Samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun

Stockholms läns landsting

2013-05-15 LS 1303-0395

Handläggare:

Bette Lundh Malmros

Tillväxt och

regionplaneringsutskottet

Samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun

Ärendebeskrivning

Botkyrka kommun har arbetat fram ett samrådsförslag till kommuntäck- ande översiktsplan. Förslaget till översiktsplan utgörs av rapporten Bot- kyrkas Översiktsplan, samrådsförslag mars 2013 och analys av miljöaspek- ter och inledande miljöbedömning.

Beslutsunderlag

Bilaga 1: Förslag till yttrande 2013-05-15

Samrådsförslaget finns på: www.botlwrka.se/oversiktsplan

Ärendets beredning

Botkyrka kommuns kommunstyrelse beslutade den 4 mars att genomföra samråd för ny översiktplan. Samråd pågår från mars till sista juni 2013.

Samråd har skett med Trafikförvaltningen.

Förslag till beslut

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet föreslås besluta

att avge yttrande över samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun i enlighet med bilaga 1.

Förvaltningens förslag och motivering

Sammanfattning

Botkyrka kommun har arbetat fram ett samrådsförslag till ny kommuntäck- ande översiktsplan (ÖP). Förvaltningen ställer sig bakom huvuddragen i

Stockholms läns landsting 2 (5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2013-05-15 LS 1303-0395

kommunens planeringsinriktning och planförslagets övergripande struktur som ligger i linje med RUFS 2010.

Bakgrund

Botkyrkas nya översiktsplan tar vid efter den tidigare men skiljer sig på många sätt från tidigare översiktplaner och är anpassad till nya kommu- nala, regionala och nationella mål med bäring på fysisk planering. Över- siktplanen är uppdaterad för att summera kommunens ställningstagande inom olika frågor - klimat, kreativitet, dagvatten, naturvård med mera.

Botkyrka ska växa i takt med länet men vill inte låta bebyggelsen breda ut sig. Botkyrka är en del av en storstadsregion och vill stärka förbindelserna inom kommunen, med Stockholms innerstad och tre näraliggande regio- nala stadskärnor.

Planen innehåller olika strategier för att nå visionen;

"Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättning- arna för en hållbar framtid."

Förslaget har huvudfokus på den fysiska utvecklingen men omfattar även planeringsstrategier för frågor av både social, ekonomisk, fysisk och ekolo- gisk karaktär och behandlar dem integrerat.

De fem planeringsstrategierna är;

Leva klimatsmart Plats att växa

Hemma i storstaden Nära till storstadsnatur Utrymme för kreativitet

Förslaget innehåller en markanvändningsstrategi med en sammanvägning av olika allmänna intressen, både för hela kommunen och för fyra olika delområden.

Stockholms läns landsting

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-05-15

3 (5)

LS 1303-0395

SKÄRHOLMEN**,,

| ^ KUNGENS KURVA '

Boms/Ött

\ N O R S B O R G , S Ä y ^

% 5 & J | j HUDDINGE

S ;pv, i T;AL B Y

^ 16»* TUMBA

I 17 l JMlf" - '

20 19

Himmcr-

SJÖN

Målbild för Botkyrka 2040 2) Tät stadsbygd

~~| Medeltät stadsbygd

^] G l e s stadsbygd

• Nya bostäder och äretrunt- boende på landsbygden Storstadsnära natur •

18

•

Specifika förändringsområden Regional stadskärna

mm Ny väg Idé till spårväg - Spårväg Botkyrka Gröna samband

Markanvändning i Botkyrka kommun - samrådförslag för översiktsplan 2013.

Stockholms läns landsting

2013-05-15 LS 1303-0395

Överväganden

Sträckan som ingår i Spårväg Botkyrka är inte medtaget i det förslag till stomnätsstrategi som Trafikförvaltningen (TF) nyligen tagit fram. Det är därför inte aktuellt att utreda spårvägstrafik där. TF ser dock positivt på en satsning på framkomligheten för busstrafiken mellan Tumba och N Bot- kyrka, eftersom det finns 5 busslinjer med många resenärer längs sträckan.

Vad gäller bussförbindelser från Riksten kan också framkomlighetsåtgärder behövas. TF har dock inte tagit ställning till val av framtida förbindelser ännu. Detta kommer att göras i samråd med kommunen.

Förvaltningen håller med kommunen om att det är en balansgång mellan att skapa utrymme för en växande befolkning, att utnyttja landsbygdens potential och samtidigt inte förbruka den. Det är därför oklart vad konsek- venserna blir av förslaget att öppna upp möjligheten till nya bostäder, året- runtboende, verksamhetsområden och fritidshusområden på landsbygden längs ett antal utpekade större vägar. Förvaltningen understryker betydel- sen av att koncentrera ny bebyggelse till kollektivtrafiknära lägen, för att skapa underlag för en bra kollektivtrafik, minska spridd bebyggelse på landsbygden och koncentrera nya arbetsplatser, verksamhetsområden, ser- vice mm till några utpekade noder eller knytpunkter. Detta är även en cent- ral fråga i RUFS 2010. Förvaltningen anser att planens förslag i vissa avse- enden innebär en målkonflikt mellan att öppna upp för ny bebyggelse i dessa lägen och att koncentrara bebyggelsen till kollektivtrafiknära lägen.

Förslaget bör därför revideras och preciseras på denna punkt till utställ- ningsskedet.

Kommunen vill göra avstegsfall från de nationella riktvärdena för buller, enligt den så kallade Stockholmsmodellen, för att klara stadsförnyelse och flera bostäder nära kollektivtrafik. Avstegsfall innebär att bostadshus med en bullrig sida också har tillgång till en mer ljuddämpande sida. Planen innehåller en karta som redovisar vilka områden detta omfattar, det vill säga huvuddelen av kommunens stadsbygd. I Boverkets allmänna råd 2008:1 "Buller i planeringen" som även Länsstyrelsen i Stockholm tilläm- par, kan avsteg från riktvärden vara motiverat i centrala delar av städer och större tätorter, vid befintlig eller ny bebyggelse nära kollektivtrafikstråk, och i första hand i stationslägen. Det vill säga där möjligheten att finna alternativa lägen är begränsade. Tillämpningen av avstegsfall bör dock vara restriktiv i områden där bebyggelsetätheten är låg och där det bor färre antal människor. Förvaltningen menar därför att avsteg från de nationella riktvärdena för buller i första hand ska göras i begränsade och speciellt utsatta områden, exempelvis i stationsnära lägen. Planens riktlinjer är för oprecisa och ger utrymme för alltför vida tolkningsmöjligheter. Riktlinjerna

Stockholms läns landsting

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2013-05-15 LS 1303-0395

ger enligt förvaltingen därför en bristande vägledning för efterföljande detaljplaneläggning. I övrigt hänvisar förvaltningen till länsstyrelsens yttrande.

Kommunen föreslår olika åtgärder för att minska ingreppet i Bornsjökilen och dess viktiga funktion för spridning av biologisk mångfald, i pågående planer för Hågelby familjepark och programarbete för Eriksberg m fl. För- valtningen hänvisar till detta arbete och förutsätter att utskottets synpunk- ter inarbetas i dessa planprocesser.

Förslag till yttrande följer till stora delar samma struktur och rubriksättning som samrådsförslaget.

Peter Haglund

Direktör SLL Tillväxt, miljö och regionplanering

Bette Lundh Malmros Regionplanerare

Stockholms läns landsting

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet FORSLAG TILL YTTRANDE 2013-05-15

BILAGA 1 LS 1303-0395

Botkyrka kommun 147 85 Tumba

Samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun Inledning

Tillväxt, miljö och regionplaneringsutskottet är övervägande positivt till samrådsförslaget för Botkyrka översiktsplan (ÖP). Förslaget ligger i linje med planeringsmål och åtaganden i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010. Samrådsförslaget har ett brett och för- djupat förhållningssätt i frågor som är centrala i RUFS. För att översikts- planen skall bli det strategiska och genomförandeinriktade dokument det är avsett att vara, bör planen preciseras och kompletteras på några punkter.

Överrensstämmelse med RUFS 2010

I RUFS 2010 slås den övergripande visionen för Stockholmsregionen fast, att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Målet är att vara:

• En öppen och tillgänglig region

• En ledande tillväxtregion

• En region med god livsmiljö samt

• En resurseffektiv region

Samrådsförslaget för Botkyrka ÖP har en grundläggande utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna i arbetet med hållbar utveckling och har en målbild med år 2040 som tidshorisont. Planen har även ett stort regionalt fokus, både i struktur och i innehåll. Utskottet noterar att RUFS 2010 fungerat som utgångspunkt och hur planens strategier på olika sätt fångar ett stort spektrum av regionalt viktiga utvecklingsfrågor och implementerar dem på kommunal nivå. Utskottet ser positivt på hur planen på olika sätt bidrar till genomförandet av RUFS 2010.

Översiktsplanens struktur och övergripande inriktning

Samrådsförslaget har en inriktning och innehåll som ger kommunen goda förutsättningar för att driva en strategisk och genomförandeinriktad plane- ring. Förslaget har huvudfokus på den fysiska utvecklingen men omfattar även planeringsstrategier för frågor av både social, ekonomisk, fysisk och ekologisk karaktär. De fem planeringsstrategierna Leva klimatsmart, Plats

Stockholms läns landsting

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2013-05-15

BILAGA 1 LS 1303-0395

att växa, Hemma i storstaden, Nära till storstadsnatur samt Utrymme för kreativitet behandlar olika sakfrågor på ett både innovativt och integrerat sätt. Utskottet ser särskilt positivt på planens inriktning mot en resurseffek- tiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik. Positiv är också planens ambition för hållbar utveckling genom att integrera socio- ekonomiska utvecklingsfrågor med fysisk planering samt att arbeta klimat- smart och tillämpa ett ekosystemtjänstperspektiv i planen.

Utskottet anser att markanvändningskartan med tillhörande förklaring kan ge ett bra stöd som vägledande dokument, men bör preciseras, se rubrik Markanvändningsstrategi. Planen bör även utveckla hur kommunen ser på sin roll i östra Mellansverige, d. v. s. komplettera dokumentet med ett stor- regionalt perspektiv.

Inledningsvis anger planen behov av ett antal satsningar på kollektivtrafik objekt, där utskottet lämnar följande synpunkter:

- Fördjupade studier av Spårväg Syd kommer att påbörjas inom kort.

- Sträckan som ingår i Spårväg Botkyrka är inte medtagen i det förslag till stomnätsstrategi som Trafikförvaltningen (TF) nyligen tagit fram. Det är därför inte aktuellt att utreda spårvägstrafik där. TF ser dock positivt på en satsning på framkomligheten för busstrafiken mellan Tumba och N Bot- kyrka eftersom det finns 5 busslinjer med många resenärer längs sträckan.

Vad gäller bussförbindelser från Riksten kan också framkomlighetsåtgärder behövas. TF har dock inte tagit ställning till val av framtida förbindelser ännu. Detta kommer att göras i samråd med kommunen.

- Idag finns pendeltågstrafik mellan Tumba och Arlanda/Uppsala under högtrafiktid. Det finns för närvarande inga planer på att utöka den trafike- ringen.

- Frågor om regionaltågen hänvisas till Mälab.

- Det saknas en redovisning av Ostlänken i planen.

Leva klimatsmart

Utskottet stöder kommunens strategi att leva klimatsmart och ser med intresse på hur planen preciserar frågorna och hur de integreras i kom- munens strategiska planering. Det gäller speciellt att bygga i kollektiv- trafiknära lägen, hanteringen av vattenförsörjningsfrågan, utpekande av lägen med risk för översvämning, ras eller skred, ambitionen att satsa på cykel och ett energisnålt samhälle, dagvattenhantering etc.

Stockholms läns landsting

2013-05-15

BILAGA 1 LS 1303-0395

I detta avsnitt nämns att kollektivtrafiken inte är ett tillräckligt attraktivt alternativ till bilen i delar av regionen. Utskottet bedömer att en attraktiv kollektivtrafik ibland inte är tillräcklig för att konkurrera med "bilvänliga"

områden d. v. s. där framkomlighet och tillgång till billig parkering är god.

Insatser som kan stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft i dessa områden bör därför prioriteras i det fortsatta planeringsarbetet.

För att planen ska ge ett så bra stöd som möjligt för framtida planläggning, vill utskottet peka på möjligheten att utveckla vissa riktlinjer eller precisera dem på karta. Det gäller framförallt:

Komplettera med cykelstråken i den regionala cykelstrategi som för närvarande är ute på remiss.

Överväga möjligheten att i planen lyfta in de kriterier för energi- effektivitet, som håller på att tas fram av kommunen.

Överväga möjligheten att i planen markera områden med risk för vattenbrist

Se även rubrik Markanvändningsstrategi.

Plats att växa

Samrådsförslaget utgår från att kommunen ska växa i takt med länet. I regeringsuppdraget "Regional bedömning av behovet av nya bostäder"

anges fram till år 2030 ett årligt behov i Botkyrka av 250 bostäder per år i alternativ låg och 650 bostäder per år för alternativ hög. Samrådsförslaget ger utrymme för 20 000 nya bostäder under 30 år, vilket motsvarar ett genomsnittligt tillskott av 650 bostäder per år. Detta motsvarar det angivna behovet, och utskottet ser med tillfredställelse på kommunens ansvarsta- gande för att minska den bostadsbrist som finns i regionen.

Utskottet ser mycket positivt på planens inriktning på var och hur kommu- nen vill växa. Ambitionen att i först hand bygga i bra kollektivtrafiklägen, att blanda bostäder och arbetsplatser, att stärka dagens tyngdpunkter med bebyggelse, att skapa blandade upplåtelseformer i alla stadsdelar samt att förbättra de fysiska och sociala kopplingarna mellan olika områden, ligger helt i linje med RUFS 2010. Det är intressant och nytänkande hur planen lyfter fram ökad social sammanhållning som ett av motiven till förtätning och hur planen framhäver miljonprogramsområdenas utvecklingspotential i samband med bostadsförsörjningen och utpekandet av tyngdpunkter. Mot bakgrund av kommunens höga ambition att agera i nära dialog med med- borgarna, kommer landstinget med stort intresse att följa process och resul- tat av denna förtätning, som i huvudsak kommer att ske i Norra Botkyrka.

Stockholms läns landsting

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2013-05-15

BILAGA 1 LS 1303-0395

Utskottet stöder däremot inte kommunens förslag på att tillämpa avstegs- fall för buller, som också kallas Stockholmsmodellen, som i princip skulle omfatta all sammanhängande bebyggelse i Botkyrka. Utskottet anser att detta förslag är alltför omfattande och att avsteg från gällande riktlinjer bör ses över och preciseras, för att ge ett bättre stöd i förtätning och utveckling av olika områden. Utskottet förutsätter exempelvis att stor hänsyn tas till buller vid lokaliseringen av nya bostadsområden, framförallt i närheten av spårtrafiken, så att inte restriktioner för trafiken tvingas införas, vilket har skett i Nacka.

Utskottet understryker att idé om Spårväg Botkyrka inte finns med i RUFS 2010 och bör därför inte utgöra en avgörande förutsättning för planens förtätningsstrategier. Se även rubrik Hemma i storstaden.

Hemma i storstaden

Utskottet ser positivt på hur planen lyfter hemkänslan som en viktig plane- ringsfaktor och hur detta kopplas till infrastrukturen och trafikfrågorna på både lokal och regional nivå. Detta förhållnings- och redovisningssätt är både innovativt och tänkvärt. Det är särskilt intressant hur planen beskriver hur den fysiska strukturen kan stödja hemkänslan, hur rörelsemönster skapar möten samt vikten av att medborgarna känner sig hemma både i den egna kommunen och som fullvärdig medborgare i Storstockholm.

Utskottet föreslår att eventuella behov av framkomlighetsåtgärder redo- visas för att kunna genomförs i vägnätet, framförallt för de vägar som trafi- keras av stomlinjer.

Utskottet ser positivt på kommunens satsning på attraktiva cykelparke- ringar vid knutpunkter för kollektivtrafiken.

Utskottet ser positivt på redovisningen av hur planeringen av mötesplatser som i Flottsbro, kan samordnas över kommungränser.

Nära till storstadsnatur

Planen redovisar ett genomtänkt förhållningssätt för att även i framtiden ge medborgarna nära till naturen och integrerar väl de regionalt utpekade gröna kilarna i strategin. Utskottet stöder kommunens vilja att överbrygga fysiska barriärer för ett stärka svaga samband, att öka tillgängligheten till naturen, att lyfta kulturmiljöns riksintressen som särskilt värdefulla samt att stärka tillgången till tätortsnära stränder. Avvägningen mot andra in- tressen skulle dock underlättas om redovisningen av kategorin Grönt aktivitetsrum och Utflyktsrum på landbygden preciseras och nyanseras i olika geografiska områden, speciellt i anslutning till förändringsområden

Stockholms läns landsting

2013-05-15

BILAGA 1 LS 1303-0395

och tät stadsbygd. Förslagsvis kan de prioriterade områdena markeras på karta tillsammans med de regionalt utpekade gröna kilarna med värde- kärnor och svaga samband. Detta kan underlätta en framtida avvägning mellan olika intressen. Utskottet ser särskilt positivt på redovisnigen av hur de gröna stråken löper över kommungränser, eftersom en sådan redovis- ning kan underlätta framtida mellankommunal samordning.

Utrymme f ö r kreativitet

I detta avsnitt ger planen uttryck för många nya förhållningssätt och idéer om hur man i strategisk planering och med myndighetsansvar kan ge ut- rymme för individens kreativitet. Utskottet anser att strategin på många sätt är innovativ och stöder planens ödmjuka inställning till planering, sär- skilt om det handlar om vad lagrummet kan styra över om hur en plats ska bli använd eller utformad. Däremot är utskottet mycket tveksamt till pla- nens förslag till lägen för verksamhetsområden, som i många avseenden innebär en målkonflikt med planens ambition att koncentrera ny byggelse till kollektivtrafiknära lägen och stärka de noder och tyngdpunkter som pekas ut för bebyggelse, kollektivtrafik och service. Både det stora antalet verksamhetsområden och lägena för dessa, bidrar till en utspridd bebyg- gelse med ökat bilberoende, sämre underlag för service och möjlighet att koncentrera urbana kvaliteter till de utpekade tyngdpunkterna.

Markanvändningsstrategi

Markanvändningsstrategin, både för hela kommunen och för de fyra olika delområdena, innehåller en sammanvägning av olika allmänna intressen och bör fungera som bra vägledande dokument i kommunens strategiska planarbete. För att planen ska fungera som det strategiska verktyg det är avsett att vara, såväl som för detaljplaner, bygglov och lokaliseringspröv- ning, bör den breddas och kompletteras på vissa punkter. Framförallt bör de allmänna intressen som innebär en restriktion eller annan form av hänsynstagande, även inarbetas i plankartorna. Det handlar om exempelvis befintliga och föreslagna vattenskyddsområden, riskområden för marksta- bilitet och översvämning, gröna samband, riksintresse för kulturmiljö med mera. Utskottet menar att kartmaterialet bör förtydligas, för att ge stöd i olika awägningssituationer och för att underlätta ett genomförande.

Utskottet påpekar att områdena för tät stadsbygd mycket väl kan utökas i stationsnära lägen och ges en större täthet, för att ligga i linje med den i RUFS 2010 utpekade regional stadsbygd med utvecklingspotential. Det vore även en fördel att precisera skillnaden mellan tät stadsbygd och mel- lantät stadsbygd i förklaringen av markanvändningskartorna.

Stockholms läns landsting

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2013-05-15

BILAGA 1 LS 1303-0395

Utskottet håller med kommunen om att det är en balansgång mellan att skapa utrymme för en växande befolkning, att utnyttja landsbygdens poten- tial och samtidigt inte förbruka den. Utskottet är däremot tveksamt till pla- nens generösa inställning till att lokalisera nya bostäder, åretruntboende och fritidshusområden på landsbygden längs några större vägar. Utskottet understryker betydelsen av att koncentrera nybebyggelse till kollektivtra- fiknära lägen och minska spridd bebyggelse på landsbygden som bland annat bidrar till ökat bilberoende.

Synpunkter på olika delområden

Markutrymme bör reserveras för en framtida utbyggnad av befintlig buss- depå i Eriksberg alternativt ny depå i annat läge.

För överdäckningsprojekt i Norra Botkyrka vill utskottet framhålla att risk - och säkerhetsaspekter måste beaktas särskilt i fortsatt planering och ske i samråd med Länsstyrelsen.

Område Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö bör planeras så att gångavstånd till befintlig busstrafik på väg 226 erhålls, eftersom det inte finns underlag för någon ny linje till området.

Område Natur och sjönära boende i östra Vårsta bör få en omfattning så att det finns underlag för en ny busslinje, vilket innebär minst 600 bostä- der.

Utskottet saknar en beskrivning av kollektivtrafikförsörjningen under avsnitt "Grödinge och övrig landsbygd". Större delen av området Kagg- hamra bör undantas från att förtätas då avståndet till busstrafiken är oacceptabelt långt.

Mellankommunala och regionala intressen och riksintressen Utskottet anser att sammanställningen ger en bra och tillfredställande bild av kommunens förhållningssätt till mellankommunala intressen.

Planen anger ett behov av uppgradering av väg 225 för att klara godstran- sporter emellan Nynäshamn och Södertälje. Behovet av logistikcentrum och godstransporter i regionen, speciellt på Södertörn, kan komma att behöva ses över mot bakgrund av lokalisering av ny hamn i Norvik. För närvarande saknas underlag att bedöma detta.