Digital Loggbok/Portfolio

Digital Loggbok/Portfolio

Ett sätt att nå elever som är ute på APL

Digital Logbook/Portfolio

A way to reach students in work-placed learning

Helen Spelling

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet

Grundnivå, 15hp

Handledare: Inger Olsson Examinator: Ann-Britt Enochsson 2014-06-25

Abstract

The purpose of this independent work was to develop a working method as to how I, as the grading teacher, can develop a functional and well working cooperation between myself and my students while doing their internship. Therefore I have created digital logs through a learning platform called Itslearning and by creating individual Blogs where the students themselves post their progress and link to me.

The assignments are synchronized according to grading criteria and completed during internship. Assignments may consist of haircuts, perms, hair dues and such. The assignment may be done on a model doll, a customer or a live model and the progress is documented through pictures before, during and after. The results are then posted on their blogs and also commented on. I then give the students feedback through Itslearning.

At the end of each semester I have a sit down with each student where we confer each student’s individual progress with their blogs and my comments as measurable base for grading. This has proven to be a substantial tool as the students can look at their own work progress through their entire education. This way they are given the opportunity to clearly view their development and their assignments. For the students this is a considerable documentation of their progress and work and also the base for a portfolio that they can put together when applying for work. The digital log is, as mentioned above, used as a well functioning instrument when grading but also a tool for formative assessment.

Keywords

Digital logbook/Portfolio, hairdressing program, blog, Itslearning, work-place training, formative assessment.

Sammanfattning

Syftet med mitt utvecklingsarbete är att utveckla hur jag som lärare lättare kan följa upp, utveckla ett bedömningsunderlag samt underlätta kommunikationen med mina elever när de är ute på en APL-plats (arbetsförlagt lärande). Eleverna är ute halva sin studietid. Därför har jag skapat en digital loggbok/portfolio genom Itslearning och individuella bloggar som eleven själv får ansvara för och länka dessa till mig. Uppgifter som eleven skall utföra på sin APL- plats synkas från kursmålen och läggs ut på Itslearning, vilket exempelvis kan vara klippning, permanent eller långhårsuppsättning. Uppgiften kan utföras på docka, kund eller modell och foto ska tas före- under och efter och därefter läggas ut på bloggen. Eleverna ska även kommentera sitt arbete på Itslearning, där jag senare ger min feedback till eleven.

I slutet på varje termin kommer jag att sätta mig ner med varje enskild elev, då vi tillsammans går igenom elevens utförda uppgifter utifrån dokumentationen som finns på elevens

individuella blogg och Itslearning.

Detta kommer bli ett substantiellt arbetsverktyg då eleven kan gå tillbaka till tidigare terminer eller årskurser och se hur de har utvecklats och vilka moment som de har arbetat med under den gångna skoltiden. För eleven kommer arbetssättet med digital loggbok att innebära en gedigen dokumentation i form av en portfolio som kan tas med när eleven exempelvis vill söka arbete.

Den digitala loggboken/portfolion kommer ge mig goda förutsättningar att följa eleverna under arbetets gång och samtidigt få ett bra bedömningsunderlag.

Nyckelord

Digital loggbok/Portfolio, frisörprogrammet, blogg, Itslearning, APL/APU–plats, formativ bedömning.

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Syfte ... 2

Frågeställningar ... 2

Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen ... 3

Utvecklingsarbetet i praktiken ... 6

Design ... 7

Genomförande ... 7

Utvärdering av utvecklingsarbetet ... 8

Etiskt förhållningssätt ... 9

Slutsatser... 10

Diskussion ... 11

Kritisk granskning av det egna arbetet ... 12

Referenser ... 14

Bilaga 1 Uppgift, Permanent. ... 15

Bilaga 1 Uppgift, Permanent. ... 15

Bilaga 2. Uppgift, uppsättning svinrygg. ... 17

... 17

Bilaga 2. Uppgift, uppsättning svinrygg. ... 18

1

Bakgrund

Jag är frisörlärare och undervisar elever som läser på frisörprogrammet/lärling. Det innebär att elever som läser ett lärlingsprogram är ute i arbetslivet på en frisörsalong, en så kallad APL- plats halva sin studietid och inne på skolan halva tiden. För att jag på ett lättare sätt ska fånga upp eleverna och se vad eleverna åstadkommer på sin APL–plats, vill jag med detta

utvecklingsarbete utveckla en ”digital loggbok/portfolio” via Itslearning och genom

individuella bloggar som eleverna kommer att starta upp. Vi kan läsa i Skolverkets artikel där Dysthe hänvisar till portföljmetoden, hur lärande och bedömning har en nära koppling och knyter an till olika perspektiv på kunskap och lärande samt att inlärningsprocessen ligger till grund från portföljmetodens arbets- och värderingssätt (Skolverket, 2002).

Från Skolverket har jag tagit del av vilka examensmål som gäller för hantverk inriktning frisör, vilka gemensamma ämnen, kurser och fördjupningskurser som eleverna ska läsa under årskurs 1. Utifrån dessa har jag utformat matriser som är ett enklare alternativ för eleven att konkretisera ifrån, som sedan knyts an till de uppgifter som eleverna får på Itslearning (Skolverket, 2011).

Eleverna ska ta före-, under- och efterbilder på sitt arbete på dockan, kunden eller modellen och lägga ut på sin blogg som är länkad till mig. De ska också skriva en kort kommentar på det utförda arbetet och skicka in på Itslearning där jag också kan ge eleven feedback. På detta sätt kommer jag att nå ut till eleverna även när de är på sina APL–platser samt föra en dialog med eleven. Genom digital loggbok/portfolio kan jag få dem mer involverade i

kunskapsmålen och betygskriterierna samt kunna reflektera över deras arbeten och arbeta med formativ bedömning. Hattie skriver hur viktigt det är att involvera eleverna i både lärandemål och kriterier för måluppfyllelse. På så vis blir de bättre engagerade under lektionen och eleverna vill sträva mot högre mål (Hattie, 2012).

Den digitala loggboken/portfolio är även tänkt som ett underlag för betygssättning.

Utförandet av digital loggbok/portfolio kan bli en givande och intressant dokumentation för både mig och eleverna. De kan gå tillbaka och reflektera över sitt eget arbete utifrån frågorna som jag ställt om deras arbete om hur det ser ut, varför gjorde jag så här? kunde jag gjort något annorlunda och så vidare. Denna portfolio kan bli en dokumentation över elevens kunskaper som kan tas med ut i arbetslivet när eleverna söker arbete. I slutet på varje termin tänker jag sätta mig tillsammans med varje enskild elev och gå igenom elevens utförda

arbeten, diskutera kring de olika momenten och se hur utvecklingen har sett ut för den berörda eleven. Författarna Lundahl (2011) och Lindström (2011) tycker det är viktigt att ge eleverna feedback och återkoppling för att utveckla elevens lärande, samt att kunna använda portfolion som ett bedömningsunderlag.

Digital loggbok/portfolio skapades först i huvudet som en idé, då kommunikationen med mina elever under deras APL-förlagda tid behöver förbättras. Min tanke var hur jag som lärare skulle få en bättre inblick i elevens arbete även när de är ute på sin APL-plats? Då kom denna idé som jag hoppas kommer få ett positivt utslag både från handledarna på APL-platsen,

2

eleven och utvecklas till ett bra underlag för formativ bedömning samt som bedömningsunderlag.

Jag kommer i detta utvecklingsarbete beskriva och berätta hur jag planerade genomförandet av digital loggbok/portfolion och hur jag gick tillväga när jag genomförde detta moment, avslutningsvis kommer jag utvärdera för att se hur det fungerade i praktiken, om jag kan ha det som underlag i min framtida bedömning och vad eleverna tyckte om att arbeta på detta sätt.

Syfte

Syftet med detta utvecklingsarbete är att undersöka om arbetet med digital loggbok/portfolio ökar mina förutsättningar till att göra en rättvis bedömning av elevernas APL-tid, skapa en bättre kommunikation med eleven samt återkoppla till deras arbete.

Frågeställningar

 Hur upplever eleverna arbetet kring ”digital loggbok/portfolio” när de är ute på sin APL- plats, är det positivt eller negativt?

 Kan ”digital loggbok/portfolio” användas som bedömningsunderlag?

3

Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen

Lundahl skriver i sin bok om hur viktigt det är att ge eleverna feedback och återkoppling för att utveckla elevens lärande. Detta kan göras på olika sätt, några exempel är överblickande, diagnotiska och formativa bedömningar. En överblickande bedömning kan vara när en elev till exempel ska klura ut olika mattetal som eleven inte förstår och bedömningen identifierar inte vart problemet uppstår. Diagnotiska bedömningar är när bedömningen visar vart

problemet är men inte vet hur det ska hanteras. Formativ återkoppling är när bedömningen finner en åtgärd i problemet vilket bidrar till att ”koden knäcks”, och att eleverna lär sig nya metoder men också att de upprepar sina misstag. Lundahl skriver att återkoppling ska integreras i undervisningen och ske dag för dag, minut för minut, han skriver också att skriftliga omdömen ska utföras efter tumregeln, de tre så kallade feedbackriktningarna: var eleven är nu, vart eleven ska (målen), och hur eleven ska komma dit (Lundahl, 2011). Genom användning av digital loggbok/portfolio vill jag försöka uppnå bättre återkoppling gentemot eleverna, jag kan använda mig av den ovanstående tumregeln när jag kommenterar elevens bilder och texter som de har skickat in på den ”digitala loggboken/portfolio” och jag kan se på bilderna från gång till gång istället för minut till minut vad eleven har förbättrat och hur det kan förbättras ytterligare.

Digital loggbok/portfolio är en bra dokumentation som eleven kan reflektera till, granska sitt arbete och utvärdera skriver Lindström i sin bok (Lindström, Lindberg, Pettersson, 2011).

Detta är något som jag också vill uppnå med mina elever genom digital loggbok/portfolio, att de ska reflektera sitt arbete och utvärdera sitt arbete för att se vad de har gjort bra, kunde gjort annorlunda eller gjort bättre. Portfolio/digital loggbok blir som en dagbok för eleverna som de kan gå tillbaka och titta på vad de har gjort för frisyrer och arbeten under sina år på frisörprogrammet och hur de har utvecklats, det blir en spännande blogg med frisyrer genom deras studietid som antingen är lösenordsskyddad eller kan ses öppet av alla människor.

Något som också Lindström tar upp i sin bok är ”portföljmetoden” som bedömnings underlag för eleverna. Läraren sätter sig med varje enskild elev i cirka tio till femton minuter i slutet på terminen för att gå igenom portfolion tillsammans med eleven, dels för att se alla utförda arbeten som eleven har utfört, vad eleven har presterat och hur eleven har utvecklats under terminens gång (Lindström, 2011). Något som jag också tänkte eftersträva med mina elever.

Dysthe skriver också om ”portföljmetoden” i sin artikel (Skolverket, 2002). Där beskrivs tre olika klassrumsobservationer, hon fick närvara vid olika tillfällen som använde sig av

portföljer i olika varianter. Spännande tycker jag, något som jag också önskar att få möjlighet att uppfylla. Det var under denna observation som författaren blev övertygad om att detta arbets- och värderingssätt ligger till grund för inlärningsprocessen hos eleven. Idag används portföljen som arbetsform och bedömningsredskap som är på väg in i både skolor och

förskolor skriver författaren. Genom användning av portföljmetoden skapas en nära koppling mellan lärande och bedömning, som också knyts an till olika perspektiv på kunskap och lärande. Dysthe skriver.” En portfölj är som en kameleont, som skiftar färg efter vilka pedagogiska grundprinciper som läggs till grund för den praktiska användningen”

(Skolverket, s 93).

4

Dysthe skriver hur förutsättningarna kan se ut för en god portföljmetodik:

1. Läraren har god kompetens i sitt ämne.

2. Läraren har en pedagogisk grundsyn som balanserar det individinriktade och det sociala.

3. Det pågår en ständig dialog om metodiken mellan lärarna och med eleverna.

4. Det finns en stödverksamhet på varje skola i varje kommun, som ser till att lärarna får chans att utveckla gemensamma bedömningskriterier och får tillfälle att jämföra hur de värderar mapparna.

Dysthe diskuterar i sin bok om förståelsen av den muntliga och skriftliga betydelsen, som en viktig inlärningsmetod. Den muntliga inlärningsmetoden har fått en större betydelse som ett praktiskt moment för förståelsen mellan skrivandet och samtalen. Författaren menar att inlärningspotentilen ökar när eleverna får använda sig av både skrift och språk i

undervisningen. Språket har en skapande kraft gentemot människor och dess relationer till varandra, samtidigt som det är en nära koppling mellan språket och tänkandet. Dysthe tar upp Vygotskijs syn på inlärning som är både socialt och kognitivt:

Jag är överens med honom i hans uppfattning att språket både är en individuell kognitiv process och en kommunikationsprocess. Det innebär att mening skapas i en gemenskap och att en optimal inlärningspotential är beroende av en samverkan mellan dessa två processer. (Dysthe, 1996, s 221,222)

Det är viktigt att låta eleverna både berätta muntligt och skriftligt när det gäller att redovisa ett utfört arbete som eleven har gjort, så det får mina elever göra med sin digitala

loggbok/portfolio. Eleven får dokumentera med skrift till sina utförda bilder som eleven fotograferat och i slutet på varje termin när eleven och jag tillsammans går igenom deras portfolio så får eleven berätta muntligt till bilderna. Dysthe poängterar hur viktigt det är att

”skriva-för-att-lära”, att det inte bara räcker med att lyssna utan eleverna måste också skriva och samtala. Författaren tycker att: alla elever ska få en chans att delta aktivt i språklig bemärkelse. Hon menar att elever som inte vågar prata högt inför klassen kan istället formulera språket genom skrift (Dysthe 1996).

Från Skolverkets bok Gymnasieskola 2011 har jag fått stöd och hjälp när det gäller GY 11 styrdokument för hantverk/frisör, vilka kursmål som eleven ska läsa under sin utbildning på frisörprogrammet, ämnesplaner, examensmål och hur kunskapskraven ser ut. Jag har sedan brutit ned innehållet i de olika kurserna och förenklat dessa bitar i matriser som både jag, eleven och handledaren har lättare att förstå sig på och utgå ifrån. I matriserna står det klart och tydligt under varje kurs vad eleven ska lära sig och vad eleven ska arbeta med inne på skolan och ute på APL-platsen, det står även vad som krävs av eleven för att få de olika betygen E, D, C, B och A. I läroplanen skrivs det också om utvecklandet kring elevens förmåga att analysera och utvärdera det egna arbetet, detsamma som Lindström tar upp i sin bok (Skolverket, 2011; Lindström, 2011).

5

I Hatties bok kan vi också läsa om återkoppling och formativ bedömning.

Återkoppling kan ges på olika vis skriver författaren. En variant är bedömningsåterkoppling som enligt Hattie är väldigt effektiv och ges om elevens utveckling mot kriterierna och måluppfyllelse, en annan variant är snabb formativ bedömning vilket är en kraftfull återkoppling som är den mest kostnadseffektiva. Denna återkoppling används under hela inlärningsprocessen, vilket menas att eleven bedöms inte bara vid provtillfällen utan vid alla dess utförda uppgifter. Eleverna fick frågan om vilken återkoppling som kändes bäst för dem, och svaret blev bedömningsåterkoppling som nämns ovan (Hattie, 2012).

Hattie skriver också om hur viktigt det är att eleven får vara delaktig i lektionsplanering, samt involveras i både lärandemål och kriterier för måluppfyllelse. Vi ska ge eleven utmanande uppgifter för att de ska bli mer engagerade under lektionen, fortsätta sträva framåt och uppnå högre mål (Hattie, 2012).

Författaren Gustavsson skriver i sin bok att kunskap inte bara är kroppslig genom att arbeta med sina händer, utan att man ska kunna planera sitt arbete också. Författaren skriver också om hur eleverna först får skapa sin egen process i huvudet och inte gå efter färdiga modeller.

Gustavsson menar att eleverna utvecklar olika förmågor genom sitt hantverk så som att se med ögat, tänka och analysera, finna sin egen vilja och handlingskraft, ta ansvar för det man gör och att lösa problem. Detta är något man har nytta av i hela livet uppmanar författaren (Gustavsson, 2004).

Jag som lärare anser att eleven själv reflekterar och analyserar sitt utförda arbete.

6

Utvecklingsarbetet i praktiken

Idén till mitt utvecklingsarbete har jag fått genom att frisörprogrammet som jag undervisar i är ett lärlingsprogram, vilket menas att eleven gör halva sin studietid ute i arbetslivet på en frisörsalong, en så kallad APL–plats. Jag besöker mina elever på deras APL–plats flera gånger per termin och pratar med eleven och elevens handledare, som jag även har

telefonkontakt eller mailkontakt med under terminens gång. Trots detta så upplever jag att kommunikationen skulle kunna vara ännu bättre mellan eleverna och mig. En viktig del i kommunikationen som jag vill förbättra, är att få en större inblick i de olika arbetsmoment som eleverna utför på sin APL–plats, att kunna följa eleven med formativ bedömning och ge eleven återkoppling samt få ett bättre betygsunderlag. Där av kom idén med digital

loggbok/portfolio. Min målgrupp som jag vill nå i detta arbete är först och främst mina elever.

Men vad menar jag då när jag säger digital loggbok? Ett exempel på digital loggbok/portfolio kan vara att jag lägger ut uppgifter till eleverna som ska knyta an till kunskapsmålen som de arbetar med. Det kan handla om olika klipptekniker, färgningar och appliceringar,

slingtekniker med folie eller i hätta, permanentrullningar i olika varianter,

långhårsuppsättningar och festfriyrer av olika slag som eleverna sedan får utföra på sin APL- plats. Eleverna skapar sig först en bild i huvudet som sedan arbetas fram till en färdig produkt. Gustavsson skriver i sin bok att eleverna får skapa sin egen process i huvudet och inte gå efter färdiga modeller (Gustavsson, 2004). Uppgifterna kan eleverna utföra på dockor, kunder eller modeller. Bilder tas före-, under- och efter och läggs sedan ut på deras egna bloggar som eleven själv har skapat och sedan länka till mig på Itslearning. Eleven kan där beskriva uppgiften genom en kommentar om hur de har gått tillväga, varför de valde just detta klippsätt, denna rullningsteknik eller färg, samtidigt som de får använda sig av fackord och adekvat terminologi. Eleverna väljer själva om bloggen ska vara lösenordsskyddad eller öppen så vem som helst kan gå in och titta och följa deras blogg. Jag kommer att ge eleven feedback på deras uppgifter en gång i veckan på Itslearning samt föra en dialog med eleven angående det utförda arbetet. Detta är även en bra dokumentation både för eleverna och mig, vi kan gå tillbaka till tidigare terminer eller läsår och se hur utvecklingen har sett ut för eleven och utifrån detta reflektera över vad de behöver tänka mer på eller förbättra.

Gustavsson tar upp i sin bok, hur olika förmågor utvecklas genom sitt hantverk så som att se med ögat, tänka och analysera, finna sin egen vilja och handlingskraft, ta ansvar för det man gör och att lösa sina problem (Gustavsson, 2004). Jag kommer även att använda digital loggbok/portfolio som ett betygsunderlag.

Författarna Lundahl och Lindström har med sina böcker gett mig några tips och idéer kring utförandet av digital loggbok/portfolio, såsom bedömningsunderlag, bättre dokumentation samt feedback och återkoppling. En gång i veckan ger jag eleverna feedback och

återkoppling på deras utförda arbeten med kommentarer kring uppgifterna. I slutet av terminen sätter jag mig med alla elever enskilt för att tillsammans gå igenom den digitala loggboken/portfolion och utvärdera elevens arbete (Lindström, 2011; Lundahl, 2011).

7 Design

Genomförandet av digital loggbok/portfolio kommer att ske med alla mina elever så småningom, men jag började med årskurs 1. Till min hjälp har jag haft en av kommunens datatekniker, han har hjälpt mig att starta upp digital loggbok/portfolio på Itslearning där uppgifter till eleverna ska läggas ut. Jag började med att lägga till en kurs som heter Frisör 1, (som eleverna läser under årskurs 1), lägga till deltagare, (eleverna som går i denna årskurs), och sedan skapa en mapp utifrån de moment som bearbetas under årskursen exempelvis klippning eller permanent. Där för jag in elevens namn och en kort beskrivning av

arbetsuppgiften som ska genomföras. Eleverna som får egna datorer under sin undervisning här på Spångbergsgymnasiet introduceras i Itslearning av kommunens datatekniker som går igenom med eleverna hur de ska gå tillväga för att komma in i de olika mapparna. I mapparna ser eleverna vilka arbetsuppgifter de ska utföra och hur de ska göra för att starta upp den egna bloggen som de ska lägga upp sin dokumentation på, samt hur de ska gå till väga när de skickar in texten till de olika uppgifterna på Itslearning. Eleverna ska utföra de olika

arbetsuppgifterna som jag har lagt ut på Itslearning på deras APL–plats genom att de tar kort på alla moment som de utför på dockor, kunder eller modeller. Sedan skickar eleven in bilderna på arbetet före, under och efter på deras blogg så att arbetet kan följas genom hela momentet. Alla länkar detta till mig på Itslearning där de också skriver en liten beskrivning av det utförda momentet som eleven gjort till exempel klippningen eller permanentrullningen.

Jag vill veta hur eleven gått tillväga, vilka klippsätt eleven använt sig av och varför, vilken rullningsteknik och spolval eleven använt sig av och varför. Som Dysthe skriver i sin bok, vikten av muntlig och skriftlig redovisning, ”skriva-för-att-lära”. Att eleverna lär sig ännu mer när de använder sig av både skrift och tal, är något som kommer igen i digital loggbok då eleverna ska berätta med både skrift och tal till bilderna på de utförda uppgifterna (Dysthe, 1996).

En dag i veckan stämmer jag av med alla elever och ser att de har utfört arbetsuppgiften som de fått under veckan och hur de har utfört arbetsuppgiften, därefter ger jag feedback till eleven och reflekterar över olika saker som till exempel varför använde du just dessa klippsätt? Eller denna rullningsteknik? På så sätt kan jag skapa mig en dialog tillsammans med eleven och se om eleven har uppfattat uppgiften korrekt och känner till de olika klippsättens namn och rullningstekniker som de har utfört. Jag kommer att fånga upp eleverna bättre på sina APL- platser med digital loggbok och eleverna blir mer arbetsvilliga när de får olika arbetsuppgifter från vecka till vecka som ska vara utförda på deras APL-plats. Digital loggbok kommer användas som betygsunderlag, samtidigt som eleven får en egen portfolio, vilket är en bra dokumentation som eleverna kan reflektera över och skapa förutsättningar till att granska sitt arbete och att utvärdera resultatet. Detta med reflektion, granskning, utvärdering och resultat är något som Lindström beskriver i sin bok (Lindström 2011).

Genomförande

Jag startade processen med en uppgift på Itslearning som handlade om att varje elev skulle starta en individuell blogg och länka den till mig på Itslearning. När eleverna hade skickat blogglänken till mig sparade jag alla bloggar i en mapp under favoriter som jag döpte till bloggar och som ligger lättillgänglig på datorn. Eleverna fick sedan fler uppgifter på

8

Itslearning som kallas för till exempel uppgift 1 (klippning), uppgift 2 (permanent), uppgift 3 (klippning). Uppgiften kan beskrivas såhär: utför en svinrygg på långhårsdockan, tänk på renkamningen. Ta bild före-, under och efter. Beskriv med en kort kommentar hur du gick tillväga när du utförde frisyren. Lägg in bilderna på bloggen och skriv på Itslearning när det är klart, kommentera bilden med ett par meningar där du förklarar hur arbetet har utförts med fackord och terminologi, (se bilaga 1 och 2). Eleverna skapar sig först en bild i huvudet som sedan utförs praktiskt på modell, docka eller kund som Gustavsson (2004) skriver om i sin bok. I slutet på varje vecka går jag in och tittar på Itslearning så jag ser om eleverna har skickat in och skrivit att uppgiften har utförts och ligger på bloggen. Därefter går jag vidare in på deras respektive blogg och ser det utförda arbetet och läser kommentaren som eleven skrivit, vilket en del elever väljer att skriva direkt på bloggen istället för Itslearning. Jag ser då om terminologin i texten överensstämmer med bilden som jag sedan bedömer och ger min feedback som eleverna alltid får på Itslearning. Feedback och återkoppling är något vi lärare bör lägga stor vikt på för att utveckla elevens lärande menar Lundahl (2011).

Jag lägger upp nya uppgifter varje vecka som eleverna ska utföra på sin APL-plats. Vi har inte hunnit använda oss av digital loggbok/portfolio i så många veckor än, men så här långt är eleverna positivt inställda till arbetet med digital loggbok/portfolio. Eleverna lägger även ut bilder på bloggen på andra genomförda arbeten som de utfört på sin APL-plats eller inne på skolan, och inte bara på de uppgifter som jag bett dem om.

Digital loggbok/portfolio som vänder sig först och främst till mina elever och mig, kommer att användas som bedömningsunderlag samt till att skapa en bättre kommunikation och inblick i elevens arbete även när de är ute på sin APL-plats. Jag kommer sätta mig ned med varje enskild elev i slutet på varje termin och gå igenom alla uppgifter med bilder och kommentarer och utvärdera det tillsammans med eleven. Digital loggbok/portfolio ser jag som ett positivt redskap i min undervisning. Uppgifterna som eleverna ska utföra ute på sin APL-plats är övningar i undervisningen som är framtagna från Skolverkets kursmål (Skolverket, 2011).

Utvärdering av utvecklingsarbetet

Mina tolv elever i årskurs 1 på frisörprogrammet som använder sig av digital loggbok fick svara på frågorna:

 Hur upplevs digital loggbok för dig som elev, positivt, negativt? Förklara!

 Skulle digital loggbok kunna förbättras, förenklas på något sätt?

Frågorna skrev jag på tavlan och sen fick alla elever skriva ner sitt svar på papper. Därefter diskuterade vi svaren gemensamt i klassen då även mer tankar och idéer kom upp. Elevernas svar var positiva. Några kommentarer från eleverna var: att det är bra redskap att använda sig av, att det är lärorikt då en beskrivning ska finnas med till bilderna så vi elever får tänka till vad vi har gjort och inte bara utföra en frisyr, ta kort och lägga ut den, utan att vi även ska förklara vad vi har gjort och på vilket sätt. Det är kul att gå tillbaka och se på alla bilder som vi elever har gjort, vilka frisyrer vi har utfört och om vi har förbättras. Digital

9

loggbok/portfolio är lätt att använda sig av och behöver inte förändras något alls tycker en del av eleverna samtidigt som resten av eleverna undrar om vi skulle kunna ändra blogg till instagram istället och lägga upp bilder där bara för att det är ett enklare verktyg att använda sig av enligt eleverna. Detta är något som jag lovat eleverna att jag ska titta vidare på om det är något som vi skulle kunna genomföra och använda oss av istället. Jag tycker det är kul när eleverna kommer med egna idéer och jag försöker låta dem få vara delaktiga i den

utsträckning som går. Som Hattie (2012) skriver i sin bok att vi ska låta eleverna vara delaktiga i lektionsplanering och få dem mer engagerade till att sträva efter högre mål.

Etiskt förhållningssätt

Eftersom detta examensarbete är ett utvecklingsarbete och inte ett forskningsorienterat arbete, har jag provat ett nytt arbetssätt med mina elever när de är ute på sin APL-plats som vi kallar för digital loggbok/portfolio. Syftet med digital loggbok/portfolio är att jag ska få en bättre kommunikation med eleverna, kunna följa eleven och ge eleven återkoppling och en formativ bedömning samt få ett bra bedömningsunderlag även när de är ute på sin APL-plats. Både Hattie (2012) och Lundahl (2011) tar upp i sina böcker att återkoppling till eleverna är en viktig del i undervisningen.

Eleverna får uppgifter som de ska utföra på deras APL-plats vilket är framtagna från

kursplanen och som ska fotas och läggas ut på deras blogg. Det är individuella bloggar som eleverna har och kan därför inte ses av de andra eleverna i klassen, om inte eleven själv vill visa sina bilder såklart. Med detta arbetssätt är det ingen elev som blir utsatt för att visa upp sitt utförda arbete för någon annan om individen inte själv vill.

Mina tolv frisörelever i årskurs 1, fick svara på frågor som sedan diskuterades öppet i klassen om hur eleverna tycker och tänker om digital loggbok/portfolio? Detta genererade i enbart positiva svar. Hade frågorna ställts anonymt på en enkät, kanske svaren sett annorlunda ut då eleverna vågat svara mer ärligt. Detta alternativ kommer att användas som ett komplement vid nästa frågetillfälle. Ytterligare ett argument som styrker deras positiva inställning är att de arbetar mer med portfolio än vad undervisningen kräver.

En annan viktig sak är att eleven frågar kunden eller modellen som de utför sin uppgift på om det är okej att ta ett foto och samtidigt vara noggrann med att fråga om eleven får lägga upp bilden på bloggen. Detta gäller även på salongen som eleven utför sin APL-period, om det är okej att eleven tar foton där som sedan läggs ut på bloggen.

Elevens bilder kommenterar jag på Itslearning som den enskilda eleven bara kan se, och i slutet på varje terminen går jag igenom tillsammans med varje enskild elev dennes utförda uppgifter som jag sedan bedömer utifrån kunskapskraven. På detta sätt kan jag följa eleverna även när de är ute på sin APL-plats, ge en formativ bedömning samtidigt som eleverna inte får för stor prestation på sig när det är individuella uppgifter som ingen annan kan se.

10

Slutsatser

Digital loggbok/portfolio har utvecklats positivt. Jag kan följa eleverna även när de är ute på sin APL-period. Den digitala loggboken/portfolion har ökat samt förbättrat kommunikationen, dokumentationen och utgör ett bra bedömningsunderlag. Ett lätthanterligt och inspirerande verktyg som är lättillgängligt för både mig som undervisande lärare och elever. Vi kan gå tillbaka och se på alla arbeten som har utförts på APL-platsen, om eleverna har utfört alla uppgifter som skulle göras, om eleverna har utvecklats från termin till termin och om eleverna förstår adekvat frisörterminologi och fackord som de beskrivit?

Även handledarna har uttryckt sig positivt över elevernas digitala loggbok/portfolio och då framförallt över de uppgifter som eleverna ska utföra och dokumentera. Uppgifterna har lett till ökad motivation hos eleven.

Digital loggbok/portfolio är något som eleven kommer ha nytta av även när de slutar skolan och ska söka arbete.

11

Diskussion

Syftet med utvecklingsarbetet och digital loggbok/portfolio var att uppnå en bättre

kommunikation med eleven, kunna följa eleven och vara delaktig i elevens arbete när de är ute på sin APL-plats, få en bättre dokumentation med återkoppling och formativ bedömning samt ett bra bedömningsunderlag under elevens APL-period. Både Lundahl (2011), Lindström (2011) och Hattie (2012) tar upp i sina böcker om portfolio, formativ bedömning och

återkoppling, att det är viktigt att ge eleverna feedback/återkoppling. Jag upplever att digital loggbok/portfolio framställs till att ge formativ bedömning, återkoppling samt

bedömningsunderlag. Då eleverna lägger upp bilder på de utförda uppgifterna på sina bloggar varje vecka, kan jag gå in och göra en formativ återkoppling på elevens arbete under hela året, samtidigt som eleverna själva kan se sin formativa utveckling och skapa sin egen portfolio, Lundahl tycker det är viktigt att formativ återkoppling integreras i undervisningen vilket jag definitivt håller med författaren om (Lundahl 2011). Dysthe skriver också i sin artikel om hur portfölj/portfoliometoden är som en arbetsform och bedömningsredskap som ligger till grund för inlärningsprocessen (Skolverket, 2002).

Arbetet kring den digitala loggbokens/portfoliens uppgifter som läggs ut på Itslearning är tagna ur elevens kursmål som är framtagna från skolverkets styrdokument (Skolverket, 2011) utifrån dessa har jag utformat matriser som åskådliggör kunskapsmålen på ett mer

överskådligt sätt för elever och handledare. Matriser är något som vi lägger stort fokus på i nuläget på vår skola. Det är tack vare matriser som både eleverna och handledarna ute på APL-platsen på ett enklare sätt kan sätta sig in och förstå sig på vad som framkommer av styrdokumenten. Som till exempel vad eleven ska utföra och ta del av på APL-platsen genom de olika kursmålen och vad som krävs av eleven för att klara de olika kunskapskraven

(Skolverket, 2011).

Hattie (2012) skriver i sin bok att vi ska involvera eleverna i både lärandemål och betygskriterier, samt lektionsplanering. Genom arbetet med matriser så är det lättare att involvera eleverna i kursmålen och kunskapskraven som jag nämnde ovan, även lektionsplanering är något jag försöker låta eleverna ta del av i den mån som går.

Arbetet med digital loggbok/portfolio har utvecklats positivt för mig och eleverna, vi har fått nytt pedagogiskt arbetsätt att utforma lektioner ifrån när eleverna är ute på sin APL-period samtidigt som vi har fått ett bättre bedömningsverktyg.

Detta med digital loggbok/portfolio är något som jag vill att alla mina elever på

frisörprogrammet ska få fördelen att ta del av, det är ett gediget sätt att utvecklas på. Eleven kan gå tillbaka och reflektera, granska och utvärdera sina utförda arbeten som finns

dokumenterat med bilder och texter från årskurs 1 till 3 på elevens individuella bloggar, som Gustavsson (2004) tar upp i sin bok att genom hantverk utvecklar man dessa förmågor. Detta resulterar i egna portföljer/portfolio som också kan tas med när den enskilde individen söker arbete.

12

En svårighet som jag stött på under utvecklingsarbetet har varit att tiden inte räckt till för att erbjuda alla mina elever detta. Även den utvärdering som jag genomförde tillsammans med eleverna skulle ha kunnat utvecklas ytterligare genom att eleverna hade fått möjligheten att besvara frågorna anonymt. Det finns idag en risk för att resultatet beträffande deras inställning till arbetet med digital loggbok/portfolio sett annorlunda ut om de fått uttrycka dessa

anonymt. Då till skillnad från de åsikter som de uttalade då vi utifrån deras anteckningar diskuterade dessa i grupp. En aspekt som styrker elevernas positiva inställning till digital loggbok/portfolio är att de använder detta verktyg för att dokumentera andra moment som de genomfört både på praktikplatsen och privat. Digital loggbok/portfolio är något som jag definitivt kommer fortsätta att arbeta med framöver och förhoppningen är då att alla mina elever som läser på frisörprogrammet omfattas av detta.

Gustavsson skriver att man kan se på hantverk och hantverksutbildningar med tre centrala teman som utgångspunkt: ”arbete och praktisknytta, sociala relationer och personlig

utveckling, samt utveckling av kunskap” (Gustavsson, 2004, s 24). Tre punkter som jag också tycker är givande att utgå ifrån.

Kritisk granskning av det egna arbetet

Genom användning av digital loggbok/portfolio har jag fått en bättre kommunikation med eleverna, jag kan följa mina elever även när de är ute på sin APL-plats och samtidigt göra en formativ bedömning, jag har fått ett bättre betygsunderlag av vad eleven har utfört på sin APL-plats. Det känns som att jag har fått med det mesta som jag ville uppnå med digital loggbok/portfolio. Eleverna är och har en positiv inställning till att göra uppgifterna, ta kort, lägga ut bilderna på bloggen och skriva en kommentar av det utförda arbetet. Den enda nackdelen i resultatet av digital loggbok är att det är svårt att få tiden att räcka till för att genomföra digital loggbok med alla mina elever som läser på frisörprogrammet. Det tar lite tid att lägga ut uppgifter och sedan hinna med att se över alla elevers bloggar och kommentera de införda uppgifterna med text och bilder.

Eleverna ville att vi skulle prova på att använda oss av instagram för att se om det är ett bättre eller sämre arbetssätt, eleverna själva tror att det är ett lättare redskap att använda sig av i praktiken. Jag har lovat eleverna att vi ska prova på att använda oss av instagram istället för bloggarna framöver för att se om det är enklare. Instagram är en app som man kan ladda hem till sin mobiltelefon men kan även sökas fram som en internetadress på datorn. Det är ett program där du kan lägga upp flera frisyrer samtidigt direkt från telefon och behöver inte gå in på datorn för att ladda upp bilderna. Det finns även utrymme till att skriva en kommentar till bilderna och eleverna själva kan välja om de vill ha den låst eller öppen för andra personer.

Vi får se om detta är ett bättre arbetssätt för mig och eleverna att använda oss av framöver. Jag är glad över att eleverna ger mig feedback och respons till att förbättra och göra den digitala loggboken/portfolion till ett förhoppningsvis enklare och bättre arbetssätt i skolgången och praktiken.

I Lindström (2011) och Lundahls (2011) böcker har jag funnit stor hjälp med både tips och idéer kring utförandet av digital loggbok, med portfolio, återkoppling och formativ

bedömning. I Hatties bok (2012) och Dysthes bok (1996; Skolverket, 2002) har jag använt

13

mig av några intressanta delar att låta eleven vara mer delaktig i undervisningen och låta eleven använda sig av både skrift och tal. Likaså från Skolverket (2011) har jag tagit stöd i styrdokumenten som gäller för hantverk/frisör. Vilka kursmål och kunskapskrav som mina elever ska arbeta med och sedan brutit ned till mer ingående och fördjupad text i egna matriser som är lättare att ta del av och förstå för eleverna och även handledarna på APL- platserna (Hattie, 2012; Dysthe, 1996; Skolverket, 2002; Skolverket, 2011).

Efter positiv respons från kommunens datakillar som har hjälpt mig igång med arbetet och eleverna och rektorn så är jag nöjd med mitt utvecklinsarbete och kommer fortsätta arbetet kring digital loggbok/portfolio framöver.

14

Referenser

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Gustavsson, B. (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.

Hattie, J. (2012). Synligt för lärare. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.

Lindström, L., Lindberg, V., & Pettersson, A. (2011). Pedagogisk bedömning.

(2 uppl.). Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.

Skolverket. (2002). Att bedöma eller döma, tio artiklar om bedömning och betygssättning, (Om förhållandet mellan individ och grupp i portföljprocessen). Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

15 Bilagor

Bilaga 1

Uppgift, Permanent.

16

Bilaga 1

Uppgift, Permanent.

Före:

Under: Efter:

Under:

17

Bilaga 2.

Uppgift, uppsättning svinrygg.

18

Bilaga 2.

Uppgift, uppsättning svinrygg.

Före: Under:

Efter:

Efter: