L Ä R O B O K
r
A R I T M E T I K
FÖ I!
S M Å N Y B E G Y N N A R E
A F
P. A. SILJESTRÖM.
STOCKHOLM, 1874.
P. A. N O R S T E D T & S Ö N E R K O S S E . : B O E T E Y . O K A K F , .
F Ö R O R D .
Denna lilla lärobok, som är afsedd för den allraförsta undervisningen i aritmetiken, har egentligen endast t i l l ändamål att hos lärjungen inplanta en r ä t t insigt u t i de- cimalsystemet samt de allmänna begreppen af de fyra räk- nesätten.
Hela framställningen är grundad p å de vanliga lagarna för hufvudräkning, men öfningarne äro, såsom af boken synes, dels muntliga, dels skriftliga. De förra äro t i l l ledning för l ä r a r e n ; de senare (vid hvilka u t r ä k n i n g e n lika- ledes bör ske efter grunderna för hufvudräkning) afse vä- sentligen att vänja lärjungen vid uppskrifning och bruket af de aritmetiska tecknen (likhetstecknet, plus och minus m . m.), hvilket är af så stor vigt för befästande af kunskapen.
Undervisningen har sålunda t ä n k t s alltjemt fortgående p å det sättet, att ämnet först muntligen afhandlas (genom frågande) af läraren, och derefter ytterligare i n s k ä r p e s , genom den följande skriftliga öfningen. U t i en del öfnin- gar, med öfverskriften »muntligt och skriftligt», antingen omvexla styckena, som böra p å det ena och andra sättet behandlas, hvilket då u t m ä r k e s med olika stilsort, eller ock
genomgår läraren efter omständigheterna en större eller mindre del af de uppgifna exemplen muntligen, innan han lemnar åt lärjungen att på taflan u t r ä k n a vare sig samtliga eller blott de återstående exemplen. D å de skrift- liga öfningarne antagas börja redan innan lärjungen lärt sig att ens utsäga större tal, betecknas de p å det stadiet förekommande exemplen, bredvid ordningsnumern, äfven af en bokstaf, efter hvilken lärjungen har att rätta sig.
F ö r öfrigt är klart, att de särskilda öfningarna få, efter ämnets vidd och beskaffenhet och lärarens pröfning, för- delas på flera eller färre lektioner.
Genomföres alltifrån början denna förenade fråg- och skrifmetod vid undervisningen, såsom den här blifvit t ä n k t , skall lärjungen icke kunna u n d g å att tidigt förvärfva både en klar insigt i talens natur och en god vana vid deras behandling, redan innan han ännu hunnit t i l l den strängare aritmetiska undervisningen, t i l l hvilken dessa öfningar skulle utgöra en förberedelse.
Första öfningen.
Muntligt.
1. Håll upp högra handen! Hur m å n g a fingrar? R ä k n a : ett, två, tre, fyra, fem! Tag undan ett finger: hur m å n g a återstå? Tag undan två! tre! fyra! fem! Räkna fram och åter! (ett, två, tre, fyra, fem, — fem, fyra, tre, två, ett).
2. Håll upp venstra handen! H u r många fingrar? o. s. v.
(genomgå samma öfning!)
3. Hur många fingrar på högra handen? Om ett finger af venstra handen kommer t i l l , hur m å n g a tillsam- man? Om två? Om tre? Om fyra? Om fem? —•
R ä k n a från början, ett t i l l och med t i o !
4. Om ett finger tages bort af de tio, hur många åter- stå? Om två? Om tre? Om fyra? Om fem? Om sex?
Om sju? Om åtta? Om nio? Om tio? — R ä k n a fram och åter! (ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio — tio, nio, åtta, sju, sex, fem, fyra, tre, två, ett, intet).
5. Hur många fingrar på hvardera handen? Hur många på b å d a händerna tillsamman? Hvad gör 2 gånger fem? Hvad gör hälften af tio?
Andra öfningen.
Muntligt.
6. Två böcker och två böcker, hur många tillsamman?
L ä g g ytterligare två dertill! Ytterligare t v å ! Ytter- ligare t v å !
7. E t t äpple i ena fickan, två i den andra: hur många tillsamman? Om två komma dertill, hur m å n g a t i l l - samman? Om ytterligare två? Om ytterligare två?
Silieström, Aritmetik. 1
