Examensarbete, 15 hp Fysioterapeutprogrammet 180 hp
Ht 2020
TRANSITION FRÅN STUDENT TILL KOLLEGA
Nyanställda fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter
Elin Järvenpää Hietala, Hanna Boberg
Fysioterapeutprogrammet 180 hp Titel svenska:
Transitionen från student till kollega: nyanställa fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter
År: 2020
Titel engelska:
The transition from student to colleague: newly hired physiotherapists’
experiences Författare:
Elin Järvenpää Hietala Hanna Boberg Ängesvägen 14 D Brånvägen 3 903 20 Umeå 903 46 Umeå
Handledare:
Ann Sörlin
Lektor i fysioterapi Nyckelord:
Transition, fysioterapi, kvalitativ metod, erfarenheter, upplevelser, nyanställd, fysioterapeutstudent
Extern medverkan: Ja Nej Pågående projekt: Ja Nej Sammanfattning:
Introduktion: Forskning tyder på att nyanställda inom vården många gånger inte är adekvat förberedda inför sin mångfacetterade och ansvarsfulla roll. Många nyanställda har uppvisat god sakkunskap men trots detta upplevt en stor stress vid transitionen.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanställda fysioterapeuter som gått på Umeå Universitet upplever transitionen från student till legitimerad utövare.
Metod: En anpassad form av grounded theory användes som kvalitativ forskningsansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda fysioterapeuter examinerade vid Umeå Universitet. Insamlad data analyserades genom konstant jämförande och delades in i koder,
underkategorier, kategorier och en sammanfattande huvudkategori.
Resultat: Dataanalysen resulterade i nio underkategorier och tre kategorier. De tre kategorierna var Arbetsplatsens omhändertagande fundamentalt, Förutsättningar för optimalt lärande – värdefull förberedelse och Medvetenhet och acceptans för svårpåverkade omständigheter. Dessa handlade om betydelsefulla faktorer innan, under och efter transitionen där lärares roll, socialt stöd, organisation och tillgång till tid visade sig vara av värde. De handlade också om en medvetenhet för yrkets bredd, det ständiga utvecklandet av kompetens, det egna ansvaret och oförutsedda händelser. En sammanfattande huvudkategori kunde avläsas - Transition från student till kollega – en process med möjligheter och hinder.
Konklusion: Transitionen från student till legitimerad utövare innebär för många en stor utmaning.
Både underlättande och försvårande omständigheter på utbildningen och arbetsplatsen har påvisats, däribland lärares roll, socialt stöd, organisation och tid. Det finns förbättringspotential hos både
universitet och arbetsplatser för att underlätta övergången för nyanställda. Förslag på förbättringar som lyfts fram i denna studie är för arbetsplatser att erbjuda den nyanställda introduktion och mentorskap samt ställa rimliga krav. Minska stress under utbildningen genom att fördela tiden i vissa kurser på ett bättre sätt.
1
Introduktion
Den här kvalitativa studien studerar upplevelser av övergången från student till legitimerad utövare för nyanställda fysioterapeuter. På grund av otillräcklig forskning på området gällande fysioterapeuter baseras bakgrunden delvis på tillgänglig forskning om sjuksköterskors upplevelser i övergången från student till legitimerad utövare då denna vårdprofession står i nära relation till fysioterapeutens.
Bakgrund
Övergången från student till legitimerad utövare inom ett vårdyrke refererar till perioden då individerna lämnar universitetsmiljön och åtar sig den ansvarsfulla rollen som professionell (1). Transitionen är en tid som för många upplevs som en stor utmaning (1, 2). Det finns stora skillnader mellan studentrollen och den färdiga yrkesrollen vad gäller ansvarstagande och nyanställda är många gånger inte adekvat förberedda inför sin mångfacetterade roll (1-4) Det råder många gånger hög arbetsbelastning för anställda inom vården och nyanställda har ofta svårt att möta och hantera detta trots goda kliniska färdigheter (1).
Nyanställda fysioterapeuters upplevelser av transitionen har visat sig vara varierande. De uppgav att de kände sig väl förberedda för bedömning och behandling av patienter. Trots denna känsla av att vara adekvat förberedd vad gäller fysioterapeutisk sakkunskap fanns en upplevelse av att inte vara tillräckligt förberedd för yrkesrollen. Det som ansågs mest utmanande var det ökade patienttrycket på arbetsplatser i kombination med att många patienter upplevdes ha mer komplexa besvär än vad de fått erfara på sina praktikplatser under utbildningen. Praktikplatserna beskrevs som skyddade då studenterna inte utmanades med många av de uppgifter som en fysioterapeut bör behärska i sin arbetsroll, däribland interaktion med andra professioner, möten med anhöriga och att bedöma och behandla patienter med komplexa besvär (1). I en studie som undersökte sjuksköterskors upplevelser kring transitionen från student till legitimerad sjuksköterska identifierades liknande problematik. Även här beskrivs studentmiljön som alltför skyddad med otillräckliga förberedelser inför den fulla bredden av yrkets ansvarsområden (5).
Delegering, prioritering, tidsplanering och basala kunskaper som provtagning, såromläggning och mediciner är några exempel på vad som visat sig vara bristande kunskapsområden bland sjuksköterskor (3, 4) Svårigheter i att prioritera och delegera är något som även visat sig vara problematiskt bland nyanställda fysioterapeuter. En bakomliggande anledning till detta var återigen det ökade patienttrycket som ställt krav på just dessa egenskaper (1).
Den upplevda stressen i den nya yrkesrollen är ett återkommande tema både bland fysioterapeuter och sjuksköterskor (1, 5, 6). Det som bidrog till ökad stress bland de nyanställda fysioterapeuterna var orimligt höga förväntningar på deras egen prestation och de önskade uträtta sitt arbete på samma nivå som mer erfarna fysioterapeuter (1). Bland sjuksköterskor uppgavs att arbetsplatsens förväntningar på de nyanställda sköterskornas prestation var för höga, vilket gav sköterskorna en känsla av otillräcklighet som resulterade i sänkt självförtroende och ökad stressnivå. Andra faktorer som bidrog till en ökad stressnivå var nya insikter om ansvarsområdets komplexitet, risker för konsekvenser (5), omhändertagandet av högprioriterade patienter, hanteringen av svåra sociala situationer, att ta beslut när etiska dilemman uppstod och att hantera döende och dödsfall (3).
De nyanställda fysioterapeuterna uppgav att de hade svårt att hantera det ökade ansvaret som yrkesrollen innebar och de krav på självständighet som det medförde. Bristande stöd från kollegor visade sig vara en försvårande faktor som bidrog till denna känsla. I början var det många som ifrågasatte sitt eget kunnande som fysioterapeut och var därav i behov av att lära sig från sina kollegor genom att få möjlighet att observera och ställa frågor (6).
Fysioterapeuterna uppgav att de fick för lite vägledning och återkoppling över deras insatser trots en önskan om detta stöd för att säkerställa sig om att de försett patienter med adekvat vård (1). Liknande problematik visade sig även bland sjuksköterskornas
2
upplevelser där arbetsmiljön beskrevs som icke-stödjande och förtryckande med alltför höga krav. Detta medförde att de nyanställda kände motvillighet att ställa frågor och be om hjälp på den nya arbetsplatsen (5).
Något som verkat vara av väldigt stor betydelse för hur man upplevt övergången och hur väl förberedd man känt sig var tillgängligheten av kollegor och möjligheterna till inskolning. Det fanns en stor variation gällande mottagande och inskolning mellan olika arbetsplatser (6). De nyanställda som vid sitt första jobb fått en mentor beskrev det som en ovärderlig tillgång för underlättandet av övergången (1, 6). De som inte fått möjligheten att ha en mentor upplevde att det var en begränsning för deras lärande och utveckling (6).
Den forskning som finns gällande nyanställda fysioterapeuters upplevelser av övergången från student till legitimerad utövare är otillräcklig. Då det är stor skillnad mellan studentrollen och yrkesrollen bör det närmare undersökas vilka försvårande och underlättande faktorer som finns i transitionen för fysioterapeuter.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanställda fysioterapeuter som gått på Umeå Universitet upplever transitionen från student till legitimerad utövare.
Följande faktorer har undersökts:
• Utbildningens försvårande och underlättande faktorer
• Arbetsplatsens försvårande och underlättande faktorer
• Upplevda betydelsefulla faktorer innan, under och efter transitionen
Material och metod
Design
Den kvalitativa forskningsansats som valts är en anpassad form av grounded theory (GT).
GT en teori- och hypotesgenererande forskningsmetod där forskaren utgår från ett forskningsområde med syftet att undersöka vad de involverade upplever betydelsefullt och problematiskt (7). Denna metod valdes för att få en uppfattning om vilka faktorer som varit betydelsefulla eller problematiska vid övergången från fysioterapeutstudent till legitimerad yrkesutövare.
Urval och deltagare
Deltagare rekryterades genom snöbollsurval. Det är en effektiv metod för att snabbt komma i kontakt med lämpliga deltagare då tiden för arbetet är begränsad (8). En förfrågan skickades till två potentiella deltagare via Messenger efter muntlig rekommendation från omgivningen. I meddelandet bifogades informationsbrev med tillhörande samtyckesblankett (Bilaga 1). Efter bekräftat samtycke om att delta i studien fick deltagarna i det första urvalet möjlighet att rekommendera nya deltagare som de ansåg lämpliga att delta i studien. De rekommenderade deltagarna fick i sin tur föreslå ytterligare deltagare. Samtliga deltagare gav muntligt medgivande till deltagande i studien innan intervjun. Det skriftliga samtycket gavs i efterhand. Arbetet begränsades till fem intervjuer.
Begränsningen gjordes då det inte fanns utrymme för fler tidsmässigt. Av åtta tillfrågade valde fem att delta varav två var kvinnor och tre män mellan åldrarna 23-28 år. Samtliga deltagare var examinerade fysioterapeuter vid Umeå Universitet. Tre av deltagarna gick i samma klass och de resterande två i separata klasser. Tre deltagare arbetade inom primärvård och två på sjukhus. I denna studie kommer deltagarna gå under fingerande namn.
3 Inklusionskriterier:
• Examinerad fysioterapeut vid Umeå Universitet
• Examinerad mellan höstterminen 2014 och vårterminen 2019
• Minst ett års yrkeserfarenhet
Datainsamling
Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide med tre huvudområden användes (Bilaga 2). De tre huvudområdena var personen, utbildningen och arbetsplatsen. Personen innehöll frågor för att samla in bakgrundsdata om examensår, anställningar och val av universitet. Utbildningen och arbetsplatsen innehöll frågor rörande utbildningens styrkor och svagheter, utbildningens innehåll och upplägg, stöd från utbildning och arbetsplats, arbetsplatsens mottag och introduktion och förväntningar från arbetsplatsen. En semistrukturerad metod valdes då det ger deltagarna möjlighet att svara fritt med egna ord samtidigt som det säkerställer att relevanta frågeställningar besvarats (9).
En pilotintervju genomfördes för att testa och revidera intervjuguiden och för att öva intervjuteknik. Revidering av frågeguiden gjordes efter pilotintervjun. Pilotintervjun exkluderades ur studien då deltagaren föll utanför inklusionskriteriet för examensår.
Intervjuerna tog plats under september och oktober månad 2020. Intervjuerna utfördes gemensamt av författarna genom att en författare fick huvudansvar för att leda intervjun men båda fick möjlighet att ställa frågor. Tillvägagångssättet valdes för att kunna komplettera med följdfrågor som förbisetts. Ett försök till att skriva minnesanteckningar, så kallade memos (10), gjordes men kunde inte genomföras. Fyra av fem intervjuer genomfördes via Zoom eller Messenger i hemmiljö för samtliga parter. Den femte intervjun med författarna på avskild plats på Umeå Universitet och deltagaren i arbetsmiljö. Tiden för intervjuerna varierade mellan 20 till 36 minuter. Intervjuerna spelades in med inspelningsfunktion på mobiltelefon med lösenordsskydd. Inspelningarna raderades omgående efter transkribering.
Databearbetning och dataanalys
Den analysmetod som användes var konstant jämförande, vilket är en central metod inom GT för att utveckla koder och kategorier (11). Metoden innebär att datainsamlingen och dataanalysen sker parallellt för att möjliggöra utveckling av nya idéer under datainsamlingen, som sedan kan vara användbara vid nästkommande intervju (10).
Frågeguiden reviderades inte utöver den revidering som skett efter pilotintervjun. Däremot korrigerades författarnas intervjuteknik mellan intervjuerna där erfarenhet från föregående intervju kunde användas för att ställa mer öppna frågor till deltagarna.
Transkription av samtliga intervjuer valdes att delas upp på hälften mellan författarna med avsikt att effektivisera tiden. Detta tillvägagångssätt användes också för att ge båda författarna en viss inblick i varje intervju. Intervjuerna transkriberades ordagrant i ett Word-dokument som sedan överfördes till Open Code. Varje intervju transkriberades och kodades innan nästkommande intervju för att möjliggöra eventuell revidering av frågeguide och intervjuteknik. Kodningen syftade till att komma fram till vilka problem eller andra väsentligheter deltagarna upplevde (7). Den öppna kodningen genomfördes gemensamt av båda författarna i Open Code. Handledaren för studien utförde enskild öppen kodning av en intervju. Forskartriangulering genomfördes genom en jämförelse av författarnas och handledarens öppna koder för att undersöka och öka tillförlitligheten i analysen (12). De färdiga koderna skrevs sedan ned på lappar som sorterades efter liknande betydelse i nio olika underkategorier. Underkategorierna bearbetades ytterligare och placerades under tre kategorier. Till sist kunde en huvudkategori avläsas. Huvudkategori, kategorier och underkategorier med exempel på tillhörande koder sammanställdes i en tabell (Tabell 1).
4
Forskningsetiska överväganden
Under projektplaneringen fylldes en etikblankett i där frågor togs upp om hur planerad forskning påverkar forskningspersoner ur en etisk synvinkel. Etikblanketten diskuterades med handledare och en bedömning gjordes att inget särskilt tillstånd krävdes från etisk kommitté. Alla deltagare informerades om studien med ett informationsbrev och det tillhörande skriftliga samtycket för deltagande fylldes i (Bilaga 1). Deltagande i studien var frivilligt och kunde när som helst avbrytas utan angiven orsak. Deltagarna informerades om att uppgifter i det insamlade datamaterialet hanteras konfidentiellt och att deltagarnas identitet inte kommer kunna urskiljas.
Resultat
Vid dataanalysen kunde nio underkategorier och tre kategorier identifieras. De tre kategorierna är Arbetsplatsens omhändertagande fundamentalt, Förutsättningar för optimalt lärande – värdefull förberedelse och Medvetenhet och acceptans för svårpåverkade omständigheter. Arbetsplatsens omhändertagande fundamentalt innefattar underkategorierna Betydelsen av stöd och Organisation. Förutsättningar för optimalt lärande – värdefull förberedelse innefattar underkategorierna Lärares roll, Tillgång till tid och Praktik befäster kunskap. Medvetenhet och acceptans för svårpåverkade omständigheter innefattar underkategorierna Bred utbildning för brett yrke, Ständig utveckling, Eget ansvar och Oförutsedda händelser. En huvudkategori som sammanfattar samtliga underkategorier och kategorier kunde urskiljas - Transition från student till kollega – en process med möjligheter och hinder. I tabell 1 presenteras huvudkategori, kategorier, underkategorier med exempel på tillhörande koder.
Arbetsplatsens omhändertagande fundamentalt
Arbetsplatsens omhändertagande av den nyanställda har visat sig vara av fundamental betydelse för hur transitionen upplevts och hur snabbt deltagarna känt sig bekväma i sina nya roller. Detta innefattar den inskolning som erbjudits från arbetsplatsen och tillgången till stöd av kollegor samt vilka förväntningar som funnits på den nyanställda.
Betydelsen av stöd
Tillgång till stöd har beskrivits som en av de viktigaste komponenterna för känslan av trygghet under transitionen. Vilken möjlighet som funnits till stöd har varierat i deltagarnas berättelser där goda erfarenheter visat sig i form av rimliga förväntningar från arbetsplatsen på den nyanställda där det funnits utrymme att göra fel och kollegor att rådfråga. Om kraven upplevdes för höga handlade det snarare om att den nyanställda hade för stora förväntningar på sin egen prestation. Kollegorna har då visat sig vara ett viktigt stöd för att sänka dessa upplevda krav.
“[...] det har ju ändå varit rimliga krav på viss form av prestation. Men de är ju väldigt väl medvetna om att när man kommer från utbildningen, att man inte kan allting och det blir mycket frågor och tokigheter. Ibland blir det lite fel och så är det, men det finns stort tålamod.”
- Olle
”Det var egentligen inga höga krav på att jag skulle vara specialist inom någonting utan jag tyckte att mina förväntningar på mig själv var mycket större än vad deras förväntningar på mig var […] och jag har hört från andra att fysioterapeuter har höga krav på sig själv och vill göra väldigt bra ifrån sig särskilt efter man gått ut utbildningen, så man får jobba lite mer med
sina krav och sänka dom lite.”
- Sanna
Det fanns även upplevelser bland deltagarna att orimliga förväntningar ställdes på dem som nyanställda. Kommunikationen mellan kollegor uppgavs ibland vara bristfällig och i vissa fall fanns inga kollegor alls att tillfråga. Bristande kommunikation kunde innebära
5
svårigheter att diskutera yrkesrelaterade frågor med kollegor där olika synsätt försvårat arbetet.
"Jag har inte alltid haft kollegor att vända mig till, eller det kan va att jag har haft en kollega som jag inte upplevt att jag kan bolla med, prata med om just det yrkesverksamma. Sen kan en
kollega vara bra på väldigt mycket annat men just yrkesmässigt var vi väldigt långt ifrån varandra och då blir det svårt tycker jag."
- Anna Organisation
Arbetsplatser visade sig ha varierande tillgång på resurser för att introducera nyanställda.
Även här fanns delade meningar bland deltagarna i deras upplevelser kring mottagandet.
Ett bra mottagande var av vikt vid nyanställningen på arbetsplatsen och flera av deltagarna beskrev att de blev väl introducerade. En välorganiserad introduktion karaktäriserades av tydliga rutiner för övrig personal i mottagandet och konkreta beskrivningar av arbetsuppgifter. Arbetsplatser som dessutom erbjöd en utnämnd mentor ansågs särskilt uppskattade av de nyanställda.
"Arbetsplatsen här har ju ett väldigt bra inarbetat sätt hur man vill ta nya kollegor och studenter så det är ganska tydligt och som sagt inarbetat. Jamen det är väldigt välkomnande. [...] Första
halvåret plus lite till hade jag en mentor, men sen dess har jag inte känt att jag har behövt. Det finns möjlighet att ha det en bra tid efter att man har börjat."
- Olle
Bristande introduktion visade sig på arbetsplatser där det inte fanns någon framarbetad struktur och rutin kring hur nyanställda tas emot, vilket ibland lett till att viktiga arbetsuppgifter missats. Det fanns också upplevelser av otillräcklig organisation vad gäller fördelning av arbetsuppgifter där tilldelade uppgifter inte alltid rymts inom ramen för fysioterapeutens kompetens.
“[...] man upptäckte väl eftersom att det var vissa saker man hade missat rent administrativt som man inte hade fått, ja men just för att man hade ingen man kunde fråga direkt liksom, utan
man hade kört på.”
- Pelle
“Jag blev inte jätteintroducerad [...] hade nästan ingen kollega när jag började jobba. Det var bara en heldag av att gå igenom journalsystemet för en patient och sen var det fullt ös. Det hade
inte gått om jag inte hade haft så bra praktik innan.”
- Anna
Förutsättningar för optimalt lärande - värdefull förberedelse
Det är inte bara under den pågående transitionen som det finns försvårande och underlättande omständigheter. I intervjuerna framkom att det under utbildningen fanns ett flertal förberedande faktorer som ansetts vara värdefulla förutsättningar för en mer lätthanterlig transition. Dessa faktorer innefattar lärares roll, tillgång till tid och möjlighet till praktiskt utövande. Faktorerna visade sig ha betydelse för bredden av kunskap deltagarna fick med sig från utbildningen vilket senare påverkat känslan av kontroll under transitionen. Deltagarnas berättelser speglar i vissa fall en dualism där de upplevt något i både positiv och negativ bemärkelse.
Lärares roll
Lärares kompetens och förmåga att skapa engagemang var framstående aspekter i samtliga intervjuer för underlättandet av lärandet. Många av de föreläsare som fanns uppgavs komma direkt från klinik och upplevdes nischade inom sina områden. Detta upplevdes som positivt då mycket praktiska exempel från kliniken kunde tillföras, vilket skapade intresse och motivation för lärandet. Många lärare hade gett avtryck bland deltagarna och beskrevs som minnesvärda och omtyckta.
6
“Jag tycker ändå att många är väldigt duktiga. De är ju mån om att man ska lära sig och väldigt lättillgängliga för att hjälpa. Det är ganska lätt att få svar när man har frågor.”
- Olle
“Alla lärare sticker ju ut på sitt sätt i Umeå. När jag läste tror jag de flesta blev ett gäng karaktärer, både på gott och ont, mest gott. De har ju svårt att hålla en röd tråd, det får vi ändå
säga till dem. Och det säger nog de flesta med kärlek sen när man är klar.”
- Anna
Lärares påverkan upplevdes stundtals som en försvårande omständighet under utbildningen. De mest framstående faktorerna var varierande kvalitet hos lärare och brist på pedagogik. En bidragande orsak till den bristande pedagogiken uppgavs vara att de flesta föreläsare inte var utbildade lärare utan forskare. En oförmåga att skapa engagemang hos studenterna är ett exempel på hur den bristande pedagogiken föreföll.
“[...] pedagogiken hos en del föreläsare är ju inte bra, så är det ju. De är ju otroligt kunniga inom det de föreläser om men ibland så är det svårt o ta till sig på grund av att de är som människor
opedagogiska.”
- Olle
Något som också betraktades opedagogiskt var oförmågan att inge trygghet hos sina studenter vid vissa praktiska moment. Det kunde handla om att lärare vid vissa tillfällen gett information kring till exempel risker med undersökning och behandling som ibland uppfattats som mer skrämmande än upplysande.
“Jag förstår inte vad syftet är att skrämma upp sina elever för praktiska moment om det är det vi ska jobba med. Då ska vi lära oss va trygga i det tänker jag.”
- Anna Tillgång till tid
Den generella uppfattningen bland deltagarna var att det fanns tillräckligt med tid för att uppnå de krav som utbildningen ställde med endast enstaka perioder som mer stressfulla.
Längden på utbildningen ansågs av vissa deltagare vara tillräcklig för att tillgodogöra sig de kunskaper som krävs för att genomgå transitionen till legitimerad yrkesutövare.
“[...] jag tyckte ändå att tre år var ganska lagom för vad den innehöll. Men det är klart om man nu skulle lägga till ett år, ja men kanske att det skulle vara mer forskningsinriktat eller att det skulle vara verksam… Nä! Det var ganska lagom för min del med tre år. Just det att få komma ut
och börja omsätta sina teoretiska kunskaper ännu mer.”
- Olle
Det fanns en genomgående upplevelse bland deltagarna om den tuffa starten av utbildningen med intensiv teori. Utbildningen som helhet upplevdes för vissa deltagare gå i ett högt tempo där tid för fördjupning och utvecklandet av skicklighet varit bristande.
Vissa deltagare upplevde att det under mer tidspressade perioder varit svårare att ta till sig kunskap på grund av ökad stress. Bland dessa fanns en önskan om att utöka utbildningens längd för att möjliggöra mer spridning av kurser och därav minskad stress.
“Det började ju ganska tufft, just med anatomin och fysiologin, den första terminen eller två första terminerna blir det ju. Det är ju mycket man ska göra.”
- Anna
“[...] min åsikt och många andra och även lärare har ju uttryckt det på våra kurser att fyra år hade varit perfekt för att landa i de kunskaper som man får och kanske använda de lite mer.”
- Sanna
7 Praktik befäster kunskap
Något som genomsyrade alla intervjuer var vikten av praktiska moment under utbildningen. Att också få omsätta de teoretiska kunskaperna i praktiken upplevdes befästa kunskaperna i största möjliga mån inför det kommande yrkeslivet. Praktikperioderna visade sig vara de mest förberedande momenten under utbildningen. Praktikplatserna var uppskattade bland deltagarna där bra handledning beskrevs som en viktig aspekt. Känslan av att få ta eget ansvar under handledning var betydelsefullt.
“När man väl kom ut på praktik, fick va på sjukhus och få träffa patienter och göra, då känner man väl att det här kändes väldigt bra. Då blev man mer säker [...] Det var väl där egentligen
man fick det mesta tyckte jag som bra förberedelse sen för det riktiga arbetslivet.”
- Pelle
Medvetenhet och acceptans för svårpåverkade omständigheter
Det fanns en alltigenom märkbar medvetenhet bland deltagarna om fysioterapeutyrkets bredd och därav utbildningens bredd samt det stora ansvar man ställs inför både som student och yrkesverksam för att ständigt utveckla sina kunskaper. Det fanns också en acceptans för att utbildningen inte kan förbereda studenterna inför alla tänkbara scenarion i yrkeslivet då ett arbete med människor inkluderar en hel del oförutsedda händelser.
Deltagarna upplevde det svårt att påverka dessa omständigheter men uppgav att en medvetenhet kring dem möjliggjort att de kunnat sänka förväntningarna på sig själv vid transitionen.
Bred utbildning för brett yrke
Som fysioterapeut kan man arbeta inom väldigt många olika områden vilket också speglar sig i den breda kunskapsbas som utbildningen ger. Deltagarna upplevde att en bred utbildning har två sidor. Bredden förser studenterna med grundläggande kunskaper inom de olika områdena men ger inget utrymme till fördjupning. En upplevd acceptans för dessa begränsningar fanns bland deltagarna.
“Väldigt bred kunskapsbas och man är inne på väldigt många intressanta områden som man duttar på litegrann men hinner aldrig fördjupa sig i eftersom det går så fort. Men jag tycker
ändå att man fått ganska bra grundläggande verktyg.”
- Sanna
“Yrket är ju så jävla brett och man förstår ju att man liksom inte kan få med allt, så man får ha större förståelse för det när man blir klar.”
- Kalle
Ständig utveckling
En upplevelse som är genomgående bland deltagarna är att man som färdigutbildad fysioterapeut inte avslutat sitt lärande. En ständig utveckling av fysioterapeutyrket sker och ny forskning tillförs kontinuerligt. Fysioterapeuter ska arbeta evidensbaserat och måste därför fortlöpande utveckla sin kompetens. Utbildningen förser studenterna med grundförutsättningar och verktyg för att kunna utvecklas i takt med forskningens framsteg.
Kännedomen om att man aldrig blir färdiglärd är utmärkande i intervjuerna.
“Det är farligt att man tror att man börjar kunna för mycket, det kommer man ju aldrig riktigt göra i vårt yrke.”
- Pelle
"Alltså jag är rätt bra på det jag gör men kan alltid bli bättre och det kommer man alltid kunna bli i det här yrket. Man måste hela tiden hänga med.”
- Anna
8 Eget ansvar
Att ta eget ansvar är något som deltagarna upplevt sig erfara, både under utbildningen och i yrkeslivet. Stora delar av utbildningen präglas av självständigt arbete där man på eget initiativ måste ta ansvar för sitt lärande. Att utbildningen ställer dessa krav har upplevts förberedande då det också är en viktig egenskap att besitta som färdig fysioterapeut.
"Men just utbildningen ger oss väldigt mycket frihet under eget ansvar. Att ni måste lära er o hitta själv. Ni måste ta egna initiativ och det är ju det man gör sen ute i yrket också."
- Sanna Oförutsedda händelser
Att jobba inom vården innebär daglig kontakt med nya människor och situationer vilket innebär att man ibland ställs inför svåra beslut. Etiska dilemman och svåra möten med patienter är exempel på svåra situationer som deltagarna beskrev. Det tycktes finnas en medvetenhet bland deltagarna att dessa situationer är omöjliga att undkomma och svåra att förbereda sig inför under utbildningen.
"[...] jag har ju varit med om att bli hotad på en arbetsplats ganska grovt och jag har varit med om patienter som blir lovande saker där jag i min bedömning kommer behöva säga nej och det faller inte alltid i så god jord. Så det är klart vi jobbar ju med människor och människor kan ju
bete sig på olika sätt."
- Anna
“Det är klart svåra situationer händer ju hela tiden oavsett hur länge man jobbat, så inget som jag känner jaha så var jag inte förberedd på det.”
- Pelle
9
Tabell 1. Exempel på öppna koder, underkategorier, kategori och huvudkategori.
Exempel på öppna koder Underkategori Kategori Huvudkategori
Ingen kollega på plats
Betydelsen av stöd
Arbetsplatsens omhändertagande
fundamentalt
Transition från student till kollega – en process
med möjligheter
och hinder
Olika synsätt försvårar Orimliga förväntningar Lär av kollegor Möjlighet till hjälp Rimliga förväntningar Utrymme för fel Stöd från kollegor Bristande mottagning
Organisation Avvikande arbetsuppgifter
Bra mottagande Inskolning
Bristande pedagogik
Lärares roll
Förutsättningar för optimalt
lärande – värdefull förberedelse
Skrämselteknik Oengagerade lärare Forskare som lärare
Kursers kvalitét påverkade av föreläsare Engagerade lärare
Kompetenta lärare Lärare ger avtryck
Bristande tid för att utveckla skicklighet
Tillgång till tid Önskan om tidigare helhetsbild
Högt tempo
Ingen tid för fördjupning Intensiv teori i början Lätt att halka efter Mycket information lite tid Önskan om längre utbildning Tuff start
Lagom lång utbildning Tillräckligt med tid God studietakt Bra praktikplatser
Praktik befäster kunskap Praktik förberedande
Ansvar under handledning Handledare viktiga Praktik utvecklande Praktik väcker intresse
Acceptans för skolans begränsningar
Bred utbildning
för brett yrke Medvetenhet och acceptans för svårpåverkade omständigheter
Brett innehåll Brett yrke
Grundläggande kunskaper Lärorik period
Två sidor
Man blir aldrig färdiglärd Ständig
utveckling Vidareutveckling på arbetsplatsen
Flexibilitet viktigt
Eget ansvar Mycket självständigt arbete
Ansvar för självutveckling
Svåra situationer en del av jobbet Oförutsedda händelser Möter ibland svåra situationer
10
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka nyanställda fysioterapeuters upplevelser av transitionen från student till legitimerad utövare. Dataanalysen resulterade i nio underkategorier och tre kategorier som handlade om omständigheter på utbildning och arbetsplats som haft betydelse innan, under och efter transitionen. Lärares roll, socialt stöd, organisation och tid visade sig vara viktiga faktorer. Det fanns också en medvetenhet och acceptans för den bredd som fysioterapeutyrket innebär, det ständiga utvecklandet, det egna ansvaret och oförutsedda händelser. Kategorierna mynnade ut i en alltjämt närvarande huvudkategori - Transition från student till kollega - en process med möjligheter och hinder.
Karaseks och Theorells krav-, kontroll-, och stödmodell (13) beskriver hur känslan av stress påverkas av de yttre krav som ställs i förhållande till den upplevda kontroll och det stöd som ges vid en viss situation. Enligt modellen definieras krav som den arbetsbelastning som råder. Kontroll hänvisar till personens kompetens och möjlighet att fatta beslut. Stöd innefattar vägledning och återkoppling från kollegor. Enligt resultatet i denna studie är det tydligt att alla arbetsplatser inte uppnår en gynnsam balans mellan krav, kontroll och stöd.
Gällande krav och förväntningar på den nyanställda från arbetsplatsen fanns det varierande upplevelser hos deltagarna i denna studie. En del menade att de som nyanställda ställde högre krav på sig själva än vad arbetsplatsen gjorde, medan andra tidigt hade fått erfara höga krav från sin arbetsplats. Motsvarande har observerats i tidigare studier där det bland nyanställda fysioterapeuter funnits upplevelser av att ha för höga förväntningar på deras egen prestation (1). Det finns också tidigare beskrivet i forskning på sjuksköterskors upplevelser av transitionen att arbetsplatser ibland ställer för höga krav på nyanställda (5).
Gällande kontroll fanns det också blandade erfarenheter bland deltagare i denna studie.
Utbildningen beskrevs tillföra grundläggande kunskaper inom ett brett spann av olika områden. Deltagarna uppgav att det inte fanns möjlighet till fördjupning men att de fått den basala kunskap som krävs för att inta sin roll som fysioterapeut. Det fanns däremot situationer där deltagarna inte upplevde sig förberedda där svåra sociala situationer nämndes som exempel. Dessa situationer var något utbildningen inte kunnat förbereda sina studenter inför. Att nyanställda fysioterapeuter uppvisar god sakkunskap vid slutet av sin utbildning har även visats i tidigare forskning (1). Det finns också tidigare beskrivet att svåra sociala situationer är en del i transitionen som för många upplevts som stressande (3).
Något som i denna studie visat sig vara viktigt för hur väl nyanställda kan utnyttja grundkunskaper, hantera de krav som ställs och tackla svåra situationer är tillgången till socialt stöd från kollegor. Upplevelser av stöd från arbetsplatsen har i denna studie visat sig vara varierande. Bristande stöd visade sig i form av otillräcklig introduktion, orimliga förväntningar och avsaknad av kollegor vilket ansetts försvårande i transitionen. På arbetsplatser som tillhandahöll introduktion, hade rimliga förväntningar på prestation och där det fanns många kollegor att tillfråga var erfarenheterna av transitionen bland deltagarna positiva i större omfattning. Deltagarna i denna studie uppgav också vikten av kollegor för den fortsatta utvecklingen av kompetensen. Ett likvärdigt resultat har presenterats i tidigare studier där det beskrivits hur stöd från kollegor varit viktigt för att hantera de krav som ställs på arbetsplatser (6). Stödet har i tidigare forskning benämnts som en viktig faktor som bidragit till känslan av beredskap i transitionen och för vidareutvecklingen av kompetens (1, 6).
Resultatet i denna studie visade på att praktikplatser var den viktigaste och mest förberedande komponenten under utbildningen. Deltagarna hade överlag goda erfarenheter av sina praktikplatser och det som ansågs vara avgörande för hur en praktikplats upplevdes var kvalitén på handledaren. En bra handledare beskrevs som en person som gav tillräckligt utmanande uppgifter och samtidigt fanns närvarande som ett
11
stöd. Liknande resultat har visats i en tidigare studie där praktikplatserna beskrevs som en nyckelkomponent i beredskapen för studenterna (1). Här upplevde de nyanställda att det var viktigt att bli tillräckligt exponerad för uppgifter som senare ska behärskas i yrket. I tidigare forskning har det dock påvisats ett större missnöje över praktikplatser där de upplevts som skyddade då studenterna inte utsatts för alla tänkbara situationer som senare ska behärskas i yrket (1, 5). Erfarna fysioterapeuter som agerat handledare har i en studie uppgett att de filtrerat arbetsuppgifter och patienter till sina studenter. Studenterna har i sin tur upplevt bristen på exponering som försvårande för deras transition (1). Denna uppfattning skiljer sig från de iakttagelser som gjorts i denna studie.
Ett ökat patienttryck i kombination med komplexa patientfall har i en tidigare studie beskrivits som den största orsaken till att transitionen upplevts som svår bland fysioterapeuter (1). Detta är något som inte framkommit i denna studie. Orsaken till detta kan vara att frågor kring området inte har berörts vid intervjuerna eller att denna uppfattning inte funnits bland inkluderade deltagare.
Det finns delar i denna studies resultat vad gäller försvårande och underlättande faktorer som haft betydelse under utbildningen, som inte framkommit i tidigare forskning på området. Lärare visade sig kunna påverka möjligheterna till lärande under utbildningen i både positiv och negativ riktning vilket i sin tur påverkat den kunskap studenten senare tar med sin in i arbetslivet. Engagerade och kunniga lärare upplevdes väcka intresse och underlätta inlärningen. Föreläsare som kommit direkt från klinik upplevdes kunna tillföra värdefulla praktiska exempel från kliniken. Det fanns samtidigt en gemensam uppfattning bland deltagarna om bristen på pedagogik, framför allt hos de föreläsare som i huvudsak sysslat med forskning. Upplevelserna kring utbildningens längd och tillgången till tid för att inhämta kunskaper under utbildningen är en annan nytillkommen kunskap. En känsla av dualism kunde noteras bland deltagarna där utbildningens längd upplevdes som tillräcklig för att inta rollen som fysioterapeut, men att en längre utbildning hade kunnat skapa förutsättningar för en än mer lätthanterlig transition.
Att slutföra en utbildning innebär inte ett avslut av lärandeprocessen vilket är viktigt att framföra till såväl nyanställda som erfarna för att hjälpa de nyanställda att känna sig bättre förberedda emotionellt och mentalt. Att nyanställda ska vara helt redo inför alla tänkbara situationer är en opraktisk förväntning då utbildningen inte kan förbereda studenter inför många oförutsedda situationer. Tidigare forskning har tagit fram förslag på hur man kan hantera problematik i övergången från student till yrkesverksam, där en aktiv och positiv inlärningsattityd på arbetsplatsen lyfts som en viktig del i att underlätta övergången (5).
Ett annat förslag som tas upp är att det bör finnas ett samarbete mellan utbildningar och arbetsplatser inom vården. Det man vill åstadkomma med ett sådant samarbete är en ökning av kliniskt orienterade erfarenheter och på så sätt bättre förse studenterna med den kunskap som behövs i övergången (2, 5). I en studie där man undersökt sjuksköterskors transition synliggörs behovet av att uppdatera läroplaner som i många fall inte passar in i dagens ökade krav och utmaningar (4). Det vore av vikt att vidare utreda om ett sådant behov finns även för fysioterapeututbildningar.
Metoddiskussion
Kvalitativ metod valdes då det är en lämplig metod för att undersöka upplevelser och erfarenheter (14) vilket ansågs vara relevant för studiens syfte. Vidare bedömdes GT vara en adekvat forskningsansats då det studerade området i denna studie sedan tidigare är otillräckligt beforskat och GT är en metod som ofta används när det finns lite kunskap kring ett fenomen och målet är att skapa nya teorier (11). Inom GT är det viktigt att belysa hur författarnas förförståelse och erfarenheter kring det studerade ämnet har inverkan på insamlad data (15). Författarna till denna studie är själva fysioterapeutstudenter vilket innebär en insikt och uppfattning kring området. Det kan leda till en risk för styrande av frågor och tolkning av resultat. Trots kännedom hos författarna om vilken förförståelse och vilka erfarenheter som funnits tillgängliga går det inte att undkomma viss påverkan.
12
Snöbollsurval är en effektiv metod för att snabbt komma i kontakt med lämpliga deltagare (8). Då tiden för studien var begränsad ansågs denna urvalsmetod mest lämpad. Nya deltagare som rekommenderades var ofta någon i samma klass. Det finns en möjlighet att personer i samma klass delar liknande värderingar och upplevelser vilket kan ses som en svaghet med vald urvalsmetod då det utgör en risk för att insamlad data endast speglar en eller få synvinklar (16). Endast fem personer intervjuades vilket också är en svaghet med studien då full datamättnad inte uppnåddes. Fler deltagare var önskvärt men på grund av tidsbegränsning var detta inte möjligt.
Samtliga intervjuer genomfördes via videolänk på grund av smittorisken för covid-19, då projektet genomfördes under pandemin. Samtal via videolänk innebär viss risk för intrång av obehöriga i samtalet och därför vidtogs säkerhetsåtgärder för detta enligt riktlinjer från Umeå Universitet för säkrare Zoom-möten. En uppdatering av programmet till den senaste versionen gjordes och möteslänken skickades direkt till deltagaren.
Majoriteten av intervjuerna skedde via videolänk i hemmiljö både för deltagare och författare. Detta för att skapa en trygg miljö för alla parter att använda ett så fritt språk som möjligt och utan inlyssning av obehöriga. Enligt Bryman (17) är plats för intervjun viktig för kvaliteten. Bryman menar att intervjun bör genomföras i en lugn och ostörd miljö och intervjupersonen ska inte behöva oroa sig för att andra ska höra vad som sägs. Nämnvärt är den femte intervjun som skedde i arbetsmiljö för deltagaren och för författarna på universitetsområdet. Då ämnet tar upp omständigheter kring arbetsplats och utbildning blir detta faktorer som skulle kunna påverka samtalets frispråkighet och därmed även studiens resultat.
Inom GT är memos ett grundläggande verktyg i den analytiska processen för att stärka tillförlitligheten (11). Memos är minnesanteckningar där man under intervjuerna skriver ned frågor, tankar och tolkningar som sedan kan användas vid dataanalysen (10). Ett försök att skriva memos gjordes men kunde inte genomföras på grund av oerfarenhet hos författarna att intervjua. Stor tonvikt lades vid att skapa ett tryggt samtal med öppna frågor och ett aktivt lyssnande. På grund av oerfarenhet krävde detta mycket uppmärksamhet och det bedömdes inte finnas utrymme att skriva memos då det eventuellt skulle vara på bekostnad av samtalets kvalitét. Avsaknaden av memos är en medveten brist i studien.
Det finns också ett antal styrkor med studien. En pilotintervju genomfördes som en förberedelse för att testa intervjuguidens relevans och för att öva intervjuteknik.
Pilotintervjun anses vara en styrka med studien då det stärker kvalitén i kommande intervjuer (18).
Semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide användes med anledning att det möjliggör ett mer flexibelt samtal där deltagaren får utforma egna svar (9, 17).
Intervjuguiden fungerade som en ram för vilka områden som samtalet skulle beröra, men utrymme för frågor utanför intervjuguiden utifrån deltagarens svar inkluderades också.
Varje intervju kan därav generera mycket information och också skapa nya idéer till forskarna att använda sig av vid nästkommande intervju, vilket är en styrka med studien.
Forskartriangulering gjordes genom en jämförelse av författarnas koder och handledarens koder på en av intervjuerna för att säkerställa att det fanns en överensstämmelse i den tolkning som gjorts. Triangulering genom att söka samstämmighet mellan forskare stärker det analyserade materialets tillförlitlighet (12). Det hade varit önskvärt att triangulera samtliga intervjuer för att stärka tillförlitligheten i denna studie ytterligare. På grund av tidsbrist var detta inte möjligt.
Fler studier behövs för att undersöka nyanställda fysioterapeuters upplevelser kring övergången från student till legitimerad utövare då denna studie innehåller ett antal begränsande faktorer. Denna studie undersökte fysioterapeuter examinerade vid Umeå Universitet men det vore av vikt att genomföra studier som även inkluderar andra
13
universitet då Fysioterapeutprogrammet finns på åtta olika platser i Sverige och dessa skiljer sig åt gällande innehåll, inriktning och form. Studier som närmare undersöker vilka styrkor och brister som finns med olika fysioterapeututbildningar samt studier som närmare tittar på arbetsplatsers mottagning av nyanställda vore också av betydelse.
Etikdiskussion
Ett etiskt problem som övervägdes var eventuell rädsla hos deltagarna att känslig information kring personer och händelser skulle spridas till obehöriga. Som examinerade fysioterapeuter bedömdes deltagarna ej befinna sig i en beroendeposition, exempelvis till lärare. Däremot fanns i åtanke att eventuell beroendeposition till arbetsgivare och kollegor kunde närvara. Deltagarna försäkrades att materialet skulle hanteras konfidentiellt i informationsbrevet men påmindes även om detta muntligt vid intervjun. Utöver detta har inga andra etiska problem övervägts då det berörda området inte ansågs särskilt känsloladdat eller privat. Utifrån dessa faktorer gjordes en bedömning i samråd med handledare att inget särskilt tillstånd krävdes från Etikprövningsmyndigheten för denna kandidatuppsats.
Kliniska implikationer
Resultatet i denna studie ger kännedom om vilka försvårande och underlättande omständigheter som finns vid transitionen från student till legitimerad utövare. Detta kan vara användbar kunskap för fysioterapeutstudenter, nyanställda, universitet och arbetsgivare för att vidare arbeta med underlättandet av transitionen.
Konklusion
Transitionen från student till legitimerad utövare är ett stort steg och innebär för många en stor utmaning. Det finns omständigheter under utbildningen och på arbetsplatsen som påverkar övergången i både positiv och negativ riktning där lärares roll, socialt stöd, arbetsplatsers organisation och tidstillgång är av betydelse. Vad som visat sig vara av störst betydelse under utbildningen för underlättandet av övergången är möjligheten till praktiskt utövande av kunskaper. På arbetsplatsen har möjlighet till introduktion och stöd från kollegor framstått som avgörande för känslan av beredskap. Det är tydligt att det finns förbättringspotential på både universitet och arbetsplatser vad gäller dessa omständigheter. Några exempel på detta är att erbjuda introduktion och mentorskap för nyanställda och att rimliga krav ska ställas. Ett annat exempel är bättre tidsfördelning av kurser för att minska stress och därav förenkla inlärning. Det vore av vikt att genomföra fler studier med en större studiepopulation för att undersöka området närmare.
14
Referenser
1. Stoikov S, Maxwell L, Butler J, Shardlow K, Gooding M, Kuys S. The transition from physiotherapy student to new graduate: are they prepared? Physiother Theory Pract.
2020:1-11.
2. Missen K, McKenna L, Beauchamp A. Work readiness of nursing graduates: current perspectives of graduate nurse program coordinators. Contemp Nurse. 2015;51(1):27-38.
3. Hatzenbuhler NJ, Klein JE. Educational preparation for clinical practice: reflections of newly graduated RNs. Nurse Educ. 2019;44(2):93-7.
4. Kavanagh JM, Szweda C. A crisis in competency: the strategic and ethical imperative to assessing new graduate nurses' clinical reasoning. Nurs Educ Perspect. 2017;38(2):57-62.
5. Woo MWJ, Newman SA. The experience of transition from nursing students to newly graduated registered nurses in Singapore. Int J Nurs Sci. 2020;7(1):81-90.
6. Atkinson R, McElroy T. Preparedness for physiotherapy in private practice: novices identify key factors in an interpretive description study. Man Ther. 2016;22:116-21.
7. Henricson M. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad.
Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2017.
8. Denscombe M. The good research guide: for small-scale social research projects. 3. ed.
Maidenhead: Open University Press; 2007.
9. Clifford N, Valentine G. Key methods in geography. London: SAGE; 2003.
10. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok [Internet]. 3 rev. uppl. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2014. Bilaga 11, Allmänt om
forskningsansatser med kvalitativ metod. [citerad 2020-11-08] Hämtad från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_bilaga11.pdf
11. Chun Tie Y, Birks M, Francis K. Grounded theory research: a design framework for novice researchers. SAGE Open Med. 2019;7:2050312118822927.
12. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today.
2004;24(2):105-12.
13. Karasek R, Theorell T. Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y: Basic Books; 1990.
14. Cleland JA. The qualitative orientation in medical education research. Korean J Med Educ. 2017;29(2):61-71.
15. Bryant A, Charmaz K. The SAGE handbook of Grounded Theory. Pbk. ed. Los Angeles [i.e. Thousand Oaks, Calif: SAGE Publications; 2010.
16. Valerio MA, Rodriguez N, Winkler P, Lopez J, Dennison M, Liang Y, et al. Comparing two sampling methods to engage hard-to-reach communities in research priority setting.
BMC Med Res Methodol. 2016;16(1):146.
15
17. Bryman A, Nilsson B. Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 3. Stockholm: Liber;
2018.
18. Patel R, Davidson B. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Uppl. 5. Lund: Studentlitteratur; 2019.
16 Bilaga 1.Informationsbrev och samtyckesblankett.
Till dig som är nyanställd fysioterapeut från Umeå Universitet - Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie
Vi är två studenter från Fysioterapeutprogrammet på Umeå Universitet som ska skriva vår kandidatuppsats. Syftet med vår studie är att undersöka hur nyanställda
fysioterapeuter från Umeå Universitet upplever att utbildningen förberett dem för övergången från student till legitimerade utövare. Vi vill genomföra denna intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan leda till ökad förståelse för de erfarenheter som finns.
Vi söker dig som är examinerad fysioterapeut vid Umeå Universitet. Du ska ha avslutat dina studier mellan höstterminen 2014 och vårterminen 2019 samt ha minst ett års yrkeserfarenhet. Vi skulle vilja att du som tycker detta låter intressant deltar i vår studie.
Datainsamling kommer att ske genom intervjuer. Vi kommer intervjua fem personer som väljs ut genom snöbollsurval, vilket innebär att du som deltagare får möjlighet att
rekommendera nya personer som skulle kunna vara lämpliga att ingå i studien.
Det är frivilligt att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Intervjuerna kommer att ske på avskild plats enligt överenskommelse eller via videolänk.
Intervjuerna beräknas ta 30-45 minuter och kommer spelas in. Vid eventuella
frågetecken kring intervjun kan vi komma att kontakta dig i efterhand för komplettering.
Det insamlade datamaterialet kommer att hanteras konfidentiellt och förvaras så att ingen obehörig kan ta del av det. Inspelade intervjuer kommer raderas omgående efter databearbetning. Inga uppgifter eller enskilda personer kommer kunna identifieras i kandidatuppsatsen och det kommer inte gå att urskilja vem som har sagt vad.
Den slutgiltiga rapporten kommer finnas tillgänglig för läsning på DiVA Portal efter årsskiftet.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till deltagande. Jag har tagit del av och förstått informationen i informationsbladet.
___________________________________________
Underskrift
___________________________________________
Namnförtydligande
___________________________________________
Ort och datum Studerande:
Elin Järvenpää Hietala Hanna Boberg
070-643 32 45 070-515 37 63
elinhietala@hotmail.com hannabobergg@hotmail.com Handledare:
Ann Sörlin
Prefekt vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering 090-786 92 38, 070-252 71 91
ann.sorlin@umu.se
17 Bilaga 2. Intervjuguide.
Anställning/anställningar När gick du din utbildning Varför fysioterapeut Val av universitet
Mottag/introduktion Förväntningar
Äldre/erfarna kollegor Svåra situationer Trygg i ditt arbete idag Styrkor
Svagheter
Praktiska & teoretiska moment Examinationer
Undervisningsformer Lokaler
Lärare
Utbildningen - student Personen
Arbetsplatsen - legitimerad
