Abstrakt
Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus.
Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall.
Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.
Nyckelord: Erfarenhet, familj, förlossningsdepression, litteraturstudier, mödravård, och omvårdnad
Handledare: Regina Engström-Olofsson, Barnmorska, Magister i Omvårdnad Examinerande lärare: Ove Hellzén, Docent i Omvårdnad
Postpartum depression – ”det tysta moderskapet”
EVA LÖFSTRÖM, HANNA SONDELL
Mittuniversitetet, Sundsvall Institutionen för Hälsovetenskap Sjuksköterskeutbildningen, Vt. 2005 Omvårdnad C, 51-60 poäng
Höstterminen 2007
Innehållsförteckning:
Bakgrund 3
Syfte 7
Metod 7
Design 7
Datainsamling 7
Databaser 7
Sökord 7
Sökträffar 8
Urval och bearbetning 9
Klassificering och värdering av artiklarna 9
Dataanalys 9
Etiskt ställningstagande 9
Planering 10
Resultatet 10
Resultatbeskrivning 10
Vikten av tidig upptäckt 11
Hur familjens hälsa påverkas 12
Hur kan vårdpersonal hjälpa 12
Diskussion 18
Metoddiskussion 18
Resultatdiskussion 19
Slutsats 22
Referenslista 23
Bilagor 26
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bakgrund
Tiden efter förlossningen är för många kvinnor en period av ökad sårbarhet, såväl fysiologiskt som psykologiskt. Postpartum depression (PPD) är en depression som utvecklas inom de första tre månaderna efter partus, men som även kan uppkomma nio till tolv månader efter barnets födelse. Den yttrar sig som en vanlig depression när det gäller symtom, prevalens och förlopp. Det vill säga den kan ha många olika symptom såsom sänkt stämningsläge, likgiltighet, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, irritabilitet och kan variera mellan lättare och svårare när det gäller svårighetsgrad. Vid PPD är nedstämdheten genomgripande, det vill säga att mamman känner sig aldrig glad och är oftast övertygad om att hon aldrig kommer att känna lycka igen. Hon har svårt att känna att det är hennes barn, vill inte ta i barnet, sköter om barnet av plikt men känner ingen kärlek, och har naturligtvis enorma skuldkänslor för detta. I värsta fall kan depressionen bli så djup att kvinnan försöker ta livet av sig och ibland även barnet. De allra flesta skadar dock aldrig sitt barn, även om många kan få sådana tankar (Sjögren, 2005, s.74-76).
Antalet kvinnor som drabbas av en depression vid barnafödandet är lika stort i Sverige som i andra västländer. Ca 13 procent av alla nyblivna mammor hamnar i en depression (Wickberg, Hwang, 2003, s.7). Hos tonårsmammor är risken att drabbas av PPD så hög som 48 % (Driscoll, 2006, s. 400). Det är känt att ungefär var femte kvinna utvecklar depressionen redan i slutet av graviditeten och att den kan sitta i flera månader efter förlossningen. ”Maternity blues” är en lättare form av depression som drabbar ca hälften av alla nyförlösta kvinnor och leder till att mamman blir gråtmild. Detta tillstånd uppstår direkt eller några dagar efter förlossningen och håller i sig några timmar upp till ett par dagar (Ottosson, 2004, s.484).
Vanliga symtom vid PPD är humörsvängningar, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, viktökning eller viktminskning, sömnproblem,
koncentrationssvårigheter, självömkan, ångest attacker, minskad sexlust,
osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar (Kennedy, Beck, Driscoll, 2002, s. 318
319). Vid PPD är besvären oftast värst på kvällen och då med asteniska drag,
1inga melankoliska drag förekommer vid PPD som vid vanliga depressioner (Ottosson, 2004, s. 484). Ovanstående psykiska symtom kan i sin tur leda till somatiska symtom som huvudvärk, diarré, och förstoppning. Tankar och uttryck som man ofta får höra från deprimerade mammor kan vara; Jag vet inte vem jag är längre?, Jag vet inte om jag någonsin kommer att kunna bli en bra mamma?, Barnet skulle må bättre utan mig, Det känns som jag bara vill somna och aldrig vakna upp igen … (Driscoll, 2006, s. 402).
Det finns ett antal riskfaktorer som är av betydelse för vilka kvinnor som drabbas av förlossningsdepression. Studier visar att de kvinnor som känner sig extra sårbara löper större risk av att drabbas av PPD. Fysiologiska, psykologiska och sociala problem är några viktiga faktorer. Även de kvinnor som utsätts för traumatiska händelser eller långvarig stress har en ökad risk. Stöd och hjälp från omgivningen tros vara det som är avgörande för om kvinnan skall hamna i en förlossningsdepression eller inte (Wickberg, Hwang, 2003, s. 7). Har mamman varit deprimerad vid ett annat tillfälle innan graviditeten är det större risk att hon drabbas av en förlossningsdepression. Andra orsaker, som studier har påvisat, är att kvinnorna har haft en del förlossningskomplikationer, samt att barnet har haft ett besvärligt temperament. Dålig självkänsla, oplanerad graviditet och att vara ensamstående kan också påverka mamman negativt. Forskning visar att förlossningsdepression inte orsakas av hormonella rubbningar, men att det finns ett undantag på ca en procent och det gäller kvinnor med sköldkörtelrubbningar.
Depressionen uppträder då senare, ca två till fem månader efter förlossningen (Wickberg, Hwang, 2003, s. 24-25). Andra faktorer som kan vara av betydelse är ifall barnet är oplanerat, att både mamman och pappan är arbetslösa eller att mamman slutar amma inom sex veckor (Ottosson, 2004, s. 484).
Kvinnor som tidigare har behandlats för depression och omföderskor som har haft samma problem efter första barnets födelse löper större risk att utveckla PPD.
Ungefär 30 procent av de tidigare behandlade kvinnorna utvecklar sjukdomen efter att de har fått barn och upp till 50 procent av omföderskorna blir återigen
1
Med asteniska drag menar man trötthet, ökad retbarhet, nedstämdhet, olustkänslor samt minnes-
och koncentrationssvårigheter (Källa: Nationalencyklopedin)
deprimerade efter andra barnets födelse (Faxelid, Hogg, Kaplan, Nissen, 2001, s.
355).
Det är Mödrahälsovården och barnhälsovårdens uppgift att fånga upp mammor med psykiskt lidande. Oron, sömnmönstret, somatiseringstendensen, självanklagelserna och relationsproblemen är alla varningssignaler på att någonting inte stämmer. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma dessa kvinnor och erbjuda stöd och behandling, för kvinnans egen hälsa, för barnets skull och för parrelationen (Sjögren, 2005, s. 60-63). Ett bedömningsinstrument som kan användas är The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) vilken innehåller tio frågor om hur modern har känt sig den senaste veckan och berör känslor av nedstämdhet, oro och skuld. Exempel på frågor kan vara; ”Har du känt dig ledsen sista tiden? Har du gråtit? Känner du att du är en god mamma?” Det finns även en fråga om tankar på självmord. Skalan är indelad i fyra intervall, där det lägsta inte kräver någon åtgärd, medan det högsta innebär att kvinnan behöver omedelbar psykiatrisk hjälp. Den är enkel för personalen att registrera och det tar cirka fem minuter att fylla i formuläret (Kendall, Tackett, Kaufman Kantor, 1993, s.15-17).
När diagnosen PPD väl är fastställd är tillståndet behandlingsbart och kvinnan blir
frisk från depressionen. Som sjuksköterska har man ansvar att upprätta en
professionell vårdplan för mamman. Behandlingen grundar sig på vilka symtom
mamman uppvisar, det vill säga svårighetsgrad av depressionen, för att kunna ge
rätt vård. Gemensamt för all behandling är att höja mammans livskvalité och sörja
för egenvårdsstrategier. Mamman behöver ofta hjälp från flera instanser,
barnmorskor inom mödravården och experthjälp från psykologer som har
erfarenhet av kvinnor som lider av PPD. Där kvinnan söker hjälp för första
gången ligger också ansvaret för att hon hänvisas vidare till rätt vårdgivare. I en
studie utvecklades en plan för att kunna hjälpa kvinnor med PPD och den
utformades från bokstäverna i NURSE. ”N” står för näring och behov, ”U” för
förståelse, ”R” för vila och avkoppling, ”S” för andlighet och sist ”E” för fysisk
träning då det är viktigt för att få igång endorfinerna. Om mamman inte ammar, är
läkemedelsbehandling det första steget, men det kombineras också med enskild
eller gruppterapi. I de fall när mamman genomgår en läkemedelsbehandling
samtidigt som hon ammar, måste hon få information om biverkningar som kan
drabba henne och barnet, för att sedan ta ställning hur vida hon vill ta de risker som finns med läkemedelsbehandlingen (Driscoll, 2006, s. 404-405).
Tack vare kunskapsutvecklingen inom ämnet PPD har studier visat på vikten av en tidig upptäckt av problemet PPD, då det kan påverka moderns relation till barnet och barnets utveckling på lång sikt. Viktigt är att bryta depressionen i ett tidigt skede. Vid ett års ålder kan ett mönster av otrygga anknytningar ses.
Forskning har visat på vikten av känslomässig närvaro och sensitivitet från modern. För en deprimerad mamma kan dessa till synes självklara behov vara svåra att ge sitt barn (Brodén, 2004, s. 158-160). PPD påverkar inte bara mamman utan också parförhållandet. Depression hos en förälder ökar stressen hos den andra föräldern vilket kan leda till att föräldraförmågan försämras för båda föräldrarna. Deprimerade mammor tillbringar mindre tid med att röra vid, titta på och prata med sitt barn och kan uppfatta barnet som negativt. De här barnen blir oftast mindre uppmärksamma, uttrycksfulla, samt tittar bort mera och protesterar mera än barn till mammor som inte är deprimerade. Barnen kan också få mat- och sömnproblem (Hwang & Wickberg, 2001, s. 33-35).
Blivande föräldrar bör förbereda sig både praktiskt och psykiskt inför det kommande föräldraskapet. Men hur en förälder förbereder sig beror på vilka erfarenheter, föreställningar och förutsättningar de har med sig i bagaget sedan tidigare. Studier visar att många saknar vägledning från släkt och vänner vilket i sin tur kan göra att de nyblivna föräldrarna känner sig vilsna och osäkra. En förälder som känner oro, depression eller ångest ska ha möjlighet att få professionell hjälp. Förhållningssättet hos behandlaren är viktig för att skapa en relation till mamman, ödmjukhet och ett stort engagemang krävs. Genom att bygga upp ett förtroende kan sjukvården sedan lotsa henne igenom svårigheterna.
Det är viktigt att kvinnan känner att hon har fått ett gott bemötande i den barnafödande perioden för att senare kunna ge god omvårdnad till sitt barn.
Speciellt eftersom det kan vara svårt för mamman eller pappan att be om hjälp vid
så svåra situationer som depression och ångest. Det allra svåraste är kanske att
inse och erkänna för sig själv att det finns problem. Därför är det extra viktigt att
vårdpersonal uppmärksammar dessa problem så att de kan få hjälp i ett tidigt
skede (Brodén, 2004, s. 326-328).
Syfte
Att med en litteraturstudie undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden.
Frågeställningar
Vi vill ta reda på vilket sätt kvinnans hälsa påverkas, om relationen till familjen påverkas och hur sjuksköterskan kan förbättra omvårdnaden av dessa kvinnor.
Metod Design
Studien har utformats som en litteraturstudie.
Datainsamling
Litteratur är sökt i tre databaser Cinahl, PubMed, och PsycInfo.
En artikel är beställd via biblioteket.
Databaser
Cinahl, PubMed och PsycInfo
Sökord
Följande söktermer har använts; Experience, health, maternal health services, nursing, parents och postpartum depression.
Våra begränsningar var att artiklarna skall vara skrivna på engelska och vara
publicerade efter år 1997.
Sökträffar
Sökning utförd 2007 09-05
MeSHtermer PubMed Cinahl PsycInfo
Postpartum depression
1373 1140 2512
Nursing 117320 185289 54145
Experience 113673 32802 165554
Health 525171 292552 354286
Maternal health services
7636 2429 45
Parents 43609 17393 68443
Postpartum depression and nursing
325 * 213
** 3
816
Postpartum depression and nursing and experience
* 48
** 6
* 24
** 1
398
Postpartum depression and nursing and experience and maternal health services
* 17
** 3
0 * 2
** 0
Postpartum depression and parents and nursing
81 * 9
** 1
314
Postpartum depression and parents and nursing and experience
* 19
** 0
* 2
** 0
* 179
** 3
Totalt: 84 254 181
Urval och bearbetning Fas 1
Som ett första urval blev 519 titlar och abstract lästa. Det var 19 artiklar som passade studiens syfte och gick vidare till fas 2.
Fas 2
Ytterligare en granskning gjordes för att välja ut de sista artiklarna som har använts i studien, och där särskild hänsyn har tagits till artiklarnas kvalitet.
2Från de 19 artiklarna exkluderades två artiklar, varav en artikel behandlade kulturella aspekter vilket inte passade med syftet och den andra artikeln som exkluderades hade ett för oss obegripligt resultat och som var svårt att förstå.
Fas 3
17 vetenskapliga artiklar skrevs ut och granskas sedan enligt SBU: s granskningsmall av Hellzén, O., & Pejlert, A. (1999)
3Granskningen är gjord av två bedömare för en mera noggrann bedömning. De artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna gick vidare till fortsatt granskning. Exklusionskriterierna var de artiklar som bedömdes vara av låg kvalitet. Även artiklar som saknade abstract eller inte var etiskt granskade exkluderades. Inklusionskriterierna var att artiklarna var skrivna på engelska och publicerade efter år1997.
Dataanalys
En innehållsanalys har använts och stora mängder data har gjorts förståeliga och volymen av informationen har minskat för att identifiera ett mönster i syfte att presentera kärnan i resultatet. Författarna har på ett systematiskt och stegvis sätt klassificerat data för att lättare kunna identifiera mönster av kategorier (Forsberg
& Wengström, 2003, s.145). 17 vetenskapliga artiklar lästes för att få fram huvudresultatet, analysmetoden, designen och syftet. Resultatet från dessa artiklar handlar om en tidig upptäckt och hur vårdpersonal kan hjälpa utsatta kvinnor.
2
Se bilaga 3.
3