Anten Mjörn
Stora djupa sjöar
Mjörn 53:e största
svenska sjön
Parameter Anten Mjörn
Medeldjup (m) 13 15
Maxdjup (m) 30 48
Riksintresse för naturvård
• Sjöar med rik flora och fauna
• Storvuxen öring
• Glacialmarina relikter
• Rik fågelfauna
• Rastplatser för fågel
Undersökningar 2018
• Vattenkemi
• Sedimentkemi
• Kvicksilver PFAS i fisk
• Läkemedelsrester
• Mikroplaster
• Nätfisken
• Växtplankton
• Djurplankton
• Vattenväxter
• Bottenfauna
5
Provplatser
Vattenkemisk status 2018
Tillstånd AN AS AÖ MB ME S14 S15 S15a S16 S17 S18
P-tot (µg/l) 20 12 18 11 12 29 65 48 22 18 10
N-tot (mg/l) 0,60 0,54 0,58 0,65 0,68 1,33 1,91 0,84 0,31 0,56 0,67
Syrehalt (mg/l) 0,7 1,0 0,1 6,0 6,9 6,2 4,5 6,2 8,0 8,7 8,9
Absorbans 0,076 0,068 0,076 0,118 0,082 0,173 0,199 0,199 0,071 0,080 0,083
Siktdjup (m) 2,9 3,2 3,0 3,0 3,3
Klorofyll a (µg/l) 7,2 6,6 4,9 5,8 6,3
Status
Fosfor God Hög God Hög Hög God Otillfr. Måttlig Måttlig God God
Siktdjup Hög Hög Hög Hög Hög
• Måttligt näringsrikt och nästan syrefritt i Anten
• Näringsfattigt och måttligt syrerikt i Mjörn
• Måttliga värden för färg, siktdjup och klorofyllhalt i båda sjöarna
• Måttligt näringsrikt till näringsrikt i tillflödena
Status fosfor 2018
Kvävetillstånd 2018
Kvävetillstånd
Syretillstånd 2018
Anten
Svagt eller måttligt syretillstånd över en betydande yta.
Trend kväve
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 S15A Lobäckens mynning
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 S15 Mellbyån mynning
0,0 0,5 1,0 1,5
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 S18 Mjörns utlopp
0,0 0,5 1,0 1,5
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 S16 Antens utlopp
0,0 0,5 1,0 1,5
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 AS Anten södra
0,0 0,5 1,0 1,5
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 MESödra Mjörn
Otydlig i tillflöden
Svagt
minskande i Anten
Tydligt
minskande i Mjörn
Trend siktdjup
0 2 4 6 8
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 As Anten södra
0 2 4 6 8
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 AN Anten norra
0 2 4 6 8
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 AÖ Anten östra
0 2 4 6 8
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 ME Mjörn södra
Hoppfullt att minskande trend har planat ut
Trend klorofyll
0 10 20 30 40
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 AN Anten norra
0 10 20 30
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 AS Anten södra
0 10 20 30
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 AÖ Anten östra
0 10 20 30
1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 ME Mjörn södra
Hoppfullt att ökande trend har planat ut
Vattenföring
• Höga flöden vid utvärderingen 2008
• Låga flöden vid utvärderingen 2018
0 5 10 15 20
1990 1995 2000 2005 2010 2015
Vattenföring (m3/s)
S14 Säveåns mynning
Belastning av näringsämnen
• Kväve och fosfor in 20-30 % mindre jmf med 2008
• Delvis beroende på lägre flöden
• Kväve och fosfor ut 30-50 % mindre jmf med 2008
• Ökad retention av framförallt kväve
Kväverening Nolhaga
• Halvering av kväveutsläppen jmf med 2008
• Från 14 % till 9 % av belastningen trots lägre
transporter via vattendragen på grund av låga flöden
Minskad kvävedeposition
0,0 2,5 5,0 7,5 10,0 12,5 15,0 17,5 20,0
1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Kvävedeposition (NO3 & NH4-kväve) kg/ha år
• Minskat med 25 % senaste 10 åren
• Utgör ca 8 % av totala belastningen
Data från Hensbacka
Miljögifter
Sediment
• PCB
• PAH, t ex antracen, flouranten
• Organiska tennföreningar (tributyltenn,TBT)
• Halogenerade flamskyddsmedel
• Metaller
Abborre och gädda
• Kvicksilver
• PFAS
Organiska miljögifter i sediment
• Högre halter i Mjörn än i Anten
• Högre halter i östra Mjörn
• Över gränsvärden för antracen och tennorganiska föreningar (tributyltenn) i östra Mjörn
• Inga halogenerade flamskyddsmedel kunde detekteras
PCB och PAH i sediment i Anten och Mjörn 2018. Klassgränser från norska bedömningsgrunder (Statens forurensningstilsyn 2007). Antracen och Tributyltenn (µg/kg TS), grå markering visar att halten överskrider miljökvalitetsnormen (Havs- och vattenmyndigheten 2015).
Parameter Anten, AN Mjörn, MA Mjörn, ME
PCB summa 7 st (mg/kg TS) 0,004 0,034 0,016 PAH, summa 16 st (mg/kg TS) 0,13 1,70 1,00
Antracen (µg/kg TS) <10 45 17
Tributyltenn (µg/kg TS) 1,8 5,1 1,0
Metaller i sediment
• Belastningen i
huvudsak luftburen och regional
• Undantag krom där halterna är högre i Mjörn än Anten och andra sjöar i
regionen
• Blyhalterna har halverats sedan 1980-talet
Metallhalter i sediment (mg/kg Ts) i Anten och Mjörn 2018. Klassgränser från Naturvårdsverket 1999
Parameter Anten, AN Mjörn, MA Mjörn, ME
Arsenik, As (mg/kg TS) 12 8,8 16
Bly, Pb (mg/kg TS) 41 38 39
Kadmium, Cd (mg/kg TS) 1,3 0,99 0,91
Kobolt, Co (mg/kg TS) 21 20 19
Koppar, Cu (mg/kg TS) 28 35 33
Krom, Cr (mg/kg TS) 32 97 82
Nickel, Ni (mg/kg TS) 25 35 34
Vanadin, V (mg/kg TS) 61 49 58
Zink, Zn (mg/kg TS) 240 290 270
Kvicksilver, Hg (mg/kg TS) 0,12 0,14 0,11
Miljögifter i fisk
Kvicksilverhalt i muskel (mg/kg v v)
Gädda 2008 Gädda 2018 Abborre 2018
Anten 0,29 0,31 0,12
Mjörn 0,43 0,32 0,11
PFOS i muskel (µg/kg v v)
Gädda Abborre
Anten 1,1 7,4
Mjörn 3,1 12
Kvicksilver gränsvärden
• Biota 0,02 mg/kg
• Livsmedel 0,5 mg/kg
PFOS
gränsvärden
• fisk 9,1 µg/kg
Läkemedelsrester i ARV recipienter
• Sollebrunn (Mellbyån), Sjövik, Alingsås recipienter
• 10 av 24 läkemedel detekterades (i förväntade halter)
• Flest utanför Alingsås
• 2 av 3 hormon detekterades i låga halter
• Inga antibiotika detekterades
Mikroplaster
• Högsta koncentrationen av vägpartiklar fanns i östra Mjörn (MA).
• Högsta koncentrationen icke-syntetiska fibrer i södra Mjörn (ME).
Nätfisken
Rovfiskens betydelse
Klar sjö Grumlig sjö
Abborre 45,6%
Braxen 0,5%
Gers
35,7% Gädda
0,1%
Gös 0,5%
Lake 0,1%
Mört 7,9%
Nors 2,7%
Siklöja 6,8%
Artfördelning (antal)
Abborre 56,7%
Braxen 4,8%
Gers 7,2%
Gädda 2,7%
Gös 4,3%
Lake Mört 7,0%
13,7%
Nors Siklöja 0,2%
3,4%
Artfördelning (vikt)
Abborre 56,0%
Braxen 1,7%
Gers 16,4%
Gädda 0,2%
Gös 3,9%
Lake Mört 0,3%
18,7%
Nors Siklöja 1,7%
1,2%
Artfördelning (antal)
Abborre 44,0%
Braxen 7,7%
Gers 2,9%
Gädda 2,4%
Gös 23,9%
Lake Mört 1,3%
14,7%
Nors Siklöja 0,2%
0,4%
Öring 2,5%
Artfördelning (vikt)
Fiske 2018
Anten
dominans abborre
mycket gärs
Mjörn dominans abborre mer gös
Fisksamhället Anten
• Förväntad sammansättning, god status enligt bedömningsgrunderna, indexet EQR8.
• Måttlig status 2007 (mer mört)
0 20 40 60 80
Abborre Braxen Gädda Gärs Gös Lake Mört Nors Siklöja Sutare Anten
Vikt (%)
1984 1996 2007 2018
0 20 40 60
Abborre Braxen Gädda Gärs Gös Lake Mört Nors Siklöja Sutare Anten
Antal (%)
1984 1996
2007 2018
Mer gärs?
Fisksamhället Mjörn
• Förväntad sammansättning, god status enligt bedömningsgrunderna, indexet EQR8.
• God status även 2007
0 20 40 60 80
Abborre Braxen Gädda Gärs Gös Lake Mört Nors Siklöja Sutare Öring Mjörn
Vikt (%)
1990 2000 2007 2018
0 20 40 60
Abborre Braxen Gädda Gärs Gös Lake Mört Nors Siklöja Sutare Öring Mjörn
Antal (%)
1990 2000
2007 2018
Mer gös?
Mindre abborre?
Djurplankton
• Större djurplankton (ljus färg) i Anten än i Mjörn 2018
• Näringsfattigare i Anten än i Mjörn 2018 !
• Högre predationstryck från planktonätande fisk i Mjörn 2018
• Positivt att andelen stora djurplankton ökar i Anten
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2008 2018 2008 2018 2008 2018 Mjörn ME Mjörn MB Anten AN
Fördelning av hinnkräftornas biomassa
Daphnia Små hinnkräftor
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2008 2018 2008 2018 2008 2018
Mjörn ME Mjörn MB Anten AN
Fördelning av hoppkräftornas biomassa
Calanoida hoppkräftor (stora) Cyclopoida hoppkräftor (små)
Växtplankton
• Näringsfattiga förhållanden 2018
• Liten andel cyanobakterier 2018
• Mer kiselalger i Mjörn än i Anten 2018
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
AN MB ME
Växtplanktonbiomassa
Övriga Grönalger Guldalger
Pansarflagellater Rekylalger Kiselalger Cyanobakterier
Biomassa(mgl-1)
Växtplankton Anten
• Stora variationer i resultat de olika åren
• Blomning av cyanobakterier i juni 2008
0 10 20 30 40 50
0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0
1985 maj
1985 juni
1985 aug
1985 okt
1986 juli
1987 sept
1996 maj
1996 aug
1996 sept
2008 april
2008 juni
2008 sept
2018 aug
Anten AN
Cyanobakterier Kiselalger Övriga Trofiindex
Biomassa (mg l-1) Trofiindex
0 10 20 30 40 50
0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0
1990 april
1990 aug
2000 april
2000 maj
2000 juli
2000 aug
2000 nov
2001 okt
2008 april
2008 juni
2008 sept
2018 aug
Mjörn MB
Cyanobakterier Kiselalger Övriga Trofiindex
Biomassa (mg l-1) Trofiindex
0 10 20 30 40 50
0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0
1990 aug
2000 april
2000 maj
2000 juli
2000 aug
2000 nov
2001 okt
2008 april
2008 juni
2008 sept
2018 aug
Mjörn ME
Cyanobakterier Kiselalger Övriga Trofiindex
Biomassa (mg l-1)Biomassa (mg l-1) Trofiindex
(4,6 mg/l)
Växtplankton Mjörn
• Variation i biomassan
• Likvärdiga resultat i sjöns olika delar
• Oftast dominans av kiselalger
Norr
Söder
0 10 20 30 40 50
0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0
1985 maj
1985 juni
1985 aug
1985 okt
1986 juli
1987 sept
1996 maj
1996 aug
1996 sept
2008 april
2008 juni
2008 sept
2018 aug
Anten AN
Cyanobakterier Kiselalger Övriga Trofiindex
Biomassa (mg l-1) Trofiindex
0 10 20 30 40 50
0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0
1990 april
1990 aug
2000 april
2000 maj
2000 juli
2000 aug
2000 nov
2001 okt
2008 april
2008 juni
2008 sept
2018 aug
Mjörn MB
Cyanobakterier Kiselalger Övriga Trofiindex
Biomassa (mg l-1) Trofiindex
0 10 20 30 40 50
0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0
1990 aug
2000 april
2000 maj
2000 juli
2000 aug
2000 nov
2001 okt
2008 april
2008 juni
2008 sept
2018 aug
Mjörn ME
Cyanobakterier Kiselalger Övriga Trofiindex
Biomassa (mg l-1)Biomassa (mg l-1) Trofiindex
(4,6 mg/l)
Vattenväxter
Statusklassning Expertbedömning
Lokal TMI EK Status näring
Anten 8,0 0,96 Hög Hög
Sjövik 7,9 0,95 Hög Hög
Öjaredsviken 7,6 0,91 Hög* Hög
Anten
Växter ner till 3,3 m, vid normalvattenstånd minst en halvmeter längre ner.
Mjörn
Sjövik ner till 2,7 m, Öjared ner till 3,9
Vid normalvattenstånd minst en halvmeter längre ner.
Kort och lång
Kortskottsväxter
Kortskottsväxter blått Långskottsväxter grönt
0 10 20 30 40 50 60
Anten Sjövik Öjaredsviken
Antal rutor
Dominerande vattenväxter
kortskottsväxter styvt braxengräs kortskottsväxter notblomster kortskottsväxter nålsäv
kortskottsväxter strandpryl
långskottsväxter hårslinga
långskottsväxter trubbnate
långskottsväxter vattenpest
Långskottsväxter
Rödlistade växter
Förekomst av rödlistade arter, ormbunken klotgräs, gröna mattan till vänster (Öjaredsviken) och
revsvalting till höger (Anten).
Bottenfauna
Statusklassning bottenfauna Anten
AN. Anten, profundal God AU. Anten, sublitoral Måttlig AL. Anten, litoral Hög Mjörn
MA. Mjörn, profundal Hög ME. Mjörn, profundal Hög MU. Mjörn, sublitoral Hög ML. Mjörn, litoral Hög
• Mycket artrika strandzoner med många ovanliga arter, framförallt i Mjörn.
• Låga syrehalter påverkar bottenfaunan i Antens djupare områden i viss mån.
Glacialrelikta kräftdjur
• Fyra glacialrelikta arter finns noterade sedan tidigare (skorv, vitmärla, pungräka Limnocalanus)
• Endast vitmärla och hoppkräftan Limnocalanus har påträffats under senare tid och enbart i Mjörn.
• Motiverat att utföra en särskild undersökning som är inriktad på att inventera dessa ovanliga kräftdjur
Skorv, tidigare noterad i Anten och Mjörn Hoppkräftan Limnocalanus
Slutsatser
• Höga naturvärden med avseende på fisk, växter och bottenfauna
• Mjörn har hög status med avseende på näringsämnen
• Antens näringsstatus fortsatt osäker, men inte sämre än tidigare
• Minskande halter av kväve framförallt i Mjörn och Mjörns utlopp
• Miljögifter över gränsvärden i Mjörns fisk (PFOS) och sediment (Antracen, TBT)
carin.nilsson@medinsab.se www.medinsab.se
www.facebook.com/MedinsBiologi
