Kandidatuppsats
Psykologi inriktning idrott och motion 180 hp
Manliga ishockeyspelares upplevelser av lagsammanhållning
En kvalitativ studie om lagsammanhållning och dess påverkan på idrottslig prestation
Psykologi inriktning idrott och motion (61-90) 15 hp
Halmstad 2021-02-06
Vega Carlberg och Ludvig Nilsson
Carlberg, V., & Nilsson, L. (2021). Male ice hockey players' experiences of team cohesion – A qualitative study on team cohesion and its impact on athletic performance. Sport and exercise psychology, 61-90 ECTS. School of Health and Welfare: Halmstad University.
Abstract
The purpose of the study was to investigate what experiences team members within a male ice hockey team have about cohesion, as well as what factors are perceived to be important for social cohesion and task-oriented cohesion. The purpose of the study was also to gain an in- depth knowledge of how the team's perceived cohesion affects athletic performance. The study's theoretical framework is based on a conceptual model of team cohesion in sports teams, which is a model that explains social and task-oriented team cohesion as well as the two main groups; group integration and the individual's attraction to the group. To investigate the purpose of the study, the authors of this study used semi-structured interviews as a
method. Eight people participated in the study and were interviewed through an interview guide which was inspired by the measuring instrument Group Environment Questionnaire.
The participants of the study were between 20-28 years old. The collected material was analyzed through a thematic analysis. The results of the study show that male athletes experience cohesion as a central part of a sports team and believe that there is a connection between team cohesion and performance. The participants of the study paid particular attention to social cohesion as a successful factor linked to performance. The conclusion is that cohesion as a whole is a central factor for a functioning and successful sports team.
Keywords: cohesion, performance, Group Environment Questionnaire, team sports
Carlberg, V., & Nilsson, L. (2021). Manliga ishockeyspelares upplevelser av lagsammanhållning – En kvalitativ studie om lagsammanhållning och dess påverkan på idrottslig prestation. Psykologi
inriktning idrott och motion 61-90hp. Akademi för Hälsa och Välfärd: Högskolan i Halmstad.
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser lagmedlemmar inom ett manligt ishockeylag har kring sammanhållning, samt vilka faktorer som upplevs vara betydande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning. Syftet med studien var även att få en fördjupad kunskap kring hur lagets upplevda sammanhållning påverkar den
idrottsliga prestationen. Studiens teoretiska ramverk baseras på en begreppsmodell över lagsammanhållning i idrottslag, vilket är en modell som förklarar social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning samt de två huvudgrupperna; gruppintegration och individens attraktion till gruppen. För att undersöka studiens syfte så använde sig författarna till denna studie av semistrukturerade intervjuer som metod. Åtta personer deltog i studien och intervjuades utifrån en intervjuguide vilken var inspirerad av mätinstrumentet Group Environment Questionnaire. Studiens deltagare var mellan 20-28 år. Det insamlade materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att manliga idrottare upplever sammanhållning som en central del av ett idrottslag och anser att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna uppmärksammade främst social sammanhållning som en framgångsrik faktor kopplat till prestation. Slutsatsen är att
sammanhållning som helhet är en central faktor för ett fungerande och framgångsrikt idrottslag.
Nyckelord: sammanhållning, prestation, Group Environment Questionnaire, lagidrott
Inom lagidrott är sammanhållning ett centralt begrepp som återkommer oavsett idrottslig nivå. Sammanhållning representerar den dynamiska process som reflekteras i den benägenhet som medlemmar i en grupp har för att hålla samman i strävan efter gruppens instrumentella mål och för att tillgodose samtliga medlemmars affektiva behov (Carron et al., 1998). Mer än 55 års forskning stödjer Lott och Lott (1965) i deras förslag om att
sammanhållning är en av de viktigaste variablerna att uppnå inom mindre grupper.
Ett lag är en strukturerad grupp av individer där samtliga gruppmedlemmar arbetar tillsammans för att uppnå definierade gemensamma mål. Detta innebär att ett lag gemensamt arbetar för att uppnå ett mål där det krävs samordnade interaktioner mellan lagmedlemmarna för att genomföra de uppgifter som krävs för att uppnå lagets mål (Levi, 2017). Carron och Hausenblas (1998) förklarar att det finns några särskilda faktorer som är kännetecken för det som särskiljer ett lag från andra grupper. Dessa fem faktorer är (1) gemensamt öde, alla individer i laget påverkas av lagets resultat och dess beteende, (2) gemensamma mål, individerna i laget försöker uppnå samma mål tillsammans, (3) kollektiv identitet, detta skapas genom att individerna i laget skiljer sig från andra lag och individer genom till
exempel namn eller lagets symboler, (4) ömsesidigt beroende, detta bygger på att individerna i laget är beroende av varandra på olika sätt, (5) strukturerade interaktions- och
kommunikationsformer, resultatet av framvuxna mönster inom det sociala umgänget i
laget. Dessa fem faktorer särskiljer alltså ett lag från andra typer av grupper. Faktorerna kan i sin tur struktureras och delas in i ytterligare tre delar när det kommer till idrottsgrupper.
Genom Carron och Hausenblas (1998) modell för studiet av idrottsgrupper förklarar Lindwall et al. (2002) de tre delar som denna modells innehåll kan delas in i; ingångsfaktorer, processfaktorer och utgångseffekter. Ingångsfaktorer behandlar det som den aktuella gruppen tar med sig in i lagbygget, vilket innefattar gruppmiljö och medlemmarnas individuella egenskaper. Processfaktorerna behandlar gruppens struktur (utveckling, roller, normer och status i laget), lagsammanhållning och grupprocesser som till exempel målsättning.
Utgångseffekterna beskriver de konsekvenser som tillkommer för individen i grupp och för gruppen som helhet. Dessa utgångseffekter är alltså resultatet av hur väl gruppen fungerar tillsammans och hur väl varje individ passar in i gruppen.
Gruppdynamik. Inom ett lag är gruppdynamiken en central och väsentlig del. Lewin (1951) definierade gruppdynamik som de processer där grupper och individer agerar och reagerar på förändrade och dynamiska omständigheter. Denna definition utvecklades senare av Cartwright och Zander (1968) där de beskriver att gruppdynamik innebär ett
undersökningsområde där syftet är att bringa kunskap om gruppens miljö och
förhållningssätten för deras utveckling och även deras förhållande till andra individer, grupper och större institutioner. Levi (2017) anser att gruppdynamik är en rörlig process som
pågående påverkar relationen ömsesidigt mellan individ och grupp. Det som kännetecknar gruppdynamik inom lagidrott är hur individerna i ett lag går tillväga och agerar för att fatta beslut, lösa problem eller nå resultat som kräver att lagets medlemmar interagerar med varandra (Lindwall et al., 2016).
Lagsammanhållning. Lagsammanhållning avser hur lagets medlemmar förhåller sig till varandra och hur dessa band och förhållningssätt håller samman ett lag.
Lagsammanhållning kan till exempel visa sig i form av social identifiering, engagemang för laget eller tillhörighetskänslor till laget. Enligt många teoretiker och forskare (Hayes, 1997;
Hogg, 1992; Lott & Lott, 1965) är den sociala identitet eller stoltheten över att tillhöra ett lag det som är kärnan i gruppens sammanhållning. Detta innebär enligt Hogg (1992) att
medlemmar i ett lag med hög lagsammanhållning skapar en delad och gemensam social identitet, vilket gör att det bildas en stolthet i att vara definierad som en medlem i laget. Lott och Lott (1965) förklarar istället lagsammanhållning som en sorts social attraktion, vilket innebär att lagets medlemmar känner sig som en del av laget på grund av de sociala
relationerna. Detta menar även Hayes (1997) på är en viktig faktor inom lagsammanhållning då känslan av identifiering med laget för med sig viktiga effekter. Hayes (1997) förklarar att ett lag som har en gemensam uppfattning och definition av lagets sociala identitet har möjlighet att på ett bättre sätt hantera stress och konflikter inom laget.
Historiskt sett så har många försök givits till att skapa en definition av begreppet sammanhållning. Carron och Hausenblas (1998) har skapat den definition som är mest
accepterad för begreppet sammanhållning, en definition som lyder “En dynamisk process som reflekteras i en tendens för gruppen att hålla samman och förbli sammanhållen i jakten på sina instrumentella mål och/eller för tillfredsställandet av medlemmarnas affektiva behov”.
Detta är en definition som enligt Lindwall et al. (2002) innefattar fyra särskilda funktioner i lagsammanhållning. Dessa funktioner är att lagsammanhållning är multidimensionell, dynamisk, instrumentell och innefattar känslomässiga aspekter. De fyra funktionerna förklaras genom att lagsammanhållning är multidimensionell då den består av flera olika komponenter, vilket kan förklaras genom att den består av en kombination av
uppgiftsorienterad- och social sammanhållning. Den dynamiska delen av sammanhållning syftar istället till hur lagsammanhållning är föränderlig över tid. Detta innebär att lagets sammanhållning kan bero på särskilda faktorer i början av säsongen men kan bero på helt annorlunda faktorer i slutet av säsongen. Att sammanhållning är instrumentell kännetecknas
genom att alla lag bildas på grund av ett specifikt syfte. Den känslomässiga aspekten av sammanhållning syftar till de sociala relationerna som utvecklas mellan spelarna i laget och de känslomässiga band som varje enskild spelare knyter an till laget som helhet (Lindwall et al., 2002).
Enligt Mullen och Copper (1994) så har lagets sammanhållning en positiv inverkan på lagets prestation. Detta förklarar de genom att förhållandet mellan sammanhållning och prestation går i båda riktningarna och är ömsesidigt. Mullen och Copper (1994) menar på att sammanhållning kan leda till en förbättrad prestation och även att en bra prestation kan bidra till en förbättrad sammanhållning i laget. God lagsammanhållning är starkt förknippat med framgång inom lagidrott och kan ha en avgörande betydelse för om laget kommer nå
framgång eller misslyckande (Matheson & Mathes, 1997). Att det finns en ömsesidig relation mellan lagsammanhållning och prestation innebär även att en misslyckad prestation kan påverka lagets sammanhållning genom att lagets medlemmar klandrar varandra för lagets misslyckade prestation, vilket leder vidare till att lagets sammanhållning minskar (Naquin &
Tynan, 2003). Lagets sammanhållning kan påverka de olika sociala interaktioner som sker inom laget, vilket i sin tur även kan påverka lagets prestation. Om ett lag har en lägre nivå av lagsammanhållning kan detta hindra och begränsa lagets förmåga att arbeta och prestera tillsammans. Om ett lag har en hög nivå av sammanhållning kan detta istället leda till att lagets medlemmar kan kommunicera och arbeta bättre med varandra (Beal et al., 2003). Om lagets medlemmar upplever goda sociala relationer kan detta skapa bättre förutsättningar för att hantera konflikter inom laget på ett bättre sätt än i lag där sammanhållningen är låg. Dessa förutsättningar skapas i och med att kommunikationen inom laget är god och laget har då förmågan att kommunicera öppet och hantera konflikter på ett mer konstruktivt
tillvägagångssätt.
Ett lag utför två olika typer av grundläggande beteenden. Dessa är uppgiftsorienterat beteende och relationsorienterat beteende. Det uppgiftsorienterade beteendet utgår från och fokuserar på lagets gemensamma mål och uppgifter medan relationsorienterat beteende fokuserar på lagmedlemmarnas sociala och emotionella behov, samt skapa och bidra till att bibehålla sociala relationer mellan lagets medlemmar. Ett lag behöver båda dessa typer av beteenden för att laget ska utvecklas och fungera effektivt (Levi, 2017). Enligt Huffmeier och Hertel (2011) är dessa typer av beteenden viktiga faktorer för lagets idrottsliga prestationer.
Detta innebär att stöd med uppgiftsorienterat fokus i form av till exempel råd, idéer, förklaringar eller andra typer av stöd inom laget med fokus på uppgift och prestation är viktiga faktorer för idrottslig framgång. Socialt stöd är även det en viktig faktor inom laget då
det skapar inkludering för lagets medlemmar genom acceptans och uppmuntran där individen känner en tillhörighet till laget. Socialt stöd kan öka lagsammanhållningen och är en
bidragande faktor till att lagets medlemmar känner sig mer motiverade till att utföra uppgifter och nå det gemensamma målet. Belbin (1981) förklarar att dessa två beteenden fungerar gemensamt för att optimera lagets prestation och för att nå en maximal prestation måste det existera en balans mellan dessa två typer av grundbeteenden.
Hayes (1997) förklarar hur viktigt det är för ett lag att aktivt arbeta och samarbeta för att nå sina gemensamma mål. För att ett lag ska lyckas med sina idrottsliga prestationer måste lagmedlemmarna samarbeta och ge varandra stöttning i arbetet för att nå lagets mål.
Framgångsrika grupprocesser skapar möjligheter för laget att slutföra uppgifter, utveckla bra sociala relationer och även ge stöd och vägledning till att nå uppnå lagets gemensamma mål.
Levi (2017) förklarar att lagets prestationer sannolikt kommer bli framgångsrika när lagets medlemmar känner stöd från sina lagkamrater och att de alla känner sig fullt engagerade i sina olika uppgifter.
Teoretiskt ramverk
Konceptuell modell för lagsammanhållning. Carron et al. (1985) framställde en teoretisk modell som förklarar de olika dimensionerna i sammanhållning genom att skapa två huvudgrupper; gruppintegration och individens attraktion till gruppen. I lagsammanhang så kan detta förklaras genom att gruppintegration implicerar spelarens bild av lagets
sammanhållning medan individuell attraktion till gruppen innefattar spelarens individuella attraktion till laget. Dessa två huvudgrupper förklarar fyra dimensioner av sammanhållning;
(1) gruppintegration - uppgift, (2) gruppintegration - socialt, (3) individens attraktion till gruppen - uppgift, (4) individens attraktion till gruppen - socialt.
Figur 1. Begreppsmodell över lagsammanhållning i idrottslag.
(Carron et al., 1985).
Begreppsmodellen över lagsammanhållning i idrottslag (Figur 1) förklarar lagsammanhållning och de faktorer som påverkar utvecklingen av lagsammanhållning i idrottslag. Carron et al. (1985) förklarar de två huvudgrupperna genom att gruppintegration (GI) innefattar närhet och koppling inom gruppen som helhet, vilket kan sammanfattas med spelarens syn på lagets sammanhållning och med graden av gruppens enhetlighet. Individens attraktion till gruppen (ATG) representerar det samspel mellan de olika faktorerna som får spelaren att vilja fortsätta tillhöra laget. ATG innefattar den gemensamma helheten av alla de enskilda spelarnas känslor för gruppen, engagemang för de andra lagmedlemmarna och även engagemanget för de personliga rollerna inom laget (Carron et al., 1985).
Dessa två huvudgrupper är indelade i ytterligare två kategorier var, vilka är social och uppgift. Den sociala aspekten, gruppintegration - social och individens attraktion till gruppen - social (GI-S och ATG-S), innefattar lagets allmänna inställning och inriktning mot att utveckla och bibehålla de sociala relationerna inom laget (Carron et al., 1985). GI-S innefattar spelarens egen individuella uppfattning om lagets sammanhållning och närhet vid lagets sociala aktiviteter utanför idrottsplanen. ATG-S förklarar spelarens sociala attraktion till laget, vilket handlar om spelarens känslor, vilja och engagemang till deltagande vid lagets gemensamma sociala aktiviteter (Carless & Paola, 2000). Den uppgiftsfokuserade aspekten, gruppintegration - uppgift och individens attraktion till gruppen - uppgift (GI-T och ATG-T), innefattar lagets inställning och allmänna inriktning mot att uppnå lagets mål och syfte (Carron et al., 1985). Carless och Paola (2000) förklarar att GI-T förklarar varje enskild lagmedlems uppfattning om lagets likheter och samhörighet i att utföra uppgifter för att nå lagets mål och syfte. ATG-T beskrivs som varje enskild spelares känslor av personligt engagemang i utförandet av lagets gemensamma uppgifter (Carless & Paola, 2000).
Group Environment Questionnaire (GEQ). Baserat på den konceptuella modellen för sammanhållning så utvecklade Widmeyer et al. (1985) Group Environment Questionnaire, vilket är ett mätinstrument där individen får fylla i ett självskattningsformulär och syftet är att mäta nivå på gruppsammanhållning. Group Environment Questionnaire är ett kvantitativt mätinstrument inriktat mot idrott och dess främsta syfte är att bedöma
sammanhållningen i idrottslag, men kan även tillämpas i andra sammanhang och typer av grupper som till exempel i arbetsteam (Carless & Paola, 2000). De olika dimensionerna av sammanhållning delas först in i individuella- och gruppfaktorer (se figur 1); individuell attraktion till grupp och gruppintegration (Carron et al., 1985). Dessa två huvudgrupper delas sedan in i arbetsuppgifter och sociala dimensioner och är beskrivande för lagets motivation att uppnå deras mål och utveckla sociala relationer inom laget (Whitton & Fletcher, 2013).
Tidigare forskning
Tidigare forskning inom området lagsammanhållning och hur det påverkar lagets prestationer har genomförts sedan senare delen av 1900-talet. Under åren har det funnits en viss skepsis och undran om hur relationen mellan lagsammanhållning och prestation ser ut, men större delar av dagens forskning visar på att det finns ett positivt samband mellan just lagsammanhållning och prestation (Carron et al., 2002).
Carron et al. (2002) genomförde en studie vars syfte var att undersöka relationen mellan lagsammanhållning och prestation inom idrott. Genom en metaanalys jämförde de mätningar som var baserade på Group Environment Questionnaire. Genom författarnas metaanalys fann de ett samband mellan lagsammanhållning och prestation/framgång. En liknande studie har genomförts av Mullen och Copper (1994). I deras studie rapporterar de resultat mellan gruppens sammanhållning och prestation. Deras resultat tyder på att effekten av sammanhållning var starkare hos de mindre grupperna i studien. Resultatet av studien visade även på att sambandet mellan sammanhållning och prestation främst beror på att individerna känner en skyldighet till uppgiften (komponent inom sammanhållning), snarare än attraktion till gruppen eller stolthet att tillhöra gruppen.
Lowther och Lane (2002) genomförde en studie där de undersökte relationen mellan gruppdynamik, humör, sammanhållning och tillfredsställelse i ett fotbollslag under en hel säsong. I studien analyserade forskarna det studerade laget utefter Group Environment Questionnaire och Brunel Mood Scale. Med hjälp av Brunel Mood Scale bedömde de ilska, depression, trötthet, spänning, förvirring och kraft hos spelarna. Studiens resultat ger stöd till att det finns ett samband mellan att vara en del av ett lag med bra sammanhållning och positivt humör.
Tidigare forskning inom sammanhållning, prestation och dess ömsesidiga relation baseras främst på kvantitativ forskning (Carron et al., 2002). Rovio et al. (2009) genomförde däremot en kvalitativ studie där syftet var att undersöka sambandet mellan prestation inom lagidrott och socialpsykologiska gruppfaktorer som till exempel lagsammanhållning, enighet och polarisation. Deltagarna i studien bestod av ett juniorhockeylag, vilket bestod av 22 spelare i åldern 15-16 år och tre vuxna tränare. Studiens material bestod av kvalitativa mätmetoder som intervjuer och observationer, men även genom det kvantitativa mätinstrumentet Group Environment Questionnaire. Genom Group Environment Questionnaire och dess självskattningsformulär så kunde forskarna bedöma gruppens sammanhållning kvantitativt och med hjälp av de kvalitativa uppgifterna så kunde de analysera och identifiera teman inom sammanhållning. Studiens resultat visade på att lagets
sociala sammanhållning var hög trots försämrad prestation under säsongen. På grund av lagets höga sociala sammanhållning så ökade även kraven på varje individ att anpassa sig till
gruppen och öka det gemensamma grupptänkandet, vilket förknippades till lagets försämrade prestation. Enligt studiens resultat verkar det som att hög sammanhållning inte alltid är en fördel för ett lag och även inte alltid leder till en förbättrad prestation (Rovio et al., 2009).
Genom resultatet i en etnografisk studie av Holt och Sparkes (2001) kunde författarna utläsa, analysera och poängtera fyra huvudteman som hade stor påverkan på
lagsammanhållning, dessa var (1) tydliga och meningsfulla roller, (2) kommunikation, (3) personliga uppoffringar och (4) lagets gemensamma målsättningar. Studiens resultat visade att lagsammanhållning är den viktigaste faktorn för både den individuella prestationen och lagets gemensamma prestation. Detta resultat går samman med det resultat som kom fram genom en studie av Gould et al. (1999). Syftet med denna studie var att undersöka hur olika mentala faktorer och strategier påverkade prestationen hos åtta olympiska idrottslag. Studiens resultat visade på att de lag som lyckas åstadkomma sina i förväg uppsatta gemensamma mål menade på att lagsammanhållning var en viktig faktor för att lyckas genomföra en bra
prestation. I studien upplevde de lagen som lyckades med sina prestationer att de hade bra lagsammanhållning medan de lag som misslyckades med att uppnå sina mål och förväntade prestationer upplevde att de hade problem med lagsammanhållningen (Gould et al., 1999).
En studie av Dunn och Holt (2004) instämmer med ovanstående studies resultat.
Dunn och Holt (2004) utförde en studie där de fokuserade på ishockeyspelares individuella upplevelse av teambuilding tillsammans med det gemensamma laget. Efter teambuilding genomförde deltagarna intervjuer där deras upplevelser av de genomförda teambuilding- tillfällena var positiva. Spelarna såg uppskattning, samhörighet, förståelse, förtroende och livserfarenhet som viktiga och fördelaktiga komponenter för att bibehålla och utveckla lagets sammanhållning.
Problemformulering
Lagsammanhållning har visat sig vara en bidragande faktor när det kommer till framgångsrika idrottsprestationer (Wheelan, 2017). Begreppet lagsammanhållning är ett centralt begrepp inom gruppdynamiken som ömsesidigt påverkar och påverkas av andra faktorer. De olika faktorerna kan vara; miljöfaktorer, ledarskapsfaktorer, personliga faktorer och lagfaktorer (Carron & Hausenblas, 1998). Förutom relation till dessa faktorer så finns det olika dimensioner av lagsammanhållning. Dessa dimensioner är social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning som tidigare främst har studerats genom mätinstrumentet Group Environment Questionnaire (Carron et al, 1998).
Tidigare forskning inom sammanhållning och dess olika dimensioner har främst baserats på kvantitativ forskning, vilket väcker ett intresse att undersöka området genom kvalitativ ansats. Eatough (2012) menar på att kvalitativ forskning skulle skapa möjligheter för större förståelse och djupare kunskaper om relationen mellan upplevd sammanhållning och prestation. Att det främst finns kvantitativ forskning inom det aktuella området innebär att det även finns en kunskapslucka där vi vill använda ytterligare metoder för att undersöka och öka förståelse för fenomenet sammanhållning och dess förhållande till prestation. I tidigare forskning är det teoretiska ramverket Group Environment Questionnaire frekvent
återkommande och därför känns det relevant att detta mätinstrument ligger till grund för denna kvalitativa studies mätinstrument. Denna studie kommer av den orsaken ha en kvalitativ ansats men utgå från det kvantitativa mätinstrumentet Group Environment
Questionnaire, detta genom att studiens mätinstrument består av semistrukturerade intervjuer där frågorna är baserade på de frågor som används i GEQ-självskattningsformulär.
Likt Dunn och Holt (2004) har majoriteten av tidigare forskning inom manlig ishockey baserats på spelare som är aktiva spelare på college- eller professionell nivå. Detta skapar en brist på kunskap inom upplevelser av sammanhållning hos spelare på semi-
professionell nivå inom ishockey. Aktiva spelare på olika nivåer inom idrotten besitter olika målsättningar för sina karriärer. På den semi-professionella nivån har majoriteten av spelarna andra sysselsättningar vid sidan om idrotten för att skapa inkomst. Majoriteten av spelarna har även målsättning att kliva framåt och utvecklas för att nå en högre professionell nivå där de kan försörja sig på idrotten enbart. Kunskapsluckan inom forskning på semi-professionell ishockey skapar möjlighet att undersöka vilka faktorer inom sammanhållning som upplevs vara av vikt för en framgångsrik prestation och utveckling.
Gould et al. (1999), Holt och Sparkes (2001) och andra forskare har genom sina resultat indikerat att sammanhållning och prestation har ett samband. Denna kunskap kommer förhoppningsvis stärkas och fördjupas genom att undersöka idrottares egna upplevelser av sammanhållning och hur de upplever lagets sammanhållning i relation till lagets prestation. I studien kommer även underliggande faktorer till den befintliga lagsammanhållningen och vilken/vilka dimensioner som speglar gruppens sammanhållning att undersökas. Med hjälp av studiens resultat kommer läsaren förhoppningsvis kunna använda den nyvunna kunskapen och lärdomen till att bibehålla eller utveckla lagsammanhållning. Målet är att genom studiens resultat kunna skapa en mer gynnsam, framgångsrik, effektiv och trivsam miljö inom manliga idrottslag.
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser lagmedlemmar inom ett manligt semi-professionellt ishockeylag har kring sammanhållning, samt vilka faktorer som upplevs vara betydande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning. Syftet är även att få en fördjupad kunskap kring hur lagets upplevda sammanhållning påverkar den idrottsliga prestationen.
Metod Deltagare
Studien baserades på åtta deltagare som deltog genom semistrukturerade intervjuer.
Vid studiens genomförande tillhörde samtliga deltagare ett ishockeylag på seniornivå i
Sveriges tredje högsta division - ATG HockeyEttan (division 1). Studiens deltagare var 20-28 år vid utförandet av studien (M=22.38). Urvalsmetoden som användes var en kombination av bekvämlighetsurval och handplockat urval, detta innebär att studieledarna valde deltagare utifrån de personer som överensstämde med studiens efterfrågade population och som fanns tillgängliga vid tillfället. De spelare som valdes ut för studien spelade på olika positioner och det fanns en variation i hur länge spelarna hade tillhört laget som studerades. Syftet med detta var att nå en spridning på positioner och tid spelad tillsammans med laget då detta eventuellt är en faktor som påverkar upplevelse av sammanhållning.
Tabell 1. Information om studiens deltagare.
Intervjupersonerna har bytt IP-nummer i tabellen för att bibehålla anonymitet.
Material
Studiens material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Författarna till studien utarbetade en semistrukturerad intervjuguide med inspiration av det teoretiska ramverket Group Environment Questionnaire (Carron et al., 1985). Syftet med detta är att få information och djupare förståelse för individens egen upplevelse av sammanhållning och dess olika dimensioner. De dimensioner som det teoretiska ramverket baseras på fyra
dimensioner vilka först delas in i individuella och gruppfaktorer; (1) individuell attraktion till grupp, (2) gruppintegration. Dessa huvudgrupper delas sedan in i arbetsuppgifter och sociala dimensioner; (3) social, (4) uppgift (Carron et al., 1985).
Samtliga frågor i intervjuguiden var formulerade på ett öppet sätt och skapade möjlighet för utveckling av deltagarnas svar genom följdfrågor av intervjuledaren. Möjlighet till följdfrågor gav tillfälle för mer utvecklade svar från intervjupersonerna, vilket skapade chans för djupare insikt i hur deltagarna upplevde sammanhållningen i sitt lag. Det var fördelaktigt att använda ett redan existerande teoretiskt ramverk (Group Environment Questionnaire) och dess självskattningsformulär som inspiration för skapandet av frågorna i studiens intervjuguide. Att utveckla en kvalitativ intervjuguide utifrån ett redan befintligt teoretiskt ramverk skapade möjlighet att behålla och ta med den teoretiska grunden och trovärdigheten från det befintliga ramverket till denna studies instrument. Det var till stor hjälp med denna inspirationskälla då Group Environment Questionnaire är ett kvantitativt mätinstrument som är teoribaserat utifrån de dimensioner av sammanhållning som studeras i denna kvalitativa studie.
Genom de frågor och bedömningsmaterial som det kvantitativa mätinstrumentet Group Environment Questionnaire (Carron et al., 1985) består av så kunde författarna till denna studie skapa öppna frågor där deltagarnas upplevelser av olika dimensioner av sammanhållning kunde beskrivas och utvecklas på en djupare nivå och genom följdfrågor.
Skapandet av intervjuguiden underlättades genom att skapa frågor baserat på de olika dimensionerna av sammanhållning. Intervjufrågorna utvecklades med en grundtanke om att dessa kvalitativa frågor skulle innefatta en likvärdig teoretisk grund och undersöka rätt dimension av sammanhållning som de ursprungliga påståendena i Group Environment
Questionnaire. Detta skapade en tydlig struktur för senare del av arbetet då det fanns en tydlig uppdelning för vilka frågor som berörde social sammanhållning samt uppgiftsorienterad sammanhållning.
Den fastställda intervjuguiden bestod av fem kategorier; bakgrundsinformation, gruppintegration - social, gruppintegration - uppgift, individens attraktion till gruppen -
uppgift och individens attraktion till gruppen - social. Mobiltelefon fanns tillgängligt som hjälpmedel under intervjuerna för att samla information, detta genom att spela in ljud.
Anteckningsmaterial fanns även med under intervjuerna för att studieledaren skulle ha
möjlighet att notera möjligen inträffande händelser som inte kunde upptas av mobiltelefonen.
Procedur
Utgångspunkten i antalet respondenter i denna studie grundar sig i en rekommendation av Braun et al. (2016). Denna rekommendation innefattar ett minimum på sex respondenter vid genomförande av kvalitativa studier. Detta baseras på att sex stycken deltagare är minimum för att forskaren ska ha möjlighet att finna mönster i det insamlade materialet utifrån intervjuerna. Studiens material samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer i verkligt möte med studiens deltagare. Deltagarna i studien kontaktades först via Facebook Messenger av en av studieledarna med förfrågan om att vara med i studien. I samband med intervjuerna fick deltagarna tillgång till ett informationsbrev och en
samtyckesblankett som de behövde läsa igenom och skriva under innan deltagande i studien.
Eftersom studiens deltagare kontaktades privat av en av undersökarna så upptäcktes det tydligt ifall någon skulle tacka nej eller välja att avbryta sin medverkan i studien.
Informationsbrevet och samtyckesblanketten innehöll information om studien och de rättigheter som deltagaren besitter. Dessa rättigheter beskrevs till exempel genom att de får avbryta sin medverkan i studien när de vill, samt att deras namn kommer avidentifieras och omkodas till unika löpnummer i studien. Denna omkodning innebär att varje deltagare kommer tilldelas ett nummer (IP1, IP2…) som kommer användas i studien istället för personens namn. Detta kommer skydda personens identitet och deltagande i studien blir genom detta anonymt. Innan varje intervju genomfördes så tillfrågades deltagaren om godkännande för att få spela in den kommande intervjun, med information om att ljudfilen skulle raderas efter transkribering och att all information om deltagaren skulle komma att behandlas konfidentiellt i studien.
Innan studiens slutgiltiga intervjuguide fastställdes så genomfördes två pilotstudier.
Dessa två intervjuer var användbara i utvecklandet av intervjuguiden då det gav studieledarna tillfälle för feedback och upptäckande av eventuella brister i den dåvarande intervjuguiden.
Vid sammanställning av dessa pilotstudier så upptäcktes brister i intervjuguiden vilket kunde åtgärdas. Dessa brister var bland annat att det fanns för få frågor inom vissa av dimensionerna av sammanhållning som skulle undersökas och även att det krävdes mer tydlighet i
formulering av somliga frågor.
Studiens material samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Howitt och Cramer (2017) definierar semistrukturerade intervjuer som intervjuer där frågorna sedan innan är bestämda och frågorna ställs i samma följd till alla deltagare. Frågorna är som nämnt förutbestämda men följdfrågor anpassas utefter deltagarens svar och riktning. Howitt och Cramer (2017) förklarar vidare att semistrukturerade intervjuer kan upplevas som ett samtal mellan intervjuledaren och deltagaren, på grund av detta är det viktigt att intervjuledaren strukturerar intervjun och håller den på fortsatt rätt spår.
Intervjuerna varade under cirka 30 minuter. Samtliga intervjuer leddes endast av en av studiens författare. Efter genomförda intervjuer så transkriberades samtliga intervjuer med hjälp av inspelat material. Efter transkribering skickades materialet till intervjupersonerna för att få deras godkännande eller ge dem möjlighet för tilläggande om de upplevde något
missförstånd eller saknad av någonting i deras svar. Enligt David och Sutton (2016) så är det till fördel om intervjupersonen intervjuas i en naturlig miljö där intervjupersonen känner sig bekväm. Intervjuerna genomfördes i verkligt möte, antingen hemma hos studieledaren eller deltagaren. Detta för att deltagarna skulle befinna sig i en naturlig miljö där de kände sig bekväma.
Analys
Efter avslutade intervjuer så genomfördes transkriberingar av samtliga intervjuer för att sedan kunna analysera dem. Transkribering av intervjuerna är en grundläggande del i den kvalitativa metoden. Att transkribera innebär att de utförda intervjuerna struktureras till textlig utskrift, vilket är fördelaktigt för kommande analys (Kvale & Brinkmann, 2009). Samtliga intervjuer transkriberades i samband med avlyssning av ljudfiler från intervjuerna för. Syftet med detta var att materialet skulle undvikas att sammanfattas och tolkas med egna ord (Langemar, 2008).
Analys av intervjuerna genomfördes med hjälp av en tematisk analys. Enligt Braun et al. (2016) är tematisk analys en metod inom kvalitativ forskning för att identifiera, analysera och rapportera teman inom viss data. Med hjälp av en tematisk analys så kan data organiseras och beskrivas på detaljerad nivå. I denna studie genomfördes en induktiv tematisk analys.
Detta innebär att teman utarbetades utifrån det insamlade materialet från intervjuerna och att inga teman var förutbestämda. Ett tema skapas och definieras genom att fånga upp någonting viktigt ur datan som representerar någonting i förhållande till forskningsfrågan (Braun et al., 2016).
Genom att läsa igenom det transkriberade materialet flertalet gånger och skapa en övergripande uppfattning om materialet så kunde information som var av relevans för
studiens frågeställning markeras. Utifrån detta kunde citat som innehöll relevant information väljas ut och sedan placeras ut under olika subteman. Därefter kunde dessa subteman delas in till teman. För att tillhöra ett särskilt tema så krävdes det tydliga likheter mellan citaten och dess innebörd. Dessa teman sammanställdes sedan och sammanfattade intervjupersonernas ställningstaganden och uttalanden inom studiens undersökningsområde. Kärnteman i denna studie består av sociala aspekter av sammanhållning och uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning, dessa två kärnteman knyter an till studiens syfte att undersöka idrottarnas upplevelser av lagsammanhållning.
Etik
Vid studiens genomförande följdes de etiska riktlinjerna. Langemar (2008) förklarar riktlinjerna genom att individen varken får skadas eller kränkas fysiskt eller psykiskt under studien. Vidare förklaras de etiska riktlinjerna genom att deltagaren ska alltid ges information om studien i förväg och om vad deltagande i studien innebär. Det ska även framföras att deltagandet är frivilligt och att allt material kommer att behandlas konfidentiellt och anonymt. Sist av allt förklaras nyttjandekravet, vilket innebär att studiens insamlade material endast kommer användas i forskningsrelaterat syfte (Langemar, 2008).
Det är ytterst viktigt att deltagaren och materialet bibehålls anonymt och konfidentiellt (Howitt & Cramer, 2017). I studien fick varje enskild deltagare ta del av informationsbrev och samtyckesblankett. Informationsbrevet innehöll information om forskningsområdet och syftet med studien. Samtyckesblanketten innehöll förklaring av studiens process och om deltagarens rättigheter. Varje deltagare fick information om att studien omfattas av anonymitet och konfidentialitet. Genom påskrift av samtyckesblanketten godkände deltagaren att intervjuerna fick spelas in och användas av intervjuledaren i samband med transkribering. Detta godkändes med vetskap om att ljudfilen skulle komma till att raderas efter färdigställd transkribering.
Resultat
Resultatet har sammanställts och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet baseras på studiens insamlade data från transkribering av studiens intervjuer. Arbetet genom den tematiska analysen har sammanställts till kärnteman, teman och subteman. De kärnteman som resultatet presenterar består av sociala aspekter av sammanhållning och
uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning.
Resultatet av den insamlade informationen utifrån studiens intervjuer visar på att deltagarna upplever sammanhållning som en viktig faktor för framgångsrika prestationer och utveckling. Undersökningsdeltagarna uppmärksammade främst social sammanhållning som
en framgångsrik faktor kopplat till prestation och utveckling av uppgiftsorienterad
sammanhållning. Deltagarna upplevde sammanhållning som en betydelsefull del av lagidrott och att den sociala sammanhållningen var en viktig faktor bakom lyckade prestationer.
Studiens två kärnteman består av respektive tre teman. Gemenskap, tillhörighet och relationer är de tre teman som skapar kärntemat sociala aspekter av sammanhållning.
Kommunikation, prestation och utvecklande miljö är de tre teman som resulterat i kärntemat uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning.
Sociala aspekter av sammanhållning. Temat gemenskap sammanställdes utifrån tre subteman vilka var; trivsel, delad glädje och umgänge. Temat tillhörighet resulterade utifrån två subteman; trygghet och upplevelse av sammanhang. Utifrån de tre subteman sociala aktiviteter, mående och vänskap sammanställdes temat relationer. Gemenskap, tillhörighet och relationer är de tre teman som skapar kärntemat sociala aspekter av sammanhållning (se figur 2).
Figur 2. Modell över studiens resultat - sociala aspekter av sammanhållning.
Uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning. Problemlösning, samarbete och öppen miljö är de tre subteman som utfaller i temat kommunikation. Temat prestation grundades på tre subteman; grupprocesser, krav och gemensamma mål. Temat
utvecklande miljö sammanställdes utifrån tre subteman; konkurrenssituation, ansvarstagande och hängivenhet. Kommunikation, prestation och utvecklande miljö är de teman som
resulterat i kärntemat uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning (figur 3).
Figur 3. Modell över studiens resultat - uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning.
Analysen av den insamlade datan utifrån studiens intervjuer visar på att majoriteten av undersökningsdeltagarna anser att det finns ett samband mellan
lagsammanhållning och prestation. Deltagarna menar på att det finns ett positivt samband mellan lagsammanhållning och prestation, detta innebär att ju högre sammanhållning laget har, desto bättre blir lagets prestation. Övervägande del av deltagarna fokuserade på det positiva sambandet och att en hög lagsammanhållning påverkar prestationen genom en höjande effekt. Några av deltagarna beskrev att det även finns ett negativt samband mellan lagsammanhållning och prestation. De påpekade att det även finns ett motsatt förhållande till det positiva sambandet mellan sammanhållning och prestation, vilket innebär att en låg lagsammanhållning har en negativ och sänkande effekt på prestationen.
Sociala aspekter av sammanhållning
Studiens deltagare upplevde social sammanhållning som en betydelsefull del av lagidrott och att den sociala sammanhållningen var kärnan i lyckade prestationer. Majoriteten av studiens deltagare upplevde att de sociala aspekterna av lagets sammanhållning var viktiga för individens enskilda attraktion till gruppen och gruppintegrationen. Sammanfattningsvis så var gemenskap, tillhörighet och relationer de aspekter som deltagarna kopplade till social sammanhållning.
Men jag skulle väl vilja påstå att den sociala lagsammanhållningen är den centrala delen i vårt lag. Samtidigt som vårt lags ambitioner är att vara ett topplag så tycker jag ändå att den viktigaste delen för oss är den sociala biten. Det känns som att den sociala delen bidrar till en bra uppgiftsorienterad lagsammanhållning. (Intervjuperson 1, 2020)
Gemenskap. Majoriteten av studiens intervjupersoner ansåg att sammanhållning och gemenskap har en koppling. Gemenskap är en stor del av den sociala sammanhållningen enligt respondenterna och även en stor del av idrotten överlag. Trivsel, delad glädje och umgänge är enligt majoriteten av deltagarna några av de framstående aspekter som är bidragande faktorer för en god gemenskap inom laget.
Trivsel. Trivsel är en faktor som flera av deltagarna upplever som väldigt viktig för upplevelse av sammanhållning. Flera av respondenterna var enade om att trivseln är viktig och har en positiv effekt om individen trivs med sina lagkamrater i både idrottssammanhang och utanför idrotten. “Att lag ska fungera och trivas tillsammans där man kan ha högt i tak”
(Intervjuperson 2, 2020). ”Trivs du inte i ett lag så blir det svårt att ha ett sammansvetsat lag på isen” (Intervjuperson 8, 2020).
Delad glädje. Respondenternas svar visar på att delad glädje är en faktor som de kopplar till sammanhållning inom laget. Detta upplevs av flertalet respondenter som en viktig del för personlig utveckling och lagets utveckling, men även för att skapa en känsla av att lagets medlemmar vill varandra deras bästa. “Kanske låter klyschigt men delad glädje är dubbel glädje, vilket jag tycker passar in här. Jag tycker att känslan att uppnå något ihop som grupp och vinna tillsammans är riktigt häftig” (Intervjuperson 1, 2020).
Umgänge. Många av studiens deltagare betonade att det är av vikt för dem att deras lagkamrater vill umgås både i idrottssammanhang och på fritiden. Enligt deltagarna är det lagkamraterna som är de personer de gärna spenderar tid tillsammans med på fritiden. “Som jag sa tidigare har killarna i laget varit väldigt inbjudande så när vi har tid ifrån hockeyn finns
det alltid några som vill hitta på saker och umgås” (Intervjuperson 1, 2020). “Men annars när det är en helt ledig dag då vill man ju umgås med lagkamrater liksom” (Intervjuperson 6, 2020). ”Oh ja, det är nästan bland det bästa man har. Att man kommer ner till ishallen och kan umgås med alla i omklädningsrummet och känna av den sammanhållning man har i laget”
(Intervjuperson 2, 2020).
Tillhörighet. Trygghet och upplevelse av sammanhang inom laget är enligt majoriteten av studiens deltagare viktiga faktorer för att uppleva känslan av tillhörighet.
Tillhörighetskänsla inom laget kan kopplas till de sociala aspekterna av sammanhållning enligt respondenterna. Temat tillhörighet grundas i de två komponenterna trygghet och
upplevelse av sammanhang. Dessa två komponenter anses utveckla lagets klimat och öka tillit mellan lagets medlemmar.
Trygghet. Respondenternas svar visar på att trygghet är en känsla som är väldigt viktig faktor för att uppleva tillhörighet till laget. Många av respondenterna berättar om att det är viktigt att ha en trivsam och fungerande miljö där alla bidrar till att skapa en trygghetskänsla inom gruppen, både utanför omklädningsrummet och på isen. “... jag tycker att vi har ett väldigt bra klimat och där man kan känna sig trygg” (Intervjuperson 1, 2020). “Att ha ett bra socialt förhållande till alla så skapar det en trygg miljö och framförallt en fungerande miljö”
(Intervjuperson 2, 2020).
Jag har ju spelat hockey sen jag var fem år och jag har alltid upplevt någon form av tillhörighet både till hockeyn men även till laget jag tillhör. Om vi ser till mitt
nuvarande lag så tycker jag vi har en bra lagsammanhållning och det bidrar till en bra trygghetskänsla på något sätt även när man inte är i hallen. Bara känslan att tillhöra ett lag är skönt. (Intervjuperson 7, 2020)
Upplevelse av sammanhang. Några av studiens intervjupersoner nämnde att det är av vikt att känna en upplevelse av sammanhang. De förklarade detta genom att det är viktigt att uppleva att de har ett sammanhang som får dem att känna sig delaktiga i någonting större, vilket i detta fall är ishockey. “Jag tror att det är viktigt för alla att känna nån typ av
tillhörighet, för oss är det ju hockeyn och det är ju den stora tillhörigheten” (Intervjuperson 6, 2020).
Relationer. Sociala aktiviteter, mående och vänskap i laget är faktorer som
intervjupersonerna ansåg ha stor betydelse för den sociala sammanhållningen i ett idrottslag. I studiens resultat knyter dessa tre komponenter an till begreppet relationer, detta på grund av
att sociala aktiviteter, mående och vänskap bygger upp olika sorters relationer. Samtliga intervjupersoner menar på att relationer är en stor del av den sociala sammanhållningen och även en stor del av idrotten överlag. Många av respondenterna förklarar att relationer är en viktig faktor för att de ska ha viljan att fortsätta utöva sporten och även en viktig faktor för att de ska tycka att det är roligt att komma till träningarna. Flertalet intervjupersoner förklarar att relationer mellan lagets medlemmar skapar förbättring inom olika områden både på och utanför isen. Dessa områden är till exempel förbättrad kommunikation och ökad trivsel i och utanför omklädningsrummet.
Sociala aktiviteter. Sociala aktiviteter utanför idrotten skapar möjlighet för djupare relationer mellan lagets medlemmar. Djupare relationer inom laget kan skapa möjlighet för högre uppfattning och ökad förståelse för varandra både inom och utanför idrotten. “Jag tycker att sociala aktiviteter är jättebra för gruppens lagsammanhållning. Att man kan vara vänner även utanför ishallen och på så sätt känna större tillit till varandra. Tror även det kan bidra till en bättre kommunikation mellan spelarna” (Intervjuperson 1, 2020). Sociala aktiviteter tillsammans med laget är starkt sammankopplat till ökad social sammanhållning enligt studiens intervjupersoner. “Jag ser det bara positivt, i mina ögon så kan aktiviteter tillsammans bara bidra till något bättre, att lagsammanhållningen stärks och att man lär känna sina lagkamrater utanför isen också” (Intervjuperson 4, 2020).
Mående. Att få varandra att må bra och stötta de andra i laget både i och utanför ishockeyn är av yttersta vikt för att skapa ett klimat där lagets medlemmar får möjligheten att må bra. Enligt många av intervjupersonerna är ett gott mående viktigt för att trivas i laget och även för att vilja utvecklas. De menar på att lagets medlemmar har en positiv effekt på
varandra om de mår bra, att detta leder till att lagets medlemmar främjar varandra,
uppmuntrar och stöttar varandra genom framgångar och motgångar. “Hundra procent, det är ju lagkamrater som är den största trivselfaktorn” (Intervjuperson 6, 2020). ”Det hjälper hur man mår jättemycket, oavsett om man är glad eller ledsen så är det alltid skönt att ha det sociala på träningarna.” (Intervjuperson 4, 2020)
Vänskap. Samtliga intervjupersoner ansåg att ishockey bidrog till många vänskaper för dem. Intervjupersonerna menar på att många av deras närmsta vänner spelade i samma lag som personen eller att de tidigare hade spelat tillsammans. Samtliga deltagare förklarar hur det oftast är deras lagmedlemmar som de vill umgås med på sin fritid och som de vill lära känna bättre. Respondenterna förklarar även hur vänskap mellan lagets medlemmar kan leda till större tillit och kommunikation till varandra ute på isen. “Jag tror att ju mer bekväm man är med sina lagkamrater utanför hockeyn ju mer bekväm blir man i omklädningsrummet och
på isen” (Intervjuperson 1, 2020). ”Vissa dagar kan man ju vara lite nere när man tänkt själv på lite grejer och då kan det alltid vara bra att snacka med någon i laget liksom. Sen så hjälper alltid lagkamraterna en på vägen med allt möjligt.” (Intervjuperson 5, 2020). “Det finns ju inte så mycket ledig tid, vi snackar om en till kanske två dagar i veckan och under den tiden så umgås man ofta med någon från laget” (Intervjuperson 6, 2020). ”…det blir typ som en extra familj här ute på hallen” (Intervjuperson 8, 2020).
Uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning
Studiens deltagare upplevde uppgiftsorienterad sammanhållning som en viktig del inom lagidrott. Uppgiftsorienterad sammanhållning fokuserar på lagmedlemmarnas
ansträngning gällande arbete mot att uppnå lagets gemensamma målsättning. Majoriteten av de intervjuade lagmedlemmarna menade på att det finns en stark koppling mellan lagets strävan efter gemensamma mål och uppgiftsorienterad sammanhållning. De
uppgiftsorienterade aspekterna av lagets sammanhållning anses enligt intervjupersonerna som viktiga för individens enskilda attraktion till gruppen och gruppintegrationen.
Sammanfattningsvis så var kommunikation, prestation och en utvecklande miljö de aspekter som deltagarna kopplade till uppgiftsorienterad sammanhållning.
Det är ju ett lag som man märkte redan från första början förra året att det är ett lag som jobbar extremt hårt. Man märker på varje individ att dom är väldigt ambitiösa och vill framåt.
Och när många i en grupp är så, då triggar det ju en själv att man måste vara på tå hela tiden för att en själv också vill bli bättre. För man känner att man på något sätt är skyldig den personen för den vill så mycket, men skyldig på ett bra sätt liksom. (Intervjuperson 6, 2020)
Kommunikation. Kommunikation är ett begrepp som intervjupersonerna anser vara en faktor som har stor betydelse inom lagets uppgiftsorienterade sammanhållning. Begreppet nämns ofta som ett ledande tillvägagångssätt för att främja utveckling och förståelse.
Kommunikation har därför utsetts till ett tema inom den uppgiftsorienterade
sammanhållningen och innefattar tre subteman; problemlösning, samarbete och öppen miljö.
Problemlösning. Studiens intervjupersoner upplever att kommunikation ofta används i samband med att lösa problem för att förbättra den idrottsliga prestationen. Intervjupersonerna upplever även att medlemmarna i laget är drivande i att komma fram till lösningar via
kommunikation. ”Jag tror att det handlar om väldigt mycket kommunikation för att komma fram till en lösning, att man är öppen för att kommunicera med varandra” (Intervjuperson 3, 2020). ”Det blir mer spontana spelarmöten på något sätt. Typ, att en powerplayformation
kommer och samlar sig och pratar om vad man kan förbättra, typ vi kanske bör göra såhär eller vi behöver förbättra det här” (Intervjuperson 6, 2020).
Samarbete. Enligt flera intervjupersoner är samarbete en viktig komponent i
kommunikationen inom laget. Ett gott samarbete inom laget skapar möjligheter för laget att utvecklas och skapa en god kommunikation. Att främja varandra positivt och utvecklas tillsammans genom att skapa ett bra samarbete inom gruppen anses vara kopplat till uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning.
…det är ju klart att saker och ting händer där man tycker olika och det blir en diskussion av det och just då kanske man inte riktigt drar åt samma håll men i slutändan så är ändå diskussionen om vad man tror är för lagets bästa. Och på det sättet så drar man åt samma håll fast man drar på olika sätt kan man säga.
(Intervjuperson 6, 2020)
Öppen miljö. Kommunikation är en bidragande faktor till den öppna miljö som flera av studiens intervjupersoner upplever att laget har. Den öppna miljön möjliggör att
lagmedlemmar kan känna sig trygga och bekväma till att yttra sig och på så vis påverka lagets prestation. ”…jag tror att när det är en sån trygghet där man är bra vänner så kan man pusha varandra och ställa högre krav. Och jag tror att det inte är lika lätt om man har en dålig lagsammanhållning” (Intervjuperson 3, 2020). ”…vi har ju så pass bra lagsammanhållning och alla känns väldigt snälla och trevliga som respekterar varandra och då blir det en bra kultur i laget, en positiv kultur som gör det enklare att vinna tycker jag” (Intervjuperson 4, 2020).
Prestation. Prestation är ett tema som studiens intervjupersoner upplever vara centralt inom den uppgiftsorienterade sammanhållningen. Reflektioner kring begreppet prestation grundar sig i intervjupersonernas uppfattning om hur väl laget presterar ihop på grupp- och individnivå. Temat prestation innefattar tre subteman; grupprocesser, krav och gemensamma mål.
Grupprocesser. Ishockey är en lagidrott där prestation kan uppfattas på både grupp- och individnivå. Större delar av studiens intervjupersoner upplever att lagets prestation och funktion påverkas av de grupprocesser som finns inom laget. Grupprocesser visar sig även vara en bidragande faktor till lagets påverkan på gruppens och individens utveckling. ”Alla vill ju såklart göra sitt bästa och försöka driva på och förbättra laget och det är ju där man kommer som längst, tillsammans liksom” (Intervjuperson 5, 2020). “Och när många i en
grupp är så, då triggar det ju en själv att man måste vara på tå hela tiden för att man själv också vill bli bättre” (Intervjuperson 6, 2020).
Men jag tror ju att ju bättre lag man spelar i desto bättre framstår man som spelare. I vårt lag känner jag att vi alla har ett bra driv på träningar och vi har bra spelare som gör att vi faktiskt gör varandra bättre hela tiden. Så därför tycker jag att laget har en positiv påverkan på min utveckling och prestation för att man hela tiden vill bli bättre. (Intervjuperson 1, 2020)
Krav. Utifrån flera reflektioner av studiens intervjupersoner kring temat prestation dyker begreppet krav upp som en bidragande faktor. Intervjupersonerna menar på att
medlemmarna inom laget kan ställa krav på varandra för att hålla en hög prestationsnivå. En gemensam ambitionsnivå inom laget upplevs även vara av relevans både för höjden av kraven och för att uppfylla dem. ”Jo men att alla i laget har en liknande kravbild på varandra och att man som spelare förväntar sig samma hårda jobb från sina lagkamrater som man själv lägger ner” (Intervjuperson 1, 2020). ”Så för att sammanfatta det så tror jag våra mål och ambitioner grundar sig i att vi kan ställa krav på varandra och att det är högt i tak liksom” (Intervjuperson 2, 2020). ”Jag tycker väl att de flesta i laget har samma inställning till hockeyn som jag. Vi har en väldigt seriös inställning till hockey allihopa” (Intervjuperson 1, 2020). ”Det känns mer som att alla är så pass drivna där man kan ställa krav på varandra och förvänta sig att alla gör sitt bästa och vill lagets bästa liksom” (Intervjuperson 7, 2020).
Gemensamma mål. Majoriteten av studiens intervjupersoner upplevde att lagets prestationsnivå påverkas av de gemensamma mål som finns inom gruppen. Det visar sig även att intervjupersonernas mål och ambitioner till stor del speglar lagets gemensamma mål.
Utifrån studiens intervjupersoner framgår det även att tidigare prestationer påverkar den nuvarande målsättningen. ”Tycker att vår lagsammanhållning har en stark koppling till att vi alla vill spela så bra hockey vi bara kan och det känns skönt att vi ligger på samma
ambitionsnivå” (Intervjuperson 1, 2020). ”... med tanke på vår prestation förra året så fanns det ingen anledning att ha en målbild som va lägre än vad vi presterade” (Intervjuperson 6, 2020).
Jag tycker att alla i laget har väl egentligen ett gemensamt mål. Och är det nån som inte driver mot samma mål så hade det varit konstigt kan jag tycka. För nu känns det ändå som att vi hade ett väldigt bra år förra året och i år så har vi även
fått in väldigt bra spelare som också siktar uppåt vilket även driver på väldigt bra. (Intervjuperson 2, 2020)
Utvecklande miljö. Det tredje temat är utvecklande miljö, som anses vara en stor del av intervjupersonernas upplevelse av uppgiftsorienterad sammanhållning. Av studiens intervjupersoner upplevde samtliga deltagare att laget har en positiv påverkan på individens utveckling och prestation. Skapandet av en utvecklande miljö har enligt studiens
intervjupersoner ett samband med tre subteman; konkurrenssituation, ansvarstagande och hängivenhet.
Konkurrenssituation. Av studiens intervjupersoner är det några som upplever att det finns en konkurrenssituation i laget som anses vara en bidragande faktor till skapandet av en utvecklande miljön. Konkurrenssituationen upplevs medföra motivation till att prestera väl under både träningar och matcher. ”Jag tycker vi har en bra konkurrenssituation i laget där alla pushar varandra. Sen så är det väl klart att jag vill spela varje match för jag tycker att ju mer man spelar desto mer utvecklas man” (Intervjuperson 1, 2020). ”…jag tycker väl att vi just nu är väldigt många spelare i vårt lag så det skapar ju en bra konkurrenssituation. Det gör ju så att man vill prestera både på träningar och matcher för att få spela mer liksom”
(Intervjuperson 2, 2020).
Jo, men med tanke på den grupp vi har så tycker jag den påverkar mig positivt. Jag tycker vi har väldigt drivna killar som hela tiden tävlar och vill bli bättre och det gör ju så att man själv vill bli bättre. Sen har vi ju en konkurrenssituation i laget där man hela tiden måste tävla för att ta en plats i laguttagningen så tycker bara den påverkar mig positivt. (Intervjuperson 7, 2020)
Ansvarstagande. Ansvarstagande upplevs vara en del i skapandet av den utvecklande miljön enligt flera av studiens intervjupersoner. Inom den utvecklande miljön upplever ett flertal av intervjupersonerna ett ansvar till sina lagmedlemmar och laget som helhet när det kommer till prestation och utförande.
…jag upplever att alla har samma driv till att vilja gå bra som lag och hjälpa varandra, sen så kanske inte alla har samma driv rent individuellt för sin egna prestation men för laget känner jag att alla har samma driv. (Intervjuperson 3, 2020)
Om jag jämför med förra året så gick det också sjukt bra men då var det lite som att vi
var förvånade att det gick så bra. Så nu känns det mer som att alla har tagit sitt ansvar och vill verkligen uppnå de mål vi har inom laget. (Intervjuperson 2, 2020)
Hängivenhet. Större del av studiens intervjupersoner upplever att en ytterligare bidragande faktor till en utvecklande miljö är lagmedlemmarnas hängivenhet till laget.
Intervjupersonerna upplever att lagets medlemmar har en hängivenhet till lagets ambitioner och målsättning där gruppens prestation prioriteras. ”Sen så tycker jag att alla vill vinna varje match och vill vara ett topplag i serien, så där tycker jag att vi i laget är synkade”
(Intervjuperson 1, 2020). ”…det finns i alla fall ingen som visar till motsatsen. Utan det känns som alla är lika hängivna till att lyckas med laget” (Intervjuperson 4, 2020).
Figur 4. Sammanfattning av resultatet.
Sammanfattning över resultatet av studiens teman kopplat till Carron et al. (1985) begreppsmodell över lagsammanhållning i idrottslag.
Diskussion
Studiens syfte är att samla information om vilka upplevelser lagmedlemmar i ett ishockeylag har kring sammanhållning och vilka faktorer som upplevs vara betydande för
social- och uppgiftsorienterad sammanhållning. Enligt Wheelan (2017) är begreppet lagsammanhållning en bidragande faktor när det kommer till framgångsrika
idrottsprestationer, vilket motiverade studien till att undersöka vilken påverkan
lagsammanhållningen har på prestationen inom det studerade ishockeylaget. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att inom det studerade ishockeylaget var både de sociala- och uppgiftsorienterade aspekterna av sammanhållning betydande i deras arbete mot utveckling och lyckade prestationer. Författarna av denna studie anser att det studerade laget består av lagmedlemmar som har liknande ambitioner, respekt, målsättning och inställning till ishockey. Dessa liknelser anser studiens författare vara bidragande faktorer till den uppgiftsorienterade grund som varje deltagare utgår ifrån vid träning och match.
Uppfattningen av studiens deltagare är att de har syfte att utvecklas och prestera inom ishockey. Materialet från studiens intervjuer visar att de sociala aspekterna har en stor
betydelse i syftet att få en uppgiftsorienterad trupp att samarbeta, utvecklas och trivas både i och utanför träningsmiljö. Den övergripande uppfattningen är att intervjupersonerna upplever de sociala aspekterna som något mer betydelsefulla än de uppgiftsorienterade aspekterna men att förhållandet mellan de två typerna av sammanhållning måste fungera om laget ska kunna fungera ihop över en längre tid.
Lindwall et al. (2002) förklarar att man kan dela upp Carron och Hausenblas (1998) modell för studiet av idrottsgrupper i ingångsfaktorer, processfaktorer och utgångseffekter.
Utifrån studiens deltagare så upplevs lagets ingångsfaktorer främst bestå av lagmedlemmarnas individuella egenskaper som är en betydande faktor till lagets sociala- och uppgiftsorienterade sammanhållning. Lagmedlemmarna uppfattas besitta egenskaper som; inbjudande och
omtänksamma, vilket upplevs gynna lagets sociala sammanhållning. Egenskaper som;
ambitiösa och målmedvetna, är egenskaper som lagmedlemmarna uppfattas inneha, vilket upplevs gynna lagets uppgiftsorienterad sammanhållning. Både de sociala och
uppgiftsorienterade egenskaperna hos lagmedlemmarna anser författarna av den här studien vara bidragande faktorer till skapandet av den miljö som laget upplevs ha.
Enligt Lindwall et al. (2002) behandlar processfaktorer gruppens struktur, lagsammanhållning och grupprocesser. Utifrån resultatet av de sociala- och
uppgiftsorienterade aspekterna av sammanhållning i det studerade laget, anser studiens
författare att laget som helhet är enade i lagets positiva upplevelse av sammanhållning och hur de fungerar tillsammans. Studiens deltagare anser att både de sociala och uppgiftsorienterade aspekterna inom sammanhållning är viktigt för lagets trivsel men även för prestationen. Enligt Levi (2017) behöver ett lag både relationsorienterat- och uppgiftsorienterat beteende för att
fungera effektivt, vilket går i linje med studiens resultat av de två olika typer av beteenden.
De tre teman som togs fram inom de uppgiftsorienterade aspekterna av sammanhållning (kommunikation, prestation och utvecklande miljö) är enligt resultatet, de största faktorerna i det studerade lagets uppgiftsorienterade beteendet. Resultatet i denna studie visar även att de tre teman som framställdes inom de sociala aspekterna av sammanhållning (gemenskap, tillhörighet och relationer) är de främsta delarna av lagets relationsorienterade beteende.
Utgångseffekter är enligt Lindwall et al. (2002) de konsekvenser som tillkommer för individen i grupp och gruppen som helhet. Majoriteten av studiens deltagare belyser att det finns en bra drivkraft och ambitionsnivå bland lagmedlemmarna. Detta uppfattas ha en positiv påverkan på utveckling och prestation på både individ- och gruppnivå. Tre av åtta
intervjupersoner beskriver även att det finns en konkurrenssituation inom laget där konkurrensen i det här sammanhanget innebär en plats i laguttagning till match. Samtliga spelare i laget är alltså inte garanterade att få möjligheten att spela varje match. Varför det är en minoritet av deltagarna som belyser konkurrenssituationen, kan vidare diskuteras genom att de spelarna eventuellt befinner sig i en mer utsatt position och blir mer påverkade av konkurrenssituationen. Studiens författare anser därför att konkurrenssituationen är en konsekvens för både individ och grupp utifrån lagets drivkraft, tävlingsnivå och vilja att vinna. En utgångseffekt anses därför vara lagets konkurrenssituation.
Något som framgick tydligt bland majoriteten av studiens deltagare var att den övergripande upplevelsen av lagets sammanhållning var på en hög nivå och ansågs ha en positiv påverkan på både individen och laget. Enligt Lindwall et al. (2002) finns det en dynamisk del av sammanhållning som innebär att den kan förändras över tid och eftersom majoriteten av studiens intervjuer genomfördes i början av det studerade lagets säsong, kan det diskuteras om upplevelsen av sammanhållningen kommer förändras med tiden.
Majoriteten av studiens deltagare upplever även att det finns ett positivt samband mellan lagets sammanhållning och prestation. Detta får stöd av Mullen och Copper (1994) som menar på att förhållandet mellan sammanhållning och prestation är ömsesidigt, vilket innebär att en bra sammanhållning kan leda till en förbättrad prestation och tvärtom. Detta ömsesidiga förhållande får starkt medhåll från studiens deltagare.
Eftersom studiens tre framtagna teman inom de uppgiftsorienterade aspekterna av sammanhållning är kommunikation, prestation och en utvecklande miljö så finns det en tydlig uppfattning om det studerade lagets syfte och målsättning med verksamheten. Majoriteten av studiens deltagare skapar tillsammans en gemensam uppfattning om lagets ambitionsnivå, krav, hängivenhet och målsättning. Studiens resultat går därmed i linje med Carron et al.
(1985) förklaring av de uppgiftsorienterade aspekterna av gruppintegration (GI-T) och individens attraktion till gruppen (ATG-T). Utifrån Carless och Paola (2000) förklaring kring GI-T, anser studiens författare att resultatets GI-T består av lagets målsättning och prestation.
Motivering till det är majoriteten av deltagarnas gemensamma och liknande upplevelse kring lagets målsättning, grupprocesser och krav. Genom Carless och Paola (2000) förklaring av ATG-T så kunde författarna av studien ta fram den betydande faktorn av resultatets ATG-T, vilket visar sig vara den utvecklande miljön. Detta resultat motiverades utifrån deltagarnas upplevelse av hängivenhet, kommunikation och konkurrens inom laget. Dessa faktorer anser författarna vara bidragande faktorer till lagmedlemmarnas personliga engagemang i lagets uppgiftsorienterade beteende.
För att skapa ett fungerande uppgiftsorienterat beteende behövs lagets sociala sammanhållning där de tre teman; gemenskap, tillhörighet och relationer spelar en stor roll i hur villiga spelarna är till att spela för varandra. Det studerade lagets gruppdynamik kan därmed även förstås som en pågående process som påverkar relationen mellan individ och grupp på ett ömsesidigt sätt, där de sociala aspekterna spelar en stor roll som har stöd i litteraturen (Levi, 2017). Studiens tre framtagna teman inom de sociala aspekterna av sammanhållning är gemenskap, tillhörighet och relationer. Detta kan tolkas som en typ av identifiering och social attraktion till laget (Lott & Lott, 1965; Hayes, 1997). Majoriteten av studiens deltagare upplever att lagets sociala sammanhållning bidrar till känslor av trygghet, bekvämlighet och trivsel vilket påverkar lagmedlemmarnas generella mående. Att känna tillhörighet och upplevelse av sammanhang är en väsentlig del som framgick bland deltagarna, där de sociala relationerna ansågs vara betydande. Studiens författare anser att detta resultat går i linje med tidigare forskning kring de sociala aspekterna vid
gruppintegration och individens attraktion till gruppen (Carron et al., 1985).
Hur stor betydelse den sociala sammanhållning har i laget, framgick i delar av resultatet där lagmedlemmarnas relationer och umgänge med varandra berördes. Majoriteten av studiens deltagare ser sig själva som en del i den gemenskap som laget anses motiveras av deltagarnas engagemang vid de sociala aktiviteter som sker vid ledighet från träningar och matcher. Carron et al. (1985) beskrivning av de sociala aspekterna av gruppintegration (GI-S) och individens attraktion till gruppen (ATG-S) stämmer bra överens med studiens resultat.
Med Carless och Paola (2000) förklaring om GI-S kunde studiens författare tillämpa resultatet från studien där det framgår att temat relationer upplevs ha störst betydelse i studiens GI-S.
Detta motiverades utifrån de sociala aktiviteter, vänskap och den närhet som majoriteten av studiens deltagare upplever sig ha inom laget. Utifrån Carless och Paola (2000) förklaring av
