. .... A 9 9 7 ( . .

.

^{~ ~}

... .. ... ... A

R S R E D O V I S N I N G

l 9 9 7 .... .. _( ... ( ... ... .... ... ..

VLThl~

11111-• NYA IIEIIEI • TmlEIIEI

W l T H S l' M ~~ A R Y l N E 1"' G L S H

BO L A G S S T ÄMMA

Ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 23 april 1998 kl17.00 i VLT-huset, slottsgatan 27, Västerås.

DELTAGANDE

Rätt att deltaga i bolagsstä~an har den aktieägare som dels är aktieägarregistrerad i den utskrift av aktieboken som görs torsdagen den 9 april 1998 - dels senast kl16.00 måndagen den 20 april1998 ti1 VIT anmäler sin avsikt att deltaga i bolagsstämman.

Anmälan om deltagande i stämman sker per telefon:

021-19 91 17, per fax: 021-19 91 02, per e-pos(

koncern@vlt.se eller per post under adress VLT AB- (publ). Berit Lindvall, Box 3, 721 03 Västerås. Vid anmälan uppges namn, adress, personnummer samt registrerat aktieinnehav.

För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att deltaga i bolagsstämman fordras att aktierna är registrerade i eget namn senast den 9 april 1998. Den som förvaltar aktierna hjälper till med omregistreringen.

KALLELSE

Kallelse till bolagsstämman utfärdas genom annonser i koncernens tidningar tisdagen den 31 mars och onsdagen den l april samt i Dagens Nyheter tisdagJ

f

den 31 mars.

UTDELNING

Styrelsen föreslår en utdelning med 4:00

(3:5~-

^•

kronor per aktie. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås tisdagen den 28 april 1998. Utdelningen beräknas bli utsänd av VPC onsdagen den 6 maj 1998.

ÄRENDEN

Förutom de ärenden som en:ligt lag och bolagsordning skall förekomma på ordinarie bolagsstämma skall förslag av styrelsen till ändringar av bolagsord- ningen behandlas, liksom ett förslag till inlösen- program med därtill riktad nyemission.

KOR T

^{O M}

V LT l 9 9 7

• Koncernens totala intäkter uppgick till 636 (623) Mkr.

• Resultatet efter finansiella poster inklusive reavinster ökade till 56 Mkr (13).

• Resultatet har belastats med personalminskningar

och andra avvecklingskostnader uppgående till 7 Mkr (16).

• Tidningen VLT vände den negativa upplagetrenden och redovisar en ökning.

J•

Vinsten/aktie uppgick tilll4:82 kronor (0:93).

• Styrelsen föreslår en utdelning med 4:00 kronor (3:50) per aktie, samt ett program i syfte att öka omsättningen och bredda ägandet i VLT-aktien:

-frivillig omstämpling från A-till B-aktier - inlösenprogram

- riktad nyemission för att återställa aktiekapitalet -split

- fondemission

EKONOMISK INFORMATION 1998

i 23 APRIL Kommurrike avseende perioden januari- mars 1998.

24 AUGUsTI Ddårsrapport avseende första halvåret 1998.

9 NOVEMBER Kommurrike avseende perioden januari- september 1998.

INTERNET Du hittar alltid aktuell information på http :1 /www. vltmedia.se

,,_l

TUTAlA INTÄKTER (MKR)

6 5 0 - - - -

600 575 550

1993 1994 1995 1996 1997

RESULTAT EFTER FINANSNETTO (MKR) 60

50 40

o 1993 1994 1995 1996 1997

VINST OCN UTDWIING Pm AKTIE (KR) 1 6 - - - -

14:82 14 - - - --

s-

2

o-~~93 1994 1995 1996 1997

VINST PER AKTIE

... UTDELNIIIC p[ft AKTIE (1997 - STYRELSENS FÖRSLAG)

3

Lennart Foss övertog

l december 1996 VD-stolen efter Anders H. Pers.

VD

H A R ORD E T

I december 1996 tillträdde jag som VD för VLT-koncemen. Som ny VD i ett börsnoterat företag finns det goda skäl att vara extra tydlig när det gäller min syn på ledningsfilosofi och utveck- lingsprogram för företaget.

Själv ser jag mina huvuduppgifter på fyra områden:

• Att se till att VLT:s verksamhet sköts och utvecklas optimalt med så hög lönsamhet och till- växt som möjligt mot bakgrund av de förhållanden som koncernen yerkar under.

• Att se till att koncernen med hänsyn till förväntad tillväxt och lönsamhet samt branschens specifika krav har en optimal finansiell struktur.

• Att skapa goda förutsättningar för en likvid och aktiv handel med vår aktie på börsen.

• Att genom informationsinsatser se till att underlätta för omvärlden, t ex ägare, analytiker och aktiemarknad att kunna göra en riktig och rättvisande värdering av VLT.

Under 1997 har vi arbetat intensivt med alla dessa områden och det finns anledning att närmare kommentera hur vi nu ser på utvecklingen framöver.

TILLVÄXT OCH LÖNSAMHET Medieområdet innehåller delar med stark tillväxt.

I första hand gäller detta elektroniska medier. Sam- tidigt är traditionella media som dagstidningar en mogen verksamhet som är utsatt för stark konkurrens inte minst vad gäller annonsintäkter.

Den mogna delen av marknaden karaktäriseras av låg tillväxt, men kan - i de fall lönsamheten är tillfredsställande - representera en mycket god kassagenereringsförmåga.

VLT:s kärnverksamhet är tidningsrörelsen som står för cirka 75 procent av koncernens om- sättning. Tillväxten är och kan förväntas bli måttlig, men genom en stark regional marknads- position kan tidningarna upprätthålla prisledar-

skap på det lokala planet, vilket har medfört en positiv utveckling av lönsamhet och kassaflöde.

Härtill kommer att regionala synergieffekter, både redaktionellt och annonsmässigt, kan uppnås med de elektroniska media - internet, radio och TV -som utgör koncernens tillväxtområden. Annu så länge står dessa områden bara för cirka 3 procent av koncernens omsättning.

När det gäller större anläggningsinvesteringar i kärnverksamheten kommer vi att vara mycket försiktiga och nogsamt pröva alternativa lösningar.

Tryckerierna, som under 1997 svarade för cirka 23 procent av omsättningen, hänger pro- duktionsmässigt ihop med tidningsverksamheten, men verkar också på en helt artskild marknad. Här är det frågan om en riksmarknad för trycksaker som för framgång kräver kvalitet, service och konkurrenskraftiga priser. Tillväxten för mark- naden som helhet är måttlig, men en skicklig nischaktör kan genom att åstadkomma hög beläggning i kombination med kostnadseffektivitet också uppnå god lönsamhet.

VLT:s strategi går ut på att skapa en position där vi är regional marknadsledare på ruedieområdet med en mix av mogna verksamheter, som tidningar, komp- letterade med tillväxtområden som Internet, TV, radio etc. Ett grundvillkor är att lokal styrka skall~

ge synergieffekter mellan de olika verksamheterna.

På trycksidan kommer vi att successivt öka för- ädlingsgraden genom att tillföra tilläggstjänster som ibladning, trimning etc, vilket ger en konkurrens-~

fördel som också minskar priskänsligheten.

Koncernens fastighetsinnehav är inte en priori- terad verksamhet utan styrs främst av lokal- behovet i den egna rörelsen. Vissa ytterligare enheter kan sålunda komma att avyttras.

Sammantaget innebär detta att jag tror att VLT skall kunna uppnå en långsiktig tillväxt under god lönsamhet. Med koncernens nuvarande struktur finns det enligt min bedömning potential för fortsatta resultatförbättringar. Till detta kommer

effekterna av eventuella företagsförvärv, som kommer att inriktas på att antingen förstärka vår position inom en region där vi redan är etablerade, eller skapa starka baser för expansion inom nya geografiska områden.

FINANSIELL STRUKTUR

,Vid 1997 års slut uppgick soliditeten till 51 procent.

;Räntetäckningsgraden var 47,6 gånger och likvida medel utgjorde 143 Mkr motsvarande 29 procent av balansomslutningen. Ränteintäkterna uppgick

). till 5,4 Mkr, vilket innebär att den genomsnittliga förräntningen på likvida medel uppgick till 4,3 procent. Mot bakgrund av våra tillväxtförvänt- ningar och en för verksamheten anpassad soliditet i intervallet 30-40 procent, kan man göra bedömningen att VLT-koncernen för närvarande är överkapitaliserad, vilket försämrar lönsamheten.

Av detta kan slutsatsen dras att en överföring till aktieägarna av överskottskapitalet bör gynnsamt påverka VLT-aktiens värdering på börsen. Det är min och styrelsens principiella uppfattning att varje aktieägare individuellt kan och bör få möjlighet att ta ställning till hur detta överskottskapital skall förvaltas.

Det är mot denna bakgrund styrelsen i

!december fattade beslut om att föreslå bolags- stämman ett program för inlösen av aktier till ett belopp av 64 Mkr. En aktieinlösen enligt förslaget innebär att flera viktiga nyckeltal förbättras.

Om nya större förvärv i framtiden skulle kräva ytterligare kapital är vi övertygade om att vi, med framgång, på nytt kan vända oss till kapital- marknaden.

VLT AKTIEN PÅ BÖRSEN

VLT-aktien är ganska okänd hos investerare. Den negativa spiralen med låg omsättning av aktien, stora skillnader mellan köp- och säljkurser, svagt intresse från media och analytiker, låg värdering och ett minskande antal aktieägare måste brytas.

Självklart är det investerarna och aktieägarna som skall avgöra vad de är villiga att betala för VLT- aktien, bland annat mot bakgrund av sin risk- villighet, sina avkastningskrav och bedömningar om framtiden. Det vi i företaget kan göra är att på alla sätt underlätta investeringsprocessen, t ex genom att lämna god och tillförlitlig information om bolagets utveckling som gör det möjligt för utomstående att göra en rimlig värdering av aktien. Dessutom kan vi på olika sätt försöka underlätta handeln på börsen, bl a genom att verka för att antalet omsättningsbara aktier ökar.

Detta försöker vi nu att åtgärda genom det pro- gram som mer ingående beskrivs på sid 7

DEN POSITIVA

UTVECKLINGEN FORTSÄ TTER Under 1997 utvecklades VLT-koncernens verksam- het mycket positivt. Ökade annonsintäkter i kom- bination med sänkta kostnader bidrog till att

resultatet från rörelsen ökade till 38 Mkr. Härtill kom dessutom en reavinst om 13 Mkr.

Inför 1998 vågar jag vara fortsatt optimistisk.

Den privata konsumtionen förväntas öka under året, vilket gynnar såväl annonsmarknaden för olika media som försäljning av prenumerationer och tryckeritjänster. Inte minst bör tillväxten för radio-och TV-reklam innebära resultatförbättringar inom denna sektor.

Sammantaget bör detta betyda att VLT-kon- cernens rörelseresultat förbättras ytterligare under året.

LENNART fOSS

. ·'

s

A F F Ä R S J O E MÅL

VERKSAMHET

VLT är ett regionalt förankrat mediaföretag. Kärnverksamheten innefattar åtta dagstidningar, tidningsdistribution samt två tryckerier. VLT driver ocksa ett internetprojekt, en TV-kanal och en radiostation samt vissa mediarelaterade projekt som TV-Check (mätningar av genomslag för TV-reklam} och VLT Futurum (central produktion av tidningssidor som säljs externt}. Samtliga verksamheter är koncentrerade till Mälardalen utom två av dagstidningarna och ett tryckeri, vilka är belägna i västra Sverige.

AFFÄRSIDE

Attkostnadseffektivt samla in, bearbeta och på ett lättillgängligt sätt förmedla nyheter, annonser och annan information för olika målgruppers och marknaders behov.

MÅL

Att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediagrupp med stark regional förankring. VLT eftersträvar att nå en position som marknadsledare på regional nivå för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster.

Malet är att VLT-koncernen skall ha en högre expansionstakt än samhällets reala tillväxt (BNP) och att ekonomiskt mervärde skall skapas för aktieägarna.

6

O C H S T R A T E G !

STRATEGI

Malet skall nås genom att VLT inom media expan- derar vertikalt och horisontellt inom huvudregio- nerna. Dessutom kan geografisk expansion ske främst genom företagsförvärv där ledningen bedömer att koncernens kompetens kan tillföra värde.

VLT:s koncept är väl utvecklat i Mälardals- regionen där bolaget redan har horisontell domi- nans (tidningar, radio, Tv, internet) och vertikal dominans på tidningssidan (tryckerier och distri- bution). Detta marknadsledarskap skapar en stabil position samtidigt som det ger synergieffekter · produktion och försäljning.

VLT uppmuntrar till ständig förnyelse och kom- mer även i framtiden att selektivt investera i ideer och projekt inom tillväxtsektorer i mediabranschen.

Internetprojektet är ett exempel på detta.

Förbättrad lönsamhet skall uppnås genom expansion och kontinuerliga rationaliseringar i pro- duktion och försäljning. Icke utnyttjad kapacitet i produktionen säljs offensivt på den externa marknaden. Expansion skall ske enligt en strategi som innebär att varje investering på sikt måste generera mervärde för aktieägarna.

De medel som inte behövs för expansion i finan- siell balans kommer successivt att överföras till aktieägarna.

V L T - A K T I E N

BAKGRUND

VLT har i likhet med många andra mindre börsbolag länge varit anonymt och relativt okänt i investerarkretsar. Antalet noterade bolag i Sverige är nu cirka 300, vilket gör det svårare att nå ut med information om vad ett enskilt bolag står för, dess verksamhet och strategier.

1 ^VLT:s anonymitet har givit upphov till en låg

' omsättning i aktien och stora skillnader mellan

köp- och säljkurs, vilket sannolikt har skapat osäkerhet bland investerare. Detta i sin tur ger )upphov till en ännu lägre omsättning och så vidare

i en negativ spiral.

Aktiens dåliga likviditet har gjort att aktie- analytiker och finansjournalister inte har ansett det meningsfullt att följa bolaget i regelbundna analyser, eftersom tunn handel försvårar för investerare att köpa en aktieposition utan risk för stor kursrörelse.

En aktie med låg omsättning, stora kurssväng- ningar och ringa information om det underliggande bolaget skapar, allt annat lika, större risk för inves- teraren och därmed en lägre värdering av aktien.

För att undvika att långsiktigt hamna i den negativa trenden med låg värdering, låg omsättning och ett sjunkande intresse för VLT-aktien genom-

\ 1förde företagsledningen under 1997 en omfattande

analys av bolagets situation på aktiemarknaden.

Analysen kartlade ett antal faktorer, vars symptom var den låga värderingen i jämförelse imed börsen i övrigt och det måttliga intresset för VLT från affärspress, mäklarfirmor och investerare.

Dessa faktorer befanns framför allt vara:

• Marknadens osäkerhet kring VLT:s strategier och mål.

• Finansiell obalans med alltför stor kassalikviditet och hög soliditet.

• För liten andel av aktierna som omsätts och osäkerhet kring VLT:s ambition att verka som

·ett aktieägarvänligt börs bolag.

• Underskott på information, få eller inga analyser samt för liten och för ojämn täckning i media.

VL Ts

PROGRAM FÖR nSHAREHOLDER VALUEn Analysen utmynnade i ett aktie- ägarprogram som inleddes under hösten 1997. Programmet innehåller riktlinjer för bolagets framtida aktie- ägar-, media-och marknadskontakter.

Ledstjärna för de föreslagna förändringarna är

"shareholder value" och huvudpunkterna är:

• Fokusering. Tydliggöra VLT-koncernens strate- gier och mål.

• Förbättrad extern information. Relevanta målgruppers kunskaper om VLT skall ökas genom offensiva informationsinsatser. Större tyngdpunkt läggs på "investor relations".

• Ökning av antalet omsättningsbara aktier. LIKVIDA MEDB. (MKR)

Dubblering av antalet aktier genom split ¹⁶⁰ _ __ _ _ __ _ 143

samtidigt med införandet av en klausul i bolagsordningen om frivillig omstämpling av onoterade A-aktier till noterade B-aktier.

• Förslag om inlösen. Var tionde aktie (före split) inlöses till kursen 200 kr, innebärande att 64 Mkr överförs till aktieägarna. Kassalikvidi- teten och den relativt höga soliditeten sjunker efter genomfört program. Lönsamhetstalen för VLT förbättras därmed.

Sammantaget är det styrelsens och ledningens bedömning att åtgärderna dels bör leda till förbättrade nyckeltal för VLT, dels underlätta för externa bedömare att göra en riktig värdering av koncernen. Vidare är förhoppningen att handeln med VLT-aktien skall underlättas, genom att aktien blir mer likvid och att skillnaden mellan köp- och säljkurs minskar.

7

1993 1994 1995 1996 1997

Solllllm (%) 60

... •!

..

. . l l

: Il l

^l

1993 1994 1995 1996 1997

AK T I E F A K T A

på stockholmsbörsens OTC- lista. En börspost består av 100 aktier.

AKTIEKAPITAL

Aktiekapitalet uppgick per årsskiftet 97/98 till16 Mkr fördelat på 3 200 000 aktier med ett nominellt värde om 5 kronor per styck. Antalet B-aktier upp- gick till2 720 000 och antalet A-aktier var 480 000.

A-aktierna har l röst per aktie och B-aktierna 1110 röst per aktie. A-aktierna representerade per årsskiftet 15 procent av kapitalet och 63,8 procent av antalet röster.

AKTIEKAPITALETs UTVECKLING

Ar Förändring Totalt Antal

(fl!krl IMkrl aktier

1934 0,4 400

1951 Fondemission 0,2 0,6 600

1967 Fondemission 0,6 1,2 l 200

1977 Fondemission 1,2 2,4 2 400

1984 Fondemission 4,8 7,2 7 200

1984 Split 100:1 7,2 720000

1985 Nyemissjon 0,8 8,0 800000

1994 Fondemission 8,0 16,0 l 600 000

1994 Split 2:1 16,0 3 200 000

KuRsUTVECKLING

VLT:s aktiekurs utvecklades mycket starkt under 1997. Vid årets början var kursen 90 kronor och vid dess slut 195 kronor, vilket innebar att aktie- kursen steg med 117 procent under året. Som jämförelse ökade Affärsvärldens generalindex med 25 procent och OTC-index med 32 procent under motsvarande period. Den 29:e december noterade VLT-aktien all time high på 210 kronor. Per den sista december 1997 var börsvärdet 624 Mkr givet att de onoterade A-aktierna betingar samma värde som de noterade B-aktierna. I början på mars 1998 var kursen 179 kronor och börsvärdet 573 Mkr.

8

AKTlEO M SÄ TTNING

Likviditeten i VLT-aktien var fortsatt svag under 1997. Totalt omsattes 887 000 aktier under året järnfört med 889 ()()()aktier under 1996. I värde ökade dock omsättningen under 1997 med 32 procent från 78 Mkr 1996 till 103 Mkr under 1997, vilket är ett resultat av den högre aktiekursen. Avslut i aktien skedde under 78 procent av handelsdagarna under såväll997 som 1996. I genomsnitt omsattes 3 500 VLT-aktier per börsdag. Omsättningshastig- heten under 1997 var 32 procent jämfört med börssnittet på 66 procent. Handelsbanken är

e

market-maker för VLT-aktien sedan 1985.

DATA PER AKTIE

Prestationsnyckeltal 1997 1996 1995 1994 1993

Vinst per aktie, kr 14:82 0:93 10:01 10:26 8:70

EBIT-multipel 9,7 32,7 3,8 4,8 4,6

Eget kapital per aktie, kr 78:85 67:54 70:10 63:10 54:35 Avkastning på eget kapital, 'l'o 20,2 1,4 15,0 17,5 17,1 Utdelning per aktie, kr 4:00' 3:50 3:50 3:00 1:50 Utdelning i resultat, ⁰o 27,0 376,3 35,0 29,2 17,2 Utdelning l eget kapital, o;, 5,1 5,2 s ,o 4,8 2,8

• Styr-elsens fonl<,g

Värderingsnyckeltal 1997 1996 1995 1994 1.993

Aktiekurs, kr 195:00 90:00 80:00 91:00 57:50

PfE.tal, ggr 13,2. 96,8 8,0 8,9 6,6

Kurs l Eget kapital,% 247 133 114 144 106

P/Sales, ggr 0,99 0,47 0,41 0,49 0,33

Direktavkastning, % 2,1 3,9 4,4 3,3 2,6

Riskindikerande nyckeltal 1.997 1996 1995 1994 1.993

Beta,-ärde ( 48 mån) 0,51 0,67

\'olatilitet,% 34,4 27,7 26;2 32,9 38,4

Omsättningshastighet,% 32 34 33 44 13

soliditet,% 51,4 48,4 48,8 43,7 38,6

Räntetäckningsgrad, ggr 47,6 6,2 10,6 7,2 3,8 Likvida medel, Mkr 142,9 106,7 114,4 103,8 96,0

FöRDELNING AV AKTIEINNEHAV

Antal aktier Antal aktleäl:'are Totalt antal aktler

l- 500 791 121618

501-1000 41 31726

l 001-2 000 18 29 !m

2 001-s 000 18 67 950

s 001-lO 000 11 86 304

10 001 -20 000 7 103 230

20 001 -so 000 17 506 230

50001- 100000 9 665 742

100000- l 587 300

919 3 200 000

Sammanståilningarna har gJort& med ledning av offentlig aktiebok och förteckning över till VPC enmälda förvaltarregistrerade innehav per 1997·12~0.

AKTIEÄGARE

Under 1997 minskade antalet registrerade ägare med 134 till 919. Minskningen andra halvåret var betydligt mindre än under årets första sex månader. Bland de större ägarförändringarna märks Svalder AB som under året ökade sitt ägande med 87 000 aktier till 263 000. Andelen

1 utländskt ägande uppgick per årsskiftet till 19 procent (16), att jämföra med ett genomsnitt för börsen som helhet om drygt 30 procent. Det institutionella ägandet i VLT hade ökat till 43 ) procent vid utgången av 1997 ( 40). Den domi-

nerande ägargruppen är släkten Pers som till- sammans kontrollerar 36,5 procent av aktierna och 73,0 procent av rösterna. Största enskilda aktieägare är Allehanda AB (Gefle Dagblad) med 10,7 procent av aktierna.

UTDELNINGSPOLITIK

Styrelsens förslag är att höja ordinarie utdelning till 4 kronor (3:50). Det är styrelsens intention att utdelningen långsiktigt skall fö~a utvecklingen ay resultat och eget kapital. Den föreslagna utdelningen om 4 kronor motsvarar 27 procent av årets resultat och 5 procent av det egna kapitalet vid årets slut.

STÖRRE AKTIEÄGARE

VLT

1. ullll1 . ~uilllfll. ^l.

J

^{1Jl :}

• ~~~I\UIIalntaf

(I!IWI.I!I'Iteranll'l.)

l 500

·1---7 450 400 300 300 1---tr-:+--+~,..

200

,..

100 50

1:9&5 1118& 1917 1t8B 1"989 1990 1191 1912 1993 .1994 1995 1996 1997 1998

VLT

- a.ektlen - AlvGeneralindex

Antal Totalt Procentuell andel

B-aktier Antal Aktler Röster

Antal A-aktier

(1 röst) (1/10 röst) (%) (%)

Släkten Pers

Aliehaiida All ( Gefle Dagbkd) ·

u;,srö!~iik~ing,; -s;,~gsiäge!l

s~~ider Aii ... . ch.Se lv!.;;h~ti.~!lliwk, Ei!lgi~!ld ·

i'XvfÖr~äkrinisbÖlaget Skmdia .Royal iimk ofs~~tlmd, E!lglm~l

liosi:o!l Safe Ii epasit mcl Trust, usA Merita Bacl.: i.icl. Stockh~hn · · · Fl&titY ~~:Priced Stock, usA ..

K1hlt~ne Rapp

Airredli~rg · · · ·

Banque Camegie> i.;,xe!lb;,rg 'Nari.hern tr;,~t. Company, usA.

N e rikes A.Uehancla · · · FÖrsäki!lgsboiaget Skandta C:arnegie !'ond AB/;IT!äS~i~i

Midimd iiwk Pi. c, Engla!ld

sÖdermanlwd~ Nyheter A.B Erik A.ll;,!lcl Hällin Övriga

480 000

...

480 000

688 586 341 500 32i

:zoo

263 000 i99 6öö 125/ÖÖ iÖ9 lÖÖ 71000 .. 63 200

.55 söö 30400.

3ooöö 30 000 3öööö 25 000

2i; 7ÖÖ 2Ö 100

... '''J863ö'' ISÖOO.

J4ööö 246 784.

2 720 000

l 168 586 36,5 73,0

341. 500 10,7 4,5

321 ioö lÖ,Ö 4,:i

263 OOö 8,2 ),5

i99 600

..

6,j 2)

i2s

7oo

^{3,9 i}}

109100

..

3,4 1,5

... :il OOö 2,2 0,9

63 200 ^{" "' '} 2,ö

o ;s

ss soo

^{.... 1,8} o ,'i

3()400' J;ö 0,4

3Öixxi ^{.. ö;g} 6,4

3()ixxi' 0,9 0,4

3()00ö 0,9 0,4

2SOOO 0,8 0,3

21700

.. ö ,i ö,:i

20100 0,6 0,3

18 63ö ···o,s·· _ö,2

L'i ixxi . _{0,5 0,2}

14ixxi Ö,4 ö,2

3,3

3 200 000 100,0% j,OO,O%

9

RÄNTlUllLITET Pi EGET KAPITAL {%) 25

KO N C E R N Ö V E R S I K T

FöRÄNDRINGAR INOM KONCERNEN

Under 1997 fortsatte arbetet med att renodla affärskonceptet innebärande en satsning på regionalt marknadsledande mediaenheter med en tidningsrörelse som grund. Åtgärder har vidtagits för att öka den geografiska koncentrationen och en

1993 1994 1995 1996 1997 utsortering har gjorts av verksamheter som inte omfattas av affärskonceptet. Bland annat har engagemanget i Dagens Politik avvecklats samt

RANTAIIum P.l msn.sm IW'ITAL {%) aktieinnehaven i TV-Uppland och TV-Jämtland

1993 1994 1995 1996 1997

At

1993 1994 1995 1996 1997

avyttrats. Kostnaderna för dessa omstrukture- ringar är av engångskaraktär och har i sin helhet belastat resultatet för 1996 och 199 7.

satsningen på internet som ett framtida medium har under året fått ökad prioritet. Stora resurser har lagts ned såväl på VLTs snabbt växande intern et- avdelning som på det landsomspännande projektet Stadsporten/CityGate, vilket är ett samarbete mellan 1 O välkända tidningsföretag och där VLT äger 10 procent.

En av fastigheterna i Västerås har avyttrats för 21 Mkr, vilket innebär att externa hyresintäkter framgent kommer att minska.

lO

FAKTURERING OCH RESULTAT FÖR KONCERNEN

Nettoomsättningen ökade under 1997 till 611 Mkr (609). Under året avyttrade enheter har jämfört med tidigare år medfört en minskning av omsättningen med 11 Mkr. För jämförbara enheter ökade fakture- ringen med 13 Mkr, eller 2 procent, bland annat beroende på en förbättrad utveckling för Vestroan- lands Läns Tidning.

Resultatet efter finansnetto ökade från 13 till 56 Mkr. Den markanta resultatökningen är en effekt av lägre papperspriser, förbättrad annonskon junktur, minskade förluster inom affärsområdet elektroniska medier samt kostnadsbesparingar efter tidigare genomförda rationaliseringsåtgärder. I resultatet in- går realisationsvinst från fastighetsförsäljning med 13 Mkr. Personalminskningar och andra avvecklings- kostnader har belastat resultatet med kostnader av engångskaraktär på 7 Mkr (16).

Rörelsemarginalen, justerad för fastighetsförsälj- ningen, förbättrades under 1997 till 6,1 procent (1,0). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till23,1 procent och räntabiliteten på eget kapital efter skatt var 20,2 procent. Avkastningen på såväl sysselsatt som eget kapital har påverkats negativt av betydande likvida medel i kombination med sjunkande räntenivåer.

FAKTURERING OCH RESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE

Tidningar är det största affärsområdet med en omsättning på 460 Mkr ( 455), vilket motsvarar närmare tre fjärdedelar av den totala försälj- ningen. Tidningarnas rörelseresultat ökade till 35,5 Mkr (19,3) efter en förbättrad annons-

·Jonjunktur under året samt fallande priser på _/tidningspapper. Kostnader för fortsatta personal-

nedskärningar har belastat resultatet med cirka 5,5 Mkr (10,2).

) För tryckerierna uppgick den externa försälj- ningen till 140 Mkr (143). Affärsområdets andel av koncernens omsättningssumma är således drygt 20 procent. Rörelseresultatet uppgick til19,6 Mkr (11,1). Omsättning och resultat har påverkats negativt av att uppdraget att trycka !CA-kuriren upphörde under 1996. Genom ökade försäljnings- insatser har bortfallet i det närmaste kunnat kompenseras.

Elektroniska medier är ett utvecklingsområde med engagemang inom internet, mätning och gransk- ning av TV-reklam samt radio och TV Intäkterna 1997 uppgick till 17 Mkr (20). Rörelseresultatet för området förbättrades till -2,9 Mkr (-20,1). I ) 996 års resultat ingår drifts- och avvecklings- kostnader av NordArt med 10,5 Mkr. Med en mognande marknad för radio och TV förväntas en framtida ökning av omsättning och resultat för -,affärsområdet.

1 Intäkterna från extern uthyrning av koncernens fastigheter uppgick till 6 Mkr (6). Efter försälj- ningen av en fastighet i Västerås i slutet av 1997 kommer hyresintäkterna på årsbasis att minska med cirka 3 Mkr. Fastighetsförsäljningen gav en realisa- tionsvinst på 13,2 Mkr. Enligt en extern värdering uppgick värdet av koncernens kvarvarande fastig- heter per 31 december 1997 till129 Mkr. Vid samma tidpunkt var taxeringsvärdet 78,4 Mkr och bok- förda värdet 133,1 Mkr

INVESTERINGAR

Årets investeringar ¹ materiella anläggnings- tillgångar utgjorde 31,9 Mkr (32,7). De största investeringarna avsåg produktionsutrustning inom tryckeri rörelsen.

FIN ANSIELL ST ÄLLNING

Koncernen har en mycket stark finansiell ställning.

Vid utgången av 1997 utgjorde likvida medell43 Mkr (107) och det egna kapitalet 252 Mkr (216) inne- bärande en kassalikviditet på 143 procent (115)

MEDD.ANTAL AIISTÄWIA

1000- - - - - - - -

1993 1994 1995 1996 1997

och en soliditet på 51,5 procent (48,4). Ränte- TcmuiiiTÄKTEtocKmuLw(MKR)

bärande skulder uppgick tilll3,3 Mkr (15,5), varav 10

13,1 Mkr (14,6) avsåg pensionsåtaganden.

Under 1997 uppgick de finansiella intäkterna till 5,4 Mkr (8, l

J

och de finansiella kostnaderna till 1,2 Mkr (2,5). Den genomsnittliga avkast- ningen på de finansiella placeringarna uppgick under 1997 till 4,3 procent (7,3).

ANsTÄLLDA

Medelantalet anställda minskade med 44 personer till932. Personalminskningarna har i huvudsak skett inom affärsområdet Tidningar. Genom avyttringar minskades antalet anställda med nio. Inom området internet ökade medelantalet anställda med fyra till sex.

DMslnNING PER AFFAIIsoMIIADE (1997)

TIDNINGAR 72,2%

• TRYCKIRIIll 22,0%

EU'l!TRONISKA MEDIER 2,8%

• ÖVRIGT 3,0%

Il

. . _{.. ..} l

... : : , i ' l ^{l ~}

·:: ^{~ al} r ^{l ~}

60 50 40 30 20 10

. . l l l

. l l 1 :

_o

1993 1994 1995 1996 1997

• IMTAliTtJI

. . . RlsUI.T~ EFTtR FIIIAIISNmll

M I LJ ÖARBET E I N O M

VLT-koncernens miljöarbete bygger på en ekologisk helhets- syn som strävar efter att överträffa lagstiftarens krav på en god inre och yttre miljö.

Miljöarbetet är planlagt efter specifika mål som skall leda till kontinuerliga förbättringar med minsta möjliga miljö belastning.

Miljöpåverkan är en viktig beslutsvariabel vid alla investeringar.

Ett av koncernens bolag - VLT Press - vars verksamhet har den största miljöpåverkan, har som mål att under 1998 bli miljöcertifierade enligt den internationella standarden ISO 1400 l. Detta arbete påbörjades under 1997.

Under arbetet med ISO 14001-certifieringen har verksamheten kartlagts med syfte att minimera eventuell miljöpåverkan. Under denna kartläggning har flera miljöpåverkande källor registrerats.

Utsläpp av främst koldioxid, kväveoxider och svavelföreningar har noterats vid förbrukning av el och värme. Användning av köldmedier och hantering av farligt avfall är andra miljöpåverkande källor.

Pappersmakulaturen är en annan källa som påverkar miljön vid bl a den efterföljande åter- vinningsprocessen av pappersavfall.

Parallellt med ISO 1400 1-certifieringen arbetar VLT Press med att få licens för att Svanen-märka sina trycksaker.

En grundförutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete är medarbetarnas delaktighet. Därför genomför VLT Press AB under 1997-98 ett om- fattande miljöutbildningsprogram i flera steg för personalen. En miljöutbildning som andra med- arbetare inom VLT-koncernen kan dra nytta av.

12

VLT

Certifieringsarbetet ISO 1400 l har bl a medfört att hela VLT-koncernen sedan årsskiftet 1997-98 köper s k grön el från en ny el-leverantör.

Varmeåtervinning, utökad källsortering, filtrering och återanvändning av maskinoljor, adekvat hante- ring av tryckfärg samt effektivare produktions- uppföljning av pappersåtgången är viktiga miljö- insatser som också genomförs vid VLT Press. ₁

Övriga bolag arbetar kontinuerligt med miljö-~

frågor av skilda slag. Allt i syfte att uppnå bästa möjliga ekologiska effekt.

Bolagens förbrukning av skilda råvaror ske ~

utifrån ett sparsamt och varsamt arbetssätt för att ge minsta möjliga negativa miljöpåverkan.

Ett framgångsrikt program med källsortering av kontorssopor har pågått en längre tid inom hela koncernen.

Återanvändning av maskiner och övriga inven- tarier görs så långt det är praktiskt möjligt.

Återvinning av utrangerad datorutrustning sker på ett för branschen ändamålsenligt sätt.

Vid inköp av datorer och annan maskinutrust- ning vägs miljöaspekterna kontinuerligt in. Likaså när det gäller förbrukningsmaterieL

När koncernens lokaler byggs om eller nyprodu- ceras tas miljömässiga hänsyn.

Miljöhänsyn skall beaktas vid bolagens varu och persontransporter.

Som ett led i detta breda miljöarbete informeras leverantörerna om koncernens miljöpolicy. Detta för att leverantörerna skall ges möjlighet att levt upp till de mål på miljöförbättringar som koncernen har ställt upp.

ME D I ABRAN sC H EN

MEDIAMARKNADEN

Sveriges samlade reklammvesteringar i traditionella medier uppgick till cirka 14 miljarder kronor under 1997 innebärande en ökning med 9,7 procent i jämförelse med 1996. Den genomsnittliga öknings- takten i reklaminvesteringarna har legat på cirka 3 procent per år sedan 1980, vilket är ung~fär

-- jubbelt så mycket som den ekonomiska tillväxten

·1 samhället i övrigt.

Olika typer av medier- tidningar, radio, TV, bio och internet - verkar under mycket olika ) etingelser med det enda gemensamt att det handlar om kommunikation. Vad som förmedlas (nyheter, underhållning, statistik etc), hur det förmedlas (tryckt, rörliga bilder, ljud, interaktivt etc) och hur intäktsfördelningen ser ut (abonnemang, annonser eller bidrag) skiljer sig väsentligt liksom konkurrens- förhallandena på olika delmarknader.

GENERELL

BRAN SCHKARAKT ÄRISTIK

Mediabranschen präglas av stora fasta eller halv- fasta kostnader och en hög andel rörliga intäkter vilket kan skapa betydande skalfördelar i pro- duktion och försäljning. Spridningen i lönsamhet --bland mediabolagen är därför stor. Dessutom har Jenstora tidningen, TV-kanalen, radiokanalen etc möjlighet att få ut högre priser från annonsörer samt lättare att attrahera reklamköpare.

Dessa branschkaraktäristika skapar en miljö .'ned stark konkurrens och ofta krav på stora inves- teringar för att dominera respektive delmarknad.

Detta har medfört att delar av branschens ägande har internationaliserats och koncentrerats till större företag. Under senare år har dessutom flera klassiska tidningsföretag förvandlats till media- bolag och helt nya multinationella storföretag har vuxit fram med elektroniska medier som bas.

Samtidigt kan ett välskött mediaföretag i det mindre formatet skapa mycket goda kassaflöden över tiden.

MEDIATRENDER

Mediabranschen har påverkats betyd- ligt av informationsteknologins intåg.

Inte bara har förutsättningarna och arbetssättet i traditionella medier förändrats, utan helt nya medier har uppstått. Trenden är att nyttjandet av

elektroniska medier ökar samt att de historiska gränserna mellan olika medier försvinner. Som exempel kan nämnas att dagens datorer i viss mån kan användas för TV-tittande, radiolyssnande och tidningsläsning. Framtiden pekar även mot en högre grad av intetaktivitet mellan media och konsumenten, individen kommer i högre grad kunna välja när, vad och var han/hon vill konsumera medier. Globalisering av medier är ytterligare en trend som kan väntas fortsätta.

Detta betyder ej att efterfrågan på lokala medier minskar utan snarare att valfriheten och mångfalden ökar.

Det mest populära mediet i Sverige 1996 var TV som en genomsnittlig dag utnyttjades av hela 84 procent av befolkningen mellan 9-79 år. Denna siffra kan jämföras med att uppskattningsvis 82 procent av befolkningen lyssnade på radio och att i genomsnitt 71 procent dagligen läste en morgon- tidning. Vad gäller tiden som spenderas med olika medier är radio ledande med cirka 130 minuters lyssnande per svensk och dag. Motsvarande siffror för TV-tittandet är 97 minuter och för morgon- tidningar drygt 20 minuter.

. ^/

l3

MED I A B R A N S C H E N

LANDSORTs- TIDNINGAR

Sveriges första dagliga tidningar med mer varaktig utgivning etablerades i Stockholm i slutet av 1700-talet. Redan på 1830-talet påbörjades de första etableringarna av dagliga landsortstidningar och 1890 fanns tidningar på fler än 20 orter i landet.

Därefter inleddes en lång period av stark tillväxt då mer än 150 landsortstidningar etablerades från 1890 fram till1960-talet.

Ägarna till lokaltidningar är generellt starkt kopplade till tidningarna och deras historia och det är vanligt med stiftelser samt privatpersoner och släkter som huvudägare. Dessa ägare är ofta lokalt närvarande med ett såväl historiskt som politiskt ansvar.

De svenska landsortstidningarna omsatte 1996 cirka 7,5 Mdr kronor varav presstödet uppgick till 175 Mkr eller 2,3 procent. Det sammanlagda resultatet efter finansnetto var ungefär 335 Mkr. Lokalpressen hade cirka 10 000 anställda vilket var ungefär 600 personer färre än 1993. Trenden med minskande personal gäller även kvällspress och morgontidningar i storstäderna. Här har rationaliseringarna varit än mer påtagliga än inom lokalpressen. Det är sannolikt att trenden med betydande personalminskningar är bestående då tekniken utvecklas samtidigt som upplagorna i allmänhet viker något.

Landsortstidningarnas upplagor har under många år minskat. Mellan åren 1990 och 1996 föll landsortspressens upplaga från cirka 2,5 miljoner exemplar till 2,2 miljoner exemplar per dag. Av den totala upplagan är enbart några få procent- enheter lösnummerförsålda.

14

Av lokaltidningarnas intäkter representerar annons- intäkterna cirka 60 procen,t och intäkterna från upplagemarknaden resterande 40. procent. Kvälls- pressen är mer beroende av upplageintäkterna medan storstadsmorgontidningarna liksom lands- ortstidningarna i huvudsak lever på annonsintäkter.

Dagspressens beroende av annonsörerna kornmer sannolikt att öka i framtiden.

De värdemässigt största annonsörerna i dags-~

pressen är detaljhandeln, tjänsteföretag inom finans- sektorn, researrangörer och bilindustrin. Generellt sett är annonsintäkterna korrelerade med utvec lingen av privatkonsumtionen. Denna väntas öka under 1998 och utsikterna är synnerligen positiva för researrangörerna, men även övriga storannons- örer väntas öka sin omsättning under 1998. Detta bör gynna såväl landsortstidningarna som övriga dagspressen.

INTERNET

Grunderna till internet skapades i USA genom långsiktiga investeringar i forskningsnätverk som till exempel ARPANET. De första investeringarna var statliga men successivt blev nätet mer kommer- sialiserat genom att universiteten och de större företagen insåg internets potential.

Internet har på kort tid revolutionerat person datorernas användningsområden från i huvudsak ordbehandling, kalkylering och bokföring till global informationsförmedling och nya sätt att umgås på- -internationellt, nationellt och lokalt-via datorer.

En ständigt återkommande fråga är om kommer- siella transaktioner via internet kommer att få någon större betydelse i framtiden. Flertalet bedömare tror att handel över internet och därmed annonsinvesteringarna skall öka kraftigt de kommande åren. Ännu så länge är dock de svenska annonsvolymerna på internet små.

I Sverige hadeinternetunder 1997 en penetration om cirka 45 procent. Det betyder att 45 procent av befolkningen i vuxen ålder hade tillgång till internet i hemmet, skolan, arbetet eller på annat sätt. Av dessa, som hade tillgång till internet, var det cirka 45 procent som använde internet minst. en gång i veckan samt cirka 18 procent som använde --· 'pternet varje dag.

RADIO

Sedan 1993 finns i Sverige en privatägd reklam- Jinansierad lokalradio. Sändningsrättigheterna

auktionerades ut och tre trender kunde noteras.

En överraskning var de höga priserna som de potentiella radiostationerna var villiga att betala för sändningstillstånden. Vidare var många av köparna kopplade till tidningsföretag och slutligen kom de nya lokalradiostationerna att snart formera nätverk som NRJ, RIX, City och MegapoL Ett resultat av de höga priserna för kon- cessionerna och de inledningsvis låga intäkterna är att de nya radiostationerna fram till idag har samlat på sig stora förluster. Men ökningstakten i reklamintäkterna har varit god även om det tagit längre tid än branschen väntat sig. År 1993 --.jnvesterades 32 Mkr i radioreklam att jämföra _ned ca 390 Mkr för 1997. Den stigande trenden tycks bestå och lokalradion visar tecken på viss mognad med en sundare ekonomi.

Av den totala befolkningen lyssnade 1997 i genom- Jrritt 82 procent på radio varje dag. För de större reklamfinansierade lokalradiostationerna var mot- svarande siffra cirka 7 procent för MIX Megapol, lO procent för NRJ samt 8 procent för Radio RIX.

Detta avsnitt innehå!~r i:nfarm.ation frtin följande käUor:

lRM1 Tidning.sutgivarrm, D~ressen i 1990-ta~t:s medielandskap, Intemor-Jorden Runt 1997, Burke, RUo\B och TV4.

LOKAL-TV

TV4 var 1992 den första privata marksända TV- stationen i Sverige. Under 1997 var TV4 Sveriges största TV-kanal följt av SVT:s två kanaler. TV 4 är sedan 1994 börsnoterat och ägandet domineras för närvarande av Bonniersfären och den finska media- gruppen Alma Media. För att få sända reklam-TV via statens markbundna nät betalar TV 4 en fast avgift samt ett rörligt belopp som utgår från reklamintäkterna. Tillkomsten av TV 4 skapade möjligheten att starta lokala reklamfinansierade sändningar inom ramen för TV4:s koncession. På detta sätt uppkom de 16 lokala TV 4 stationerna.

De lokala TV 4 stationerna ägs oftast av TV 4 samt en eller flera lokala ägare. De största stationerna är TV-Stockholm, TV-Skåne samt TV-Göteborg tätt följd av TV-Bergslagen.

De lokala TV 4-stationerna omsatte under 1996 endast 155 Mkr där intäkterna från reklam utgjorde den absolut största delen. Den samlade förlusten uppgick till cirka 50 Mkr. Reklamintäkterna har för flertalet av stationerna ända sedan starten varit betydligt lägre än väntat. Sannolikt har de låga intäkterna sin grund i att de lokala aktörerna på marknaden varit ovana vid att göra reklam i TV samt att tittarsiffrorna varit förhållandevis låga.

Även stationernas länge osäkra framtid skapade en viss tvekan bland reklamköparna, men efter ett nytt avtal mellan TV 4 och de lokala stationerna ser nu framtiden betydligt ljusare ut.

REKLAMINVESTERINGAR

1997

Ackumulerat helår :!:96

(Mkr) (%)

Landsortspress 3 877 3,8

storstadspress 3 796 3,7

TV 2 631 16,3

Fackpress l 053 12,7

Utomhus 731 4,4

Kvällspress 683 1,3

Veckopress 581 12,5

Radio 416 30,4

Bio 83 1,2

Totalt traditionella medier 13 851 9,7

)

]5

TIOIIIIICARHASANDIL

AV IIOIICIRNEIIS OMSÄTTNING 1997

• TIDHINGAll 72,2%

TIDNINGARNAS ANDEL

AV KDNCf:RNENS RÖRELS-TIIT 1997

• TIDHillGAll 69,2%

T I D N I N GAR

VLT:s åtta tidningar presterade 1997 ett rörelseresultat på 35,5 Mkr (19,3), vilket innebär en ökning med 84 procent.

• Resultatförbättringen var mycket god i koncernens största enhet, Vestmanlands Läns Tidning, och i de

två

dagstidningarna i Västsverige, Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning.

Lönsamhet och kassaflöden skall upprätt·

hållas genom att skalfördelar utnyttjas och samproduktionen i befintlig verksamhet ökas. Härtill kan komma förvärv och nya samarbeten där tillfällen ges.

VLT-koncernen har åtta dagstidningar, av vilka Vestmanlands Läns Tidning i Västerås är domi- nanten och koncernens ursprung. Två tidningar finns i Västsverige och ytterligare fem mindre dagstidningar i övriga Västmanland och södra Dalarna med utgivning 3-5 dagar i veckan. Den sammanlagda upplagan uppgick till 118 932 under 1997 (119 981). Gemensamt för VLT:s tidningar är att var och en är dominerande på sin utgivnings- ort. Medelantalet anställda i tidningsrörelsen är cirka 713.

Inom VLT finns också en distributionsrörelse med cirka 181 anställda som svarar för distribu- tion av dagstidningar i Västmanlands län vilket även innefattar utbärning av storstadstidningar och andra dagstidningar i området.

ÅRET SOM GICK

1997 blev ett bra år för tidningarna. Omsättningen ökade med 5,1 Mkr till 459,7 Mkr och rörelse- resultatet förbättrades med 84 procent till35,5 Mkr (19,3). Prissänkningarna på tidningspapper i januari 1997 (-12,5 procent) och i september 1996 (-4,75 procent) hade en positiv effekt på rörelse- resultatet.

16

Framför allt förbättrades situationen för Vest- manlands Läns Tidning, vars upplaga ökade för första gången på 17 år till 46 838 ( +342). Tid- ningens upplageintäkter steg till 64,6 Mkr {63,7) och annonsintäkterna ökade med 2,9 procent till 137,0 Mkr (133,2). Efter en avvaktande start tog annonsförsäljningen fart under hösten. För helåret 1998 förväntas annonsförsäljningen överstiga fö~

säljningen för 1997. Vestmanlands Läns Tidning~

ökade sitt rörelseresultat med 47 procent till 36,1 Mkr (24,5) tack vare den ökande försäljningen, sänkta papperspriser samt genomförda rationali ringar som belastade resultatet 1996 med 5,1 Mki Resultatet för distributionsrörelsen är inkluderat i siffrorna för Vestmanlands Läns Tidning. Under 1997 minskade bolaget sina kostnader med 4 Mkr till 227 Mkr (231).

Samarbetet inom Stormarknadspress, där VLT är en av sex dagstidningar i Mellansverige, föll väl ut under året och innebar bland annat en ökad platsannonsering. Under slutet av 1997lanserades annonspaketet MälarMax, som skapats genom ett samarbete mellan Vestmanlands Läns Tidning, Nerikes Allehanda, Upsala Nya Tidning och Metro.

I MälarMax kommer även tidningen Eskilstuna- Kuriren att ingå från början av 1998 .

De två tidningarna i Västsverige, Elfsborgs Län!

Allehanda samt Trollhättans Tidning förbättrade också sina resultat. Elfsborgs Läns Allehandas om- sättning var i stort sett oförändrad på 40,5 Mkr _ medan upplagan sjönk tilll3 500 exemplar {13 800J l

~

Trollhättans Tidning ökade omsättningen till 54,9 Mkr (53,2) medan upplagan sjönk tilll7 100 (17 300).

Dessa tidningars sammanlagda bidrag till VLT- koncernen ökade till 11 ,9 Mkr (8 ,3) tack vare att papperspriserna sjönk, att antalet tjänster drogs ner med 10 procent til1141 under 1997 och att 1996 års resultat var belastat med omstrukturerings- kostnader på 3,5 Mkr. Positivt för de båda västkusttidningarna är att SAAB och Volvo Aero i Trollhättan har nyanställt cirka l 500 personer. l förlängningen kan det innebära en ökad köpkraft i regionen:

Däremot har läget försämrats för de fem mindre tidningarna i Västmanland och södra Dalarna:

Sala Allehanda, Avesta Tidning, Fagersta-Posten samt Bärgslagsbladet/ Arboga Tidning. Samtliga dessa tidningars upplagor minskade under 1997 och intäkterna minskade i snabbare takt än kostnads- nedskärningarna, vilket gjorde att de fem tid-

··ingarnas samlade förlust ökade till9,9 Mkr (7,9), /arav kostnader av engångskaraktär 5,5 Mkr (1,6). l

Vidtagna åtgärder för att minska kostnaderna väntas ge viss effekt i år, men ytterligare besparings- J ogram kan ej uteslutas för senare delen av 1998.

STRATEGI

Traditionella lokaltidningar befinner sig i en mogen bransch med låg eller rent av negativ tillväxt.

Sannolikheten för nyetableringar av traditionella lokala dagstidningar är obetydlig. Annonsintäkter- nas andel av de totala intäkterna utgör i VLT cirka 65 procent, denna andel av intäkterna kan väntas öka i framtiden.

VLT:s strategi under dessa betingelser är att hålla kassaflödena uppe genom att söka upp- rätthålla intäkterna och dra ned kostnaderna.

Sammantaget ger affärsområdet Tidningar ett mycket gott kassaflöde, även om en hel del återstår it göra på kostnadssidan. En ytterligare ökning av . kassaflödena och dessutom en kvalitetsförbättring skulle till exempel kunna uppnås genom ökad gemen- sam produktion även av redaktionellt material.

UPPLAGOR OCH ANNONSER 1997

Medelupplagor Annonsvolym (ex) :1:96 (spm) :1:96

Vestinanlands Läns Tidning 46 838 +342 15 820 +4,3°o Trollhättans Tidning 17 119 -144 s 441 +4,1%

Elfsborgs Läns Allehanda 13490 -27! 4 376 +0,2%

Arboga Tidning 4 152 -87

Bärgslagsbladet 9 870 ~226 4 428' +4,3'lo Sala Allehanda 9 526 -420 2 736 -10,9°a Fagersta-fusten 8 964 -104 2 327 -10,8%

Avesta Tidning 8 973 -139 . 2 425 -4,0%

118 932 -l 049 37 553 +0~9%

'inkl. Ari>oga TidniJ19

Förvärv, där sådana är möjliga, skulle innebära l'IDIIINGARNAS OMSl'miiNG ocH RESULTAT {MKR)

ytterligare möjligheter till samordning och centrali- sering av produktion, administration och försäljning.

Nya medier och traditionella medier i ny tappning utvecklas ständigt och påverkar den etablerade marknaden. Gratistidningar av typen Metro eller Avisen kan innebära ett visst hot på litet längre sikt. På flera av VLT:s utgivningsorter finns gratis annonsblad redan idag, vilka är direkta konkurrenter med dagstidningen på orten.

Nyare medier kan innebära att mediabranschen förändras i grunden under de kommande decen- nierna. Samtidigt har nya mediers intåg och deras omvälvande effekter en tendens att överdrivas i den allmänna debatten. Tidningar är idag ett effektivt sätt att förmedla information och det kommer att dröja mycket länge innan tidnings- köparen kan finna fullgoda substitut genom andra media eller andra distributionsformer.

Affärsområde Tidningars huvuduppgift är att hålla intäkter och kassaflöden på en hög nivå. Det skall ske genom att affärsområdet:

• Producerar och säljer produkter av mycket god kvalitet.

• Genomför besparingar och kostnadsnedskär- ningar i en snabb takt genom centralisering av produktion, administration och försäljning.

• Använder kassaflödena till nyförvärv där sådana är möjliga och införlivar de nya enheterna med den övriga verksamheten.

• Håller ett vakande öga på övriga medier och gratis- tidningar för att försvara regional dominans och prisledarskap.

17

1993 1994 1995 1996 1997

0MSÄTINI~

... RÖRELSEIIESIILTAT

ANNOIISINTÄKTER OCH ANNONSVOLYM

• AIINONSINTÄKTUI

+-

ANIIOHSVOIYM

ÄNNONSVOLYM 1000 SPALTMETER

TIDNINGSINTÄKTER OCH UPPlAGA

UPPLAGA

MKR 1000 EX

145- - - 180 140

1993 1994 1995 1996 1997

• TIDNINGSINTÄKTBI

+ - UPPLAGA

150

E L E K T R O N I S K A M ED I ER

VLT:s verksamheter inom Internet, mätning och kontroll av TV-reklam, radio och TV ligger i affärs- området Elektroniska medier.

Under 1997 förbättrades rörelseresultatet kraftigt. Förlusten blev ändå 2,9 Mkr jämfört med en förlust på 20,1 Mkr 1996. Omsättningen föll samtidigt till 17,4 Mkr (19,5). Resultatförbättringen och intäktsminskningen beror dels på avyttringar av innehav i olönsamma bolag, dels på resuttalförbättringar inom de kvarvarande affärsgrenarna.

I Elektroniska medier ingår internetbyrån VLT Media We b, Bra Radio som driver radio Rix 106,1 i Västerås med omnejd, TVCheck som mäter och granskar TV-reklam, samt intressebolagen TV Bergslagen, RadioHästen med radiostationen Megapol i Dalarna och utvecklingsbolaget Stads- porten/CityGate.

Elektroniska medier är intressant av flera skäl;

bland annat är det ett sätt att förstärka greppet över den samlade regionala reklammarknaden och försöka utnyttja synergieffekter både redaktionellt och försäljningsmässigt.

18

INTERNET

Marknaden för internet-tjänster växer snabbt och VLT arbetar med att finna synergier mellan internet och koncernens övriga medier. VLT Media Web:s externa fakturering steg till 1,4 Mkr (0,3) och rörelseresultatet försämrades till -2 Mkr (-0,8). På grund av att avdelningen befinner sig i ett tidigt ut- vecklingsskede har resultatet tyngts av etablering~

kostnader. Dessa kommer att fortsätta belast-9 resultatet under 1998, som blir ännu ett upp- byggnadsår. Från och med 1999 beräknas dock kostnaderna öka långsammare och resultatet b···· · då utvecklas positivt.

Internet kan erbjuda ett intressant komplement till VLT:s övriga medier, särskilt på annonssidan, där reklampaket utformats som omfattar även internet.

Förutom att stödja den egna verksamheten producerar VLT Media Web websidor åt externa kunder, driver web-hotell, utbildar kunder och fungerar som mediarådgivare på internet i Mälar- dalsregionen. Särskilt konsultverksamheten har visat sig framgångsrik, varför denna verksamhet ska utvecklas vidare under 1998.

Intresset från internetanvändare har varit stort och VLT Media Web är en av landets mest besökta annonsbaserade web-platser. Innevarande år h~

också inletts positivt och antalet exponerade sidor ·' har ökat kraftigt jämfört med 1997.

Stadsporten/CityGate är ett bolag för utveck- ling av internetbaserade tjänster och produktt - och ägs gemensamt av tio dagstidningskoncerner.

På medellång sikt finns planer på att bygga upp ett annonsmarknadstorg på internet för de landsorts- tidningar som ingår i samarbetet. VLT:s ägarandel i Stadsporten/CityGate är lO procent.

~

RADIO

Bra Radio med Rix 106, l i Västerås ökade sin lokala reklamförsäljning med ca 42 procent till 7,1 Mkr (5,0) och visade under 1997 ett positivt rörelse- resultat för första gången sedan starten hösten 1993 om 0,6 Mkr (-1,3). Det finns anledning att vänta en fortsatt god tillväxt av reklamintäkterna - ·mder 1998 och försäljningsresurserna har utökats

Jör

att möta en större efterfrågan. Radioreklam- marknaden i Västmanland har hittills vuxit i samma takt som för Sverige som helhet och kring jekelskiftet beräknas den lokala marknaden vara

~ärd ca 15-20 Mkr:

Rix 106,1 har i Västerås fler lyssnare än den kommersiella konkurrenten Mix MegapoL Under november-december 1997hadeRix 106,1 en daglig räckvidd på 18,8 procent. Andelen västeråsare som någon gång under veckan lyssnade på Rix l 06,1 var då 53 procent.

RadioHästen, där VLT ~ger 30 procent, med kanalen Mix Megapol i Dalarna visade en rörelse- förlust på 2,1 Mkr under 1997 (-1,8). Den lokala reklamförsäljningen låg närmast stilla jämfört med 1996 och uppgick till 3,3 Mkr: Inklusive riksreklam var försäljningen 5,1 Mkr (5,1). Utvecklingen på

·-reklamradiomarknaden har varit svagare i Dalarna )n i riket i stort, en utveckling som nu kan vara på väg att vända då marknaden håller på att mogna.

Under det fjärde kvartalet ökade intäkterna och under 1998 väntas återhämtningen fortsätta.

Orderingången under inledningen av året har varit god och en stor del av årets budgeterade för- säljning har redan kontrakterats. Underskottet för radiorörelsen i Dalarna bör därför minska under innevarande år.

Den dagliga räckvidden för Mix Megapol l 05,5 i Falun/Borlänge var i november- december 14,5 procent medan veckolyssnandet var 41 procent.

KåUor: RUAB

LOKAL-TV

Överenskommelsen under våren 1997 mellan staten och TV 4 om koncessionsavgiften innebar att TV Bergslagen kunde utöka sin reklamtid under prime time i rikssändningen till 3 minuter. Detta, tillsam- mans med ny teknik som möjliggör uppdelning av det lokala sändningsområdet i mindre delar, har givit ökade reklamintäkter. TV Bergslagen har kunnat dra nytta av denna utveckling och intäkterna steg kraftigt under den senare delen av året när det nya avtalet trätt i kraft. Totalt under året omsatte TV Bergslagen ca 14 Mkr (7 ,5) med ett rörelse- resultat på -3,5 Mkr (-7,8). VLT:s 49-procentiga andel i resultatet motsvarade -l, 7 Mkr.

Möjligheten att dela upp lokala reklamsänd- ningar i mindre områden har öppnat TV-reklamen för helt nya annonsörer. TV-bolagen kan sälja mer än en reklamsekund per sändningssekund, visserligen till ett lägre pris, men den totala intäkten blir högre.

I dagsläget är orderingången god och TV Berg- slagens reklamintäkter förväntas öka under 1998.

TV Bergslagen har nära 780 000 invånare i sitt tittarområde. Den genomsnittliga räckvidden var under det fjärde kvartalet 9,7 procent och vecka- tittarrdet 45,6 procent.

TV CHECK

TVCheck, som startades 1991, kontrollerar och mäter TV-reklam i Sverige och Norge på bl a annons- förmedlarnas uppdrag. Under 1997 ökade försälj- ningen till 7,8 Mkr (6,6) och rörelseresultatet uppgick till 1,9 Mkr (2,5). Den kraftiga efter- frågeökningen på TV-reklam under det andra halvåret 1997 ledde till en ökad orderingång och nya medarbetare anställdes. Den höga efterfrågan på TV-reklam har fortsatt under inledningen av 1998 vilket medfört en fortsatt stark orderingång.

19

~ MmKRS OMSATTNlNG

OCH RE5ULTAT (MKR)

30--- -- -- -- - - -

1993 1994 1995 1996 1997

OMSÄTTNINC

-+-llöftELSERESULTliT

ElixnloHISKA MIIIIERS ANDEL AV KONCE.RNENS OMSAnNING 1997

ELOORONISKA MEDIEII 2,8%