Bilder av Sapfo

(1)

15 E V A B O R G S T R Ö M

Bilder av Sapfo

Sapfo är västerlandets

mest my tomspunna kvinnliga författare. Många manliga forskare har ägnat lärda mödor

åt att skilja den skrivande Sapfo från den älskande, medan hon för kvinnliga författare varitförmodern

framför andra. Detta hävdar Eva Borgström i sin artikel om bilder av Sapfo.

Sapfo h a r en central plats i v ä s t e r l a n d e t s litteraturhistoria. I n g e n a n n a n kvinnlig författares verk h a r m ö t t en s å d a n u p p - m ä r k s a m h e t och b e u n d r a n som Sapfos och inte m å n g a m a n l i g a författares heller.

D e av Sapfos dikter och d i k t f r a g m e n t som finns b e v a r a d e h a r fascinerat m ä n n i - skor i två och ett halvt å r t u s e n d e och hon vinner s t ä n d i g t n y a g e n e r a t i o n e r läsare.

L e g e n d e r n a o m h e n n e s person h a r långt ifrån fallit i g l ö m s k a , u t a n å t e r b e r ä t t a s och förändras f o r t f a r a n d e . P å o n t — och på gott.

D e t h a r skrivits mycket om Sapfo. M e s t h a r m a n intresserat sig för h e n n e s person, trots att vi k n a p p t vet n å g o n t i n g om henne.

" V i kan hålla m e d om 'lyriker' och 'grekiska' och precisera det s i s t n ä m n d a till fem- h u n d r a t a l e t s Lesbos och det f ö r s t n ä m n d a g r u n d a r vi p å två n ä s t a n i n t a k t a poem och ett antal f r a g m e n t som finns b e v a r a d e . Res- ten är spekulation / . . . / " Så skriver D u d l e y Fitts i förordet till M a r y B a r n a r d s nyöver- s ä t t n i n g av Sapfos poesi till engelska.' Det- ta är i stort sett också det e n d a som de flesta tecknare av Sapfos biografi varit ense o m . Det h a r p å s t å t t s om Sapfo b å d e att hon var p r o s t i t u e r a d och förde ett liderligt leverne och att hon v a r en d y g d i g h e m m a f r u som skrev sina dikter försörjd av sin rike make. M a n h a r m e n a t att hon var prästin- na i Afrodites t j ä n s t och att hon d r e v en sorts skola för a r i s t o k r a t i n s ogifta d ö t t r a r , men det m o t s ä g s av a n d r a skribenter. Den medelålders S a p f o tog livet av sig av olyck-

lig kärlek till den vackre, u n g e f ä r j k a r l e n P h a o n g e n o m att kasta sig utför en hög klippa, h a r somliga p å s t å t t , m e d a n a n d r a låter h e n n e l ä m n a d e t t a liv i sin egen s ä n g och m e d d o t t e r n Cleis vid sin sida. M a n h a r kallat h e n n e lesbisk och a n d r o g y n , asexuell intellektuell och Lesbos egen s c a n d a l b e a u - ty. H o n h a r u p p f a t t a t s som en k ä m p a n d e feminist och som det viktorianska kvinno- idealets ängel.

H u r det egentligen förhöll sig m e d allt d e t t a k o m m e r vi säkerligen aldrig att fa veta. O c h det är kanske inte så mycket att sörja över heller. Sapfos poesi — det lilla som finns b e v a r a t av den — k r ä v e r inga biografiska u p p l y s n i n g a r för att bli förståe- lig och n j u t b a r . O c h m y t e r n a o m h e n n e s person h a r s a m m a s p r ä n g k r a f t v a r e sig de h a r n å g o n p å v i s b a r v e r k l i g h e t s b a k g r u n d eller inte. J a , det kanske r e n t a v är så att det är det o a v s l u t a d e , oförklarade och o k ä n d a som tilltalar oss allra mest.

Olika traditioner

Sapfo h a r fått ge n a m n b å d e till b e g r e p p e t sapfisk vers — den versform hon oftast an- v ä n d e — och till sapfisk eller lesbisk kärlek.

O c k s å ordet lesbisk h a r d e n n a d u b b l a betydelse. Dels b e t e c k n a r det en a n k n y t n i n g till ön Lesbos och dess k u l t u r u n d e r Sapfos tid och dels betyder det homosexuell kärlek- mellan kvinnor. Bilden av den s k r i v a n d e och bilden av den ä l s k a n d e Sapfo lever p å

(2)

så sätt vidare i vårt språk. Men dessa bilder har ingalunda alltid kunnat leva i fredlig samexistens. T v ä r t o m !

De som värnat om den patriarkala kultu- rens förtryckande kvinnobilder har under de senaste å r h u n d r a d e n a inte skytt nagra medel i sina ansträngningar att i n a m n av kärlek till Sapfos poesi slita sönder den bild av Sapfos person som man tyckte sig k u n n a läsa fram i just den poesi man ansåg sig

älska. De har försökt skilja form från inne- håll, den författande från den älskande och känslan från dess uttryck. Målet för dessa lärda mödor har ofta varit att tvätta bort den s k r ä m m a n d e erotiken från Sapfos pas- sionerade kärlekslyrik, så att dikternas full- ä n d a d e skönhet skulle k u n n a n j u t a s i sva- laste anständighet.

Sapfo var kvinna och en av de mest bety- d a n d e författarna i vår litteraturs historia.

Alkaios och Sapfo, detalj från en grekisk vas.

(3)

D e t t a h a r givit styrka och inspiration till de kvinnor som försökt v i n n a tillträde till den manligt litterära institutionen. Sapfo ä r den kvinnligt litterära t r a d i t i o n e n s viktigaste förebild och h e n n e s texter lever vidare i d e kvinnliga författarnas verk.

För kvinnor som levt i kärleksrelationer till kvinnor h a r Sapfos kärlekslyrik betytt mycket. I förtigandets och osynliggöran- dets tider h a r hon gett ord för det som ingen a n n a n v å g a d e eller k u n d e ge ord för. Så länge lesbiska och homosexuella s u b k u l t u - rer h a r f u n n i t s h a r bilden av den lesbiska Sapfo ingått i d e n g e m e n s a m m a k u l t u r e n . D e t ä r om dessa b å d a traditioner — den k v i n n o f ö r t r y c k a n d e / h o m o f o b i s k a och den k r e a t i v a / o c h eller lesbiska — som d e n n a artikel ska h a n d l a . D e n h a n d l a r varken o m Sapfos dikter eller o m Sapfo själv. D e n h a n d l a r o m bilder av Sapfo.

I n n a n j a g går in p å de olika t r a d i t i o n e r n a vill j a g citera den kanske mest k ä n d a av Sapfos dikter. Det kan v a r a b r a att ha den i färskt m i n n e inför m ö t e t m e d d e m å n g a bilderna av h e n n e . Ö v e r s ä t t n i n g e n är gjord av J e s p e r S v e n b r o .

Plötsligt framstår han som en gudars like — just som han ska sätta sig mitt emot dig,

alldeles intill, och jag ser dig viska ömt och förälskat

brista ut i skratt — men i mig slår hjärtat bultande som ville det spränga bröstet;

möter jag din blick en sekund, går rösten genast förlorad,

tungan vägrar lyda, den fina elden går som en signal genom hud och nerver, allting suddas ut för min syn, jag hör hur

öronen susar,

kallsvett bryter fram och en häftig skälvning griper mig till slut när jag känner färgen vika från min kind — jag blir själv med ens en

döendes like.

Patriarkernas bilder

J a g h a r r ä k n a t till inte m i n d r e än fem — sinsemellan oförenliga — förklaringar till varför m a n inte ska läsa Sapfos dikter om passionerad kärlek till kvinnor som ett uttryck för författarens egna känslor. En ge-

17 m e n s a m förutsättning för dessa förklaring- a r är att de egna fördomarna och d e n egna k ö n s r o l l s u p p f a t t n i n g e n förutsätts v a r a eviga och av n a t u r e n givna.2

D e n första av dessa förklaringar går helt enkelt ut p å att Sapfo v a r m a n . Diktjagets å t r å till kvinnor är alltså den m a n l i g e poetens känslor. H a l m s t r å e t i d e n n a teori ä r att " o " i Sapfos n a m n skulle v a r a en m a s k u - linändelse. D e t t a m o t s ä g s dock av allt an- n a t och teorin tycks aldrig h a fått n å g o n större u t b r e d n i n g .

D e n a n d r a teorin h a n d l a r o m att det inte fanns b a r a en u t a n två Sapfo. D e n e n a Sap- fo var en dygdig h e m m a f r u som levde p å Lesbos, var en g u d a b e n å d a d poet och u p p - förde sig så som eftervärlden a n s å g att kvinnliga poeter b o r d e . D e n a n d r a Sapfo levde p å s a m m a plats och vid s a m m a tid som " v å r " Sapfo, m e n h o n v a r k u r t i s a n och levde ett vilt och liderligt liv. O c k s å hon skrev poesi, m e n h e n n e s dikter v a r förstås mycket s ä m r e ä n d e n riktiga Sapfos. Bak- g r u n d e n till d e n n a teori är att det florerade diverse rykten o m Sapfos liv och leverne n å g r a å r h u n d r a d e n efter h e n n e s d ö d . Emil Zilliacus skriver att Sapfo v a r en av d e n satiriska attiska k o m e d i n s favoritgestalter.3

T e o r i n om de två S a p f o säger i och för sig inget o m h u r m a n ska tolka h e n n e s dikter, m e n d e t t a g l ö m d e m a n kanske bort i gläd- j e n över den egna u p p f i n n i n g s r i k e d o m e n .

D e n n a ängel-och-monsterteori tycks dock inte heller h a fått så stor betydelse.4

D e n tredje teorin är den i särklass mest u t b r e d d a i det senaste å r h u n d r a d e t s skri- v a n d e om Sapfo. H e n n e s känslor för sina kvinnliga elever eller v ä n n e r v a r visserligen mycket v a r m a och intensiva, m e d g e r m a n , m e n de v a r inte erotiska. O c h om de var erotiska, så levde hon i alla fall aldrig ut d e m . E n energisk förespråkare för d e t t a synsätt var d e n tyske filologen U l r i c h von W i l a m o w i t z - M o e l l e n d o r f .5 Emil Zilliacus

— en av Sapfos svenska ö v e r s ä t t a r e — v a r en a n n a n .6 Dé h a r m å n g a m e n i n g s b r ö d e r .

" M e n att hon skulle h a varit u t ö v a n d e homosexuell förefaller r e d a n på g r u n d av hennes sociala situation föga troligt", heter det i' Västerlandets litteraturhistoria. " E r o t i k är det, m e n den h a r icke mycket av sexualitet i

(4)

Gustave Moreau (1826-1898), "Sappho"

(5)

sig", fastslås i Bonniers allmänna litte- raturhistoria.0

I sin p r a t s a m m a bok Sappho of Lesbos pre- s e n t e r a r A r t h u r Weigall en f j ä r d e teori.

D e n går ut p å att S a p f o i brist p å l ä m p l i g a m a n l i g a älskare en tid av sitt liv ä g n a d e sig åt erotisk kärlek till d e t e g n a könet. Lesbos b e f a n n sig i krig, säger Weigall, och de u n g a m ä n n e n u p p e h ö l l sig för d e t m e s t a vid fron- ten. Av kriget blev d e också så r å b a r k a d e och ohyfsade att S a p f o inte k u n d e se sin d r ö m p r i n s i n å g o n av d e m , även o m hon alltid sökte h o n o m . I f e m t i o å r s å l d e r n — ä l d r e ä n så a n s e r inte Weigall att passione- rat ä l s k a n d e k v i n n o r kan v a r a — d r a b b a d e s hon av en f ö r t ä r a n d e lidelse för den vackre ynglingen P h a o n . E n tid v a r h a n s m i c k r a d av den b e r ö m d a p o e t e n s u p p v a k t n i n g , m e n h a n t r ö t t n a d e g a n s k a s n a r t . Sviken av sitt livs stora kärlek tog d å S a p f o sitt eget liv, skriver Weigall. D e n n a i - b r i s t - p å - b ä t t r e teori e r k ä n n e r visserligen att Sapfo kanske h a d e sexuella relationer till kvinnor, m e n f r a m h å l l e r att " n a t u r e n " — den heterosex- uella kärleken — till sist tog ut sin rätt.9

D e n femte och y n g s t a av dessa teorier h ä m t a r sina verktyg f r å n en m e r raffinerad textsyn och d e n är d e s s u t o m u t a r b e t a d av en kvinna. J u d i t h P H å l l e t skiljer i en artikel i Signs mellan d i k t j a g e t s känslor och privat- personen Sapfos. H å l l e t m e n a r att det lesbiska motivet i Sapfos dikter h a r en institutionell erotisk f u n k t i o n och att de inte alls behöver h a n å g o n b a k g r u n d i poetens egna upplevelser. D e t finns inga passager i Sap- fos d i k t n i n g som b i n d e r h e n n e till lesbisk kärlek, m e n det finns ett och a n n a t som a n t y d e r m o t s a t s e n , tycker Hållet, bl a om- n ä m n a n d e t av d o t t e r n Cleis.1 0 I likhet m e d de tidigare t e o r i m a k a r n a a n v ä n d e r H å l l e t Sapfos dikt för att u t t a l a sig o m Sapfos person n ä r det p a s s a r h e n n e s syften, s a m t i d i g t som h e n n e s viktigaste p o ä n g är att m a n m å s t e skilja m e l l a n d i k t j a g och författarjag.

E v a Stehle Stigers skriver i s a m m a n u m - m e r av Signs att syftet m e d Hållets artikel ä r att b e k ä m p a d e n u t b r e d d a u p p f a t t n i n g e n o m att S a p f o v a r lesbisk.1' Hållets j ä m f ö r e l - se mellan S a p f o och den u n g e f ä r s a m t i d a A l k m a n skulle bevisa att b å d a s dikt v a r uttryck för en kollektiv röst och h a d e en

19 institutionell rituell f u n k t i o n . Stigers m e n a r att en s å d a n j ä m f ö r e l s e i stället kan a n v ä n - das för att visa m o t s a t s e n . L ä s e r m a n S a p - fos dikter m e d A l k m a n s dikter som inter- texter, f r a m s t å r det kvinnospecifika i S a p - fos bildspråk och poetiska världsbild mycket tydligt, skriver Stigers. O c h o m Sapfos samtid ogillade och förbjöd kärlek mellan kvinnor, skulle den aldrig h a a c c e p t e r a t h e n n e s lyrik, fortsätter Stigers. O m d e n d ä r e m o t accepterade lesbisk kärlek — varför kan m a n d å inte t ä n k a sig att den k v i n n a som n a k n a s t och v a r m a s t av alla besjungit dessa känslor också själv h a r k ä n t och levt ut d e m ?

Pornografer och moralister

Det finns ytterligare två bilder av S a p f o som kan förtjäna att n ä m n a s i d e t t a s a m - m a n h a n g . B å d a t a r Sapfos h o m o s e x u a l i t e t för självklar, m e n d e n ä g n a r sig istället åt att pornografiskt e x p l o a t e r a d e n eller m o r a - liserande förfasa sig över d e n .

1895 kom Pierre L o u y s volym Les Chan- sons de Bilitis ut. D e p å s t o d s v a r a översätt- n i n g a r av nyligen f u n n a grekiska p o e m , m e n bestod av en r a d tämligen pornografis- ka aktstycken. M i l j ö n v a r Lesbos, Sapfo förekom i persongalleriet och det hela v a r alltså k o m p o n e r a t av L o u y s själv. D e t v a r för att b e k ä m p a h o n o m d e n l ä r d e filologen W i l a m o w i t z s e d a n skulle g r i p a sitt svärd.

M e n det var säkerligen l ä t t a r e sagt ä n gjort.

Bland p o r n o g r a f e r n a f a n n s n ä m l i g e n också s å d a n a storheter s o m C h a r l e s B a u d e l a i r e , Algernon C h a r l e s S w i n b u r n e och A l p h o n s e D a u d e t .1 2 M e n det h a r förstås f u n n i t s — och finns — en l å n g r a d m i n d r e k ä n d a litte- ratörer som e x p l o a t e r a r bilden av S a p f o i pornografiskt syfte.

Det sista av dessa förhållningssätt — det m o r a l i s e r a n d e — får h ä r r e p r e s e n t e r a s av H e n r i k Schiick. I Allmän litteraturhistoria 1 skriver h a n :

"Men vi moderna människor hava svårt att fullt förstå hennes personlighet, denna för oss endast teoretiskt fattbara förening av naturbarnets na- ivitet och den högsta själskultur. / . . . / Vid sen- sualismen klibbar för oss alltid en bismak av synd, under det att den för Sappho var ett ut-

(6)

tryck for ett sunt, humant naturliv, som hon ej blygdes att yppa."1 3

Schiick är u p p e n b a r t fascinerad av b å d e Sapfos dikt och det " s u n d a h u m a n a n a t u r - liv" h a n tycker att d e ger uttryck for, m e n h a n kan inte låta bli att p å p e k a att de rim- m a r mycket illa m e d d e v ä r d e r i n g a r som ä r h a n s och h a n s egen samtids.

Det finns en p a r a d o x a l ö v e r e n s s t ä m m e l - se mellan de h o m o f o b i s k a p a t r i a r k e r n a och p o r n o g r a f e r n a — alla är de besatta av det lesbiska kärleksmotivet i Sapfos diktning.

W i l a m o w i t z a n s t r ä n g n i n g a r att r ä d d a bilden av Sapfo bort från alla kroppsliga lustar och l a s t b a r h e t e r ä r i en m e n i n g lika perver- sa som d e aktstycken av Pierre Louys h a n sa sig vilja b e k ä m p a .

D e n ensidigt biografiska forskningen om Sapfo h a r u n d e r de senaste d e c e n n i e r n a fatt ge vika för en m e r textcentrerad forskning;

m y t e r n a h a r fatt ge plats för dikterna. Att också d e t t a a r b e t s s ä t t kan a n v ä n d a s för att försöka visa att vår tids fördomar ä r eviga kan vi se i J u d i t h P Hållets artikel. M e n det kan också a n v ä n d a s för att visa texternas konstnärliga m å n g f a l d , för att visa oss nya meningsmöjligheter och för att visa texternas samspel m e d a n d r a skönlitterära texter. Ett mycket fint exempel p å d e t t a är J e s p e r Svenbros uppslagsrika artikel " K ä r -

lekens s t r a t e g i " .1 4 Svenbro läser d ä r b l a n d a n n a t Sapfos h y m n till Afrodite med h j ä l p av Iliadens femte sång, den mest krigiska i hela diktverket.1 5 H a n visar h u r Sapfos dikt

— trots den mycket m a s k u l i n a modellen — inte låter en e n d a m a n slippa in i diktens universum och att kärleken görs till kvinnornas egen d o m ä n . H a n visar också h u r Sapfo i a n d r a f r a g m e n t o m v a n d l a r en m a n - lig poetisk världsbild och ett manligt bild- språk till ett kvinnligt.

T o b i a s Berggren kallar i sin artikel " N å - gra t a n k a r kring ett f r a g m e n t av S a p f o " — d ä r han för övrigt vill se Sapfo som en vår- d a r e av ett arv från ett m a t r i a r k a l t s a m h ä l l e

— de homofobiska p a t r i a r k e r n a s projekt för

" l a r v i g t " .1 6 O c h det kan h a n j u ha rätt i.

M e n som å s k å d n i n g s e x e m p e l på h u r den viktorianska kvinnobilden h a r p r å n g l a t s ut och smetats över v ä s t e r l a n d e t s k u l t u r a r v s a k n a r sapfoforskningen motstycke.

Kvinnornas Sapfo

Hittills h a r det mest h a n d l a t o m v r å n g b i l - der, n a r r b i l d e r och förtrycksbilder av S a p - fo, o m bilder som h a r k o n s t r u e r a t s för att hålla den kvinnliga sexualiteten och d e n kvinnliga kreativiteten p å a v s t å n d . M o n i - q u e Wittig och S a n d e Zeig s a m m a n f a t t a d e och m a r k e r a d e sitt a v s t å n d s t a g a n d e från d e n n a fallocentriska tradition g e n o m att i Brouillonpour un dictionnaire des amantes l ä m n a den sida som ä g n a d e s S a p f o helt t o m .1 7

M e n det finns också a n d r a bilder av Sap- fo — de kvinnliga k o n s t n ä r e r n a s och d e lesbiska k v i n n o r n a s bilder. I b l a n d h a r dessa bilder s a m m a n f a l l i t , m e n a n d r a g å n g e r h a r de varit helt oförenliga.

A t t u n d e r s ö k a Sapfos betydelse för d e kvinnliga författarna k o m m e r kanske att frilägga d e s a m m a n h å l l a n d e t r å d a r n a i en kvinnligt litterär t r a d i t i o n . D e t m e s t a av den forskningen å t e r s t å r emellertid att utfö- ra — h ä r kan j a g d ä r f ö r b a r a göra n å g r a s l u m p m ä s s i g t v a l d a nedslag.

I sin mycket s p ä n n a n d e artikel " S a p p h i - stries" i n t r o d u c e r a r S u s a n G u b a r d e t t a synsätt. Sapfos poesi och bilden av h e n n e s person h a r alltid förföljt de kvinnliga förfat- t a r n a , m e n a r S u s a n G u b a r , och alldeles särskilt d å m o d e r n i s t e r n a .1 8 Elizabeth Bar- rett Browning, C h r i s t i n a Rossetti, R e n é e Vivien, H i l d a Doolittle, V i r g i n i a Woolf, E d i t h Sitwell, Willa C a t h e r , Colette, K a r e n Blixen, M a r g u e r i t e Y o u r c e n a r , Sylvia Plath för att b a r a ta n å g r a n a m n u r m ä n g - den — alla läste d e Sapfos dikter, inspirera- des av d e m och o m s a t t e det lästa i sina e g n a texter. Naturligtvis läste också d e m a n l i g a författarna Sapfos texter, m e n det är en a n n a n och a n n o r l u n d a historia:

För den kvinnliga poeten som upplever sig vara otillräcklig eller otillräckligt närd av ett icke existerande eller förvanskat kvinnligt litterärt arv, för den lesbiska poeten som förgäves söker en lesbisk poetisk tradition, är Sapfo en mycket speciell föregångare.19

Av Sapfos en g å n g g a n s k a o m f a t t a n d e pro- d u k t i o n finns b a r a ett a n t a l längre eller kor- tare f r a g m e n t b e v a r a d e . M e n j u s t d e t t a f r a g m e n t a r i s k a , o a v s l u t a d e h a r gjort det möjligt för d e kvinnliga författarna att skri-

(7)

Theodore Chasseriau (1819—1856), Sappho, två skisser, 1848.

va v i d a r e p å h e n n e s texter, att skriva in d e m i en kvinnlig modernistisk " t r a d i t i o n " , att skriva " s o m " eller " f ö r " eller " t i l l "

Sapfo.

H a r o l d Bloom h a r m y n t a t b e g r e p p e t

" a n x i e t y of i n f l u e n c e " .2 0 D e t h a n d l a r o m att m a n l i g a f ö r f a t t a r e ofta h a r h a f t ett mycket s t a r k t b e h o v av att profilera sig g e n t e m o t tidigare m a n l i g a författare, att m a r k e r a sin s j ä l v s t ä n d i g h e t i förhållande till den litterära t r a d i t i o n e n . Det ä r ett slags författargenerationernas oidipuskomplex.

Susan G u b a r m e n a r att " a n x i e t y of influence" s a k n a r relevans för d e kvinnliga förfat- tare hon a r b e t a r m e d i " S a p p h i s t r i e s " — Renée Vivien och H i l d a Doolittle — helt enkelt för att d e n klassiska föregångaren Sapfo p a r a d o x a l t n o g b e h ö v e r en n u t i d a s a m a r b e t s p a r t n e r :

Det som Sandra Gilbert skulle kalla en "fantasi- föregångare" och jag skulle kalla ett "fantastiskt samarbete" kan både avhjälpa rädslan för för- fattarskap och sammanlänka två kvinnliga poeter till en inspirerande litterär historia som de kan skapa i sin egen fantasi.21

Det fantastiska s a m a r b e t e som R e n é e Vi- vien och H i l d a Doolittle utförde tillsam-

21 m a n s m e d S a p f o g e n o m att å t e r s k a p a hennes poesi h a r också s a m b a n d m e d d e n mo- tivkrets Sapfo skildrade — den erotiserade kvinnovärlden. F ö r b å d e Vivien och Doolittle v a r relationer mellan kvinnor viktiga, i liv som i dikt. G e n o m att k n y t a a n till d e n n a klassiker och införliva h e n n e i en kvinnligt litterär tradition k u n d e m o d e r n i s - t e r n a också mytologisera ett kvinnligt litte- r ä r t språk, m e n a r S u s a n G u b a r . O c h ge- n o m att n ä r m a sig Sapfos poetiska univer- s u m k u n d e Renée Vivien och H i l d a Doolittle s p r ä n g a d ö r r a r n a till d e alltför s m å r u m d ä r t r a d i t i o n e n försökt hålla d e kvinnliga f ö r f a t t a r n a fängslade. S a p f o h a r r e p r e s e n t e r a t den kroppsliga och själsliga friheten. H e n n e s poesi h a r ö p p n a t sig för en litteratur b o r t o m d e n p a t r i a r k a l a hetero- sexistiska k u l t u r e n s b e g r ä n s n i n g a r . Följan- de exempel ä r h ä m t a t f r å n R e n é e Viviens dikt " I n v o c a t i o n " .2 2

O perfume of Paphos! Oh Poet! Oh Priestess!

Teach us the secret of divine sorrow, Teach us longing, the relentless embrace Where pleasure weeps, faded among the flowers!

Oh languors of Lesbos! Charm of Mytilene!

Teach us the golden verse stifled only by death, With your harmonious breath

Inspire us, Sappho!

Två svenska exempel...

De svenska exempel p å kvinnliga författa- res bilder av Sapfo som ska p r e s e n t e r a s h ä r h a r j a g h ä m t a t f r å n betydligt ä l d r e litterära perioder än S u s a n G u b a r gjorde i " S a p p h i - stries". J a g h a r inte lyckats ta r e d a p å o m dessa författare över h u v u d taget h a d e läst Sapfos dikter och än m i n d r e i vilket skick f r a g m e n t e n i så fall b e f a n n sig. M y t e r n a o m Sapfo — å t m i n s t o n e en av d e m — k ä n d e de dock till.

D e t första exemplet h i t t a r j a g i H e d v i g C h a r l o t t a N o r d e n f l y c h t s " F r u e n t i m r e t s försvar, e m o t J . J . R o u s s e a u m e d b o r g a r e i G e n e v e " , skrivet 1761.2 3

Rousseau h a d e p å s t å t t att kvinnor visserligen k u n d e skriva i m i n d r e k r ä v a n d e gen- rer d ä r s m a k , en del beläsenhet och ett energiskt a r b e t e k u n d e g a r a n t e r a f r a m g å n g .

(8)

M e n den s k a p a n d e elden, geniet och den o m s k a k a n d e poetiska kraften k u n d e b a r a finnas hos m ä n . K v i n n o r v a r av sin n a t u r d ö m d a att förbli epigoner - e n d a s t m ä n k u n d e s k a p a i ordets egentliga m e n i n g . I n t e ens kärlekspassionen v a r k v i n n o r n a mäkti- ga att hysa. R o u s s e a u k u n d e dock se ett u n d a n t a g f r å n dessa regler — Sapfo.

K v i n n o k ö n e t h a r b å d e placerats p å piedestal och t r a m p a t s ner i s m u t s e n " d o c k alltid s a m m a n s t ä m t i ett så h å r t beslut att s t ä n g a det från ljus och höga sysslor u t " , skriver Nordenflycht. M e n k v i n n a n "föds m e d vett och drift, m e d känslor och begär, och Q u i n n a n liksom M a n fullkomlig m e n s k j a ä r " .

För att bevisa att Rousseau h a r fel pre- senterar N o r d e n f l y c h t en lång r a d kvinnor som h a r k ä m p a t i n o m samhällets olika om- r å d e n — familjens, kärlekens, politikens, krigets och de vittra konsternas. Det första n a m n e t i d e n n a kavalkad ä r Sapfo. " D i n Sapho, den d u först från Q u i n n o r väljer ut, af kärlek v å g a r sielf p å lifvet göra slut".

Nordenflycht avser h ä r förmodligen m y t e n om P h a o n .2 4 M e n N o r d e n f l y c h t b e m ö t e r alltså inte Rousseaus p å s t å e n d e n om att kvinnan s a k n a r såväl kärlekens som kreati- vitetens eld g e n o m att a n v ä n d a bilden av Sapfo p å det sätt som S u s a n G u b a r skisse- r a d e — möjligen för att Rousseau r e d a n u t n ä m n t Sapfo till ett u n d a n t a g , m e r troligt för att de texter som skulle h a k u n n a t ge d e n n a bild var så förvanskade p å N o r d e n - flychts tid eller kanske för att d e n n a bild var allt för vågad för sin tid.

O c k s å E u p h r o s y n e — en p s e u d o n y m för J u l i a C h r i s t i n a N y b e r g — a n v ä n d e r bilden av Sapfo i sin diktning. I " S a p p h o s k l a g a n "

m å l a r hon u p p bilden av h u r Sapfo, d å hon fått reda p å att ynglingen P h a o n gift sig m e d en a n n a n , inte längre o r k a r leva. V å - gorna sjunger: " K o m ! D u står j u vid ditt eget lik? F r å n Leukas' b r a n t a klippa blott ett språng, och ljuft vi vagga dig, d u trötta barn, till r o " . H ä r finns ingenting av den g u d a b e n å d a d e poeten kvar. " M i n n e s s å n g öfver H e d v . C h . N o r d e n f l y c h t " fortsätter på s a m m a t e m a . O c k s å Nordenflycht blev övergiven av sin u n g e älskare, m e n a r E u p h - rosyne, också hon gav u p p sitt författarskap

och sitt liv av sorg, " f ö r vekt v a r lyrans ljud mot s m ä r t a n s r ö s t " .2 5 A t t b å d e S a p f o och N o r d e n f l y c h t var författare f r a m g å r visserligen, m e n det ä r de olyckligt ä l s k a n d e som apostroferas. " O , S a p p h o ! se'n j a g delt ditt hjertas öden, lik dig, j a g slet m i n plågas b a n d i d ö d e n . " Steget till S u s a n G u b a r s fria, kreativa, k v i n n o i d e n t i f i e r a d e S a p f o är långt.

... och ett tredje

Det tredje exemplet p å svenska kvinnliga författares bilder av S a p f o j a g vill ta u p p h ä r är mycket y n g r e ä n de två a n d r a . Elisa- bet H e r m o d s s o n skrev sin " T i l l S a p p h o "

p å Lesbos 1982 och d e n trycktes i Kvinnor och skapande, en antologi tillägnad Karin West- man Berg,26 Elisabet H e r m o d s s o n s dikt t a r inga o m v ä g a r över n å g r a l ä r d a u t l ä g g n i n g - ar eller m y t e r o m Sapfo, d e n h a n d l a r inte om Sapfo som E u p h r o s y n e s dikt gjorde, d e n är skriven till S a p f o och gestaltar ett möte.

och medan jag håller andan rör din själ vid min

vid dessa vatten en vindils lätta viskning nära

de djup där klagan fann sin ton

sorgen sitt störtande ljus från vita klippor

och allt vad kärleken besjöng den ljuvaste berusning som några läppar smakat och medan jag håller andan rör din ande min

så lätt som denna vindils krusning av ett vatten nära vårt urprungs flöde och når mig din viskning till gudinnan ur djup där klagan fann sin bild

glädjen sin mörknande ton från brutna stränder och allt vad lidelsen förteg:

det tyngsta svek

som några längtande förenat

De lesbiska kvinnornas Sapfo För de lesbiska k v i n n o r n a h a r Sapfo — å t m i n s t o n e sen slutet av 1800-talet — varit

(9)

en av de viktigaste förebilderna. För d e m h a r h o n inte b a r a varit en u n d e r b a r klassisk poet, u t a n också d e n första k v i n n a som skrev o m kärlek mellan kvinnor, d e t t a feno- m e n som k u l t u r h i s t o r i e n i övrigt tigit så energiskt o m . A t t r e d o g ö r a för sapfobildens skiftningar i olika lesbiska kretsar och kot- terier låter sig inte g ö r a — n ä s t a n all forskning p å o m r å d e t å t e r s t å r att utföra.

M i t t exempel h a r j a g hittat i D j u n a Bar- nes mycket m ä r k l i g a lilla bok Ladies Alma- nack som k o m ut a n o n y m t i en liten privat u p p l a g a 1928. D e t b r u k a r sägas att boken

— p å sitt mycket s ä r e g n a sätt — skildrar Natalie Clifford B a r n e y s salong i Paris, d e n n a salong som Lillian F a d e r m a n kallar

" L e s b o s i P a r i s " .2 7 H ä r umgicks b å d e m a n - liga och kvinnliga k o n s t n ä r e r och författa- re. H ä r f a n n s R e n é e Vivien och Colette och här f a n n s Sylvia Beach, som j u a n n a r s mest b r u k a r o m n ä m n a s i s a m b a n d m e d J a m e s J o y c e . G e r t r u d e Stein och Alice B T o k l a s tittade in ibland och det g j o r d e också d e n excentriska D a m e E d i t h Sitwell. U n a T r o u b r i d g e och Radclyffe H a l l f a n n s h ä r — Hall h a r förresten skrivit ett n i d p o r t r ä t t av

23 Natalie Barney och h e n n e s salong i r o m a -

nen The Well of Loneliness.28 V i t a Sackville W e s t g ä s t a d e B a r n e y s salong ibland och det påstås att också Virginia Woolf syntes d ä r n å g o n g å n g . D e n passage ur Ladies Al- manack som citeras h ä r kan väl inte direkt kallas för en bild av S a p f o — hon ingår nämligen i ett recept för h u r en ä l s k a n d e kvinna ska k u n n a hålla sin älskade kvar hos sig. L ä n g r e än så f r å n d e n g a m l e W i l a m o - witz sapfobild är det nog svårt att k o m m a , m e n a v s t å n d e t i tid mellan W i l a m o w i t z sapfobild och D j u n a B a r n e s är b a r a ett p a r decennier.

So take the first Hair from your Head, and boil it with Mare's milk and wrap in a Napkin and bring the Goat inside out, then till the old Mother of six pans of her Earth, and next to the fur-side, lay the Nap to the Horns' end, and thereover cast a peep of No-Doubting-Sappho, blinked from the Stews of Secret Greek Broth, and some Rennet of Lesbos to force a get-up in the near Resurrection, and put on a Horseshoe to ride Luck's Mare at a Gallop a trot, and when the Mass bubbles and at the River's lip quivers, call it dear Cyprian, and take her under your Wing on the warm side, and but her no buts!

O r would you less Trouble?

Away Girl!

U n d e r 70- och 80-talen h a r intresset för d e n lesbiska Sapfo ökat l a v i n a r t a t . H o n före- k o m m e r i böcker, artiklar, s k ö n l i t t e r a t u r och filmer som h a n d l a r o m kvinnors kärlek till kvinnor. H o n ä r en av den nya lesbiska rörelsens s t a r k a s t e symboler. A b o t t Sidneys och B a r b a r a Loves bok o m lesbisk frigörelse h a r fatt n a m n e t Sappho Was a Right-On Woman. P a t Califia h a r skrivit en bok som heter Sapphistry: A Book of Lesbian Sexuality och B a r b a r a H a m m e r h a r gjort en film hon kallar Sappho.i0 Sapfo och h e n n e s h e m ö Lesbos h a r fått ge n a m n till teaterg- r u p p e r , barer, s t u d i e g r u p p e r och kvinno- g r u p p e r av alla de slag r u n t o m i v ä r l d e n . Bilden av Sapfo — den kvinnoidentifierade k v i n n o ä l s k a n d e S a p f o — h a r nog aldrig haft så stor betydelse för så m å n g a som j u s t nu.

De l ä r d a m ö d o r n a s m ä n försökte avlägsna den farliga erotiken från bilden av S a p f o — de lesbiska k v i n n o r n a gör t v ä r t o m . Renée Sintenis, "Sappho"

(10)

Slutord

Att u n d e r s ö k a h u r Sapfos texter och bilden av h e n n e s person h a r v a n d r a t g e n o m de kvinnliga f ö r f a t t a r n a s verk, kan h j ä l p a oss att se det nätverk mellan d e kvinnliga för- f a t t a r n a s texter som skulle k u n n a kallas en kvinnligt litterär tradition.

A t t ta r e d a p å h u r bilden av Sapfo h a r f u n g e r a t som de lesbiska k v i n n o r n a s före- bild och symbol u n d e r å t m i n s t o n e de sista h u n d r a åren, k o m m e r att leda till viktiga k u n s k a p e r o m de lesbiska k v i n n o r n a s hittills så osynliga historia.

G r u n d l ä g g a n d e för en s å d a n forskning m å s t e v a r a att ta r e d a på i vilket skick Sap- fos texter funnits tillgängliga p å olika språk vid olika tider. Det finns all a n l e d n i n g att m i s s t ä n k a att de ofta förvanskats.

Slutligen kan j a g inte låta bli att kom- m e n t e r a p a t r i a r k e r n a s sapfobild: M a n m å s t e nog v a r a mycket, mycket lärd för att v å g a försöket att pressa författaren till de f r a g m e n t av s v i n d l a n d e skönhet och inten- sitet som ä r Sapfos litterära k v a r l å t e n s k a p , in i den viktorianska kvinnobildens k v ä v a n - de t r å n g a r a m a r . O c h f r a m f ö r allt bör m a n nog aldrig h a älskat.

N O T E R

1 Sappho, a new translation by Mary Barnard, Uni- versity of California Press, 1958. Se Dudley Fitts förord.

2 Den litteraturgenomgång som presenteras här gör inga anspråk på att vara vare sig kronologisk eller fullständig. Några av de viktigaste arbetena från de senaste decen- nierna behandlas inte alls. Se t ex Richard Jenkyns Three Classical Poets, Sappho, Catullus and juvenal, Duckworth 1982, C M Bowra Greek Lyric Poetry: from Alcman to Simonides, Oxford 1936, D L Page Sappho andAlcaus: An Introduction to the Study ofAncient Lesbian Poetry, Oxford 1955, och Edith Moras stora arbete Sappho, histoire du 'un poéte et traduction intégrale de Voeuvre, Paris 1965.

3 Se Emil Zilliacus Grekisk lyrik, Helsingfors 1911.

4 Frz W Richter förespråkar denna teori i Sappho undErinna, Leipzig 1833. Argumente- rar mot den gör bl a Arthur Weigall i Sappho of Lesbos: Her Life and'Times, Thornton But- terworth, 1932 och Richard Jenkyns i Three Classical Poets, Sappho, Catullus and juvenal.

5 Se Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff Sappho und Simonides: Untersuchungen iiber griechische Lyriker, Berlin 1913.

6 Emil Zilliacus Grekisk lyrik.

7 Se Västerlandets litteraturhistoria 1, red Lennart Breitholz, Uppsala 1963, sidan 57.

8 Bonniers allmänna litteraturhistoria: Israel, Hel- las, Rom, Stockholm 1959, sid 124.

9 Se Arthur Weigalls Sappho of Lesbos.

10 Se Judith P Hållet "Sappho and Her Social Context: Sense and Sensuality", Signs Vol 4 nr 3 1979, sidorna 4 4 7 - 4 6 4 .

11 Eva Stehle Stigers "Romantic Sensuality, Poetic Sense: A Response to Hållet on Sapp- ho", Signs Vol 4 nr 3 1979, sid 4 6 5 - 4 7 7 . 12 Charles Baudelaire Les Fleurs du Mal, 1857,

hade ursprungligen titeln " Les Les- biennes". Se också Alphonse Daudet Sappho, 1884, och Algernon Charles Swinburne Po- ems and Ballads-Sapphics, 1866. Översikter över denna litteratur finns bl a i Mario Praz The Romantic Agony eng övers, London, New York, Toronto, 1951 och Lilian Faderman Surpassing the Love of Men, William Morrow,

1981.

13 Henrik Schuck Allmän litteraturhistoria 1, Stockholm 1919.

14 Jesper Svenbro "Kärlekens strategi, Kriget som modell för den sapfiska kärleken", Bon- niers Litterära Magasin nr 6 1981 sid 351 — 359.

15 Homeros Sången om Ilion t ex i Forums pock- etutgåva 1972, sid 8 1 - 1 0 4 .

16 Tobias Berggren "Några tankar kring ett fragment av Sapfo" Författarnas litteraturhis- toria, De utländska författarna 1. Författarför- laget 1980, sid 5 1 - 7 3 .

17 Monique Wittig och Sande Zeig Brouillon pour un dictionnaire des amantes, Grasset 1976.

18 Susan Gubar "Sapphistries" i Signs vol 10 nr 1 1984, sid 4 3 - 6 2 .

19 Susan Gubar "Sapphistries" sid 46 (min övers).

20 Harold Bloom The Anxiety of Influence, Oxford University Press, 1973.

21 Susan Gubar "Sapphistries" sid 47 (min övers).

22 Också Susan Gubar återger detta citat som är hämtat från The Muse of the Violets, en samling dikter av Renée Vivien översatta till engelska av Margaret Porter och Catharine

(11)

Kroger, T h e Naiad Press, 1977, sidan 59.

23 Hedvig Charlotta Nordenflycht "Fruentim- rets försvar, e m o t j . J . Rousseau medborga- re i Geneve" Samlade skrifter, femte häftet, red Hilma Borelius, Albert Bonniers förlag, 1929, sid 4 6 - 8 0 . 1 sin bok Fredrika Bremeroch den borgerliga romanens födelse, Stockholm,

1981, har Birgitta Holm redan varit inne på detta.

24 Det tror för övrigt också Hilma Borelius. Se hennes kommentarer i Hedvig Charlotta Nordenflycht Samlade skrifter...

25 Euphrosyne, pseudonym för Julia Christina Nyberg, Samlade dikter 1—2, Örebro

1831-32.

26 Kvinnor och skapande, en antologi om litteratur och konst tillägnad Karin Westman Berg, Författar- förlaget, 1983, sidan 97.

27 Se Lillian Fadermans bok Surpassing the Love of Men.

28 Radclyffe Hall The Well of Loneliness, Paris, 1929.

29 Citatet j a g återger här är hämtat från en senare upplaga av Ladies Almanack utgiven på Harper & Row, 1972, sidorna 71 — 72.

30 Barbara H a m m e r Sappho (30 min 16 mm) distr Canadian Filmmaker's Distribution Centre, Sidney Abbot och Barbara Love Sappho Was a Right-On Woman, Stein and Dag, 1978, Pat Califia Sapphistry: A Book of Lesbian Sexuality, Naiad Press, 1980. Listan kan göras mycket, mycket längre — detta är bara ett slumpmässigt urval.

S U M M A R Y Images of Sappho

Sappho's poetry has fascinated people for over two thousand years, and she is one of the most

25 mythologized writers in our cultural tradition.

Research on Sappho has been almost exclusive- ly biographical, despite the fact that we know next to nothing about her other than that which can be gleaned from the fragments of poetry that have been preserved.

Male researchers have tried to separate the picture of Sappho the writer from that of Sap- pho the lover. This artide presents and discus- ses five different explanations why one should not interpret Sappho's poems about passionate love for women as expressions of her own feel- ings. T h e patriarchal homophobic research tradition on Sappho is seen as an illustrative example of how the Victorian female image has suffused our whole cultural tradition.

Above and beyond all others Sappho has stood as the alma mäter of women writers. T o investigate how Sappho's texts and the image of her as a person can be traced in women writers' work can perhaps help us to perceive that net- work which can be called a female literary tradition. In this connection the writers Hedvig Charlotta Nordenflycht, Julia Christina Nyberg and Elisabet Hermodsson are considered.

Sappho has also been perhaps the most important prototype for lesbian women. T o investigate how the picture of Sappho has become lesbian women's prototype and symbol — at least for the last hundred years — can lead to important information concerning the hitherto invisible history of lesbian women.

Eva Borgström

Kvinnovetenskaplig tidskrift Nordenskiöldsgatan 16 413 09 Göteborg Sweden

(12)

Praxiteles, "Afrodite", Vatikanmuséet i Rom

(13)

27

S A P F O

K o n s t r i k t s k r u d a d e , eviga Afrodite,

m å n g f ö r s l a g n a d o t t e r till Zeus, j a g ber dig;

låt mig inte kuvas av kval och plågor,

d u som h a r m a k t e n ; kom i stället hit som d u en g å n g g j o r d e

n ä r j a g r o p a t till dig i Qärran och d u lydde; strax b e g a v d u dig f r å n din F a d e r s

boning, den gyllne v a g n e n förspänd, s p ä n n e t av v a c k r a s p a r v a r d r o g dig v i n a n d e i ett sus av vingslag m o t d e n s v a r t a j o r d e n från himmelsljuset

ned g e n o m r y m d e n för att s n a r t ta m a r k ; och d u f r å g a r lekfullt

— leendet kring m u n n e n är överjordiskt — vad det är som fattas m i g n u igen och

varför j a g r o p a r , vilken önskan j a g i m i n vilda l ä n g t a n vill se uppfylld: " V e m ä r det nu j a g m å s t e övertala? V e m är det nu vars tystnad

p l å g a r dig, Sapfo?

H o n som flyr dig n u k o m m e r snart att följa, hon som v ä g r a r n u k o m m e r själv att vilja hon som inte älskar ska älska, o m hon

vill eller i n t e . "

H j ä l p m i g också n u och befria h j ä r t a t från dess sorger, låt det j a g länge å t r å t t äntligen bli verklighet, och bli själv m i n

syster i striden!

Översättning: Jesper Svenbro