 108,0 88,5 114,1 83,7 112,7 104,4 71,2 74,0 90-percentil dygn 50 32.2 37.4 30.8 28.3 25,1 55.0 54.5 49.1 39.0 39,6 65,0 50,1 44,7 42,0 34,4 Antal dygn>50 35 7 13 7 2 0 47 43 35 16 15 9 37 22 16 5 Maxmånad 30,8 30,1 33,6 26,4 25,3 48,9 51,4 50,5 39,0 42,3 33,2 49,2 46,3 38,5 32,6 Antal timmar 8760 8760 8760 8784 8760 8586 8583 8579 8709 8116 1232 8749 8758 8784 8758

Tabell 2a. Halter av partiklar, PM10, vid Femmanstationen, Gårda och Haga. Utvecklingen har överlag varit positiv under senare år för alla stationerna.

PM2.5 som nu mäts på tre platser i Göteborg, i Haga i miljöförvaltningens regi och de andra två tillhör Vägverket och sköts av IVL. Än så länge har vi för korta mätserier för att kunna dra några slutsatser om mätningarna. Man kan dock se att halterna inte skiljer sig så mycket åt sinsemellan vilket tyder på att en stor andel av de fina partiklarna beror på långdistanstransport. De högsta timvärdena brukar man få under årets allra första timmar på nyårsnatten då krutröken ligger tät över staden.

PM2.5 µg/m3 Femman Gårda Haga

2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 Medelvärde 11,0 10,4 9,9 7,5 14,8 13,2 11,7 8,8 14,9 14,1 10,7 Max-timme 50,8 92,0 81,6 93,7 58,8 83,5 137,9 190,0 54,6 84,1 231,2 98-percentil tim 28,2 28,5 23,5 21,7 37,0 34,8 30,4 28,5 34,5 28,9 31,2 Max-dygn 33,8 44,9 32,2 24,9 42,0 48,9 37,4 28,4 46,0 34,6 34,1 Antal dygn>20 23 10 5 7 46 31 16 13 42 28 29 90-percentil dygn 16,6 15,4 14,7 11,9 22,3 19,5 16,4 14,2 20,7 19,3 18,5 Maxmånad 15,3 16,4 12,7 10,9 20,5 19,0 14,6 13,4 19,2 15,9 19,8 Antal timmar 8760 8760 8784 8749 7618 8110 8784 8749 8757 8777 8760

Tabell 2b. Halter av partiklar, PM2.5, vid Femmanstationen, Gårda och Haga 2006-2009. Samtliga stationer har värden som ligger under EU-målet för 2010 för PM2.5 på 25 µg/m3 som helårsmedelvärde.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 17

Ozon (O

)

Ozon är en s.k. oxidant och dess höga reaktivitet gör gasen farlig för människor, djur och växter. Människans aktiviteter leder inte till direkta ozonutsläpp, utan den huvudsakliga produktionen sker via sönderdelning av kvävedioxid genom solljusbestrålning och i en reaktion med kolväten. Soliga och stilla sommardagar med hög trafikintensitet är således ozonproduktionen hög. Bakgrundshalten uppvisar en årstidsvariation med de högsta värdena episodvis under försommaren.

Efter att under några år varit svagt ökande verkar nu halterna ligga på ungefär samma nivå eller till och med vara svagt nedåtgående.

Under 2009 förekom inga episoder med höga halter med över 180 µg/m3. Det var inte heller något dygn med 8-timmarsvärden över 120 µg/m3 vid Femman.

Ansvaret för övervakning och information till allmänhet vid höga halter, dvs. mer än 180 µg/m3, ligger på IVL. Som regel blir halterna av ozon högre utanför stora städer eftersom de lokala utsläppen reagerar med ozonet som då kan bli förbrukat.

O z onhalter i G öteborg  0 10 20 30 40 50 60 70 80 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Årsmedelvärden av O zon  F emman  J ärntorg et  Mölndal  G årda O 3 µg/m3

Figur 6. Årsmedelvärden av ozon vid Göteborgs fasta stationer.

Ozon Femman Järntorget Mölndal

_{2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009} Medelvärde 56,2 50,8 48,0 50,9 45,0 54,7 55,6 51,8 56,5 53,7 54,4 62,4 47,1 51,4 52,8 Max-timme 175 183 124 146 128 135 178 114 140 137 159 166 118 145 138 98-percentil tim 121 106 96 106 92 100 110 90 104 101 113 129 94 113 98 Antal timmar>80 2027 1036 768 1160 579 1090 1183 605 1415 1091 1644 1011 794 1484 1045 Antal timmar>120 184 93 2 61 9 14 90 0 18 9 88 105 0 83 21 Max 8-timmar 164 159 113 141 119 126 144 106 124 123 148 156 103 140 136 Antal dygn med

8-timmar>120 28 12 0 6 0 1 10 0 3 1 10 8 0 10 2

Max-dygn 123 129 97 123 96 97 126 90 112 105 103 136 94 113 96 98-percentil dygn 102 91 81 88 78 88 96 77 91 91 96 119 82 94 84 Antal dygn >65 136 78 66 92 48 100 94 65 116 98 103 61 63 98 91 Maxmånad 83,0 77,0 67,0 72,7 66,6 72,2 76,7 66,3 78,5 75,3 79,3 92,5 71,0 73,2 71,2

Bensen (C

H

)

Bensen är ett organiskt kolväte med cancerogena egenskaper. Det ingår naturligt i bensin och låg ett tag på upptill ca 5 %. Bensenhalten i bensin har dock sänkts alltmer år efter år och ligger numera på mindre än 1 %.

Institutet för miljömedicin har angivet en lågrisknivå på 1,3 mikrogram per kubikmeter som gäller medelexponering. Än så länge ligger halterna vid hårt trafikerade gator över denna nivå men under miljökvalitetsnormen för bensen på 5 µg/m3 som gäller från och med år 2010.

B ens enhalter i G öteborg  

0 1 2 3 4 5 6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Års medelvärden av B ens en  G årda  H aga B ens en µg/m3

Figur 7. Bensenhalter i Göteborg sedan 1996.

Bensen GÅRDA HAGA

C6H6 µg/m3 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Medelvärde 2,9 2,6 2,5 1,9 2,7 3,2 2,4 2,1 2,2 2,5 Max-timme 16,3 14,3 15,3 9,3 15,1 19,5 14,7 11,8 16,5 23,1 98-percentil tim 7,4 6,2 6,6 4,4 8,0 7,1 5,8 4,8 5,5 7,4 Max-dygn 9,4 7,4 9,8 4,7 9,2 8,1 7,8 4,4 4,8 8,3 98-percentil dygn 6,7 4,7 5,4 3,3 6,5 5,5 4,4 3,9 4,0 5,4 Maxmånad 5,3 3,5 4,2 2,5 5,0 4,2 3,5 3,3 3,4 5,2 Antal timmar 8742 8575 8329 8707 8134 8439 5301 8347 8764 8206

Tabell 4. Bensenhalter vid Gårda och i Haga, Göteborg.

Såväl vid Gårda som i Haga var halterna under 2009 lite högre än senare år när det gäller

årsmedelvärdet. Det är dock inga större variationer och mätvärdena ligger nära detektionsgränsen för bensen.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 19

Svaveldioxid (SO

)

Svaveldioxid tillförs atmosfären i samband med förbränning av fossila bränslen. Svaveldioxid är en färglös gas som i atmosfären långsamt omvandlas till svavelsyra i form av droppar eller partiklar. Utsläppen av svaveldioxid sker huvudsakligen via höga skorstenar, vilket innebär att uppmätta halter ofta härrör från källor på flera kilometers avstånd. Uppmätta höga halter har tidigare haft sitt ursprung i Central- och Östeuropa. Situationen i detta avseende har dock förbättrats under senare år. Förhöjda halter i Göteborg verkar numera främst komma från fartyg i hamnen, några särskilt höga halter är det dock inte längre frågan om.

MKN för ett år är 50 µg/m3 som medelvärde. Extremvärden som 98 % -il av timvärdena (en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) ligger på 200 µg/m3. Inga nivåer i denna

storleksordning har förekommit under senare år. Årsmedelvärdena ligger i Göteborg på mellan 2 och 4 µg/m3. Endast enstaka timvärden har förekommit på över 50 µg/m3 de senaste åren. Halterna av svaveldioxid har sedan sextiotalet minskat med 90-95 %, vilket till stor del beror på lägre svavelhalt i eldningsolja, utbyggd fjärrvärme och nyttiggörande av spillvärme från

sopförbränning, raffinaderier och avloppsvatten. Även de sista tio åren har en fortsatt minskning noterats och år 2009 uppmättes de lägsta värdena någonsin.

Delmål 1 i det nationella miljömålet för frisk luft rör SO2, som skall vara uppfyllt i alla kommuner i

Sverige år 2005 är satt som ett årsmedelvärde på 5 µg/m3. I Göteborg har värdena i stort sett legat under detta värde de senaste tio åren, dock inte med någon större marginal förrän de senaste 3-4 åren.

S vaveldiox idhalter i G öteborg  

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Å rs medelv ärden av  S O 2  F emman  J ärntorget  Mölndal  G årda SO2 µg/m 3

Figur 8. Årsmedelvärden av svaveldioxid i Göteborg under senare år.

Svaveldioxid FEMMAN JÄRNTORGET MÖLNDAL

SO2 µg/m3 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Medelvärde 4,7 3,8 3,8 2,7 2,6 3,9 3,5 3,1 2,6 2,4 4,5 4,5 3,3 2,6 2,4 Max-timme 41,9 97,7 90,2 33,7 19,8 57,7 121,8 120,8 35,4 29,8 20,7 33,0 25,5 31,7 20,6 98 %-il tim 13,2 12,2 12,5 8,4 7,2 13,5 10,9 9,6 9,6 9,1 9,5 12,8 10,4 6,9 4,9 Max-dygn 11,4 17,0 14,1 9,5 6,1 12,7 21,8 17,1 9,0 7,7 10,4 13,0 12,7 9,9 4,9 98 %-il dygn 10,0 9,2 8,7 6,0 5,0 9,0 7,7 6,1 6,4 5,6 8,2 10,9 7,3 6,1 3,9 Max-månad 5,6 5,1 4,7 3,8 3,6 4,4 4,1 4,2 3,8 3,0 5,0 6,3 4,5 4,8 3,1

Sot

Sothalterna har liksom svaveldioxidhalterna minskat mycket kraftigt (ca 90 %) sedan mitten på sextiotalet då halterna var som högst. Sedan 1996 mäts inte sothalterna längre utan värdena beräknas fram genom den korrelation som vi har funnit föreligga mellan sot och andra ämnen (partiklar, kvävedioxid och kolmonoxid).

S othalter i G öteborg   0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Å rs medelv ärden av  S ot Sot µg/m3

Figur 9. Årsmedelvärden av sot på Femman i Göteborg under drygt 30 år.

Naturvårdsverket anger ett gränsvärde på 40 µg/m3 som medelvärde under ett vinterhalvår. Extremvärden anges som 98 % -il (dvs. en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) och ligger på 90 µg/m 3 för dygnsmedelvärdena. Göteborg har inga svårigheter att klara gränsvärdena för sot. Sot µg/m3 mätt/beräknat 1981 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Medelvärde 14,3 7,9 5,8 4,2 4,0 3,8 4,1 4,3 4,0 4,5 5,3 4,3 4,0 2,8 Max-timme 169,0 120,0 84,0 72,3 54,7 53,7 37,6 96,9 45,9 55,1 76,8 66,9 43,7 29,3 98 %-il tim 39,0 39,1 22,9 18,1 15,5 17,5 15,3 18,5 17,1 18,1 20,9 17,3 17,0 12,2 Maxdygn 79,9 48,9 30,1 27,2 18,8 24,3 19,0 32,3 21,0 21,7 29,0 24,1 14,3 11,4 98 %-il dygn 33,8 28,8 18,1 13,3 11,3 12,7 11,2 14,6 12,2 13,2 16,7 14,2 11,4 8,2 Max-månad 21,1 12,1 9,8 7,9 5,8 6,5 6,0 7,9 6,6 6,3 8,7 7,6 5,9 4,6

Tabell 5. Halter av sot vid Femmanstationen senare år.

Det finns data ända från 1960 i tabeller längre bak i rapporten. Värdena efter 1996 är inte uppmätta utan beräknade genom korrelation med PM10, kvävedioxid och kolmonoxid.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 21

Kväveoxider (NOx)

Kväveoxider är summan av kvävemonoxid och kvävedioxid. All kväveoxid ombildas så

småningom till kvävedioxid genom oxidation t.ex. av ozon. Många väljer därför att ange halterna av kväveoxid (NOx) som om all kvävemonoxid (NO) var kvävedioxid (NO2) vid omräkning från

ppb till µg/m3. Eftersom molekylvikterna skiljer sig åt så mycket som 53 % så blir dessa värden betydligt högre. Alla värden av NOx i Miljöförvaltningens årsrapporter och månadsrapporter är

dock beräknade som summan av NO och NO2.

K väveox idhalter i G öteborg  

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Års m edelvärden av NO x  F emman  G årda  J ärntorget  H aga NOx µg/m3

Figur 10. Årsmedelvärden av kväveoxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet.

Kväveoxider FEMMAN GÅRDA HAGA

NOx µg/m3 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Medelvärde 36,6 38,7 35,4 31,8 34,5 106,4 108,8 107,2 93,1 97,4 80,4 87,4 73,3 64,4 67,5 Max-timme 992 1326 788 877 421 1093 1112 839 745 708 999 1057 835 711 491 98 %-il tim _{194 219 168 153 154 382 396 386 348 341 272 326 231 211 197} Max-dygn 296 423 199 177 164 424 522 393 334 355 342 417 232 223 225 98 %-il dygn 166 167 115 97 100 307 324 268 226 224 244 273 181 151 161 Max månadsmedel 56,2 73,1 59,7 45,7 52,3 141,4 150,2 155,4 112,8 162,9 103,7 100,5 113,7 75,4 90,7 Antal mättimmar 8760 8760 8760 8784 8760 8753 8567 7625 8784 8131 8476 5312 8349 8756 8206

Tabell 6. Kväveoxidhalter vid de fasta stationerna de senaste fem åren.

Som regel är halterna mycket högre i gatunivå än i taknivå. Den neråtgående trenden tycks stå sig även när det gäller NOx-värdena. Femman och Haga uppvisar de näst lägsta årsmedelvärdena någonsin medan Gårda i stort sett ligger på en oförändrad nivå.

Nedfallsanalyser

Analys av nederbörden har gjorts i Göteborg sedan sjuttiotalet, som mest vid ett tiotal olika platser. En längre tid pågick provtagningarna förutom vid GP-huset/Femman även vid Volvo och vid Fjällbohemmet i Utby. Eftersom halterna inte varierade särskilt mycket mellan de olika platserna har vi bl.a. av kostnadsskäl begränsat provtagningen till Femman, där vi har den längsta mätserien.

Nederbördsprover samlas in varje månad och analyseras på alla de parametrar som redovisas nedan. Haltvärdena räknas om till ett totalt årsnedfall per m2_{, så den totala nederbördsmängden är}

av betydelse för att bedöma variationen. Saknas något prov så måste den månadens värden interpoleras fram.

Mätvärdena avspeglar i stort sett den positiva trend som luftföroreningshalterna har visat upp senare år och som framför allt inneburit ett ökande pH-värde och stora minskningar i nedfallet av bly, kadmium och svavel. Under 2009 kom större nederbördsmängder än normalt vilket

naturligtvis påverkat det totala nedfallet, vilket måste beaktas vid bedömningen av diagrammen nedan. Se för övigt tabell på sidan 41.

pH ‐värden i G öteborg 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Figur 11. pH-värdet i nederbörden i Göteborg.

Värdet har under 35 år ökat sakta från omkring 4 till runt 5. Värdet gick under 2009 upp rejält och flera månader med mycket regn låg pH-värdet på över 6, vilket är en mycket positiv utveckling. Eftersom det mesta regnet kommer med sydliga vindar blir nedfallet starkt påverkat av utsläppen på kontinenten.

S VAVE L NE D F A L L 0 5 10 15 20 25 30 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 T otal års depos ition 

S ‐ kg /ha.år

Figur 12. Nedfallsvärden av svavel i Göteborg kg/ha och år.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 23 NIT R A T NE D F A L L 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 T otal års depos ition

NO 3 g .m‐2.år‐1

Figur 13. Nedfallsvärden av nitrat i Göteborg i g/m2 och år.

B L Y NE D F A L L

T otal års depos ition P b mg .m‐2.år‐1

Figur 14. Nedfallsvärden av bly i Göteborg i mg/m2 och år.

Blyhalterna ligger på en mycket låg nivå numera.

KADMIUMNEDFALL 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Total årsdeposition Cd mg/m2*år

Bilaga 1. Diagram luftföroreningar

Kvävedioxid, Femman

Figur 16. Månadsmedelvärden av kvävedioxidhalter i Göteborg åren 1975-2009.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 25 K vävedioxidhalter i G öteborg  år 2009 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden NO 2  mi kr og ra m/ m³

Miljökv alitets norm för dy g n 98%‐il

Figur 17. Dygnsmedelvärden av kvävedioxidhalter i Göteborg år 2009.

Den 8 december uppmättes det högsta värdet under året. Totalt låg fyra dygn över normvärdet på 60 µg/m3, förutom den 8:e december även den 22:e december, den 8:e maj och 25:e mars.

Partiklar, Femman

Figur 18. Månadsmedelvärden av partikelhalter, PM10, vid Femman i Göteborg åren 1975-2009.

Värdena är uppräknade med 20 % enligt EU-direktiv.

P artikelhalter i G öteborg  år 2009 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden PM 1 0  oc h  PM 2 .5  mi kr og ra m/ m 3

Miljökv alitets norm för dy g n P M10, max 35 öv ers kridanden

Figur 19. Dygnsmedelvärden av partikelhalter, PM10, på Femmanhusets tak år 2009.

Miljökvalitetsnormen för PM10 är 50 µg/m3 som dygnsvärde, som inte får överskridas mer än

35 gånger/år (90 % -il). Under två dygn låg värdena på 50 µg/m3 eller högre.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 27

Ozon, Femman

Figur 20. Månadsmedelvärden av ozonhalter i Göteborg åren 1975-2009, mätt vid Femman.

Oz onhalter i G öteborg  år 2009 0 20 40 60 80 100 120 140

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden, hög s ta 8‐timmarv ärde per dy g n 

 O 3  mi kr og ra m/ m 3

Figur 21. Dygnsmedelvärden (8-timmarsvärden) av ozonhalter vid Femman, Göteborg år 2009.

Svaveldioxid, Femman

Figur 22. Månadsmedelvärden av svaveldioxidhalter i Göteborg åren 1960-2009.

Halterna synes ha minskat avsevärt sedan 60-talet då årsmedelvärdena var högre än vad de högsta timvärdena är nu för tiden. Januari 1963 låg månadsmedelvärdet på 277 µg/m3 jämfört med januari 2009 då vi hade 2.2 µg/m3.

S vaveldioxidhalter i G öteborg  år 2009 0 5 10 15 20 25 30 35 40

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelvärden SO 2  mi kr og ra m/ m³

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 29

Sot, Femman

Figur 24. Månadsmedelvärden av sothalter i Göteborg år 1960-2009.

Värden efter år 1996 är framräknade ur kända samband mellan sot och andra parametrar då sotmätningar inte längre görs.

S othalter i G öteborg  år 2009 0 5 10 15 20 25 30 35 40

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden So t  mi kr o g ra m /m 3

Figur 25. Dygnsmedelvärden av sothalter i Göteborg år 2009, beräknade värden.

Värdena beräknas efter den bästa korrelationen vi har hittat mellan sot och PM10, CO

och NO₂ eftersom vi inte längre har något fungerande instrument för sotmätning och halterna är mycket låga. Det kan dock vara intressant att se hur utvecklingen har sett ut sedan 60-talet då det ju var riktigt höga halter.

Kväveoxider, Femman

Figur 26. Månadsmedelvärden av kväveoxidhalter i Göteborg åren 1975-2009.

K väveoxidhalter i G öteborg  år 2009 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden NO x  mi kr og ra m/ m³  

Figur 27. Dygnsmedelvärden av kväveoxidhalter i Göteborg år 2009.

Egentligen var inte NOx-halterna särskilt höga någon gång under året. Ett par dagar förekom dock höga halter, i början på januari, i oktober och i december.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 31

Kolmonoxid, Femman

K olmonox idhalter i G öteborg  

0 200 400 600 800 1000 1200 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 C O  mg /m3

Figur 28. Månadsmedelvärden av kolmonoxid på Femman

K oloxidhalter i G öteborg  år 2009 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec Dy g ns medelv ärden

CO

 µm

/m

3

Figur 29. Dygnsmedelvärden av kolmonoxid på Femmanhusets tak.

Observera att skalan inte längre anges i mg/m3 utan µg/m3, alltså den är densamma för kolmonoxid som för andra luftföroreningar, eftersom halterna har minskat så mycket under de senaste 20 åren.

Breuerdiagram för olika luftföroreningar

Kvävedioxid vid Femman år 2009

0 10 20 30 40 50 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Kvävedioxid år 2009, Järntorget 0 10 20 30 40 50 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Kvävedioxid år 2009-Mölndal 0 10 20 30 40 50 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV

Figur 30. Kvävedioxidhalterna vid Femman, Järntorget och Mölndal, medelvärden för olika vindriktningar.

Ozon vid Femman år 2009

0 20 40 60 80 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Ozon år 2009, Järntorget 0 20 40 60 80 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Ozon år 2009-Mölndal 0 20 40 60 80 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV

Figur 31. Ozonhalterna vid Femman, Järntorget och Mölndal, medelvärden för olika vindriktningar.

Svaveldioxid vid Femman år 2009

0 2 4 6 8 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Svaveldioxid år 2009, Järntorget 0 2 4 6 8 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Svaveldioxid år 2009-Mölndal 0 2 4 6 8 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV

Figur 32. Svaveldioxidhalter vid Femman, Järntorget och Mölndal, medelvärden för olika vindriktningar.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 33

Bilaga 2. Diagram – väder

T E MP E R A T UR  I G Ö T E B O R G ‐10 ‐5 0 5 10 15 20 25 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Månads medelvärden °  C e ls iu s

Figur 33. Månadsmedeltemperaturer i centrala Göteborg från år 1975 till och med år 2009.

Ser man till årsmedeltemperaturen under denna period har den ökat med ungefär 1 grad

T emperatur i G öteborg  år 2009 ‐15 ‐10 ‐5 0 5 10 15 20 25 30

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden °C e ls iu s

Figur 34. Dygnsmedeltemperatur i Göteborg år 2009.

En ganska normal vinter i början på året med riktig kyla i januari-februari. Sommarvärmen begränsade sig till en värmebölja i slutet av juni och början på juli.

Vindhas tig het i G öteborg  år 2009 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden me te r/ s e k

Figur 35. Vindhastigheter i Göteborg år 2009.

Diagrammet visar vindhastigheten som dygnsmedelvärden.

S olins trålning  i G öteborg  år 2009

0 50 100 150 200 250 300 350 400

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden

Wa

tt

/m

2

Figur 36. Globalradiation, solinstrålning, i Göteborg år 2009.

Radiationen är ett mått på instrålning av värmeenergi. Skillnaden mellan sommar och vinter, är som framgår av bilden, minst sagt avsevärd. Notera det tråkiga vädret i början på juni och i slutet av juli. November var också minst sagt mörkt liksom januari och naturligt nog december.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 35 Nederbörd i G öteborg  år 2009 0 5 10 15 20 25 30 35 40

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden mm /d yg n  

Figur 37. Dygnsnederbörd i Göteborg år 2009.

Diagrammet visar dygnsnederbörden vid Skansen Lejonet i mm/dygn. Totalt sett kom det över 900 mm vilket är mer än normalt.

L ufttryc k i G öteborg  år 2009

960 970 980 990 1000 1010 1020 1030 1040

jan feb mar apr maj jun jul aug s ep okt nov dec

Dy g ns medelv ärden he k toP a s c a l Normaltry c k

Figur 38. Lufttrycksvariationen i Göteborg år 2009.

Inga särskilt markanta högtrycksperioder har förekommit. I slutet av maj hade vi de högsta värdena. Ett par lågtryck passerade i januari och i oktober.

Årsmedel

Dygn Timme Dygn Timme

Temperatur °C 8,8 23,9 29,6 -10,5 -13,0 Vindhastighet m/sek 3,8 9,2 12,1 1,2 0,1 Relativ fukt % 76,5 98,5 99,9 41,0 21,6 Nederbörd mm 775,3 36,2 16,8 Lufttryck hPa 1009,6 1031,7 1033,8 977,8 975,0 Radiation w/m2 117,4 360,3 912,4 1,1 -0,4 VINDAR N NO O SO S SV V NV Lungt Antal timmar 789 1474 934 1197 1230 1713 873 337 213 % av tiden 9,0% 16,8% 10,7% 13,7% 14,0% 19,6% 10,0% 3,8% 2,4% Vindhastighet m/sek 3,1 3,3 3,1 3,6 4,2 4,9 4,2 3,0

VÄDERDATA - 2009

193 regnfria dygn 7701 regnfria timmar

Maximivärden Minimivärden Tabell 7. Väderstatistik för år 2009 Vindriktningar år 2009 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Vindhastigheter år 2009 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Temperatur år 2009 0 5 10 15 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Solinstrålning år 2009 0 50 100 150 200 250 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Lufttryck år 2009 1000 1005 1010 1015 1020 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Nederbörd år 2009 0 50 100 150 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV

Figur 39. Vindrosor för ett antal väderparametrar vid Femman och Lejonet.

Diagrammen visar medelvärdet av respektive parameter för vindriktningarna. Det verkar som om det vackraste (soligaste) vädret kommer västerifrån, högtrycken kommer från nordost och regnet från söder.