UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats HT‐2009
Från student till revisorassistent
‐ socialiseringsprocessen in i revisorrollen
Författare: Camila Mahan Anna Ågren Handledare: Thomas Carrington
Sammanfattning
Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.
Nyckelord: Socialiseringsprocess, yrkesmässigt åtagande, professionellt arbete,
Innehållsförteckning
1. Inledning...1 1.1 Syfte och frågeställning ...2 1.2 Disposition ...2 2. Teoretisk referensram...3 2.1 Professionen och professionellt arbete...3 2.2 Socialiseringsprocessen in i yrkesrollen...4 2.3 Yrkesmässigt åtagande ...6 3. Metod ...7 3.1 Undersökningsmetod ...7 3.2 Datainsamling ...7 3.3 Urvalsgrupp ...8 3.4 Undersökningens tillförlitlighet ...9 4. Intervjuer med respondenter ...11 4.1 Det yrkesmässiga åtagandet...11 4.1.1 Karriärfokus...11 4.1.2 Arbetsfokus ...12 4.1.3 Fokus på värderingar, organisationen eller kunden?...12 4.1.4 Sammanställning av respondenternas rangordning av sitt yrkesmässiga åtagande ...13 4.2 Förväntningar på yrkesrollen...14 4.3 Kunskaper, brister och framtida förbättringar ...15 5. Analys av resultat...19 5.1 Det yrkesmässiga åtagandet...19 5.1.1 Karriärfokus...20 5.1.2 Arbetsfokus ...20 5.1.3 Fokus på värderingar, organisationen eller kunden?...21 5.2 Förväntningar på yrkesrollen...22 5.3 Kunskaper, brister och framtida förbättringar ...23 6. Slutdiskussion ...25 6.1 Förslag till vidare forskning...26 Källförteckning...27 Bilaga 1 Bilaga 21. Inledning
”Utbildningen har som syfte att utveckla det kritiska tänkandet och den analytiska förmågan, hur man gör det på bästa sätt är svårt att svara på. Det är frestande att föreslå en utbildning som är tydligare kopplad till de professionella roller som studenterna kan förväntas ta när de väl kommer ut i arbetslivet. Samtidigt är det inte universiteten och högskolornas primära roll att tillhandahålla yrkesutbildningar, de ska istället fostra det tankesätt och den intellektuella mognad som man kan förvänta sig att hitta hos en revisor eller rådgivare. Det är inte alls säkert att man når dit genom att öka andelen praktiska moment i utbildningen” (Stergel, 2009, s. 28).
Revisoryrket har under senare år drabbats av motgångar i samband med att större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, där revisorernas roll omdiskuterats. Det har gjort att branschen ifrågasatts och debatten kring förtroendet för yrket har tilltagit. Yrket står därmed inför en stor utmaning då förtroendet måste återfås (Wyatt, 2004). Wyatt (2004) menar att det krävs en förändring redan på utbildningsnivå för att yrket ska kunna återvinna det ifrågasatta förtroendet. Till skillnad från Stergel (2009), anser Wyatt (2004) att det viktiga i utbildningen är att utbilda studenterna på ett sätt som får dem att sträva efter att uppnå redovisningsprofessionalism i allt de åtar sig.
Vi som författare har under vår ekonomiutbildning upplevt att det funnits bristande insyn och kunskap om vad yrket innebär, det vill säga vilka krav som ställs på en revisors kunskaper, vilka etiska och moraliska dilemman en revisor kan komma att ställas inför och vilka yttre förväntningar och ansvar yrkesrollen medför. Det grundar sig främst i att vi upplever en avsaknad av verklighetsanknytning till revisoryrket. Samtidigt är det som Stergel (2009) menar i det inledande citatet till denna uppsats, inte alls säkert att ett ökat inslag av praktiska moment i utbildningen är rätt väg att gå. I och med detta finns det ett behov av att klargöra hur studenterna socialiseras in i den professionella yrkesroll som de kommer att inta, och om denna socialiseringsprocess genom utbildningen sker på det bästa sättet. Vi kommer därför att undersöka detta genom att
utreda om redovisningsstudenternas förväntningar och kunskaper stämmer överens med vad revisoryrket i praktiken innebär.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att besvara syftet kommer vi att utgå ifrån följande frågeställningar: - Vad har redovisningsutbildningen skapat för förväntningar på yrket? - Vilka kunskaper har utbildning givit studenterna för att hantera det kommande arbetet som revisor?
1.2 Disposition
Uppsatsen inleds med en presentation av den teoretiska referensramen, där begreppet profession definieras och innebörden av professionellt arbete beskrivs. Detta för att kunna bryta ner begreppet i dess beståndsdelar för att på så sätt kunna utröna vad som ligger till grund för ett professionellt arbete. Därefter ges en redogörelse för studenternas socialiseringsprocess in i den kommande yrkesrollen. Den teoretiska referensramen avslutas med en redogörelse för det yrkesmässiga åtagandet och dess mittpunkter. Detta för att kunna undersöka till vilken grad studenterna identifierar sig med och förväntar att engagera sig i sin kommande yrkesroll. I det tredje kapitlet presenteras undersökningens tillvägagångssätt och vilken metod som använts. I det nästföljande kapitlet redovisas resultaten från undersökningen där dessa har delats in i tre områden; yrkesmässigt åtagande, förväntningar på yrkesrollen samt kunskaper, brister och framtida förbättringar. I det femte kapitlet analyseras resultaten utifrån den valda teoretiska referensramen för att slutligen summeras och diskuteras i uppsatsens sista kapitel.2. Teoretisk referensram
2.1 Professionen och professionellt arbete
Begreppet profession definieras enligt Hellberg (1991) som ”yrkesgrupper som
monopoliserar viss kunskap, det vill säga en kunskap som värderas som nyttig och värdefull och som utgör grunden för yrkesgruppens monopolisering av viss eller vissa yrkespositioner” (Hellberg, 1991, s. 16). Med denna definition menar författaren att
professionen är ett relationsbegrepp. Yrkesgrupper kan inte uppnå denna professionella status utan att ta hänsyn till de som accepterar dessa yrkesgrupper, det vill säga omgivningen. Samtidigt måste yrkesgruppen i sig sträva efter att uppnå och behålla denna status (Hellberg, 1991). Professionalism innefattar i vilken utsträckning individen identifierar sig med sitt yrke och accepterar värderingarna i yrket (Morrow & Wirth, 1989).
För att inta en professionell position räcker det inte med att besitta och hantera kunskap. I professionsforskningen förtydligas det att kunskapen ska ha införskaffats av den professionella på rätt sätt, det vill säga det sätt som professionen institutionaliserat den på. Först då kan den yrkesverksamma tilldelas positionen (Hellberg, 1991). Hellberg (1991) använder sig av stängningsstrategin för att beskriva hur yrken professionaliseras, vilket innebär att yrket utesluter de som inte besitter de förutsättningar som yrket kräver. Hellberg (1991) menar att detta görs på två sätt, genom monopolisering av kunskap och monopolisering av positioner. Status, prestige, makt och materiella belöningar har av professionsforskare beskrivits som motiv bakom monopoliseringen (Hellberg, 1991). För att yrket ska bibehålla sin professionella status är det viktigt att yrkesgruppen engagerar och anstränger sig. Det har blivit allt viktigare för yrken att hamna i professionskategorin då dessa grupper har ansetts och anses vara de mest framgångsrika. Detta i och med att de är kopplade till hög status, är högavlönade samt har inflytande i både arbetslivet och i samhället (Hellberg, 1991).
I och med att den professionella yrkesutövningen alltid innefattar oregelbundna och oförutsägbara moment går det inte att undgå det osäkra inslaget som de professionella yrkena har. Det är därför inte möjligt att göra yrkena rutinartade utan att det skapas alltför stora risker för allvarliga felbedömningar (Hellberg, 1991). Det går inte heller att dela upp arbetet, då beslut i så fall fattas utan att den professionella skulle ha möjlighet att ta hänsyn till helheten. Något som skulle få som konsekvens att beslut grundas på fel omständigheter. Det är kunskapsbasen som är motivet till den professionellas möjlighet att fatta egna beslut utan att kontrolleras av andra eller väga in andras bedömningar (Hellberg, 1991). Den professionella har ofta dubbla roller i och med att de sitter på positioner där de slits mellan att företräda arbetsgivarens intresse samt sina egna och medlemmarna i professionens intressen (Hellberg, 1991).
2.2 Socialiseringsprocessen in i yrkesrollen
Det är inte tillräckligt att kunna hantera arbetet tekniskt för att ingå i revisionsprofessionen. Det förutsätter också att individen har en förståelse för professionens normer och de beteenden som finns bland dess medlemmar. Detta är en process som börjar långt innan studenterna kliver ut i arbetslivet, vilket visar att det är viktigt att studenterna redan i sin utbildning får en klar bild av revisoryrkets normer och värderingar. Denna process kan inom redovisningsutbildningen förknippas med föregripande (anticipatorisk) socialisering (Rafik, 2006). Föregripande socialisering innebär att individer anpassar attityder och förväntningar gentemot en referensgrupp redan innan de ingår ett medlemskap. Det är en fortgående process som påbörjas långt innan arbetet påbörjas (Rafik, 2008). Tidigare utförda studier om föregripande socialisering har visat på ett samband mellan socialiseringsprocessen och studenternas beteende efter avlagd examen. Därmed har det i redovisningssammanhang poängteras att det inte enbart är tillräckligt att erbjuda ett bra redovisningsprogram på universitetsnivå, utan att det också är viktigt att skapa en miljö som främjar utvecklingen av professionella attityder (Rafik, 2006). Studenternas socialiseringsprocess in i professionen sker genom de som undervisar, vilket medför att dessa måste förstå
betydelsen av en tidig socialisering i studenternas yrkesliv. Genom detta kan utbildningen dra nytta av denna process för att tidigt utveckla studenternas medvetenhet om att fatta etiska beslut (Rafik, 2006). Ett etiskt beteende är enligt Rafik (2006) relaterat till en högre grad av den föregripande socialiseringen, vilket innebär att det sker när individen redan påbörjat socialiseringen in i yrkesrollen. Den föregripande socialiseringen innebär att individen inte går in i en organisation utan tidigare skapade värderingar. Dessa kan beskrivas som individens kulturella bagage som är en följd av utbildning, sociala processer och tidigare erfarenheter, vilka formas av individens förväntningar (Garavan & Morley, 1997). Det är en fördel om individen redan innan examinering fått en god kunskap om den framtida yrkesroll som han/hon kommer att inta för att på bästa sätt söka sig till den position och den arbetsmiljö som överensstämmer med individens förväntningar (Garavan & Morley, 1997). Stämmer inte den examinerades förväntningar överens med yrkesrollen i arbetslivet kan det ge upphov till känslor som otillräckliga krav och frustration, vilket i sin tur kan leda till avhopp från yrket. Genom att skapa en realistisk bild av professionen tidigt i utbildningen kan omfattande avhopp inom revisoryrket motverkas (Scholarios et al., 2003). Scholarios et al. (2003) beskriver sex olika utfall av erfarenheter som underlättar socialiseringsprocessen för en individ som är på väg ut i arbetslivet. Dessa är insyn i arbetslivet, personlig utveckling, karriärförberedelse, teknisk utveckling, sociala färdigheter samt samverkan mellan teori och praktik.
Rafik (2006) hänvisar till Mayer‐Sommer och Loebs (1981) artikel i vilken de redan i början av 80‐talet ställde sig kritiska till redovisningsutbildningen. De ansåg att studenterna inte får en fullständig bild av den professionella identiteten och medvetenheten om etiska och regelmässiga problem. De menade att detta bidrar till att studenterna inte får en tillräcklig förståelse för yrkets krav och risker. Därmed efterlyser författarna en utbildning som formar en medvetenhet och förståelse för professionella värderingar och attityder bland redovisningsstudenterna (Mayer‐Sommer & Loeb, 1981).
2.3 Yrkesmässigt åtagande
Yrkesmässigt eller professionellt åtagande definieras som den relativa styrkan av till vilken grad de anställda identifierar sig med och engagerar sig i sitt yrke. I begreppet vägs det även in hur pass dedikerade medlemmarna är att vara en del av organisationen och hur de uttrycker stolthet över att arbeta med yrket (Suddaby et al., 2009). Yrkesmässigt åtagande kan beskrivas genom fem mittpunkter med ett antal begrepp som beskriver varje punkt: - Fokus på värderingar, vilket bland annat innefattar begrepp som arbetsmoral (Morrow & Wirth, 1989). - Karriärfokus, vilket beskrivs som graden av professionalism och karriärutmärkande drag (Morrow & Wirth, 1989). - Arbetsfokus, där arbetet fungerar som ett centralt livsintresse med starkt engagemang (Morrow & Wirth, 1989). - Organisationsfokus, vilket i sin tur karaktäriseras av tre faktorer: stark tilltro och acceptans till mål och värderingar i organisationen, vilja att lägga ner ansträngningar för organisationens vinning samt stark identifikation med organisationen och en uttryckt önskan att fortsätta medlemskapet (Suddaby, 2009). - Kundfokus, beskriver hur pass mycket den professionella identifierar sig med kundens mål och hur man motiveras av kundens krav (Suddaby et al., 2009). Ett yrkesmässigt åtagande innebär en acceptans och en strävan efter målen i yrket,
vilket är viktigt då arbetet utgör en stor del av varje individs liv. Goda arbetsprestationer och hög arbetstillfredsställelse sammankopplas ofta med ett starkt yrkesmässigt åtagande (Rafik, 2006). Bristande engagemang och lojalitet har däremot förklarats som orsaker till företags misslyckanden bland de anställda vad gäller minskade ansträngningar (Morrow & Wirth, 1989).
3. Metod
3.1 Undersökningsmetod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för vår studie för att få fram olika nyanser, vilket också kräver ett mindre antal uppgiftslämnare (Jacobsen, 2002). Denna metod har varit lämplig då den gjort det möjligt för oss att anpassa frågorna efter utfallet i varje unik intervju. Vi har inte haft för avsikt att begränsa svaren i intervjuerna för att på så sätt få en djupare insyn i problemet. Den kvalitativa metoden tillåter att oväntade händelser inträffar, vilket medför att en mer riktig förståelse för problemet framkommer (Jacobsen, 2002). Om vi istället hade valt en kvantitativ studie tror vi att vi hade fått ett ytligare utfall, vilket inte hade varit det optimala alternativet för vår undersökning. Detta hade gjort det svårt för oss att gå in på djupet vad gäller att undersöka studenternas kunskaper och förväntningar på den professionella roll de kommer att inta. Vår kvalitativa studie skulle kunna anses som mindre relevant i och med att den bygger på ett antagande om att de utvalda intervjupersonerna är representativa för hela målgruppen. Vi anser dock att detta inte har påverkat arbetets utfall negativt i och med att det inte är variationen som är det betydande för att besvara denna uppsats syfte.
3.2 Datainsamling
Vi har valt att utföra personliga intervjuer för att samla in information från utvalda respondenter. Fördelen med förstahandsinformation är att materialet inte tidigare har bearbetats (Jacobsen, 2002). Denna insamlingsmetod har givit oss möjligheten att undersöka vad den enskilde individen har för förväntningar och kunskaper på vad yrkesrollen kräver. Genom intervjuerna har vi fått en tydlig bild av hur individen uppfattar frågeställningarna och har vid oklarheter kunnat förtydliga och säkerställa att svaret inte tagits ur sitt sammanhang. Vi har därmed haft möjligheten att skräddarsy intervjuerna efter vald problemformulering. Intervjuerna med studenterna och revisorassistenterna har varit utformade på samma sätt, där vi har utgått ifrån frågor
som vi redan innan intervjuerna framställt (se bilaga 1 och bilaga 2). Dessa har varit utgångspunkten för samtliga respondenter, dock har inte intervjuerna varit identiska då vi använt oss av följdfrågor utefter svaren för att få en riktig förståelse för respondentens svar. Frågorna till studenterna och revisorassistenterna har varit indelade i tre olika områden; yrkesfokus, förväntningar på yrket och utbildningen. Vi har avslutat varje intervju med att låta respondenten rangordna sitt nuvarande/förväntade yrkesmässiga åtagande utifrån fem olika yrkesfokus. Detta för att kunna göra en jämförelse mellan tidigare angivna svar under intervjun.
Vi har kompletterat den egna insamlade informationen med sekundärdata, som inte är direkt hämtad från ursprungskällan (Jacobsen, 2002). Den sekundärdata som vi har använt oss av är tidigare utförda intervjuer med rekryterare på fem revisionsbyråer. Vi anser att dessa intervjuer är relevanta för vår undersökning trots att de utgör andrahandsinformation då de har en grundläggande karaktär. Feltolkningar är vanligtvis en risk vid användning av sekundärdata men frågorna som har ställts är presenterade och svaren citerade. Detta har gjort att risken för feltolkningar minimerats (Jacobsen, 2002).
3.3 Urvalsgrupp
Vi har utfört intervjuer med ekonomistudenter, som läser redovisningsinriktning och har tankar på att arbeta som revisorer efter utbildningen. Vi har avgränsat oss till studenter vid Uppsala universitet för att universitetet är känt för att tillhandahålla en bra redovisningsutbildning. Vi anser därför att utbildningen borde hålla en hög standard och utgöra ett bra mått på studenternas färdigheter. Studenterna som intervjuats befinner sig i slutfasen av sin utbildning och har därmed bildat sig en uppfattning om yrket genom undervisningen och skapat sig förväntningar om vad yrket kan komma att innebära. Vi har intervjuat fyra stycken studenter varav två befinner sig på c‐nivå och två befinner sig på d‐nivå. Dessa har framfört en vilja av att vara anonyma och har därmed benämnts i resultatrapporteringen som:
- Student C1 (studerar på c‐nivå) - Student C2 (studerar på c‐nivå) - Student D1 (studerar på d‐ nivå) - Student D2 (studerar på d‐nivå)
Vi har även utfört intervjuer med revisorsassistenter som tidigare varit studenter vid Uppsala universitet. Vi finner att dessa har bidragit till undersökningen i och med att det har gett oss möjligheten att utreda om de upplevt ett förväntningsgap vad gäller kunskaper, krav och yrkesmässigt åtagande. Anledningen till att vi valt att avgränsa oss till tidigare studenter från Uppsala universitet är att vi ansett att det är nödvändigt för vår undersökning. I annat fall hade det kunnat påverka vårt utfall negativt då resultatet hade fått minskad relevans i och med urvalsgruppernas olika utbildningsbakgrunder. Vi har på egen hand varit i kontakt med fyra stycken revisorassistenter och därefter utfört intervjuer med följande: • Christoffer Schmidt (Ernst & Young), anställd sedan januari 2009. • Erik Uhlén (Grant Thornton), anställd sedan 2006. • Kristin Löwling (Deloitte), anställd sedan januari 2008. • Maja Reimer (Ernst & Young), anställd sedan augusti 2008.
3.4 Undersökningens tillförlitlighet
Vi har eftersträvat att genomföra en undersökning med så hög reliabilitet som möjligt. Detta genom ett kritiskt förhållningsätt till informationen för att därmed kunna avgöra hur tillförlitlig den är (Bell, 2007). För en hög reliabilitet krävs det att undersökningen innehåller få mätfel (Lundahl & Skärvad, 2007). Det har varit genomförbart i och med att vi har valt att göra personliga intervjuer vilket gjort det möjligt för oss att säkerställa att varje intervju blir korrekt och grundligt utförd.
För att genomföra en undersökning med hög validitet krävs det att studien mäter det den är avsedd att mäta. Det vill säga att data och analyser är relevanta i förhållande till problemformuleringen (Bell, 2007). I och med att vi har valt en kvalitativ metod skulle detta kunna innebära att undersökningen inte visar variationen i respondenternas svar. Vi har dock inte haft avsikten att mäta bredden och därmed har inte generaliseringen påverkat resultatet negativt.
4. Intervjuer med respondenter
4.1 Det yrkesmässiga åtagandet
4.1.1 Karriärfokus
Den gemensamma åsikten bland de intervjuade studenterna är att de i sin yrkesroll kommer att vara fokuserade på karriären. Majoriteten av studenterna anser att karriärmöjligheterna kan komma att bli den avgörande faktorn för vilket företag de väljer att arbeta för. Anledningen till att karriärmöjligheterna är betydande för de intervjuade studenterna är att de vill ha möjligheten att avancera inom yrket och att arbetet ska leda till personlig utveckling. Student C1 menar att ett arbete på någon av de större revisionsbyråerna är väldigt tilltalande även om det skulle medföra en lägre lön. Detta för att Student C1 ser större potential för avancemang i yrket på en större byrå, vilket även Student C2:s resonemang går i linje med. Student D2 frågar sig om det inte kommer att vara känslan för företaget som blir den avgörande faktorn snarare än karriärmöjligheten. Student D2 menar att arbetsplatsens miljö och stämningen bland medarbetarna väger tyngre än karriärmöjligheterna.
När Christoffer Schmidt valde Ernst & Young så var det främst magkänslan som blev avgörande, då han anser att förutsättningarna är desamma på samtliga revisionsbyråer. Även Erik Uhlén (Grant Thornton) och Kristin Löwling (Deloitte) anser att det var intrycket av företaget samt stämningen i arbetsgruppen som låg till grund för deras beslut. För Maja Reimer (Ernst & Young) var det istället möjligheterna som finns på ett globalt företag, goda karriär‐ och utvecklingsmöjligheter och ett företag med spännande kunder, som blev avgörande. Löwling och Reimer såg även till karriärmöjligheterna då de valde företag, även utlandstjänstgöring var något som premierades. Resterande ansåg dock inte att det var karriärmöjligheterna som var det primära när de valde företag att arbeta för utan snarare de sociala faktorerna.
4.1.2 Arbetsfokus
Studenterna förväntar sig att revisoryrket är av den karaktären att det periodvis innefattar mycket arbete. Student C1 och Student C2 tror att det i början av karriären kommer att krävas av dem att de är arbetsvilliga, drivna och att de inte är främmande för att arbeta mycket. Därmed tror de att arbetet kommer att utgöra en central del av deras liv. Student D2 menar att ett arbetsfokus snarare grundar sig i att det är nödvändigt för att lära sig arbetet än att det har en betydelse för den kommande karriären. Samtliga revisorassistenter upplever att arbetet utgör en så pass stor del av deras liv att det periodvis även inkräktar på deras fritid. De anser att detta är en nödvändighet i början av karriären och att det får till följd att arbetet prioriteras högt.
4.1.3 Fokus på värderingar, organisationen eller kunden?
Majoriteten av de intervjuade studenterna anser att de har starka grundvärderingar som de i sitt arbete kommer att försöka arbeta utefter. Student C2 prioriterar sina värderingar väldigt högt och har svårt att se sig göra något som går emot dessa. Om organisationens intresse skulle hamna i konflikt med kundens intresse skulle det vara naturligt för Student C2 att prioritera organisationen. Det vill säga kunden är alltid viktig men som anställd förväntas man enligt studenten företräda organisationen. Student D1 skulle inte heller handla enbart utefter kundens intresse bara för att tillfredställa kunden. Student D1 anser vidare att man som revisor tar till sig en typ av värderingar som är typiska för yrket och som organisationen står för. I grunden finns de egna värderingarna sedan tidigare men dessa kommer till stor del styras utifrån organisationens värderingar, i och med att det är företaget som företräds. Student D2 är av samma åsikt och tror inte det finns utrymme för så många egna värderingar och att det kommer vara viktigare att agera och anpassa sig efter det som företaget står för. Samtliga studenter, med undantag för Student D2, menar att utbildning till viss del har varit med och format deras yrkesvärderingar. Studenterna är eniga om att det till största delen är företagen själva som har format deras värderingar genom företagspresentationer och annan företagskontakt.
Ingen av revisorassistenterna upplever svårigheter med att kombinera olika intressen, det vill säga företagets‐, kundens intresse och sina yrkesvärderingar. Reimer menar att företagets intresse ofta är i linje med kundens och att problemet inte är att kombinera olika intressen utan snarare att räcka till. Uhlén och Schmidt anser att de i sitt arbete till viss del agerar utifrån sina värderingar och att dessa huvudsakligen formades innan de intog yrket. Enligt Uhlén sökte han sig snarare till ett arbete som stämde överens med hans egna värderingar än att företaget formade värderingarna. Reimer däremot anser att hennes värderingar till största del har formats efter utbildningen och att det första arbetet satte en tydlig prägel som kommer finnas med genom hela karriären. 4.1.4 Sammanställning av respondenternas rangordning av sitt yrkesmässiga åtagande Student C1 Student C2 Student D1 Student D2 Fokus på värderingar 1 1 3 1 Karriärfokus 3 4 2 4 Arbetsfokus 2 2 1 2 Organisationsfokus 5 3 4 5 Kundfokus 4 5 5 3 Tabell 1: visar hur studenterna rangordnar sitt förväntade yrkesmässiga åtagande. 1 = högst fokus och 5 = lägst fokus Erik Uhlén Christoffer Schmidt Maja Reimer Kristin Löwling Fokus på värderingar 3 4 3 4 Karriärfokus 1 5 1 5 Arbetsfokus 5 3 2 3 Organisationsfokus 4 2 4 2 Kundfokus 2 1 5 1 Tabell 2: visar hur revisorassistenterna rangordnar sitt yrkesmässiga åtagande. 1 = högst fokus och 5 = lägst fokus
4.2 Förväntningar på yrkesrollen
Det som främst tilltalar de intervjuade studenterna med ett arbete som revisor är att de tror att yrket innebär att dagarna ser olika ut. Det vill säga arbetsuppgifterna kommer att vara varierande och innefatta allt från kontorsarbete till kundbesök. Den gemensamma åsikten bland revisorassistenterna är att revisoryrket är en mycket bra utbildning inför den fortsatta karriären. Schmidt beskriver revisorassistentarbetet som en förlängning på universitetsutbildningen och menar att det är en bra språngbräda ut i arbetslivet.
Det är framförallt två förväntningar på yrket som framkommit under alla genomförda intervjuer med studenterna. Dessa är personlig utveckling och karriärmöjligheter. Student C2 förväntar sig även att yrket kommer innebära ständiga förändringar av lagar och riktlinjer, vilket kommer innebära ett fortsatt lärande som upplevs som stimulerande. Student D2 instämmer och beskriver sina förväntningar på yrket som en förlängning på universitetet där utbildningen fortsätter kontinuerligt. Kraven på en revisor, upplevs av de intervjuade studenterna, präglas av en socialkompetens och en vilja att arbeta mycket. Noggrannhet är ytterligare en egenskap som de tror yrket kommer kräva. Student C2 och Student D1 poängterar att de tror att yrket som revisor framförallt kommer förutsätta en ständig drift att vilja lära sig och förmågan att kunna arbeta i grupp. Även om studenterna har fått uppfattningen att kraven på studenternas kunskaper inte är höga menar Student D1 att det krävs en viss grundkunskap i räkning samt en analytisk förmåga för att kunna ta till sig ny kunskap som är nödvändig för yrket. Schmidt hade uppfattningen att förväntningarna och kunskapskraven från företagen inte var särskilt höga och hade därför en relativt avslappnad inställning till yrket. Samtidigt fanns en oro över att kunskaperna från utbildningen inte skulle vara tillräckliga. Detta tror Schmidt är en genomgående känsla hos alla nyutexaminerade. Uhléns förväntningar var näst intill obefintliga i och med att han inte hade någon insyn i vad yrket skulle innebära. Däremot var han likt Löwling införstådd med att det skulle komma att krävas engagemang och arbetsvilja. Förväntningarna hos Reimer var att
yrket skulle kräva en kompetens inom många olika områden så som teknisk redovisning och revision, sociala färdigheter samt en förmåga att samarbeta med både kunder och medarbetare.
Samtliga studenter är eniga om att förväntningarna på yrket inte har skapats genom utbildningen. Student C1 och Student D1 tror detta grundar sig i att det inte funnits någon form av praktiskt inslag i utbildningen. Student C1 och Student D2 menar att deras förväntningar som de har fått har införskaffats på eget håll genom att de har sökt upp tillfällen att möta företagen och därigenom fått en verklighetsuppfattning om vad revisoryrket innebär. Student D1 tycker att utbildningen varken presenterat vad en revisor egentligen gör eller hur en revisor arbetar. Den genomgående åsikten är att studenterna inte upplever att utbildningen givit tillräckligt med insyn i vad revisoryrket innebär. Student C1 upplever att det, trots en snart fyraårig utbildning, är svårt att föreställa sig vad arbetsgivare och yrket i sig kommer kräva av en. Student C1 menar att det känns oroande att inte veta vilka krav som den professionella yrkesrollen kommer att kräva. Schmidt har i sitt arbete upplevt ett mycket tidigare ansvar än han hade förväntat sig, både på gott och ont, och det var på så sätt vissa kunskapsbrister visade sig. Samtidigt har han erfarit att steget mellan att studera och arbeta inte var lika stort som han hade väntat sig. Reimer och Löwling ser inte några större förväntningsgap, det skulle enligt Löwling i så fall vara att den varierande arbetsbelastningen var större än väntat.
4.3 Kunskaper, brister och framtida förbättringar
De intervjuade studenterna är genomgående överens om att de främsta kunskaperna som krävs för att hantera revisoryrket är grundläggande kunskaper i bokföring. Samtliga studenter tror dock att arbetsgivarna kommer efterfråga mer personliga egenskaper än faktiska kunskaper, så som en social förmåga, viljan att utvecklas samt att lätt kunna ta till sig ny kunskap. Enligt Schmidt och Uhlén är social kompetens en viktig egenskap för att hantera yrket då det innefattar arbete i grupp, att möta olika människors behov samt
att skapa goda relationer. Uhlén menar att detta inte är något som garanteras genom utbildningen utan snarare är en egenskap som man antingen besitter eller inte. Schmidt har upplevt att det inte förväntas så mycket kunskaper utan att den mesta kunskapen inhämtas på plats. Han anser dock att det skulle ha underlättat att haft mer kunskaper redan innan rekrytering. Petra Stergel, personaldirektör på Pricewaterhouse Coopers, menar att det inte är kunskapsnivån som de prioriterar när de anställer nya medarbetare, de ser hellre till den sökandes förmåga att inhämta och ta till sig ny information. Samtidigt påpekar hon att den sökandes ambition för att ta egna initiativ, bygga relationer och att nå resultat även är en viktig egenskap som de efterfrågar (Balans, 2009).
Samtliga studenter är överens om att utbildningen har skapat ett analytiskt och kritiskt tänkande som är nödvändigt för att hantera yrket. Student D1 anser att även de ämnen som ligger utanför redovisningen kommer vara till hjälp för att förstå helheten i yrket, vilket även Student D2 håller med om. Att utbildningen har givit en tillräckligt bred kunskap råder det enighet om. Studenterna är även eniga om att redovisningskunskaperna som utbildningen givit inte är tillräckliga. Student D2 menar att det finns en bristande kunskap om vad en revisor gör och vad yrkesrollen innebär, vilket studenten anser att en kurs i revision skulle kunnat motverka. Student C2 tror att bristerna till en början kan leda till att kunskaperna upplevs som otillräckliga. Student D1 tror dock inte att detta kommer vara något större problem då kunskapen får inhämtas på egen hand, något som snarare kommer vara lärorikt. Student D1 menar vidare att det som kan vara ett problem är att man inte har så mycket i bagaget att luta sig mot, när det är dags att inta den nya professionella yrkesrollen. Enligt Student D2 kommer det krävas tid för att täcka in de kunskapsluckor som finns, vilket gör att startsträckan i yrkesrollen kan bli lång.
Anders Lundberg, HR‐manager på Deloitte, har sett tendenser till att det kan förekomma brister hos de nyexaminerade vad gäller kunskap om praktiskt redovisning, redovisningsprinciper och bokföring (Balans, 2009). Ulla Kylhed, HR‐ansvarig på BDO,
har även hon uppmärksammat att det finns brister inom redovisningens grunder vilket hon anser är en viktig kompetens vid ett arbete inom revision. Hon anser däremot att studenterna har redovisningskunskaper på en högre nivå men inte besitter grunderna i bokföring (Balans, 2009). Marianne Sandén‐Ljungberg, vice vd på SET, är inne på samma spår då hon anser att bristerna finns inom redovisning hos de nyutexaminerade och menar vidare att det kan ta tid för den nyanställde att komma in i vardagen (Balans, 2009).
Reimer menar att utbildningen givit en grundkompetens inom den teoretiska delen av arbetet och en förmåga att arbeta i grupp. Löwling anser att det inte är kunskaperna som utbildningen främst har bidragit med utan att det är en självsäkerhet inför att lösa problem. Samtliga assistenter upplever att utbildningen innefattat för lite redovisning. Både Schmidt och Reimer efterfrågar fler praktiska inslag i utbildningen genom mer verklighetsbaserad redovisning och caseorienterad struktur. Löwling önskar att utbildningen hade varit mer anpassad till det verkliga livet genom en tydligare koppling till näringslivet.
Under utbildningen anser studenterna att de skulle kunna förberedas bättre inför den kommande yrkesrollen genom ett praktiskt inslag i form av praktik. Även utökad verklighetsförankring i utbildningen efterfrågas av samtliga intervjuade studenter. Student C1 och Student D1 tror att det skulle vara mer givande om utbildningen specialiserade sig på en tidigare nivå, då det upplevs som att spetskompetensen uteblir. Även revisorassistenterna önskar att utbildningen hade innefattat mer verklighetsanknytning. Om man ska förbereda för just revisionsyrket så bör undervisningen enligt Uhlén vara mer riktad mot yrkesrollen.
Stergel tycker att det är lockande att omforma utbildningen så att den är tydligare
kopplad till de professionella roller som studenterna kan förväntas inta som revisorer.
Hon menar dock att det inte är universitetens främsta uppgift att tillhandahålla yrkesutbildningar, de ska istället lära ut det tankesätt och den intellektuella mognad
som en revisor förväntas inneha. Detta anser hon inte garanteras av en utökning av praktiska moment i utbildningen (Balans, 2009). Lundberg menar att universiteten bör satsa på mer bokföring, praktisk redovisning och redovisningsprinciper (Balans, 2009). Sandén‐Ljungberg påpekar att mer redovisning på en grundläggande nivå skulle underlätta för den nyanställde. Hon anser dock att utbildningen täcker in kunskaperna på en högre nivå, men menar att den nyutexaminerade under de första åren kommer arbeta med enklare frågeställningar som de inte kommit i kontakt med under utbildningen (Balans, 2009).
5. Analys av resultat
5.1 Det yrkesmässiga åtagandet
Det yrkesmässiga åtagandet fungerar som ett mått på till vilken grad de anställda engagerar sig i sitt yrke och kan identifieras genom fem olika fokus, där vi i vår undersökning har kunnat urskilja ett antal skillnader mellan studenterna och revisorassistenternas prioriteringar. Studenterna har i dagsläget inget yrkesmässigt åtagande, då de ännu inte intagit den professionella yrkesrollen, men de har genom utbildningen och andra erfarenheter skapat sig ett förväntat yrkesmässigt åtagande. Student C1 Student C2 Student D1 Student D2 Fokus på värderingar 1 1 3 1 Karriärfokus 3 4 2 4 Arbetsfokus 2 2 1 2 Organisationsfokus 5 3 4 5 Kundfokus 4 5 5 3 Tabell 3: visar hur studenterna rangordnar sitt förväntade yrkesmässiga åtagande. De röda markeringarna visar de fokus som skiljer sig mest från revisorassistenternas rangordning. 1 = högst fokus och 5 = lägst fokus Erik Uhlén Christoffer Schmidt Maja Reimer Kristin Löwling Fokus på värderingar 3 4 3 4 Karriärfokus 1 5 1 5 Arbetsfokus 5 3 2 3 Organisationsfokus 4 2 4 2 Kundfokus 2 1 5 1 Tabell 4: visar hur revisorassistenterna rangordnar sitt yrkesmässiga åtagande. De röda markeringarna visar de fokus som skiljer sig mest från studenternas rangordning. 1 = högst fokus och 5 = lägst fokus
5.1.1 Karriärfokus
Studenterna gav under intervjuerna ett intryck av att de kommer vara fokuserade på karriären. När de sedan rangordnade de sex fokusen har karriärfokus dock inte hamnat märkvärt högt upp på listan (se tabell 3). Enligt vår åsikt grundar det sig i att det kan vara svårt för studenterna att sätta sig in i en yrkesroll som de ännu inte intagit. Vi anser att det omedvetet kan vara så att studenterna har svårigheter med att helt koppla bort den roll som student, vilken de i dagsläget innehar. Därmed anser vi att det är problematiskt för studenterna att rangordna fokuset då de inte har en yrkeserfarenhet att sätta sig in i. Därför anser vi att det som framkommit under intervjuerna där studenterna satts in i praktiska situationer, förmodligen speglar den mest korrekta bilden av studenternas yrkesmässiga åtagande. Bland revisorassistenterna går meningarna isär där de antingen anser att karriären är väldigt viktig eller har en mindre betydande roll. Enligt oss tyder det på att karriärfokuseringen snarare ligger i den enskildes personlighet än att det är utbildningen som formar studenternas karriärvilja. Däremot bör inte det som Rafik (2006) nämner, att det är viktigt att universiteten skapar en miljö som främjar professionella attityder ignoreras. Detta då vi anser att universiteten har möjligheter att hjälpa studenterna genom att skapa goda förutsättningar för en framtida karriär.
5.1.2 Arbetsfokus
Studenternas förväntningar på yrkets periodvis höga arbetsbelastning stämmer väl överens med det som revisorassistenterna erfarit. Därmed menar de flesta av så väl studenterna som assistenterna att det, speciellt till en början, är en förutsättning att den nyutexaminerade är beredd att arbeta mycket. Vi upplever att det är naturligt att individen blir tvungen att lägga ner en större arbetsansträngning vid intagandet av en ny yrkesroll, då det är mycket som är nytt och behövs läras in. Det vi ställer oss frågande till är om denna arbetsbelastning upplevs som mer krävande inom revisoryrket då studenterna upplever att de till viss del har kunskapsbrister. Om så är fallet skulle det enligt oss vara möjligt att redan under utbildningen förbereda studenterna inför yrkesrollen genom att bättre förse dem med de verktyg som behövs för att hantera
yrket. På så sätt skulle studenternas väg in i den professionella yrkesrollen kunna förenklas.
5.1.3 Fokus på värderingar, organisationen eller kunden?
Studenterna tror, precis som Hellberg (1991) beskriver, att de som professionella kommer att hamna i en position där de kan uppleva att de slits mellan olika intressen. Vid sådana tillfällen anser majoriteten av studenterna att de kommer handla utifrån företagets intresse framför kundens, men de egna värderingarna är det som kommer prioriteras högst (se tabell 3). Där skiljer sig majoriteten av revisorassisternas åsikter åt, då deras högsta prioritering ligger på kundfokus och värderingarna är något som prioriteras lågt (jmf tabell 4). Att det finns en skillnad i prioriteringarna anser vi grundar sig i att studenterna inte haft någon form av praktiskt inslag i utbildningen och få verkliga kopplingar till revisoryrket. Vår åsikt är att detta bidragit till att studenterna fått en bild av att de i sin yrkesroll främst kommer att styras av värderingar, då det är något som behandlas i utbildningen. Mayer‐Sommer och Loeb (1981) menar att detta är ett viktigt inslag i utbildningen då det formar en medvetenhet och förståelse för professionella värderingar och attityder bland studenterna. Revisorassistenterna har istället upplevt yrket i praktiken och har en inblick i hur de i yrkesrollen sätts i olika situationer och hur de då prioriterar. Reimer menar även att intressena sällan går isär då organisationens intresse ofta går i linje med kundens. Om studenternas nuvarande prioriteringar kommer att följa dem ut i arbetslivet är svårt att svara på, men revisorassistenterna menar att deras värderingar främst har formats i arbetslivet och till en mindre del genom utbildningen. Därmed anser vi att det är möjligt att den förväntan som studenterna har idag på sitt yrkesmässiga åtagande inte kommer att vara bestående, då det trots allt enbart är en förväntan.
5.2 Förväntningar på yrkesrollen
Enligt den föregripande socialiseringen intar inte den nyutexaminerade sin yrkesroll utan redan tidigare skapade förväntningar på yrket. Förväntningar som skapas genom en kombination av utbildningen, sociala processer och tidigare erfarenheter. Studenterna anser att de delvis har förväntningar på den kommande yrkesrollen men att det är förväntningar som skapats på eget initiativ vid sidan av utbildningen, vid till exempel företagspresentationer och andra näringslivsevenemang. Det anser vi indikerar på att utbildningen har en mindre bidragande faktor till studenternas skapade förväntningar. Genom det tolkar vi det som att utbildningen inte är direkt kopplad till den yrkesroll som studenterna kommer att inta som revisorer. Därmed anser vi att inte utbildningen är den ultimata källan för studenterna att inhämta sina yrkesförväntningar. Precis som Stergel menar så är det inte utbildningens främsta syfte att vara yrkesförberedande utan den ska istället fostra ett tankesätt och en intellektuell mognad hos studenterna. Scholarios et al. (2003) menar däremot att universiteten bör skapa en realistisk bild av professionen så tidigt som möjligt i utbildningen. Vi anser dock att även om inte utbildningen är direkt förberedande för revisoryrket finns det goda tillfällen för studenterna att få kontakt med den kommande yrkesrollen, där de kan skapa förväntningar om vad yrkesrollen innebär. Detta är dock inget som ingår i utbildningen men vi anser att dessa tillfällen eventuellt skulle kunna integreras mer med utbildningen då det är något som efterfrågas av både studenterna och revisorassistenterna.
Vi har under intervjuerna kunnat se en tendens till att studenternas förväntningar överensstämmer med revisorassistenternas beskrivning av yrket. Vilket enligt Garavan och Morely (1997) underlättar socialiseringsprocessen in i yrkesrollen genom att studenten redan innan examen erhållit en riktig bild av den kommande yrkesrollen, som gör det möjligt för individen att se till att yrkesrollen går ihop med förväntningarna. Det finns en enighet bland revisorassistenterna om att de inte har kunnat se några större förväntningsgap mellan yrkets faktiska innebörd och deras tidigare skapade förväntningar. Här ser Scholarios et al. (2003) annars en risk med icke
överensstämmande förväntningar då de menar att det kan leda till negativa konsekvenser i form av att den anställda upplever en känsla av missnöje och därmed lämnar arbetet. Uhlén anser dock att hans förväntningar innan rekrytering i stort sätt var obefintliga. Trots det har Uhlén blivit kvar på Grant Thornton längre än han trott och arbetar fortfarande inom revision. Det anser vi stödjer resonemanget kring att det inte finns några större förväntningsgap mellan studenternas förväntningar och yrkeslivet. Student D1 menar dock att som student vet man i stort sett inte vad en revisor gör eller hur en revisor arbetar och även de övriga studenterna saknar en verklighetsbild av yrket. Med anledning av detta anser vi att de nyutexaminerade går in i yrket med relativt låga förväntningar och att risken för besvikelse, som Scholarios et al. (2003) talar om, därmed minimeras. Att skapa förväntningar på revisoryrket redan på utbildningsnivå menar vi är både på gott och ont, då konsekvenserna av icke överensstämmande förväntningar kan bli påtagliga. Därför anser vi att det snarare kan vara en fördel att studenterna bildar sig en uppfattning om yrket på plats, då blir bilden av yrket så rättvis som möjligt. Givetvis kan även låga eller obefintliga förväntningar få negativa konsekvenser då det är svårt att förbereda sig på vad yrket kommer att kräva. Genom vårt ovan förda resonemang skulle detta i sådana fall peka på att socialiseringsprocessen snarare sker på arbetsplatsen än under utbildningen.
5.3 Kunskaper, brister och framtida förbättringar
Det vi kunnat se utifrån resultaten i vår undersökning är att samtliga studenter upplever att utbildningen givit dem ett kritiskt och analytiskt tänkande. Det finns dock en genomgående känsla hos alla intervjuade att de saknar mer undervisning inom redovisning, framförallt vad gäller grundläggande kunskaper inom bokföring. Det är också något som Lundeberg, Kylhed och Sandén‐Ljungberg har uppmärksammat när de rekryterat nyutexaminerade (Balans, 2009). Vi har dock i samband med intervjuerna kunnat se att revisionsbyråer inte lägger störst vikt vid den tekniska kompetensen, utan att de snarare letar efter mer personliga egenskaper. Dessa egenskaper är social kompetens, förmågan att arbeta i grupp och kunna ta till sig ny kunskap. Detta är något
som man inte enbart får genom utbildningen, utan som Uhlén menar är det en förmåga som man antingen besitter eller inte. Vi anser dock att utbildningen även till viss del främjar dessa kunskaper i och med att utbildningen innehåller en arbetsform som innefattar mycket arbete i grupp, vilket utvecklar studenternas samarbetsförmåga. Dessutom är det en förutsättning att studenterna kan ta till sig ny kunskap för att klara av universitetsutbildningen och det är en egenskap som utvecklas under hela studietiden.
Enligt professionsteorin är det omöjligt att dela upp professionellt arbete då beslut fattas utan att den professionella skulle ha möjlighet att ta hänsyn till helheten. Därmed ser vi att behovet av att utbildningen ger tillräckligt bred kunskap är stort, då yrket kräver kompetens inom många olika områden för en så korrekt helhetsbedömning som möjligt. Både intervjuade studenter och revisorassistenter är överens om att utbildningen givit dem en tillräckligt bred kunskap för yrkesrollen. Vi ställer oss dock frågan; då alla intervjuade parter är överens om att det finns brister i redovisningskunskaperna, hur kommer det sig att företagen inte ställer högre krav på universiteten och kräver att utbildningen ska vara mer specialiserad inom revision? Flertalet av studenterna har under intervjuerna beskrivit en oro över att kunskaperna inte ska vara tillräckliga när de kommer ut i arbetslivet. Schmidt beskrev att även han hade denna oro för att inte räcka till och att han tror att det är en känsla som finns hos alla nyutexaminerade. Om universiteten skulle tillgodose studenterna med dessa kunskaper, anser vi att studenterna skulle vara mer förberedda när de tar sin examen och genom detta skulle de kunna inta den professionella yrkesrollen med en större trygghet. Att företagen accepterar dessa kunskapsbrister och istället fokuserar på personliga egenskaper tror vi till viss del beror på att företagen vill forma revisorassistenterna själva. Detta för att de anställda lättare ska ta till sig företagets normer och värderingar, vilket Rafik (2006) pekar ut som en nödvändighet då han anser att en teknisk kompetens inte är tillräcklig. Kontentan av det blir i sådana fall att det är främst under revisorassistentarbetet som studenterna socialiseras in i yrkesrollen.
6. Slutdiskussion
Vår undersökning har givit en indikation på att studenternas förväntade yrkesmässiga åtagande och revisorassistenternas befintliga åtagande skiljer sig åt. Det anser vi tyder på att utbildningen, genom den begränsade verklighetsanknytningen till yrkesrollen, inte givit studenterna en tillräcklig förståelse för vad arbetet som revisor kommer att innebära. Vad gäller studenternas förväntningar på den kommande yrkesrollen, har vi utifrån resultaten upplevt att studenternas förväntningar kan anses som relativt låga. Då de genom utbildningen inte anser sig erhållit några större förväntningar men menar att revisionsföretagen till viss del redan skapat förväntningar hos dem men genom tillfällen utanför utbildningen. Revisorassistenterna i sin tur anser att det främst är efter utbildningen som deras förväntningar har skapats, då revisorassistentarbetet kan beskrivas som en förlängning på universitetet. I undersökningen har det även framkommit att det framförallt är personliga egenskaper som revisionsbyråerna letar efter hos de nyutexaminerad, och att den mer tekniska kompetensen och revisionskunskaper införskaffas på företaget genom internutbildningar. Detta anser vi grundar sig i företagens vilja att forma medarbetarna själva, utefter företagets normer och värderingar. Detta skulle kunna peka på att utbildningen, ur företagens perspektiv, är utformad på ett fördelaktigt sätt. Med anledning av ovan förda resonemang anser vi att studenterna främst socialiseras in i yrkesrollen som revisor efter att de har intagit arbetet.
Att universitets uppgift inte är att vara yrkesförberedande, anser vi inte utesluter en koppling till den faktiska yrkesrollen. Vi finner att mer verklighetsanknytning till yrket redan på universitet skulle underlätta socialiseringsprocessen för studenterna, då de på det sättet skulle vara mer förberedda inför den professionella yrkesrollen. Genom intervjuerna har vi fått uppfattningen att redovisningsutbildningen är en bra förberedande utbildning, men trots det har vi sett en oro bland studenterna för att inte ha vad som krävs. En oro som också funnits tidigare hos revisorassistenterna, därför skulle det vara till hjälp för studenterna om socialiseringsprocessen redan sker i
utbildningen. Detta då vi anser att det skulle bidra till att steget ut i arbetslivet skulle ske på ett bättre sätt, där studenterna skulle inta den professionella yrkesrollen med en större trygghet.
6.1 Förslag till vidare forskning
Under arbetet med denna uppsats har det väckts flera nya frågor hos oss. Det skulle vara intressant att ta problemet vidare och intervjua lärare och institutionsledningen, för att se hur de resonerat kring utbildningens utformning och innehåll. Dessutom har den här undersökningen utförts under en begränsad tidsperiod och vid en mer omfattande studie skulle det ha varit givande att även själva komma ut och undersöka vad företagen anser om de nyutexaminerades kunskaper. Framförallt att undersöka varför revisionsbyråerna inte ställer högre krav på studenternas förkunskaper. Dessutom skulle studien kunna tas ännu längre genom att jämföra olika universitet och högskolors redovisningsutbildningar för att se om den här studiens utfall är ett generellt problem.
