• No results found

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Pepe Winkler

tel. 018-471 32 89

Prov i matematik

Civilingenjörsprogrammen Ordinära differentialekvationer, 2 poäng

2004-12-13

Skrivtid: 15.30–20.30. Hjälpmedel: Skrivdon, Physics handbook eller Mathematics handbook, Beta. Tentamen består av 7 problem. Lösningarna skall vara åtföljda av förklarande text.

Varje problem ger högst 5 poäng utom problem 4 som kan ge upp mot 10 p.

För betygen 3, 4, 5 krävs 18, 25, respektive 32 poäng.

1. Bestäm den lösning till differentialekvationen y0 = e2x−y, som går genom punkten (0 , 0) .

2. Gör lämplig substitution och lös differentialekvationen:

y0 = (2x + y)2− 1 . Bestäm den lösning för vilken y(0) = 1 .

3. Skriv differentialekvationen dy

dx = x2y2+ y

x − y2 på differentialform.

Ekvationen har en integrerande faktor som endast beror av en variabel.

Bestäm den och lös sedan ekvationen.

4. (a) Differentialekvationen x2y00− 4xy0+ 6y = 0 har en lösning på formen y = xn. Bestäm den allmänna lösningen till ekvationen.

(b) Bestäm en partikulärlösning, yp(x) , till den inhomogena ekvationen x2y00− 4xy0+ 6y = x4sin x .

Vad är den allmänna lösningen till den inhomogena ekvationen?

5. Bestäm den allmänna lösningen till systemet:

( x0(t) = −x(t) + y(t) + t y0(t) = −4x(t) + 3y(t) + t2.

Vilken lösning uppfyller begynnelsevillkoret att x(0) = 1 och y(0) = 2 ? 6. Bestäm alla jämnviktspunkter till systemet:

( x0 = y

y0 = −x + x2. Avgör deras typ och stabilitet.

7. Visa att origo är den enda jämnviktspunkten för systemet:

( x0 = −x − 2y2 y0 = xy − y3.

Bestäm en Liapunovfunktion till systemet och avgör stabiliteten hos jämnviktspunkten.

LYCKA TILL!

(2)

Svar till tentamen i Ordinära differentialekvationer, 2 poäng 2004-12-13

1. y(x) = ln(e2x+ 1) − ln 2 .

2. Allmänn lösning: y(x) = tan(x + C) − 2x och den lösning som uppfyller begynnelsevillkoret är y(x) = tan(x +π

4) − 2x .

3. (x2y2+ y) dx + (y2− x) dy = 0 , µ(y) = 1

y2 och x3 3 +x

y + y = C . 4. (a) yh(x) = C1x2+ C2x3 , där C1 och C2 är reella konstanter.

(b) yp(x) = −x2sin x och y(x) = C1x2+ C2x3− x2sin x .

5. X(t) = x(t) y(t)

!

= (C1+ C2t)et+ t2+ t + 1 (2C1+ C2+ 2C2t)et+ t2+ 2t + 2

! . Lösningen som uppfyller begynnelsevillkoret är Xp(t) = xp(t)

yp(t)

!

= t2+ t + 1 t2+ 2t + 2

! .

6. (0, 0) är ett stabilt centrumför lineariseringen i origo, men instabil för systemet och (1, 0) är en instabil sadelpunkt.

7. E(x, y) = x2+ 2y2 och (0, 0) är en asymptotiskt stabil jämnviktspunkt.

(3)

Lösningar till tentamen i Ordinära differentialekvationer, 2 poäng 2004-12-13

Lösning till problem 1.

Ekvationen kan skrivas om som ey· y0 = e2x. Ekvationen är, alltså separabel.

Integrationen ger ey = 1

2e2x+ C ⇔ y(x) = ln(1

2e2x+ C) som är ällmänn lösning till ekvationen.

Insättningen av begynnelsevillkoret ger 0 = ln(1

2 + C) ⇔ C = 1

2, alltså den sökta lösningen är y(x) = ln(1

2(e2x+ 1)) = ln(e2x+ 1) − ln 2 . Lösning till problem 2.

Sätt z(x) = 2x + y(x) . Då gäller att z0 = 2 + y0 ⇔ y0= z0− 2 . Insättningen i ekvationen ger z0− 2 = z2− 1 ⇔ z0= z2+ 1 ⇔ 1

z2+ 1· z0 = 1 . Ekvationen är separabel. 1

z2+ 1· z0 = 1 ⇒ Z 1

z2+ 1· z0dx = Z

1 dx ⇔ Z 1

z2+ 1dz = x + C

⇔ arctan z = x + C ⇔ z = tan(x + C) ⇔ 2x + y = tan(x + C) ⇔ y(x) = tan(x + C) − 2x . För den lösning som uppfyller begynnelsevillkoret y(0) = 1 gäller: 1 = tan C ⇒ C = π

4 , alltså den sökta lösningen är y(x) = tan(x +π

4) − 2x . Lösning till problem 3.

dy

dx = x2y2+ y

x − y2 ⇔ (x2y2+ y) dx = (x − y2) dy ⇔ (x2y2+ y) dx + (y2− x) dy = 0 .

Låt µ vara en integrerande faktor till ekvationen. Ekvationen µ(x2y2+ y) dx + µ(y2− x) dy = 0 är exakt ⇔ ∂

∂y(µ(x2y2+y)) = ∂

∂x(µ(y2−x)) ⇔ µ0y(x2y2+y)+µ(2x2y +1) = µ0x(y2−x)+µ(−1)

⇔ µ0y· y(x2y + 1) + µ0x(x − y2) = −2µ(x2y + 1) . Om µ0x= 0 får vi att µ0y· y = −2µ som är en separabel ekvation. Alltså den integrerande faktor µ är en funktion beroende bara av variabeln y och uppfyller ekvationen µ0

µ = −2

y med lösningen µ(y) = 1

y2. Vi får att ekvationen 1

y2(x2y2+ y) dx + 1

y2(y2− x) dy = 0 ⇔ (x2+ 1

y) dx + (1 − x

y2) dy = 0 är exakt.

Bestämning av en potential funktion: f (x, y) = Z

(x2 + 1

y) dx = x3 3 + x

y + g(y) , där g(y) väljs så att fy0(x, y) = −x

y2 + g0(y) = 1 − x

y2 , dvs. så att g0(y) = 1 ⇒ g(y) = y , alltså f (x, y) = x3

3 +x

y + y och den allmänna lösningen till differentialekvationen ges i implicit form av x3

3 +x

y + y = C , där C är en reell konstant.

Lösning till problem 4.

(a) Sätt in y = xn i den homogena ekvationen. Vi får: n(n − 1)xn− 4nxn+ 6xn= 0 ⇔ n2− 5n + 6 = 0 ⇔ n1 = 2 och n2= 3 , alltså, den homogena ekvationen har som lösningar y1(x) = x2 och y2(x) = x3. Funktionerna y1 = x2 och y2 = x3 är linjärt oberoende och därför den allmänna lösningen till den homogena ekvationen är yh(x) = C1x2+ C2x3, där C1 och C2 är reella konstanter.

(4)

(b) Den partikulära lösningen till den inhomogena ekvationen x2y00−4xy0+6y = x4sin x söker vi med hjälp av Liouvills metod med variabla koefficienter.

Låt yp(x) = v1(x) · x2+ v2(x) · x3 där vi söker v1 och v2 så att v10 · x2+ v02· x3 = 0 ⇔

v10 + xv02= 0 (1)

y0p(x) = v01x2+ 2xv1+ v02x3+ 3x2v2= 2xv1+ 3x2v2 p.g.a. (1) och

yp00(x) = 2v1+ 2xv01+ 6xv2+ 3x2v20 . Insättningen i den inhomogena ekvationen ger:

x2(2v1+ 2xv10 + 6xv2+ 3x2v02) − 4x(2xv1+ 3x2v2) + 6(v1x2+ v2x3) = x4sin x ⇔ 2x3v10 + 3x4v20 = x4sin x ⇔ 2v01+ 3xv20 = x sin x (2)

(2) − 2(1) ⇒ xv02= x sin x ⇒ v20 = sin x ⇒ v2= − cos x och insättningen i (1) ger:

v01= −x sin x ⇒ v1 = − Z

x sin x dx = x cos x − Z

cos x dx = x cos x − sin x .

Den sökta partikulära lösningen är yp(x) = x3cos x − x2sin x − x3cos x = −x2sin x . Den allmänna lösningen till den inhomogena ekvationen är C1x2+ C2x3− x2sin x . Lösning till problem 5.

Från första ekvationen får man y = x0+ x − t ⇒ y0 = x00+ x0 − 1 och insättningen i andra ekvationen ger x00+ x0− 1 = −4x + 3x0+ 3x − 3t + t2 ⇔ x00− 2x0+ x = t2− 3t + 1 .

Sista ekvationen är en inhomogen, linjär av andra ordningen med konstanta koefficienter.

Karakteristiska ekvationen är m2 − 2m + 1 = 0 ⇔ m1,2 = 1 ⇒ xh(t) = (C1 + C2t)et är en allmänn lösning till motsvarande homogena ekvationen. Nu sökes en partikulär lösning till den inhomogena ekvationen på formen xp(t) = at2+ bt + c . x0p = 2at + b och x00p = 2a .

Insättningen i ekvationen ger: 2a − 2(2at + b) + at2+ bt + c = t2− 3t + 1 ⇔

at2− (4a − b)t + 2a − 2b + c = t2− 3t + 1 ⇔ a = 1 , b = 1 och c = 1 , alltså xp(t) = t2+ t + 1 och den allmänna lösningen för den inhomogena ekvationen är x(t) = (C1+ C2t)et+ t2+ t + 1 . Insättningen i y = x0+ x − t, ger y(t) = (2C1+ C2+ 2C2t)et+ t2+ 2t + 2 , alltså:

X(t) = x(t) y(t)

!

= (C1+ C2t)et+ t2+ t + 1 (2C1+ C2+ 2C2t)et+ t2+ 2t + 2

!

är allmänn lösning till systemet.

Insättningen av t = 0 i lösningen ger x(0) y(0)

!

= 1

2

!

= C1+ 1

2C1+ C2+ 2

!

⇔ C1 = 0 och C2= 0 . Den lösning som uppfyller begynnelsevillkoren är ~Xp = xp(t)

yp(t)

!

= t2+ t + 1 t2+ 2t + 2

! . Lösning till problem 6.

Jämnviktspunkter är lösningar till systemet:

( 0 = y

0 = −x + x2 som är (0, 0) och (1, 0) . Om F (x, y) = y och G(x, y) = −x + x2 då är ∂F

∂x(0, 0) = 0 , ∂F

∂y(0, 0) = 1 , ∂G

∂x(0, 0) = −1 och ∂G

∂y(0, 0) = 0 .

Linearisering av systemet i punkten (0, 0) är

( x0 = y

y0 = −x . Koefficientmatrisen är 0 1

−1 0

!

med egenvärden λ1,2= ±i .

Detta betyder att punkten (0, 0) är ett stabilt centrum för lineariseringen.

Sök en Liapunovfunktion E(x, y) = ax2m+ by2n, där a, b > 0 och m , n ∈ N . Undersök ∂E

∂xF + ∂E

∂yG = 2amx2m−1y + 2bny2n−1(−x + x2) .Välj m = n = 1 och a = b = 1 . Då ∂E

∂xF +∂E

∂yG = 2x2y som är en indefinit, alltså punkten (0, 0) är en instabil jämviktspunkt

(5)

för systemet.

∂F

∂x(1, 0) = 0 , ∂F

∂y(1, 0) = 1 , ∂G

∂x(1, 0) = 1 och ∂G

∂y(1, 0) = 0 . Linearisering av systemet i punkten (1, 0) är

( x0 = y

y0 = x . Koefficientmatrisen är 0 1 1 0

!

med egenvärden λ1,2= ±1 . Egenvärdena är reella med olika tecken, alltså punkten (1, 0) är en instabil sadelpunkt.

Lösning till problem 7.

Jämnviktspunkter är lösningar till systemet

( 0 = −x − 2y2 0 = xy − y3.

Från första ekvationen x = −2y2 och insättningen i andra ger y = 0 , alltså även x = 0 . (0, 0) är den enda jämnviktspunkten.

Sök en Liapunovfunktion på formen E(x, y) = ax2m+ by2n. Med F (x, y) = −x − 2y2 och G(x, y) = xy − y3 får vi:

∂E

∂xF + ∂E

∂yG = 2amx2m−1(−x − 2y2) + 2bny2n−1(xy − y3) =

−2amx2m− 4amx2m−1y2+ 2bnxy2n− 2bny2n+2. Om vi väljer m = 1 , n = 1 , a = 1 och b = 2 får vi: ∂E

∂xF +∂E

∂yG = −2x2 − 4y4 < 0 för alla (x, y) 6= (0, 0) , alltså E(x, y) = x2+ 2y2 är en strikt Liapunovfunktion. Detta betyder att (0, 0) är en asymptotiskt stabil jämnviktspunkt för systemet.

References

Related documents

Av de tio siffrorna kan vi bilda hur många tal som

Rötterna är reella med olika tecken, alltså (0, 0) är en instabil sadelpunkt till lineariseringen och p.g.a.. Rötterna är komplexa med Reλ 1,2 &lt; 0 , alltså punkten (0, 0) är

Order enligt undertecknad anmälningssedel ger Aqurat fullmakt att för undertecknads räkning sälja, köpa eller teckna sig för finansiella instrument enligt de villkor som gäller

Order enligt undertecknad anmälningssedel ger Aqurat fullmakt att för undertecknads räkning sälja, köpa eller teckna sig för finansiella instrument enligt de villkor som

Härmed tecknar jag/vi, genom samtidig kontant betalning, det antal aktier i Aptahem AB (publ) som anges nedan enligt villkoren för teckningsoptionen.. Antal

• Att jag genom undertecknandet av denna anmälningssedel befullmäktigar Sedermera att för undertecknads räkning verkställa teckning av units enligt de villkor som framgår

 Att jag genom undertecknandet av denna anmälningssedel befullmäktigar Sedermera Fondkommission att för undertecknads räkning verkställa teckning av aktier enligt de villkor som

Teckning sker i enlighet med villkoren i memorandumet utgivet i mars 2012 av styrelsen för Gullberg &amp; Jansson AB (publ).. Vid en bedöm- ning av bolagets framtida utveckling är