Trafi kplats Lugnet samt Hammarby Fabriksväg
PUBLIKATION 2004:32
Förstudie, Samrådsunderlag
Förord
Stockholms stad och Nacka kommun planlägger utbyggnad av nya bostäder och verksamheter i Henriksdal, Sickla, Finnboda och Kvarnholmen. Därvid föreslås förändringar i trafi ksystemet som bl a berör vägar som Vägverket har ansvar för. Det gäller trafi kplats Lugnet och delar av Värmdöleden och Hammarby Fabriksväg. Detta samrådsunderlag utgör en beskrivning av förutsättningarna inför en prövning av de idéer till åtgärder som kommunerna föreslår i projekt Danvikslösen.
Hans Jenefors
Titel: Trafi kplats Lugnet samt Hammarby Fabriksväg, Förstudie Projektledare: Hans Jenefors, Vägverket Region Stockholm Författare: Scandiaconsult Sverige AB, Markenheten Region Öst Bilder: Framsida trafi kplats Lugnet
Dokumentbeteckning: Vägverkets publikation 2004:32 Utgivning: Februari 2004
Distributör: Vägverket Region Stockholm, 171 90 SOLNA.
Telefon 08-757 66 00, telefax 08-98 30 30, e-post vagverket.sto@vv.se
ISSN: 1401-9612
Innehållsförteckning
Bakgrund
Projekt Danvikslösen 4 Problemformulering och inriktning 4 Aktualitet 4 Tidigare utredningar och beslut 4 Geografi sk avgränsning 5
Övergripande mål och strategier 5 Vägplanering- och projekteringsprocessen 5
Projektmål 6 Befi ntliga förhållanden och utvecklingstrender 6
Markanvändning 6 Befolkning och bebyggelse 6 Näringsliv och sysselsättning 6 Viktiga målpunkter 6 Ledningar 6
Kommunala planer 6
Trafi k och trafi kanter 7
Biltrafi k 7
Kollektivtrafi k 7 Gång- och cykelnätet och oskyddade trafi kanter 7 Trafi ksäkerhet 8
Jämställdhet 8
Miljö 9 Områdets allmänna karaktär 9
Gestaltningsfrågor 9 Naturmiljö 9
Kulturmiljö 10 Naturresurser 10
Rekreation och friluftsliv 10 Skyddade och skyddsvärda områden 10
Miljöbelastning 10 Kvävedioxid 10 Partiklar 11 Buller 11 Markföroreningar 11 Henriksdals reningsverk 11 Byggnadstekniska förutsättningar 11
Kartor
Kvävedioxid 12 Partiklar 13
Buller 14
Översiktskarta 15
Bakgrund
Projekt Danvikslösen
Syftet med projektet Danvikslösen är att stadsmässigt länka samman de nya områden som växer fram kring gränsen mellan Stockholm och Nacka. I projektet ingår att dra Värmdöleden i tunnel genom Henriksdalsberget. Totalt tillkommer inom ramen för projektet 2 900 nya bostäder. De nya trafi klösningarna möjliggör även 4 100 nya bostäder på Kvarnholmen.
Viktig service- och mötespunkt blir nya Danvikstulls centrum, som även blir en viktig bytespunkt för kollektivtrafi ken mellan bussar och snabbspårväg. Inom projektet planeras även förbättringar för gång- och cykeltrafi ken.
För trafi k till Stockholm city och vidare norrut fi nns i princip i
avsaknad av en östlig förbindelse mellan regionens södra och norra delar bara ett alternativ till vägval, att passera över Danvikstull.
Den föreslagna förändringen av Värmdöledens sträckning medför förbättrad kapacitet på sträckan.
Problem formulering och inriktning
För att åstadkomma en full utbyggnad av bostäder vid Sickla måste Värmdöleden läggas i tunnel genom Henriksdalsberget.
Placeringen av tunnelmynningen är låst i läge av Stockholmvattens befi ntliga anläggningar i berget. Detta medför att trafi kplats Lugnet med dess anslutningar mot Värmdöleden, Värmdövägen och Hammarby Fabriksväg måste byggas om, för att Värmdöleden ska kunna fl yttas in i berget.
Aktualitet
Ombyggnad av trafi kplats Lugnet fi nns upptagen sist i ”Länsplan för regional transportinfrastruktur åren 2004-2015, inom den eko- nomiska 150 procentsramen”
Tidigare utredningar och beslut
Vägverket antog 1998-04-20 arbetsplan för ”Södra Länken delen vid Sickla”. Leden är under utbyggnad och tas i trafi k den 24 oktober 2004.
Nacka kommun, Stockholms stad och Stockholms läns landsting tog 1995 fram en rapport ”Sickla gemensamma planeringsförut- sättningar” som låg till grund för det fortsatta planeringsarbetet.
Nacka kommun och Stockholms stad har tagit fram översiktsplaner som behandlar förstudieområdet och/eller dess infl uensområde, Nacka översiktsplan 2002 och Översiksplan Stockholm 1999.
Nacka kommun tog 1997 fram en fördjupad översiktsplan som omfattar förstudieområdet.
Nacka kommun, Stockholms stad och Regionplane- och trafi kkon- toret har gemensamt tagit fram ett antal rapporter inom projektet Danvikslösen som delvis omfattar förstudieområdet. Dessa
rapporter är framtagna under åren 2002 och 2003 och behandlar
bl a stadsbyggnad, trafi kfrågor och miljöaspekter.
Övergripande mål och strategier
Som grund för förstudien gäller ett antal nationella mål såsom de transportpolitiska målen, miljömålen och nollvisionen. Det övergripande transportpolitiska målet är ” att säkerställa en sam- hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet”
Delmålen är:
Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet
Säker trafi k God miljö
Positiv regional utveckling Jämställt vägtransportsystem
Nollvisionen innebär ”att det långsiktiga målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafi kolyckor inom väg- transportsystemet, samt att vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta”.
Riksdagen har beslutat om 15 miljökvalitetsmål. I denna förstudie berörs vissa av dessa mål såsom, God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan.
Vägplanerings- och projekteringsprocessen
En förstudie är det första steget i vägplaneringsprocessen enligt väglagen. Syftet är att utgöra underlag för en behovsbedömning av åtgärder i trafi knätet samt klarlägga förutsättningarna inför det fortsatta arbetet. Förstudien följs vanligtvis av en vägutredning som
Förstudieområde Infl uensområde
Geografi sk avgränsning
Förstudien omfattar de statliga vägarna som ingår i projekt
Danvikslösen, trafi kplats Lugnet, Värmdöleden väster om
Svindersviken samt Hammarby Fabriksväg norr om korsningen
med Uddvägen. Förstudiens avgränsning samt infl uensområdet
redovisas nedan.
belyser olika alternativa vägsträckningar inför utbyggnaden och därefter en arbetsplan innan bygghandling upprättas. I förstudien ingår att tidigt i processen inhämta synpunkter från myndigheter, organisationer och allmänhet.
Projektmål
Att förbättra framkomligheten för trafi ken på Värmdöleden resulte- rande i kortare restider.
Att förbättra trafi ksäkerheten för både bilister och oskyddade trafi kanter.
Minska trafi kens negativa påverkan på miljön i form av buller och avgaser.
Förbättra förutsättningarna för regional utveckling.
Befi ntliga förhållanden
Markanvändning
Befolkning och bebyggelse
Inom infl uensområdet fi nns ett fl erbostadshus i Henriksdalsringen och ett fl erbostadshus samt ett hotel i Alphyddan. Förstudieområ- det är en del av Danvikslösenområdet, som för närvarande har en befolkning på ca 3 000 boende. Med planerad utbyggnad beräknas antalet öka till 10 000-15 000 boende år 2015 . Både dagens och den planerade bebyggelsen består till stor del av fl erbostadshus.
Näringsliv och sysselsättning
Inom Danvikslösen planeras för totalt ca 5 000 arbetsplatser år 2015. Idag fi nns industriverksamhet, hotell och handel som syssel- sätter ca 1 500 personer. Vid DanvikstulI planeras ett kommersiellt
centrum samt bytespunkt för kollektivtrafi ken, där bl a handel och kontor ska etableras.
Viktiga målpunkter
Viktiga målpunkter inom området är Sickla och Henriksdals station, Henriksdals skolan och Cybergymnasiet på Kvarnholmen. Ur
rekreations synpunkt är Svindersviken en intressant målpunkt.
Ledningar
Dagvatten från Hammarby Fabriksväg norr om Uddvägen samt trafi kplats Lugnet leds direkt och obehandlat till recipienterna, Hammarby sjö. Den delen av Värmdöleden som byggts om i samband med Södra Länkens utbyggnad, har kompletterats med ett avsättningsmagasin vid Svindersviken. Inom området fi nns el-, tele-, dagvatten- och bevattningsledningar. Det fi nns även vat- tenledningar som korsar Värmdöleden samt går parallellt och/eller korsar Hammarby Fabriksväg. Spillvattenledningar löper längs och korsar Hammarby Fabriksväg. Inom området ligger även en dagvatten- och en spillvattentunnel. Vid korsningen Hammarby Fabriksväg och Uddvägen fi nns även fjärrvärme, signal och gasledningar. Inom området fi nns också ett skyddsområde för reningsverket.
Kommunala planer
Nacka översiktsplan 2002.
Översiktsplan Stockholm 1999
Fördjupad översiktsplan Nacka, 1997
Transportinfrastruktur i ett Nackaperspektiv, Nacka kommun 2003 Detaljplan för Sicklaön 80:1 m fl , Lugnets trafi kplats, Värmdövägen mm inom Danvikslösen, Nacka kommun (planarbete pågår)
Detaljplan för Sicklaön 83:3 m fl , Hammarby Fabriksväg inom
Danvikslösen, Nacka kommun (planarbete pågår)
Danvikstull mm SDP 2001-07370-54, Stockholms stad, omfattar tunnel samt vägområde för befi ntlig Värmdöled (planarbete pågår)
Trafi k och trafi kanter
Biltrafi k
Idag är trafi kmängden på Värmdöleden 48 000 fordon per dygn (år 2000), på Värmdövägen är motsvarande siffra 8 700 (år 2000).
Hammarby Fabriksväg har 28 000 fordon per dygn (år 2000). Se nedan. Andelen tung trafi k är ca 8 % på samtliga vägar. Prognoser för år 2015 visar en trafi kmängd för Värmdöleden på 33 000 fordon per dygn mellan trafi kplats Lugnet och Södra Länken och 56 000 fordon per dygn i tunneln genom Henriksdalsberget. Hammarby Fabriksväg har då 19 000 och Värmdövägen 18 000 fordon per dygn.
Den del av Värmdöleden som förstudien omfattar är för närvarande primär transportled för farligt gods, men när Södra Länken tas i bruk 24 oktober 2004 kommer farligt gods hänvisas till den nya leden. Transporter till ett antal bensinstationer samt färjorna kom- mer i framtiden använda tunneln genom Henriksdalsberget.
Kollektivtrafi k
Under maxtimmen passerar idag ca 60 bussar per timme trafi kplats Henriksdal i riktning mot Slussen vilket innebär ca en buss per minut. Det motsvarar ungefär 5 000 bussresenärer.
På Värmdöleden inom förstudieområdet fi nns ett separat bus- skörfält för trafi k västerut vilket gör att busstrafi ken har en god framkomlighet. Idag är omstigningen liten mellan regionalbussar och lokalbussar respektive regionalbussar och Saltsjöbanan. Med den planerade utbyggnaden av Tvärbanan kommer antalet omsti- gande att öka vilket ställer högre krav på god omstigning mellan genomgående bussar och spårtrafi k jämfört med idag.
Gång- och cykelnätet och oskyddade trafi kanter
Värmdöleden är en trafi kled med hastighetsbegränsningen 70 km/tim vilket gör att den utgör en barriär som endast kan pas- seras vid anordnade planskilda förbindelser. Inom området fi nns en gång- och cykelväg längs norra sidan av Värmdövägen som sedan passerar under Värmdövägen och vidare under Hammarby Fabriksväg och fortsätter västerut mot Stockholm. Från denna gång- och cykelväg fi nns en anslutning från Värmdövägen till gångstråket på Svindersviken södra sida, den passerar Värmdö- leden planskilt. Längs Hammarby Fabriksvägs östra sida fi nns en gång- och cykelväg som börjar vid trafi kplats Lugnet och ansluter till gång- och cykelbanan längs Järlaleden vid den signalreglerade korsningen med Uddvägen. Det fi nns även en gångbana på den södra sidan av Värmdövägen som ansluter till tunneln under Ham-
Trafi kmängder 2000
marby Fabriksväg. Planering inom Danvikslösenprojektet görs för att förbättra förbindelsen i öst-västlig riktning genom att rusta upp den och förlägga den i de norra delarna av Hammarby Sjöstad.
Gång- och cykelnät
Trafi ksäkerhet
Inom förstudieområdet har det under fyraårsperioden 2000-2003 totalt inträffat 18 trafi kolyckor. Av dessa olyckor var en singelolycka med oskyddad trafi kant, tre singelolyckor med motorfordon och resterande olyckor mellan motorfordon.
▪ Singel motorfordon
S
Singelolycka oskyddad trafi kant
• Motorfordonsolyckor Personskadeolyckor åren 2000-2003
Jämställdhet
Det fi nns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller
resande. För män gäller att andelen bilister är hög i förhållande till andelen kollektivtrafi kresenärer medan det för kvinnor är andelen kollektivtrafi kresenärer som är hög. Idag fi nns vissa problem för kollektivtrafi ken när det gäller tillgänglighet. Det är viktigt att underlätta för kollektivtrafi ken för att på så sätt förbättra kvinnors möjligheter till bra och för deras behov anpassade resor.
Värmöleden
Värmdövägen
Hammarby Fabriksväg
Järlaleden
Hammarby Fabriksväg
Värmdövägen
Värmdöleden
Miljö
Områdets allmänna karaktär
Landskapet i området är dramatiskt och präglas av de geologiska förutsättningarna. Området i stort karaktäriseras av sprickdals- landskapet och den stora förkastningsbrant som sträcker sig längs Saltsjön. Mellan dalstråken höjer sig markerade bergsryggar som når 20-50 meters höjd. Henriksdalsberget reser sig drygt 40 meter över trafi kplats Lugnet. Svindersviken är en sprickdal som sträcker sig i nordöst-sydvästlig riktning mot Hammarby sjö.
Bilden är tagen från gång- och cykelvägen mot trafi kplats Lugnet. I fonden syns vattentornet.
Bebyggelsen i området karaktäriseras av storskalighet och består främst av bostadsbebyggelse från 60-talet belägen på höjdpartierna så att de dominerar landskapet. På Henriksdalsber- gets topp ligger Henriksdalsringen och söder om Värmdöleden lig-
ger Alphyddan. Ett hotell ligger på höjden söder om Värmdövägen.
På östra sidan om Hammarby Fabriksväg fi nns industri och
kontorsbebyggelse och på västra sidan växer Hammarby Sjöstads nya bebyggelse fram.
I övrigt domineras området av de storskaliga vägmiljöerna med framförallt trafi kplatsens brokonstruktioner.
Gestaltningsfrågor
Området kommer i framtiden att få en annan karaktär än idag med utökad bebyggelse enligt de planer för stadsutveckling som tagits fram. Vägarna och den ombyggda trafi kplatsen kommer då att få en ny stadsmässig utformning. Hammarby Fabriksväg föreslås få en allé som leder fram till trafi kplats Lugnet. Den största gestaltningsmässiga uppgiften för alternativet med Värmdöleden i tunnel är att utforma tunnelpåslaget och trafi kplats Lugnet på ett arkitektoniskt tilltalande sett eftersom dessa blir ett väl synligt inslag i stadsbilden.
Naturmiljö
Obebyggda naturområden fi nns endast på de branta bergsidorna.
Henriksdalsbergets sydsluttning ner mot Svindersviken är
en klassisk fl oralokal med fl era för Stockholmsområdet sällsynta växter såsom surbjörnbär, backvicker och murruta och av stort naturvetenskapligt intresse . Den speciella fl oran beror till stor del av att berget består av kalkrika bergarter. Det botaniskt intressanta området sträcker sig från branten i höjd med trafi kplats Lugnet och österut mot Svindersviken. Bergsidan ovanför trafi kplatsen är karg med berg i dagen och vegetationen här består främst av tall.
Området ligger mellan två av Storstockholms gröna kilar, Nacka-
Tyrestakilen och Saltsjökilen.
Rekreation och friluftsliv
Svindersviken är ett viktigt grönområde för boende i området.
Svindersviksområdet sträcker sig österut från trafi kplats Lugnet.
Här fi nns ett promenadstråk kring viken och natur och kulturvärden som t ex sommarnöjet Svindersvik från 1700-talet. Värmdöleden är en barriär mellan Svindersviken och bostadsområdena söder om vägen. En gång- och cykelpassage fi nns under trafi kleden strax väster om Alphyddan.
Skyddade och skyddsvärda områden
Området gränsar mot riksintresse för kulturmiljövård som avser inloppet till Stockholm samt även mot riksintresset kust och skär- gård. Se karta intill.
Miljöbelastning
I transportsystemet är det Värmdöleden som har störst påverkan på miljön i området. Trafi ken orsakar buller och luftföroreningar.
Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter vilka ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål. För närvarande fi nns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), svaveldioxid och bly.
Kvävedioxid
SLB-analys har utfört kartläggningar av kvävedioxidhalter i
Stockholmsområdet för år 1999 och beräkning av förväntade halter år 2006. Vid Värmdöleden runt Henriksdalsberget beräknades halterna år 1999 ligga över miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3. År 2006 bedöms dock halterna klara normvärdet genom att bilarnas avgasrening förbättrats. Se sid 12
Enligt utredningen ”Vegetationen runt Nacka trafi kplats” ( nuva- rande trafi kplats Lugnet) beskrivs faunan kring Svindersviken.
Sluttningarna mot viken och Henriksdalsberget beskrivs här som en tillfl yktsort för bl a rådjur, hare och grävling.
Kulturmiljö
Området ligger i utkanten av riksintresseområde för kulturmiljövård som utgörs av inloppet till Stockholm. Svindersviken med sommar- bostället Svindersvik från 1740-talet samt sommarnöjen från
1800-talet ligger inom riksintresseområdet men utanför förstudiens infl uensområde. Inga registrerade fornlämningar fi nns inom
förstudieområdet.
Karta från Översiktsplan Nacka Kommun 2002. Det inringade området är riksin- tresse för kulturmiljövård.
Naturresurser
Det fi nns inga naturresurser inom området.
Partiklar
I Stockholm är höga partikelhalter ett generellt problem. SLB- analys har utrett problembilden för PM10. I rapporten fi nns en känslighetsanalys som visar att PM10-halten generellt riskerar att överskridas vid trafi kleder med mer än 50 000 fordon per dygn vilket gör att Värmdöleden ligger i riskzonen. Se sid 13.
För partiklar gäller
1. i genomsnitt 50 µg/m3 luft under ett dygn (dygnsmedelvärde).
Värdet får överskridas högst 35 dygn per kalenderår (90-percentil) 2. i genomsnitt 40 µg/m3 luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).
Buller
Riktvärden som beskrivs nedan bör, enligt riksdagens beslut, nor- malt inte överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybygg- nad eller väsentlig ombyggnad av trafi kinfrastruktur. Ekvivalentnivå vid fasad är 55 db (A). Trafi ken på Värmdöleden orsakar buller över 55 db (A) ekvivalent ljudnivå i Lugnet och ända fram till Sickal Udde och i hela Henriksdalsområdet nedanför berget, se sid 14. Bullret från trafi kleden begränsar möjligheterna att bygga nya bostäder om leden ligger kvar i befi ntligt läge. Fönsterbyten har utförts av Vägverket utmed Värmdöleden i område Henriksdalsringen och Alphyddan.
Markföroreningar
Tidigare verksamheter i området, i Lugnets industriområde, har medfört att det fi nns risk för betydande markföroreningar i området. Området har en lång histora av industriell verksamhet, redan på 1700-talet fanns här garverier och väverier. I Lugnets industriområde fanns småskalig verksamhet som t ex billackering mekaniska verkstäder och skrothandel. En översiktlig undersökning av markföroreningar i området har genomförts i samband med
översiktsplanearbetet för Sjöstaden. I undersökningen klassas marken i Lugnet som måttligt förorenad dock med lokalt höga halter av bly, koppar och zink men även kadmium, kolväten och arsenik.
Henriksdals reningsverk
Henriksdals reningsverk är regionens största reningsverk och ett av europas modernaste. Verket ligger till största delen insprängt i Henriksdalsberget. Henriksdals reningsverk medför vissa störningar i närområdet. Det fi nns viss risk för störande lukt. Luktstörningarna förekommer framförallt lokalt vid öppen hantering av slam och fett samt tillfälligt vid driftstörningar och vid planerade underhållsarbe- ten vid rötkamrarna. Verksamheten orsakar dagligen omfattande transporter av sand och rens med lastbil.
Byggnadstekniska förutsättningar
Området karaktäriseras av höjdpartier där urberget går i dagen omväxlande med lägre jordfyllda sänkor. Jordlagren består i dalbottnarna oftast av lera på morän. Berggrunden
består huvudsaklingen av gnejsgranit och gnejs i huvudsak av god
kvalitet. Svindersviken och området i dess förlängning västerut
markerar en krosszon i berggrunden. Området är av geologiskt
intresse. I den fl acka sydvästra delen av Sickla dominerar lera. På
platsen där trafi kplats Lugnet ligger låg tidigare en å som förband
Svindersviken och Hammarby sjö.
Kvävedioxidkarta för Stockholms innerstad 1999
##
##
#
#
##
# #
##
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
# #
#
#
##
#
5147
59 39 42 53
49 46
5945
58 45
57 60
49
64 57
56
67
42
82
41 63
68 71 60
64 84
65
55
5848
60
Tunnel ( 100-200 µg/m3 )
>60 µg/m3 48 - 60 µg/m3 36 - 48 µg/m3 24 - 36 µg/m3 12 - 24 µg/m3 10 - 12 µg/m3
<10 µg/m3 Kartan visar beräknad kväve- dioxidhalt för åttonde värsta dygnet 1999 enligt följande färgskala:
89
76
94
62
78
33 (taknivå)
PM10-karta för Stockholms innerstad 2002
0 1 2 3 4 Kilometer
Kartan visar beräknad PM10-halt för 36:e värsta dygnet 2002 enligt följande färgskala:
>50 µg/m3 39 - 50 µg/m3 27 - 39 µg/m3
< 27 µg/m3
Tunnel (100-500 µg/m3)
AKUSTIK Kapellgränd 7 . Box 4205 . 102 65 STOCKHOLM Tfn 08-615 60 00 . Fax 08-702 19 06
2003-02-21 KRÖN FÖR SKÄRM/ VALL
45 50 55 60 65 70 dB(A) FRIFÄLT
FÖRKLARINGAR
VÄGTRAFIKBULLER, NORDISKA BERÄKNINGSMODELLEN REV 1996 NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 4653 EKVIVALENT LJUDNIVÅ 1.5 M ÖVER MARK
0+200
0+100
0+000
Hammarby Sjö
sankmark
0+300
BUS S 11:22 Klockstapelsbacken
Folkungagatan
Danvikskanalen
33802
1550 1466 11:1
11:13 11:141:15 11:16 11:11
11:12 11:10 11:9
SERVI TUTSOM
RÅD EFÖR
JÄRNV ÄG
MELLAN STOCKHOLM OCH NACKA STAD ENLIGT AVTAL DEN 27/1 1964 GRÄNS FÖR SKYDDSOMRÅDE DAGV
ATTEN-O CHBREDDAVLOPPSTUNN
EL
FÖ RBIN DELSE
TUNNE L 2
Y 3520
X 76200
STATOIL
P-HUS HOTELL FÖRBINDELSE
TUNNEL1
X 76800
Y 3520
13.2
45.4 49.8
49.6 50.6
50.1
52.9
53.6
31821 SALTSJÖKVARN
1
2 7
31821 36246
65 dB(A) 70 dB(A)
ANGIVNA VÄRDEN ANGER BERÄKNAT VÄRDE VID FASAD
h op p sg r. S
Sic k la g n e ts K
A ll é Ny bebyggelse under uppförande
Få s ä tr v a
B
.
arrs
t.
Lövs
N ys ä t
tra v.
P l a n ia
v.
Ä
Sickla J ä r la leden
TALLBACKEN A t
la sv.
Fabrikgsvä
Få p
Bergs- parksv.
Vä va
r Joh
an sG
.
mmarby sjö
Saltsjö kvarn
Sjö kv ar ns- b ac ken
H äs th olmsv i a d . H ä st holm sv .
Danviks- center
Hen riks- da
lsv. Bå
tklub bsv.
V ä r
m
d ö vä g e n
K analväg en Stapelv.
DanvikstullD an vik s bro Mastham
nen
A ls n ö g . ik s g a ta n
Henriksdal
Masthamnen
K lo c k s tap el s b .
o l kungag.
ofia mnd
A
AMLING
Danviks- klippan Fåfängan
D a n vi k s-
k a n al en
Mandel- parken
Vikingterminalen
EN
B åt- b y g g arg.
Ror- gäng.-
gata n
Värmdö
ALPHYDDAN
motet
Sickla
Nacka
FINNBODA
KVA
FINN- TORP Svindersviken
EKU
Svindersviks skola Henriksdals
skola
Vatten- torn
Danvikshem Vilans skola Kyrkogård
Västra He
nrik s- bo
rgsv.
Ös tra He
nrik s- bo
rgsv. Dan
vik sh
em sv.
Fin nb ergs tu nn eln Finn
be r g s vägen
Sik tv. Va
lsv. Vetev.
Rågv. Bro
vägen
Hermansdal
Lugnet motet
Ha mm arb y Fab
riksv
äg Uddvägen
Sick la
Indus triv. P
lan iav.
S jö t or p s v . A l ph y d d ev äg en
Alphyddest.
FINN- BERGET
He n r i k s d als r in g en
Henr ik s d a l s r in g e n
Sickla ind. omr.
Beck sju d ar v.
Fin nt or ps v. Se t t er walls
V.
Fredrik JahnsGr.
Gam
laVär m d öväg
Tallidsgården
Fu
V är m döv äg en V är m d ö led en
Ryssviken Svindersvik
J ä r l a led en Kyrkviken
GÄDDVIKEN
H e n r ik s d a ls b .
DAN- VIKEN
HENRIKS- DAL
Tallid Fi n n
b o d a
v äg enK v arnh
o lms v ä g en
Sö d r a v äg
J u v elv äg en Tr e K r o n o r s VägMj ö l n ar v .
Svinders-
vvisägk en R
sy
sv iks
v.
Region Stockholm
171 90 SOLNA • Telefon 08-757 66 00 • 08-627 09 23 E-post: vagverket.sto@vv.se
www.vv.se
