FOLKSKOLANS RÄKNEBOK.
TJ T G I F V E N A F
J . B A C K M A N , -
a d j u n k t v i d Hernösands folkskolelärareseminarium.
N I O N D E U P P L A G A N .
F Ö R S T A Å R S K U R S E N :
Hela tal, förnämligast inom talområdet
1—1000.SärsJäldt häfte med svar å uppgifterna medföljer.
S T O C K H O L M
HJALMAR' K I N B E R G S FÖRLAGSEXPEDITTON.
1 ' I
Sedan » F o l k s k o l a n s r ä k n e b o k » pa 24 å r u t g å t t i 7 u p p l a g o r , f r a m t r ä d e r h o n n u i s å f u l l s t ä n d i g o m a r b e t n i n g , a t t h o n i vissa d e l a r har f ö g a m e r ä n sin g a m l a t i t e l k v a r .
D e v ä s e n t l i g a s t e ä n d r i n g a r n a ä r o f ö l j a n d e : 1 ) hela t a l i v a n l i g m e n i n g och dessas t i l l ä m p n i n g p å s o r t e r behandlas j ä m s i d e s i de 2 f ö r s t a å r s k u r s e r n a ; 2 ) b l o t t det mest n ö d i g a af a r i t m e t i s k t e o r i ä r u p p t a g e t och efter h a n d i n - f ö r d t , i den m å n s å d a n t e r f o r d r a t s ; 3) a l l m ä n n a r e g l e r f ö r u t r ä k n i n g ä r o er- satta m e d u t f ö r l i g l ö s n i n g a f inledande u p p g i f t e r . S å v i d t det v a r i t m ö j l i g t , h a r j a g u n d v i k i t a t t f j ä t t r a f r a m s t ä l l n i n g e n v i d m i n d r e v a n l i g t f ö r e k o m m a n d e å s k å d n i n g s m e d e l , u t a n h e l l r e a n s l u t i t den a n t i n g e n t i l l f ö r e m å l , som f ö r obe- t y d l i g k o s t n a d k u n n a anskaffas ( s i d d . 3 — 6 ) , e l l e r t i l l v å r a n u a n v ä n d a m y n t och mest k ä n d a m å t t j ä m t e flere a l l b e k a n t a f ö r e m å l .
D e n n a o m a r b e t n i n g har u t f ö r t s m e d l e d n i n g a f de grundsatser, som F o l k s k o l e l ä r o b o k s k o m m i t t é n i s i t t U t l å t a n d e f r a m s t ä l l t och h v i l k a i m å n g a p u n k t e r belysas genom » P r a k t i s k r ä k n e l ä r a » a f J. E. Johansson. Gifvet ä r dock, a t t u p p s t ä l l d a g r u n d e r k u n n a t i l l ä m p a s p å o l i k a s ä t t och m e d o l i k a f ö r - m å g a ; de f ö r s t a b e m ö d a n d e n a torde d ä r f ö r stanna v i d i l y c k l i g a s t e f a l l m e d e l - m å t t i g a f ö r s ö k .
O m j a g i n å g o n , m å n l y c k a t s u t a r b e t a en d u g l i g r ä k n e k u r s f ö r f o l k - u n d e r v i s n i n g e n , h a r v å r b e f i n t l i g a rikhaltiga a r i t m e t i s k a l i t t e r a t u r , som ä f v e n i m e t o d i s k t afseende f ö r e t e r l ä r o r i k a v e r k , s t ö r s t a f ö r t j ä n s t e u d ä r a f . S ä r s k i l d t s t å r j a g h ä r u t i n n a n i f ö r b i n d e l s e hos B y r å - C h e f e n C. A. Nyström, som v ä l - v i l l i g t l e m n a t m i g t i l l s t å n d a t t s å s o m k ä l l o r a n v ä n d a hans u t m ä r k t a k u r s e r i r ä k n e l ä r a .
F ö r b e k v ä m l i g h e t och af e k o n o m i s k a s k ä l h å l l e s denna r ä k n e b o k a l l - m ä n h e t e n t i l l h ä n d a i 7 o l i k a band, n ä m l i g e n 1 ) de fyra å r s k u r s e r n a livar f ö r s i g ; 2) f ö r s t a och ä n d r a å r s k u r s e r n a i e t t samt tredje och fjerde l i k a - ledes i e t t b a n d ; 3) hela b o k e n i ett band, — alla m e d sina s ä r s k i l d a h ä f t e n af svar å r ä k n e u p p g i f t e r n a .
B e t r ä f f a n d e den n u f ö r e l i g g a n d e första årskursen m å erinras, dels a t t den f ö r u t s ä t t e r , a t t l ä r j u n g a r n e redan g e n o m g å t t en v a n l i g småskolekurs i r ä k n i n g , u n g e f ä r t i l l den o m f a t t n i n g , , som det bekanta v e r k e t » P e d a g o g i k och m e t o d i k » a f Anjou och Kastman n ä r m a r e a n g i f v e r , — dels ock a t t den, j ä m l i k t K o m m i t t é n s p l a n , i n n e h å l l e r u p p g i f t e r ä f v e n m e d f y r s i f f r i g a t a l , dock a t t m u l t i p l i k a t o r och d i v i s o r i c k e ö f v e r s t i g a t v å siffror. F l e r t a l e t a f e x e m p e l h å l l e r sig v i s s e r l i g e n i n o m t a l o m r å d e t 1 — 1 0 0 0 ; m e n f ö r e t t m i n d r e a n t a l u p p g i f t e r , s y n n e r l i g a s t i m u l t i p l i k a t i o n och d i v i s i o n , hafva n å g o t s t ö r r e t a l b l i f v i t v a l d a , f ö r a t t d ä r m e d l e m n a l ä r j u n g a r n e t i l l f ä l l e a t t p r ö f v a sina k r a f t e r ä f v e n p å u p p g i f t e r i n o m t u s e n t a l s g r u p p e n .
Förord till nionde upplagan.
D å j a g n u h a r n ö j e t a t t u t g i f v a ny upplaga a f denna r ä k n e l ä r a , anser j a g det vara en f ö r d e l f ö r b å d e l ä r a r e och l ä r j u n g a r , a t t denna nionde upp- laga förblifver i allt väsentligt lik den åttonde, så att bägge utan ringaste olägenhet kunna användas bredvid hvarandra i en och samma skola. E n d a s t den ä n d r i n g har egt r u m , dels a t t stafningen af vissa o r d r ä t t a t s i e n l i g h e t m e d sjette u p p l a g a n a f Svenska A k a d e m i e n s O r d l i s t a , j ä m l i k t det p å b u d o m s t a f n i n g s s ä t t e t i v å r a s k o l b ö c k e r , h v i l k e t u n d e r n ä s t l i d n e å r u t f ä r d a d e s , dels ock a t t , e n l i g t flere aktade l ä r a r e s ö n s k a n , e t t a n t a l blandade u p p g i f t e r b l i f vit tillagda vid kursens slut.
Hernösand i februari 1890.
J. Bäckman.
Första kursen. Hela tal.
Inledning. Tals beteckning.
1 . När man vill bestämma något t i l l antal eller storlek, an-
vändas tal. Grundenheten ett betecknar ett enda föremål. Läggas
flere ettor tillsammans, för att därmed beteckna flere föremål, upp-
kommer en mängd andra hela tal. Hela tal äro således grund-
enheten ett och alla de tal, som uppkomma genom två eller flere
ettors sammanläggning.
2. Ental
O C htiotal. — Talen angifvas dels genom tal-
namn, dels genom taltecken eller siffror.
Föremål *.
B i l d 1. Talnamn.: Siffror:
en (ett) betecknas med 1
eller
Denna bild visar, huru de
hela talen (utom 1) äro sam-
mansatta af ettor. Så är t. ex.
5 sam,mansatt af 5 ettor, 8
är detsamma som 8 ettor.
Dessa tal, från och med 1
t i l l och med 9, kallas ental.
Om t i l l entalet 9 ytter-
ligare lägges 1, uppkommer
ett tiotal (bild 2), som
B i l d 2.
tio beteck-
nas med 10.
äfven betecknas med 1, men
denna enhet har tio gånger
större värde än entalet 1 och
sättes i andra rummet från
höger. För att kunna ut-
märka, att denna enhet har
ett större värde och skall stå
i andra rummet, behöfver man
något tecken att sätta t i l l
* A s k å d n i n g s m a t e r i e l ä r h ä r v i d n ö d i g . E n b i l l i g s å d a n , som l i v a r och en k a n anskaffa, n t g ö r e t t a n t a l s t u m p a r a f m e s s i n g s t r å d , h v a r d e r a o m n å g r a c e n t i m e t e r s l ä n g d . M e d 1—9 s å d a n a ( b i l d 1) g ö r a s entalen å s k å d l i g a . Tio
