Staden och känslorna
En plats för små berättelser och minnen
Mika Sjölund Industridesign BA 2021 Konstfack Handledare: Jenny Althoff
. 2
Sammanfattning
Stadens urbana landskap består av en komplex
sammansättning. Dels utgörs staden av det vi ser omkring oss i form av byggnader, torg och gator, men förankrat i dessa rum och platser finns även mängder av minnen, berättelser och känslor. Undersökande av samspelet mellan den urbana miljön och oss människor utgör grunden för denna uppsats och projekt. Syftet med projekt är således att undersöka hur vi som människor relaterar till plats och objekt i stadens offentliga rum och hur detta har värdeskapande effekter, och vilka aspekter gör en plats värdefull och skapar en atmosfär som vi vill stanna i under en längre tid.
Plats, minne och känslor är tätt sammanbundna och detta tar jag fasta vid i projektet. Jag resonerar kring huruvida minnen och berättelser kan bidra till en känsla av inneboende värde i en plats i det offentliga rummet. Därtill vill jag bevisa hur fysisk gestaltning i det offentliga rummet kan verka som viktiga färg- och formbärare, och som därmed har en förmåga att påverka vårt mående och varande. Detta kommer resultera i en plats- specifikt designförslag av en sittplats för offentliga rum som väcker nyfikenhet och förmedlar minnen och historier.
Bakgrunden för projektet vilar dels i min egen kunskap inom ämnet kulturgeografi från tidigare studier inom
samhällsplanering, samt en övertygelse om att färg, form och material påverkar våra känslor och tankar.
Det teoretiska ramverket för projektet kommer utgå från relevanta teorier kring platsidentitet, placemaking och space and place. Gestaltningsmässiga referenser och inspirationskällor kommer hämtas från olika håll, men mitt förhållningssätt i min egen praktik är inspirerad av postmodernistisk design och arkitektur. Denna stilbildning och idé präglades av eklektiska ideal samt ett ifrågasättande av föreställningar kring hur något
”bör” se ut och fungera (Kristofferson, 2003). Min förhoppning är att även i detta projekt inspireras idémässigt av denna epoks variation och bredd. I projektet kommer metodkombination att användas i syfte att få en allomfattande uppfattning av platsen samt berika studien med olika perspektiv och infallsvinklar.
Genom att kombinera både samhällsvetenskapliga metoder samt designmetoden är förhoppningen att uppnå en
kompletterande effekt. Metoder som kommer användas är platsanalyser, observationer och intervjuer. Detta kommer i sin tur att forma gestaltningsförslagets utformning och resultera i en sittplats för offentliga rum.
Nyckelord: Place and Space, platsens identitet, offentliga rum, berättelse, minne.
Innehållsförteckning
Introduktion
• Syfte
• Teoretiska ramverk och begrepp
• Platsen
Designprocess
• Metod
• Platsanalys och observation
• Intervju
• Platsens berättelse och narrativ
• Insikter och resultat
• Förmedlare av minnen
• Undersökande
• Formsökande
• Skiss och prototyp
• Referenser och inspiration
Designförslag
• Bänken
• Minnesbanken
• Social hållbarhet och normkritiskt tänkande
• Slutreflektion och vidareutveckling
• Källhänvisning
. 4
Introduktion
Stadens offentliga rum består av parker, torg, gaturum och naturområden av olika karaktär och storlek. Dessa rum utgör en viktig samhällsfunktion och har höga rekreativa samt sociala värden. En variation av urbana samt gröna kvalitéer bidrar till en levande och öppen stad. Det är i dessa rum som stadens invånare kan finna utrymme för avkoppling och återhämtning.
(Södermalms stadsdelsförvaltning, 2019).
Reflektioner som jag har tagit avstamp från i detta projekt, uppstod när jag som tonåring vandrade omkring på
Södermalms gator och upptäckte gömda rum och oaser. Små täppor och fickparker som gömde sig bland de kulturhistoriska områdena kring Mariaberget och Kataria-Sofia. Upptäckten av dessa rum var en tjusning och jag förvånades över dess
avskildhet men samtidiga närhet till stadens ständiga liv och rörelse. I detta projekt återbesöker dessa gömda rum i staden, som är okända för många och älskade av dem som känner till dem.
I projektet undersöker jag vad det är som skapar värde i plats och objekt och vilka egenskaper som skapar en harmonisk plats som en vill stanna på en längre tid. Jag vill undersöka hur jag kan formge en sittplats som väcker nyfikenhet och
samtidigt erbjuder en stund för kontemplation och tid att
notera små detaljer i vår omgivning som lätt går oss förbi, men som så ofta frambringar en känsla av liv inom oss. Genom att i sittmöbeln inkorporera fynd, strukturer och material från staden vill jag belysa det lilla i det stora livet- så som doften av
grusdamm som yrts upp av städbilen, rosa moln över Stockholms inlopp eller ett glimmande örhänge mellan
gatustenen på Mosebacke. Dessa korta men intensiva stunder av lycka påminner om vad livet handlar om och dess
förgänglighet.
Syfte
Syftet med projekt är att undersöka hur vi som människor relaterar till plats och objekt i stadens offentliga rum och hur detta har värdeskapande effekter. Jag undersöker även hur ett kommunicerande av minnen och berättelser kan skapa en ökad känsla av samhörighet och koppling till vår omgivning, samt hur detta kan förmedlas genom en eller några bestämda platser. Jag angriper dessa frågeställningar genom att studera och analysera en bestämd plats i Stockholms Stad. Baserat på insikter och resultat från analysen kommer jag skapa en
sittplats för stadens små parkrum, som bjuder in till en stund för eftertanke och ro. En sittplats som väcker nyfikenhet genom kontrasterande färg, form- och materialval men som samtidigt
samspelar med sin omgivning. På denna plats ska användaren vilja stanna en längre stund, öppna sitt termos-kaffe, läsa en bok och ta in sin omgivning. I en harmonisk och trivsam atmosfär kommer denna sittplats idealiskt att placeras.
De frågeställningar jag har formulerat för projektet är följande:
• Vilka egenskaper hos en plats i det offentliga rummet bidrar till att skapa en rofylld atmosfärs om bjuder in till reflektion och eftertanke?
• Hur kan färg, form och material väcka nyfikenhet och därmed användning av en plats, och samtidigt samspela med sin övriga omgivning?
• Hur kan designförslaget bidra till en ökad förståelse och intresse för minnen och berättelser.
Teoretiska ramverk och begrepp
De teoretiska utgångspunkterna för diskussionen kring plats vilar på kulturgeografiska begrepp som platsidentitet, sence of place och placemaking.
Platsidentitet - är den inneboende känsla och identitet en plats besitter. Platsidentitet kan även kopplas till begreppet
´sence of place´ som likväl handlar om platsens sammanlagda karaktär. Platsens historia, människor som bor eller bott på plasten och händelser som utspelat sig där utgör sammantaget platsens identitet (Jonsson, 2016).
Space and Place - dessa två begrepp skiljs åt inom
kulturgeografin. Space är abstrakt men kan kan definieras som den geografiska ytan varpå livet pågår, men dessa ytor saknar en djupare mening. Place däremot kan definieras som en mindre yta eller plats dit folk dras eller känner en emotionell koppling till (Tuan, 1974).
. 6
FIG. 1 KARTA ÖVER STADSDELEN SÖDERMALM I STOCKHOLM.
Placemaking - är en metod vars syfte är att skapa ökad användning av stadsrum och på så vis skapa ett mervärde i dessa platser. Det är en variationsrikt tillvägagångssätt som genom att använda lokala tillgångar och potential skapar
levande miljöer för människors lycka och välbefinnande (Project for Public Spaces, 2020).
Dessa teoretiska begrepp var bekanta för mig från tidigare studier inom samhällsplanering och har i detta projekt fungerat som stöd och vägvisare i min analys kring plats och fysisk gestaltning.
Vetenskapen kulturgeografi är baserad på relationerna mellan människa, plats och rum. Denna vetenskap är grundad i ett humanistiskt perspektiv som således innebär att studera hur människor upplever rummen dem befinner sig i och de idéer och aktiviter som uppstår därinom (Tuan, 1993).
Platsen
Det geografiska område jag undersöker i detta projekt är avgränsat till Glasbrukstäppan på Södermalm i Stockholm. Det är en relativt gömd liten park beläget i ett område som bär på
ett rikt kulturhistoriskt arv och arkitektoniska värden FIG. 2 GLASBRUKSTÄPPAN, 4 MARS 2021
(Stadsholmen, 2011).
Täppor och fickparker är mindre grönområden med blomster, konst och sittplatser och kan liknas vid små trädgårdar. Dessa platser har ofta höga rekreativa och visuella värden
(Södermalms stadsförvaltning, 2019). Dessa små och relativt anonyma rum i staden har jag sökt mig till när jag behövt avkoppling från stadens ständiga rörelse. Valet av plats
grundar sig i att dessa små rum i staden- täppor och fickparker- har höga rekreativa och visuella värden som bidrar till den atmosfär som sittplatsen idealt ska placeras på. Mitt första minne från Glasbrukstäppan var en nästintill sagolik
upplevelse. Utmattad av den tryckande hettan som låg som ett lock över Stockholm sommaren år 2014 vandrade jag runt på söders höjder, och av en slump fann jag denna lilla plats.
Ljudet av porlande vatten i fontänerna, skuggspelet mot de vita murarna och den gröna buxbomslabyrinten skapade en atmosfär av totalt lugn och fick mig att associera till parker i italienska små städer. Jag blev förvånad över att aldrig tidigare varit på platsen trots att jag vuxit upp på Södermalm.
Atmosfären förvånade mig likaså; harmonisk, lugn och
samtidigt så nära stadens pågående liv och trafik. Jag tänkte då att denna sortens små hemliga rum i staden är värdefulla och något att värna om.
. 8
FIG. 3 ILLUSTRATION AV PLATSENS ANVÄNDARE
Designprocess
Metod
I projektet har jag inspirerats av metoder som vanligtvis används inom samhällsvetenskapliga forskningsstudier. Detta har jag gjort med ändamålet att närma mig ämnet med ett brett synsätt, för att sedan kombinera studien med designmetoder.
Genom att kombinera både kvantitativa och kvalitativa metoder kan en kompletterande effekt uppnås vilket ger en mer
allomfattande bild av ämnet (Denscombe, 2009).
Samhällsvetenskapliga metoder som används i projektet är platsanalys, platsobservation och intervju. Dels har intervju genomförts med förbipasserande, samt boende på Södermalm.
Detta har bidragit till en fördjupad förståelse för områdets historia och personliga berättelser anknutna till platsen och området. Lärdomar från detta har således influerat form och gestaltning av sittplatsen.
Platsanalys & observation
Skydd mot trafik och
olyckor
Skydd mot kriminalitet
Skydd mot väder, bullet föroreningaroch
Möjligheter att sitta Möjligheter
att uppehålla sig Möjligheter
att gå
Möjligheter att leka och motionera Möjligheter
kommuniceraatt Möjligheter
att se
12 kvalitetskriterier för att bedöma den fysiska miljön
SKYDDKOMFORTNJUTNING
Positiva sinnesintryck Möjligheter
att njuta av klimat Anpassad till
den mänskliga kroppen
FIG. 4 ILLUSTRATION BASERAD PÅ GELHS 12 KRITERIER FÖR ATT BEDÖMA DEN FYSISKA MILJÖN (GEHLS, 2010).
. 10 Glasbrukstäppan- Counting
Bänkar/sittplatser 7
Trappsatser 9
Träd 3
Ljuskällor 5
Fontäner 4
Konstutsmyckning 4
Observationstillfälle 1: En familj, två vuxna ett barn sitter inne i lusthuset.
Observationstillfälle 2: Äldre kvinna och man med rullator sitter vid den lilla fontänen. En tonåring sitter på en av stenarna som omringar grässlänten.
Observationstillfälle 3: Pappa och två barn leker kring buxbomslabyrinten.
FIG. 5 RITNING ÖVER GLASBRUKSTÄPPAN, AKTIVITET UNDER DE TRE OBSERVATIONSTILLFÄLLENA MARKERAD.
Glasbrukstäppan- Maping
FIG. 6 RITNING ÖVER GLASBRUKSTÄPPAN, RÖRELSEMÖNSTER UNDER DE TRE
OBSERVATIONSTILLFÄLLENA.
Glasbrukstäppan- Tracing
OBSERVATION 1.
OBSERVATION 2.
OBSERVATION 3.
Som stöd och ramverk för detta moment använde jag mig av Jan Gehls tre observationsmetoder, tracing, mapping och counting (Gehls, 2010) Dessa metoder är till för att
samhällsplanerare ska få en uppfattning om hur en specifik plats används och av hur många.
• Tracing syftar på att kartlägga rörelsemönstret på en plats.
Observationerna pågår under en bestämd tid och varje individs rörelsemönster genom platsen registreras.
• Mapping innebär att observera de aktiviteter som människor som använder platsen gör. Om de exempelvis sitter, står, lutar sig, leker eller äter. Detta ger en ögonblicksbild av vad
människor gjorde på platsen under dessa
observationstillfällen. Detta registreras på en karta.
• Counting innebär att räkna förekomsten av en viss sak på platsen, så som folk som passerar eller saker i den fysiska miljön exempelvis antalet bänkar, gatlyktor eller träd.
Platsobservationerna ägde rum vid tre tillfällen: torsdag 4/3/21 kl. 12:33-13:00, söndag 7/3/21 kl 10:10-10:40 och onsdag 10/3/21 kl 15:30-16:00. Observationerna var strukturerade och icke-deltagande. Detta innebär att jag intog en objektiv position och enbart antecknade och noterade vad som pågick på platsen
med stöd av Gehls metoder. För att få varierande utgångar valde jag att genomföra observationerna under olika tider på dygnet och med olika väderförhållanden. Observationerna gav mig en tydligare bild av vad som sker på platsen, vad som inte sker på platsen och den allmänna känslan för platsen.
Som ytterligare stöd efter genomförda observationer har jag även använt mig av Gehls 12 kriterier för att bedöma den fysiska miljön. Denna metod baseras på att utifrån användares
perspektiv utvärdera platsen (Gehls, 2010).
Intervju
I samband med observationstillfällena genomfördes även intervjuer med människor som var förbipasserande eller befann sig på Glasbrukstäppan. Intervjuerna var strukturerade med öppna frågor för att ge respondenterna möjlighet att ge sina individuella utvecklade svar. Detta moment gav mer än väntat och min uppfattning av platsen växte och blev mer allsidig för varje ny intervjuperson. Intervjufrågorna var följande:
1. VAD ÄR DIN KOPPLING TILL PLATSEN?
2. VAD ÄR DIN PERSONLIGA ÅSIKT OM PLATSEN?
3. HAR DU NÅGOT MINNE FÖRANKRAT I PLATSEN?
. 12
Ett äldre par som passerade platsen hade bott i området 30 år och sett hur parken förändrats över tid. De brukade passera Glasbrukstäppan på sina dagliga hundpromenader och på sommaren lät de hundarna dricka i fontänerna. I fontänerna fanns för länge sedan skulpturer föreställande svanar, men dessa blev stulna så många gånger att de slutat montera upp dem på nytt (observation nr 1).
Ytterligare en förbipasserande kvinna i cirka sjuttioårsåldern hade täppan som en obligatorisk stoppunkt under sin
hundpromenad. Hon tyckte att parken var sorgligt tom nu när det närliggande gymnasiet är stängt för Covid-19 och de rökande tonåringarna som vanligtvis använder lusthuset på Glasbrukstäppan som en rökruta, nu står tom. Hon erkände att hon saknade dem trots att de lämnar fimpar och klottrar i parken (observation nr 1).
Det förvånade henne att hon saknade de tjuvrökande
tonåringarna, men de krävdes att de försvann för att inse hon gillade dem (observation nr 1).
En annan tillfrågad man i medelåldern som lekte i parken med sina barn berättade att de bodde i huset med fönster som vätter mot Glasbrukstäppan. Han ser hur parken används under alla timmar på dygnet och just det faktum att det är en gömd park, möjliggör för folk att göra sådant som kan tänkas vilja gömmas. Pappan sa att plasten generellt är väldigt lugn och att hemlösa ibland sover inne under lusthusets tak. Förut
CONNY HARG, 76 ÅR
FIG. 7 ILLUSTRATION AV INTERVJUPERSON CONNY HARG
brukade även turistturer gå i fotspåren av Stieg Larssons
böcker Milleniumtrilogin genom parken. Det tyckte han var kul, för att turister ofta stannade upp och beundrade
Glasbrukstäppan då (observation nr 3).
En längre intervju genomfördes med Conny Harg som har bott på Södermalm i hela sitt liv och därför har god kännedom om stadsdelen och en mängd minnen och berättelser anknutna till
området. Intervjun genomfördes utomhus den 7 mars 2021, med fika och filtar för att hålla värme. Syftet med intervjun var att få en uppfattning av det Södermalm som Conny växte upp på, hur området har förändrats och hans personliga minnen och anekdoter. Som hjälpmedel under detta samtal hade vi fotoböckerna Söder-Tur 1-och Söder-Tur 2 av Johan Eriksson och Per Lindroos (2011;2013). Gamla bilder och kartor hjälpte Conny att minnas och kunde enklare berätta om sina minnen från sitt långa liv på Södermalm. Min reflektion efter intervjun är att Connys minnen på sätt och vis lever vidare med mig och att jag hädanefter kommer gå runt på Södermalm och uppleva Connys minnen.
Insikter och resultat
Från observationstillfällena samt platsanalysen fick jag ett antal nya insikter. Jag blev positivt överraskad av att alla tillfrågade respondenter som passerade Glasbrukstäppan hade tydliga åsikter och känslor för platsen när de väl blev tillfrågade och reflekterade över detta. Jag blev bekräftad i min teori om att platsen är relativt okänd och att dem som använder den främst är boende i närområdet samt har kännedom om täppans själva existens. Trots att platsen ligger alldeles intill Cornelisparken som är en turistattraktion med sin fina utsikt över Stockholms
. 14
FIG. 8 FOTOBOK FRÅN SÖDERMALM MELLAN ÅREN 1954-1978.
STÖDMATERIAL UNDER INTERVJUTILLFÄLLE.
inlopp samt nära Fotografiska. En av de mer uppenbara
ingångarna till Glasbrukstäppan är via en gränd med kullersten och husväggar på vardera sida. När en står och blickar in via gränden kan en eventuellt dra slutsatsen att det är en privat innergård eller liknande, därför tar en inte denna gångväg.
Platsens berättelse och narrativ
I projektet har jag intresserat mig särskilt för de individuella upplevelsen av plats och hur berättelser och minnen kan bidra till känslan av att en plats har ett inneboende värde. Dels genom undersökande av platsen historia men även
dokumentation av intryck, beskrivningar och berättelser har hjälpt mig skapa ett sort narrativ för platsen.
För att bevara och värna om dessa små individuella berättelser och minnen ska detaljer i utformningen av sittplatsen skildra just detta. Dessa detaljer kan visa sig i form av subtila
inskriptioner och gestaltningsmässiga minnesabstraktioner som blir synliga först när en sitter på platsen och tar in sin
omgivning.
. 15
Förmedlare av minnen
Tillhörande sittplatsen ska även ett digitalt minnesbibliotek kunna nås. Genom att med sin mobilkamera scanna en QR-kod som finns graverat vid sittplatsen kommer användaren att välkomnas in i ett digitalt museum bestående av personliga men anonyma berättelser om staden och dess människor.
Dessa berättelser kan kommuniceras via en ljudfil, ett objekt som symboliserar en historia, eller ett foto som illustrerar ett betydelsefullt minne. Det kan vara gamla fotografier från en picknick som hade en avgörande betydelse för ett livsöde, ett regnoväder som skapade ett oväntat möte, en liten
nyckelring som symboliserar en kärlekshistoria som sträcker över flera decennier. Sittplatsen kan på detta sätt fungera som en förmedlare av berättelser från dåtid/nutid i det offentliga rummet för allmänheten att ta del av.
Ett arkiv öppet och ständigt tillgängligt i det offentliga rummet, istället för gömt i underjordiska skyddsrum och bibliotek (Staden Podcast, 2019, avsnitt 108). Denna digitala plattform har jag för avsikt att vidareutveckla i framtiden, även efter avslutat examensarbete.
. 16
FIG. 10 PROCESSBILD FRÅN PROJEKTETS MATERIALUTFORSKNING.
. 17
FIG. 11 FORMTESTER I TRE OLIKA STEG OCH MATERIAL.
FIG. 12 MATERIALTESTER, INFRÄSTA GLASBITAR OCH STENAR I TRÄ
FIG. 13 MOODBOARD.
Undersökande
Formsökandet tog sin början i ett noga studerande av stadens materiella identitet och sammansättning. Detta har jag gjort genom att notera och dokumentera fysiska material som byggnader består av, möten och mellanrum,
färgkombinationer, planerade och oplanerade mönster, textur och struktur som jag funnit runt omkring i den byggda miljön.
Förhoppningen var att på detta vis finna inspiration till
utformning och gestaltning. Dokumenterandet gav mig även en större förståelse för den komplexa sammansättning av material som staden består av. När en för en kort stund stannar upp och ser sig omkring istället för att jäkta förbi påväg någon annanstans. Stadens material och strukturer framträder som årsringar och vittnar om stilbildningar från olika epoker influerade av diverse politiska, kulturella och sociala ideal (Andersson, 1997). Staden är som ett lapptäcke av historia och
.
FIG. 15. SKISSER 18
FIG. 14. PROTOTYP SKALA 1:1
konsekvenser av livet som pågått här i flera hundra år. Att värna om dessa berättelser och minnen som utgör stadens kulturhistoria arv anser jag är otroligt viktigt för att bibehålla en levande stad.
Formsökande
I ett tidigt skede av processen tillät jag mig att, med inspiration hämtad från stadens materiella sammansättning, skapa
förutsättningslösa materialtest i syfte att undersöka textur. Jag
samlade stenar och kakelbitar från renoveringar av gamla hus, växter från parker, muttrar fast i leran mellan gatstenen och glasbitar från sönderslagna ölflaskor på trottoaren utanför pubar. Centralt i processen har varit ett kontinuerligt
undersökande av färg, form och material och ett testande av olika kombinationer. I början av projektet skapade jag en arbetsstation som förändrats i takt med processens fortgång.
Här fylls det på, bytts ut och sätts ihop allt eftersom.
FIG. 16 SMÅ SNABBA PROTOTYPER
Skiss och prototyp
Parallellt med materialundersökandet har skissandet varit en viktig metod för att dokumentera tankar och idéer. Skissandet har även rört sig mellan olika medier, både analoga, digitala, tvådimensionella och tredimensionella. När jag började bygga en enklare prototyp av bänken i skala 1:1 insåg jag snabbt vilka mått och proportioner som fungerade bra och mindre bra. Jag insåg bland annat att sidobordet som jag till en början skulle vara en förlängning av bänken uppfattades klumpig och stor.
Referenser och inspiration
Ett antal referenser både konceptuella så väl som visuella, har varit vägledande i gestaltningsarbetet. Dessa referenser berör på olika sätt mina frågeställningar och de ämnen jag behandlar i projektet. Detta har givit mig inspiration till hur jag kan
förhålla mig till- samt angripa fortsatt formgivningsprocess och utveckla idéutforskning.
Kollage och assemblage
Ett verk i det offentliga rummet som varit inspirerande i användandet av kollage som metod, mix av material och
sammansättning är Folkforms kakelvägg i Spånga simhall (2020). Verket täcker en vägg i simhallen och visar en
abstraherat kollage av stadsplanen som området ligger i, sett ovanifrån. Detta är en omsorgsfull gestaltning av landskapet och skapar ett band mellan olika offentliga rum-
stadslandskapet och offentliga byggnader så som simhall eller bibliotek är.
Memphis Design
Memphisgruppen bildades på 1980-talet bestående av en grupp unga designers med den gemensamma strävan att skapa annorlunda design som bröt mot konventionella regler
. 20
FIG. 17 FOLKFORM (2020), NATHALIE DU PASQUIER FÖR MEMPHIS (1987)
för vad som ansågs vara god och funktionell design
(Kristoffersson, 2003). En av grundarna till Memphisgruppen var Nathalie du Pasquier. Hennes sätt att komponera olika form-och färgelement är utmärkande för Memphisgruppen och även tidstypiskt för postmodern design och arkitektur. Detta eklektiska förhållningssätt finner jag inspirerande och något jag försökt anamma i detta projekt. Jag anser att en kombination av kontrasterande form, färg och material skapar dynamik och symbios som väcker känslor och intresse.
Museum of Broken Relationships
Museum of Broken Relationships är ett museum som finns i Zagreb och Los Angeles som fysiska museum men utgörs till stor del av en digital plattform. Museet består av en stor samling diverse personliga objekt som på olika sätt
symboliserar en relation och dess avslut. Jag finner detta sätt att förmedla historier och berättelser inspirerande, på liknande vis vill jag låta historier och minnen anta en fysisk form och bli som abstraherade minnen, i en plats eller ett objekt.
Designförslag
Bänken
Mitt designförslag består av en unik typ av sittplats, idealt placerat i små gömda rum i stadens offentliga miljöer, som kan erbjuda användaren en stund av reflektion och lugn.
Glasbrukstäppan, platsen jag har valt att utgå från i projektet, är just en sådan typ av plats. Bänken placeras ut av Södermalms parkförvaltning på våren och står utomhus under månaderna maj till september. Bänken skulle teoretiskt sett kunna
produceras i en mindre upplaga och ha en sammanhörande utformning men med små skillnader i form-och färgdetaljer som är kopplad till platsen den står på. Det finns ett flertal täppor och fickparker på Södermalms bergsluttningar, dessa platser skulle bänkarna idealt vara placerad på. I projektet har jag utgått från en av dessa täppor, Glasbrukstäppan. Färg-och formmässigt kommer sittplasten att skilja sig från övrig omgivning och
förhoppningen är att detta skapar nyfikenhet och därmed användning av sittplatsen.
Alla delar av bänken är möjliga att ta isär och byta ut för eventuellt reparationsarbete. Sittbänken är gjord av ek som är ett tåligt träslag och passande för utemiljöer. Därtill finns på Glasbrukstäppan, som bänken ska vara placerad på, en ståtlig
. 22
FIG.18 SITTBÄNK.
FIG.19 DETALJ AV SITTBÄNK. FIG. 20 DETALJ AV SITTBÄNK.
ek som tonar upp sig över parken och sprider en nästintill beskyddande känsla. Sidobordet ska möjliggöra för att placera en termos eller en bok, vilket därmed även uppmuntrar en att stanna en lite längre stund på platsen. Bänken är i sig ett kollage av olika former, färger och texturer vilket symboliserar stadens brokiga sammansättning. Bänkens vänstra ben består av ett betongblock med en kakelyta på. Några kakelbitar är ersatta med slipade glasbitar från krossade ölflaskor som jag fann på platsen. I sittbänken är små ytor urgröpta och ifyllda med olika små ting så som stenar, en mutter, glasskärvor och bitar av tenn med en avgjuten struktur på. Dessa detaljer har jag både funnit på platsen och inspirerats av. Genom att i bänken inkludera små och ofta obemärkta ting från stadens gator förgylls dem genom att få uppmärksamhet. Det bortkastade och tappade blir på detta vis ornament.
Minnesbanken
Utöver en en plats att sitta på för vila och ro, kommer även platsen fungera som en förmedlare av minnen, en slags portal till en minnesbank som en får tillgång till via en QR-kod som finns subtilt inkorporerad på platsen. Denna kod leder alltså användaren in till en digital plattform bestående av personliga men anonyma berättelser från livet på Södermalm. Fragment av minnen lever på detta vis vidare hos fler än den som bär på
. 24
FIG. 21 ILLUSTRATION AV MINNESBANK
urminnet. Minnesbanken består av en blandning med inlästa ljudfiler, videos, texter eller foton med en förklarande text som berättar om ett värdefullt minne eller lyckligt möte. Denna plattform skulle potentiellt kunna vara ett samarbete med Stockholms stadsmuseum, Stadsteater och andra
kulturinstitutioner. Vem som helst ska kunna bidra med sina berättelser till minnesbanken men en redaktör ansvarar för att inget opassande eller oseriöst publiceras.
Social hållbarhet och normkritiskt tänkande
En av de önskade effekterna av detta projekt, förutsatt att det skulle realiseras, är en ökad social hållbarhet bland boende i området och andra användare av platsen. Min förhoppning och tro är att sittplatsen och minnesbanken blir en form av sevärdhet att besöka. Antingen för att ta del av nya minnen och historier som tillkommit i minnesbanken, eller helt enkelt bara för att njuta av en rofylld stund på platsen. Detta påstår jag skulle bidra till en känsla av samhörighet och koppling till stadens rum som omger oss, men även en ökad samhörighet till våra
medmänniskor. Att ta del av små minnen och berättelser som ligger någon varmt om hjärtat kan få en annan att känna
detsamma. I likhet med hur jag efter intervjun med Conny Harg känner att jag får bära vidare hans minnen.
Genom processen har jag haft för avsikt att bibehålla ett
normkritiskt tänkande och förhållningssätt. Gestaltningsmässigt bryter designförslaget mot konventioner kring hur en parkbänk i stadsrummet ska se ut. Detta hoppas jag ska leda till en mer lekfull och fantasieggande gestaltning av offentliga rum, som väcker positiva känslor hos betraktaren.
Slutreflektion och vidareutveckling
Jag gick in i projektet med två perspektiv; dels med en
samhällsplanerares syn på staden och dels med en formgivares vision om att skapa ett färgstarkare urbant landskap. Genom att kombinera samhällsvetenskapliga metoder med
designprocessen har min ambition varit att berika och uppnå en komplettera effekt. Detta hävdar jag att jag gjort genom att skapa ett designförslag som är formmässigt utmanande och kontrasterande men samtidigt har användarens känslor och liv i fokus och knyter an till social hållbarhet. Under projektets gång anser jag mig ha besvarat mina tre frågeställningar.
Platsanalysen gav mig större förståelse kring vilka egenskaper hos en plats i det offentliga rummet som skapar en inbjudande atmosfär. Utöver de fysiska egenskaperna hos en plats är det i allra högsta grad just människor som tillför en plats värde. De minnen och känslor som platsens användare har, bidrar till
. 26
FIG. 22 KONSTFACKS VÅRUTSTÄLLNING 2021
FIG. 23 KONSTFACKS VÅRUTSTÄLLNING 2021
.
FIG. 24 KONSTFACKS VÅRUTSTÄLLNING 2021 28
platsens inneboende värde. Även min andra frågeställning gällande huruvida sittplatsen kan väcka ett intresse för minnen och berättelser anser jag även besvarats i detta undersökande.
Tankegångar kring vad som gör en plats till en plats anser jag efter resultat från studien, handlar om de känslomässiga reaktioner och kopplingar människor känner till platsen. Därtill anser jag att minnen och berättelser kan bidra till en känsla av samhörighet med våra medmänniskor och tillhörighet till rummen omkring oss i staden.
Del av den respons jag fick från besökare på Konstfacks
vårutställning var att de blev lyckliga, pigga och nyfikna när de såg bänken. Just denna känslomässiga reaktion var vad jag önskade uppnå genom färg, form och materialval. Detta betraktar jag som en bekräftelse på att sittplatsens utformning väcker positiva känslor hos betraktaren, en av projektets
målsättningar.
Under projektet blev jag ofta påmind om att aldrig underskatta den tid som ett väl utfört hantverk tar, och att designprocessen till stor del innebär att lita på sig själv och ta tydliga beslut.
Konstruktionsmässiga detaljer och den estetiska utformningen av bänken har påverkat varandra växelvis, vilket är den ständiga balansgång en designer behöver bibehålla.
I en vidareutveckling av projektet skulle fokus ligga vid att
utveckla den digitala plattformen som utgör minnesbanken och och hur den skulle kunna fungera i praktiken. Därtill skulle även
konstruktionen av bänken samt fäste med markyta
vidareutvecklas och förfinas. I en vidareutveckling av projektet skulle det vara intressant att vidga studien för att även omfatta andra täppor runt om på Södermalm.
. 30
Källhänvisning:
• Andersson, Magnus (1997). Stockholms årsringar: en inblick i stadens framväxt. Stockholm: Stockholmia
• Cresswell, Tim. (2004). Place. Malden, MA: Blackwell Publishing.
• Denscombe, Martyn (2009) Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.
Studentlitteratur:Lund.
• Eriksson, Johan & Lindroos, Per (2011) Söder-TUR 1- Följ med till det försvunna Söder öster om Götgatan-1954-1974.
Trafik-Nostalgiska Förlaget: Stockholm.
• Eriksson, Johan & Lindroos, Per (2013) Söder-TUR 2- Följ med till det försvunna Söder väster om Götgatan-1954-1978.
Trafik-Nostalgiska Förlaget: Stockholm.
• Gehl, J. (2010). Cities for people. Island Press: Washington
• Jonsson, Sandra (2016) ’A sense of place’: Platskänsla och platsidentitet i kommunal planering. Kandidatuppsats,
Kungliga Tekniska Högskolan. Tillgänglig: https://kth.diva- portal.org/smash/get/diva2:938010/FULLTEXT01.pdf
• Karlborg,Johnny & Larsson, Simon (2016) Att skapa en attraktiv, tillgänglig och välkomnande mötesplats i ett småstadscentrum- en fallstudie av Centralplan i Tierp.
Kandidatuppsats: Högskolan i Gävle. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1096731/
FULLTEXT01.pdf
• Museum of Broken Relationships (2020) https://
brokenships.com/visit (hämtad: 16/2-21).
• Kristoffersson, Sara (2003). Memphis och den italienska antidesignrörelsen. Diss. Göteborg : Univ., 2003
• Project for Plublic Spaces (2020) https://www.pps.org/article/
what-is-placemaking (hämtad 18/4-21)
• Södermalms stadsdelsförvaltning (2019) Parkplan
Södermalm, del 1.Strategier för utveckling av parker och gröna uterum.
https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/
sa-arbetar-staden/natur-parker-och-gronomraden/parkplan- sodermalm-del-1---gron-karaktar.pdf (hämtad: 3/3-21)
• Stadsholmen (2011) Glasbruksklippan 1, faktablad https://www.stadsholmen.se/app/uploads/2018/09/
Glasbruksklippan-FAKTABLAD.pdf (hämtad: 15/3-21).
Opublicerade källor
• Stadens Podcast #108 (2019) Staden, arkiven och biblioteken (hämtad: 3/23-21)
• Staden Podcast # ? (2019) Staden och minnena (hämtad:
3/23-21)
Bildkällor:
• Fig.1 Karta över Södermalm- hämtad från Google Maps (hämtad 15/3-21)
• Fig.19.1 Folkform (2020) Offentlig konst installation i Spånga simhall https://www.folkform.se/collections/folkform-public- art-installation-spanga-3/ (hämtad 10/4-21)
• Fig.19.2 Nathalie du Pasquier (1985) Kabinett för Memphis Group http://www.nathaliedupasquier.com/design.html (hämtad 20/3-21)
Övriga bilder och illustrationer av författaren.
. 32
