En Lyngbypilspets från Tjörn i Bohuslän Janson, Sverker
Fornvännen 1940, 68-70
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_068 Ingår i: samla.raa.se
EN LYNGBYPILSPETS FRÅN TJÖRN I BOHUSLÄN
AV
S V E R K E R J A N S O N
Vid en g e n o m g å n g av det i Statens H i s t o r i s k a Museum för- varade s t o r a E k m a n - E n q v i s t s k a stenåldersmaterialet från O r u s t och T j ö r n p å t r ä f f a d e förf. en p i l s p e t s , v i l k e n med all sannolikhet måste b e t r a k t a s som en s. k. L y n g b y p i l s p e t s (inv.nr 14821:117), fig. 1. Spetsen h a r den k a r a k t e r i s t i s k t kraftiga och breda form, som ä r u t m ä r k a n d e för de två d a n s k a fynden från L y n g b y och Sjaelso1 eller den n o r s k a pilspetsen från Nordlandet vid K r i s t i a n s u n d .2 D e n k r a f t i g t u t b i l d a d e t å n g e n h a r b e a r b e t a t s l ä n g s b ä g g e k a n t e r n a , men till s k i l l n a d från de ovan n ä m n d a s p e t s a r n a ä r ä v e n b l a d e t s sidor försedda med en r e t u s c h . D ä r e m o t ä r under- sidan f u l l s t ä n d i g t obearbetad. V a d s l u t l i g e n s t o r l e k e n b e t r ä f f a r , s p e t s e n ä r 7 2 X 3 2 X 1 0 mm, s k i l j e r den s i g ej från de t i d i g a r e fynden.
I fråga om formen överensstämmer alltså pilspetsen från T j ö r n väl med de tidsbestämda d a n s k a fynden. Av s ä r s k i l t intresse ä r emeller- tid, att även fyndomständigheterna s y n s go en fingervisning om, att det verkligen ä r fråga om ett till tiden mycket ålderdomligt fynd.
Spetsen, som t i l l v a r a t a g i t s av E k m a n , h ä r r ö r från en lokal på T j ö r n s s y d ä n d a i S t e n k y r k a s n vid torpet T o r s k ä r , o m k r i n g 1 500 m n o r r om R ö n n ä n g s k y r k a . H ä r insamlades förutom pilspetsen ett 20-tal spån och flintavslag »i en l j u n g m a r k ovanför och nordväst om det nord- östligaste torpet», på en höjd av 46,5 m över havet.3 B l a n d materialet m ä r k e s även ett litet simpelt avslag med k r u s t a n delvis kvarsittande, v a r s ena ä n d a ä r försedd med en väl utförd k o n k a v s k r a p e g g . N u h a r s k r a p a n liksom ungefär hälften av flintorna en g r å till g r å b l å färg, medan pilspetsen och de övriga avslagen ä r svagt rostfärgade. I n n a n
1 J. B r ö n d s t e d , Danmarks Oldtid I, Köbenhavn 1938, s. 28, fig. 5.
8 A. N u m m e d a l , Nogen primitive stenalderslorraer i Norge, Oldtiden IX, Kristiania 1922, s. 146, fig. 1.
• A. E n q v i s t , Stenåldersbebyggelsen på Orust och Tjörn, Uppsala 1922, materialförteckningen s. 47, nr 15. Enqvist upptar pilspetsen som
>flintredskap (spetsredskap?)>.
E N L Y N G B Y P I L S P E T S F R Ä N T J Ö R N I B O H U S L Ä N 69
Fig. 1.
Pilspets från Torskär, Stenkyrka socken, Bohuslän.
Skala »/,.
Abb. 1. 1'fcllspitzc aus Torskär, Ksp. Stenkyrka, Bohuslän.
m a n varit i tillfälle att g r a n s k a lokalen, b ö r man d ä r f ö r försiktigtvis h å l l a i s ä r de bägge g r u p p e r n a , då de möjligen kan t ä n k a s h ä r r ö r a från olika lokaler inom det angivna området.
V a d som emellertid framför allt ä r av intresse i detta s a m m a n h a n g , ä r fyndets höjd över havet, 46,5 m. F ö r att v a r a s å långt söder ut som vid s y d ä n d a n av T j ö r n ä r denna höjd osedvanlig stor, och betydligt högre, än vad fallet b r u k a r v a r a vid boplatserna i B o h u s l ä n . Vid en jämförelse med T h o m a s s o n s b o h u s l ä n s k a strandlinjer, visar det sig, att lokalen faller ej mindre än 10—11 m över h a n s äldsta strandlinje A I, till vilken exempelvis den ålderdomliga Hensbackaboplatsen an- knyter.4 Om vi a n t a r , att vi h ä r , liksom i regel vid do västsvenska boplatserna, h a r att g ö r a med en strandhoplats, e h u r u det lilla flint- materialet ej visar s p å r av svallning, skulle detla innebära, att fyndet kronologiskt k u n d e s k j u t a s betydligt l ä n g r e tillbaka i liden än t. ex.
* H. T h o m a s s o n , Äldersgrupperingen inom västsvensk stenålder, Göte- borgs och Bohusläns Fornminnesförenings Tidskrift (GRFFT) 1936, s.
39 ff och fig. 1.
70 ' S V E R K E R JA S S O S
den n ä m n d a Hensbackaboplatsen. Detta s k u l l e j u också väl stämma med den ålderdomliga form, som pilspetsen från T j ö r n h a r .
Med de t y v ä r r o f u l l s t ä n d i g a u p p g i f t e r , vi h a r om fyndet och fyndlokalen, k a n m a n n a t u r l i g t v i s ej u t a n u n d e r s ö k n i n g av områ- det u l a n v i d a r e fastslå, att d e t t a ä r fallet. Men p i l s p e t s e n s k a r a k - teristiska form jämte fyndlokalens stora höjd över havet s a m v e r k a r dock i detta fall och t a l a r för möjligheten av, att vi h ä r verkligen h a r en pilspets från s a m m a tid som de d a n s k a L y n g b y s p e t s a r n a , som i sin tur grovt kan d a t e r a s till 10 000—8 000 f. Kr. Med t a n k e på de se- n a r e å r e n s resultat r ö r a n d e B o h u s l ä n s äldsta bebyggelse, som k ä n n e - domen om b o p l a t s e r n a vid G o t t s k ä r — S ä n d a r n a — H e n s b a c k a och nu senast Mjörnboplatserna givit oss,r' så h a r man all a n l e d n i n g att hoppas, att m a n skall finna spåren efter en ä l d r e bosättning inom Västsverige, som på ett k l a r a r e sätt visar oss sambandet mellan kon- tinentens äldre s t e n å l d e r s k u l t u r e r och vårt l a n d s tidigaste bebyggelse.
I fyndet av pilspetsen från T j ö r n vill j a g se ä n n u ett tecken, som p e k a r i denna r i k t n i n g .
Z U S A M M E N F A S S U N G
S V E R K E R J A N S O N : E i n e lynghy-Pfeilspitze von Tjörn in Bo- huslän.
Bei einer Durchmusterung dos im Staatl. Hist. Museum in Stockholm aufbewahrten stoinzoitlichen Materials von don westschwodischen Insoln Orust und Tjörn traf Verf. eine sog. Lynghy-Pfeilspitze an, die zuvor keine Beachtung gefunden hat. Sie ist jedoch von bcsonderem Interesse, da der Fundort bei Torskar im Ksp. Stenkyrka auf Tjörn nicht weniger als za. 10 m uber der ältesten Ancylusstrandlinie liegt. Die Höhö ii. d. M.
spridit also dafur, dass wir hier eine Pfeilspitze aus derselben Zeit wie der der dänischen Pfeilspitzen vor uns habon. Im Hinblick auf die um- fangreichen Wohnplatzfunde in Westschweden, die von Gottskär, Sän- darna, Hensbacka und Mjörn, dio zu einer immer weiteren Zuruckver- legung der fnihesten Besiedelung Anlass gegeben habon, lässt die Pfeil- spitze von Tjörn hoffen, dass wir allniählii-h die Spuren einer älteren Besiedelung finden werden, die in kbirerer Weise den Zusammenhang zwischen don älteren Steinzcitkulturcn des Festlandos und der ältesten Besiedelung Westschwedens aufzcigt.
5 Se J. A l i n , Strandlinjens läge i Göteborgstrakten vid slutet av den senglaciala landhöjningen, Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets- samhälles Handlingar, 5 följden, Ser. B, bd 4, nr 2, Göteborg 1934; J. Al i n- N. N i k l a s s o n - I I . T h o m a s s o n , Stonåldersboplatsen på Sändarna vid Götoborg, d:o, 5 följden, Ser. A, bd 3, nr 6, Göteborg 1934 och Å. F r e d - s j ö , Tvenne västsvenska insjöboplatser från stenåldern, GBFFT 1939, 8. 92 ff.
