Fatigue vid fibromyalgi
Icke - farmakologiska interventioner som kan lindra
Ulrika Bergsten
Omvårdnad 41-60p Ht 2005
Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823
301 18 Halmstad
Fatigue in fibromyalgia
- non pharmacological interventions to alleviate
Ulrika Bergsten
Nursing Care 41-60 p AT 2005
School of Social and Health Sciences Box 823
30118 Halmstad, Sweden
Titel: Fatigue vid fibromyalgi – icke-farmakologiska interventioner som kan lindra
Författare: Ulrika Bergsten
Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad
Handledare: Barbro Arvidsson, Universitetslektor
Tid: Höstterminen 2005
Sidantal: 8
Nyckelord: Fatigue, fibromyalgi, icke-farmakologiska interventioner, litteraturstudie
Sammanfattning: Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som
förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att
interventioner som kombinerade träning och kognitiv inriktning hade bäst effekt för att lindra fatigue under en längre tid. Vikten av tro på patientens upplevelse av både smärta och fatigue visades sig vara betydelsefullt för att komma vidare i livet. Att stödja
patienten med kunskap och engagemang från flera yrkeskategorier belystes som viktiga delar i vården av patienter med FM. Vidare forskning kring teambaserad vård behövs för att tydliggöra resultatet ytterligare.
Title Fatigue in fibromyalgia
- nonpharmacological interventions to alleviate
Author Ulrika Bergsten
Section School of Social and Health Sciences, Halmstad University Box 823
301 18 Halmstad, Sweden
Mentor Barbro Arvidsson, Senior Lecturer
Time Autumn 2005
Numbers of pages 8
Keywords Fatigue, fibromyalgia, nonpharmacological interventions, literature study
Abstract Fibromyalgia (FM) is a condition of chronic pain. The disease involves different symptoms as sleeping disorder, fatigue and cognitive disorders. To live with chronic pain is a great stressor and both physical and psychological stress related symptoms are common. The experience of fatigue is similar to the fatigue that is described in the chronic fatigue syndrome. Fatigue is defined as a condition of unnatural and abnormal or extreme fatigue in the whole body, not related to activity or effort. The aim of the study was to describe non-pharmacological interventions to alleviate fatigue in patients with fibromyalgia. The method that was used in this study was a literature study. Twelve scientifically articles were analysed and put together. The result showed that the
interventions, which combined physical exercise and cognitive training had, the best long time effects on fatigue. It was important for the patients to feel that they were believed in their pain and fatigue. To be confirmed and supported from several caregivers was also of great importance for the patients. Team-focused care is needed to elucidate more in further research.
Innehåll
INNEHÅLL...5
INLEDNING ...6
BAKGRUND...6
SYFTE...7
METOD...7
DATAINSAMLING...7
DATABEARBETNING...8
RESULTAT...9
INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ KOST OCH KOSTTILLSKOTT...9
INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ FYSISK TRÄNING ...9
INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ KOGNITIVA FUNKTIONER...10
INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ TRÄNING OCH KOGNITIVA
FUNKTIONER...10
DISKUSSION ...10
METODDISKUSSION...10
RESULTATDISKUSSION...11
INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ KOST OCH KOSTTILLSKOTT ...11
INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ FYSISK TRÄNING ...11
INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ KOGNITIVA FUNKTIONER...12
INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ FYSISK TRÄNING OCH KOGNITIVA
FUNKTIONER...12
KONKLUSION...13
IMPLIKATION ...13
REFERENSER ...14
Bilagor
Bilaga 1 artikelöversikt
Inledning
I en sammanställning av sjukskrivningar i Halland visar att nästan hälften av sjukskrivningarna är personer med smärtproblematik, vanligast är ländryggssmärta.
Smärtproblematik står för en stor del av kostnaderna av sjukskrivningarna i Sverige. Det finns ett stort behov av att förbättra kunskapen och omhändertagandet av dessa patienter både för att öka livskvaliteten för den enskilde men även ur ett samhällsperspektiv (Bergman, 2002).
I mötet med patienter med fibromyalgi (FM) uppmärksammas flera symtom av sjukdomen.
Förutom den ständiga smärtan karaktäriseras FM även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Den extrema tröttheten beskrivs i litteraturen som fatigue
(Sturge-Jacobs, 2002). Patienter med FM beskriver ibland fatigue som ett större problem än smärtan. De beskriver fatigue som förlamande (Nicassio, Moxham, Schuman, Gevirtz, 2002).
I min roll som sjuksköterska har jag erfarit att det är svårt att hjälpa patienterna att få lindring.
Patienternas upplevelser av fatigue kan mildras, men de har ofta svårt att beskriva vad den beror på. De får därigenom inga hjälpmedel eller förståelse för vad de själva kan göra för att påverka upplevelsen av fatigue. Det är av stor betydelse att tydliggöra för patienter med FM att olika interventioner finns som kan lindra deras upplevda fatigue. Interventionerna kan bidra till frigörande av vårdresurser till nytta för både patient och vårdsystem. För att öka kunskapen och medvetenheten kring denna problematik genomförs denna litteraturstudie.
Bakgrund
Smärta är enligt International Association for the Study of Pain (IASP), en obehaglig sensorisk eller emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller be- skriven i termer av sådan skada. Upplevelsen av att ha smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada (IASP subcommittee on taxonomy, 1986). Långvarig smärta avser smärta som varat längre tid än förväntat efter sjukdom eller skada. Den påverkar hela människan och innebär att patienten ändrar uppfattning om sin kropp och sin
personlighet samt att relationen till andra människor påverkas (Brattberg, 1995).
Fibromyalgi (FM) är ett långvarigt smärtsyndrom som förekommer hos cirka 1 % av befolkningen (Bergman, 2002). Diagnosen ställs genom att vissa kriterier som fastställts av American College of Rheumatology (ACR) uppfylls. Smärtan ska vara långvarig (minst tre månader), vara utbredd i hela kroppen och ha smärtsamma punkter (tenderpoints) på kroppen.
Utöver smärtan är det vanligt med flera andra symtom som exempelvis magbesvär, sömnproblem, fatigue, huvudvärk, yrsel och svullnadskänsla i leder. Smärtsyndromet är vanligast bland medelålders kvinnor (Wolfe et al. 1990). Etiologin är oklar men det finns hypoteser om att det uppstår förändringar i det nociceptiva systemet, då främst i det centrala nervsystemet (Henriksson, 2003).
Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom, tröttheten blir inte bättre av vila eller sömn (Henriksson, 2003).
Fatigue är ett engelskt ord som betyder trötthet eller utmattning. Begreppet fatigue finns beskrivet i litteraturen på olika sätt. Hill och Ryan (1998) definierar begreppet som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, detta tillstånd är inte relaterat till aktivitet eller ansträngning. En annan definition av begreppet fatigue ger Trendall (2000) där hon beskriver fatigue som ett subjektivt symtom av obehag som innefattar allt från symtom som trötthet till utmattning av ihållande karaktär, och som påverkar personens förmåga att fungera i sin normala kapacitet. Söderberg, Lundman, Norberg, (2002) belyser
hur kvinnor med fibromyalgi upplever trötthet och utmattning, en jämförelse görs av hur friska kvinnor ser på trötthet och utmattning. De friska kvinnorna beskriver trötthet och utmattning dels som att kroppen behöver återhämtning, dels som en tillfällig behaglig känsla i kroppen, men även som en obehaglig känsla i kropp och huvud. De kvinnor som hade FM beskrev kroppen som en börda, en frånvarande känsla, en känsla av ett störande hinder och hoppades på att de kunde få lindring. Studien visar på behovet av förståelse för att fatigue betyder olika saker beroende på om individen är frisk eller lider av någon kronisk sjukdom (Söderberg et al, 2002).
Patienterna med FM beskriver ofta sömnstörningar som påverkar deras känsla av fatigue. I studier där man undersökt sömnkvalitet och upplevd fatigue finns ett samband mellan dålig sömnkvalitet och fatigue. Sömnkvaliteten kan förbättras då främst genom läkemedel, men trots detta kan fatigue upplevas (Nicassio, et al 2002; Landis et al 2003). Att förbättra sömnkvaliteten kan vara väsentligt men även andra åtgärder av ickefarmakologisk karaktär kan vara av vikt att pröva (Hill, Ryan 1998).
Syfte
Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med fibromyalgi.
Metod
Studien genomfördes som en litteraturstudie.
Datainsamling
Sökning av vetenskapliga artiklar har genomförts i databaserna PubMed, Cinahl och Academic Search. De sökord som användes var fibromyalgia vilket kombinerades med fatigue. Samma sökord med tillägg intervention användes i databaserna PubMed och Academic Search. Ytterligare en sökning gjordes i PubMed med hjälp av MeSH termerna fibromyalgia och fatigue. Studier eller interventioner som innefattade läkemedel uteslöts.
Totalt valdes tolv artiklar ut. Dessa svarade mot syftet. Elva av dessa var av kvantitativ karaktär och en var kvalitativ.
Inklusionskriterier:
Artiklar skrivna på engelska.
Vetenskapliga artiklar publicerade 2000-2005.
Exklusionskriterier:
Personer under 18 år.
Interventioner eller studier med läkemedel.
Sökhistorien redovisas i nedanstående tabell.
Tabell över sökhistoria
Databearbetning
De tolv artiklarna lästes ett flertal gånger för att få en helhetsbild. Ytterligare genomläsningar gjordes utifrån syftet och de olika interventionerna kategoriserades efter vad som framkom i innehållet. Fyra kategorier bildades; interventioner inriktade på kost och kosttillskott,
interventioner inriktade på fysisk träning, interventioner inriktade på kognitiva funktioner och interventioner inriktade på fysisk träning och kognitiva funktioner.
Matris över resultatartiklarna visas i bilaga 1.
Databas Sökord Antal träffar
Genomlästa abstract
Urval 1 Urval 2 valda artiklar
Referens i arbetet PubMed
050627
Fibromyalgia och fatigue och
intervention
15 15 10 5 Broderick et
al. 2005, Creamer et al. 2000, Donaldson et al. 2001, Dönmez et al. 2005, van Santen et al.
2002.
PubMed
051208 Fibromyalgia (MeSH) och fatigue (MeSH)
30 5 2 2 Cedraschi et
al. 2004, Mannerkorpi et al. 2002.
Cinahl 050915
Fibromyalgia Fatigue Dessa sökord kombinerades
22 14 7 4 Edwards
2000, Edwards et al. 2001, Karper et al.
2001, Friedberg 2004.
Academic Search 050920
Fibromyalgia och fatigue och
intervention
6 6 2 1 Sylvain et
al. 2002.
Resultat
Interventioner inriktade på kost och kosttillskott
Donaldson, Speight, Loomis, (2001) fann att vegetarisk kost såsom frukter, grönsaker, nötter, baljväxter, morotsjuice och korngrynsjuice påverkade FM. FM-symtomen mättes med flera olika validerade instrument som Fibromyalgia Impact Questionnaire (FIQ), Quality of Life survey (QOL) och The Short Form 36 (SF-36). 19 av 30 deltagare i studien upplevde en förbättring av sina FM symtom. Donaldson et al. (2001) hävdade att fatigue förbättrades signifikant under studien som pågick i sju månader. Författarna hävdade att studiens resultat berodde på flera faktorer, genom att ändra kosten blev deltagarna motiverade att ta kontroll över sin situation.
Även interventioner som innehöll kosttillskott visade på positiva effekter på FM-symtom (Edwards, 2001; Edwards, Blackburn, Christie, Townsend, David, 2000). Edwards, (2001) fann att kosttillskott som innehöll en blandning av olika fettsyror som utvanns av nöttalg, med tillsatser av sjögurka och hajbrosk (som är rikt på glukosamin), medförde att fem av tio deltagare upplevde förbättring i smärta och fatigue samt att sömnen förbättrades. Fyra av tio upplevde ingen förbättring av fatigue och en av tio upplevde försämring av fatigue. Detta resultat kunde jämföras med studien om anticyonider (Edwards et al. 2000). Anticyonider ingår i gruppen antioxidanter, mer känd som flavoiner och finns i flera frukter och grönsaker som innehåller röda och blå färgämnen (ingår även i rödvin och svart te). Studien visade att deltagarna upplevde mindre fatigue och sömnen förbättrades. Det framkom ingen effekt på minskad smärta. Teorin kring dess verkningsgrad bygger på att kosttillskottet anticyonider antas öka den intracellulära nivån av c-vitamin och stöder kollagenstrukturen i vävnaderna (Edwards et al. 2000).
Interventioner inriktade på fysisk träning
Van Santen et al, (2002) jämförde effekterna mellan specifik fysisk träning, biofeedback och fysisk träning vid FM. Den specifika fysiska träningen bestod av intensiv aerobics, stretching och avslappningsövningar. Biofeedbackträningen bestod av avslappningsövningar. En teknisk apparat mätte muskelspänningen i musklerna - när muskeln spändes larmade apparaten.
Kontrollgruppen fortsatte med sin träning. Resultatet i studien visade ingen skillnad i grupperna, författarna kunde inte avgöra vilken metod som var att föredra för personer med FM. Däremot visade resultatet stora skillnader för varje individ respektive stora skillnader för varje individ över tid. Liknande resultat framkom i en studie av Dönmez et al, (2005) som undersökte om SPA-terapi (Salus Per Agua) har någon effekt på FM. 30 kvinnor delades upp i två grupper, en grupp fick två veckors SPA-behandling och en grupp var kontrollgrupp.
Gruppen som fick SPA-behandling påvisade en signifikant förbättring i fatigue efter behandlingstiden och efter nio månader jämfört med det värde som SPA-gruppen skattade innan interventionen. Kontrollgruppen visade på liknande resultat, upplevelsen av fatigue förbättrades signifikant under de nio månader som studien pågick. Karper, Hopewell, Hodge, (2001) visade att fysisk träning hade positiva effekter på muskulär styrka och ökad kondition dock kunde inte författarna påvisa någon signifikant förbättring i upplevelsen av fatigue, endast två av 18 deltagare redovisade en förbättrad fatigue. Författarnas teori om orsaken till förbättring av en del FM-symtom berodde på att personerna träffades för gruppträning, och under studiens gång fick de även möjlighet till konsultation i andra frågor som rörde deras sjukdom (Karper et al, 2001).
Interventioner inriktade på kognitiva funktioner
Friedberg (2004) beskrev hur individen genom ögonrörelser kunde uppnå en form av
avslappning med hjälp av Eye Movement Disensitization (EMD) - en form av beteendeteknik.
Studien innefattade sex deltagare, fyra av dessa ansågs svara bra på behandlingen.
Författarens kriterier för att metoden hade effekt var att deltagarna individuellt förbättrades med minst 25 % räknat från basdatan, innan de lärde sig EMD, till uppföljningen efter tre månader. Deltagarna träffade författaren för konsultation vid två tillfällen för att lära sig metoden, därefter utförde de EMD hemma. Fem av sex deltagare fullföljde EMD hemma, en deltagare fick ökad ångest och genomförde inte EMD. Författaren beskriver en teori om att EMD kan ge en form av automatisk avslappning och därigenom förbättras symtomen av FM.
I en annan studie beskrevs hur deltagarna medverkade i en intervention som bestod i att skriva av sig traumatiska händelser som de upplevt. De delades upp i tre grupper, en kontrollgrupp som fortsatte med sin ordinerade behandling, en kontrollgrupp som skrev om neutrala ting och en trauma- skrivargrupp. En förbättring av upplevelsen av fatigue förekom i trauma- skrivargruppen efter fyra månader. Efter tio månader fanns ingen statistisk skillnad i grupperna. Förbättringen var alltså kortvarig (Broderich, Junghaenel, Schwartz, 2005).
Sylvain, Talbot, (2002) utvecklade en sjuksköterskeledd intervention. Denna handlade om att ge kvinnor med FM och deras män kunskap och stöd för att bemästra sjukdomen. Kvinnorna i studien uttryckte att det mest väsentliga var att bli trodd, få stöd och få ökad kunskap för att må bättre i sin sjukdom. En kvinna i studien uttryckte sig på följande vis: ”Det är när man får diagnosen man behöver hjälp och stöd för att lära sig hur man kan kontrollera sina symtom och kunna gå vidare”. Interventionen gav deltagarna ny ork och energi.
Interventioner inriktade på träning och kognitiva funktioner
Creamer, Singh, Hochberg, Berman, (2000) beskrev en beteendebaserad behandling bestående av utbildning, avslappningsövningar och Qigong-rörelser. Tjugo individer fullföljde behandlingen som varade i åtta veckor. Fatigue förbättrades efter genomgången behandling och denna förbättring bibehölls efter fyra månader. Liknande resultat beskrev Cedraschi et al. (2004) och Mannerkorpi, Ahlmén, Ekdahl, (2002). Kombinationen av fysisk träning i varmvatten och utbildning visade sig öka patienternas förmåga till kontroll av sin sjukdom och det innebar att mildra fatigue hos patienter med FM. Mannerkorpi et al. (2002) utvärderade effekterna efter ett behandlingsprogram efter sex månader och efter 24 månader.
De positiva effekterna på deras livskvalitet bibehölls. Även fatigue upplevdes som mindre efter 24 månader, jämfört med tidigare.
Diskussion
Metoddiskussion
Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som finns för att lindra fatigue hos patienter med FM. De sökord som användes stämde väl med studiens syfte och gav relevanta träffar. Sökningen gjordes i olika databaser. Sökstrategierna skiljer sig åt mellan de olika databaserna. I en del databaser kan endast fritext sökord användas och i andra kan även MeSH termer användas. Artiklarna som framkom vid de olika sökningarna skiljer sig åt avseende kvalitet och innehåll. Några artiklar redovisar inte hur urvalet gjordes
eller hur bortfallet blev (Edwards, 2001, Friedberg, 2004, Karper et al, 2001). Trots detta anser författaren att syftet med litteraturstudien är uppnått. En del artiklar förekom i flera databaser, men redovisas vid första tillfället. Kategoriseringen av artiklarna riktades in på de olika områden som bedömdes höra ihop.
Resultatdiskussion
Interventioner inriktade på kost och kosttillskott
Studier kring kosttillskott är ofta otillräckliga, bland annat på grund av att det är få personer som deltar i studierna och att deltagarna avbryter deltagandet på grund av biverkningar från kosttillskotten (Edwards, 2001; Edwards et al. 2000). I studien med CMO som kosttillskott gavs även kostrekommendationer, det var flera produkter som deltagarna skulle undvika eller helt utesluta. Edwards et al. (2000) kommenterar inte detta i resultatet, varken om deltagarna har följt rekommendationerna eller inte. Genom att avstå delgivandet av information som kan vara betydelsefull i studien bidrar författaren själv till att minska tilltron till studien.
Hälsokostpreparat och kosttillskott anses ofta som ofarliga eftersom fabrikanterna menar att det är ”naturliga produkter”, och många människor har anammat det här synsättet. Det kommersiella syftet med dessa preparat är uppenbar.
Donaldson et al. (2001) påvisar en förbättring av fatigue efter kostomläggning till en
vegetarisk diet. Dieten som Donaldson förespråkar är en lite förenklad modell av vegankost.
Författaren belyser inte det faktum att många med FM även är överviktiga. Om energi-intaget förändras, som det innebär med den här typen av vegetarisk kost, borde även en viktnedgång infinna sig. Viktnedgång har i en annan studie (Kaartinen, 2000) visat sig vara en positiv faktor för att förbättra symtomen vid FM.
Ur omvårdnadsperspektiv är det viktigt att vara lyhörd för funderingar som patienterna med FM har när det gäller kosttillskott och olika dieter. Användandet av hälsokostprodukter är vanligt och en del patienter finner lindring av vissa preparat. Utmaningen för vården är att möta patienterna med respekt och kunna diskutera fördelar och nackdelar med metoder som inte är utvärderade på ett vetenskapligt sätt.
Interventioner inriktade på fysisk träning
Resultatet visar att patienterna upplever att fatigue kvarstår trots träning (Dönmez et al. 2005;
Karper et al. 2001; van Santen et al. 2002). Liknande resultat framkommer i en
översiktsartikel (Busch et al. 2002), som visar att träning förbättrar fysisk kapacitet och kondition, men det är svårt att dra slutsatser om effekter på fatigue. I resultatet av SPA-terapi (Dönmez et al. 2005) framkommer en statistisk signifikant skillnad gällande förbättring av fatigue, dock påvisas en liknande förbättring även hos kontrollgruppen. Kvaliteten på dessa resultatartiklar uppfyller kriterierna för en väldokumenterad studie, de beskriver bland annat metoden väl och hur urvalet av patienter gjordes, även bortfallet är väldokumenterat.
Risken att bli fysisk inaktiv är stor när fatigue ger besvär som påverkar individens fysiska och psykiska förmåga. Ur ett hälsoperspektiv är det betydelsefullt att vårdpersonal engagerar patienter med fatigue att vara fysiskt aktiva. De bör motivera och informera patienterna om effekterna av att vara fysisk aktiv eftersom fysisk aktivitet kan leda till kondition och bättre rörlighet som kan påverka välbefinnandet. Vårdpersonalen måste dock vara lyhörd och utgå från patienternas egna upplevelser av sin förmåga att utöva fysiskt aktivitet.
Interventioner inriktade på kognitiva funktioner
Att behandla med kognitiv inriktning är vanligt vid olika slags sjukdomar idag. Variationen av metoder är stor. Eye Movement Desensitization (EMD) eller Eye Movement
Desensitization and Reprocessing (EMDR) är en kontroversiell metod som mest används och studeras på patienter med Posttraumatiskt Stress Syndrom (PTSD) hos unga. SBU har gjort en Alert-rapport (2001) som tyder på viss vetenskaplig dokumentation där man kan utläsa nyttan av EMDR-behandling för barn och unga med PTSD. Det är oklart vad i behandlingen som är verksamt.
I Friedbergs artikel (2004) beskrivs en form av egen träning benämnd som EMD. Denna skiljer sig från EMDR som enligt Alert-rapporten från SBU (2001) handlar om en form av psykoterapi där en terapeut medverkar vid EMDR-behandlingen. Friedberg beskriver ett gensvar av behandlingen på fyra av sex personer. Han kommenterar inte orsaken kring varför en del personer inte svarar på behandlingen. Hans teori om varför EMD kan ha effekt bygger på att EMD kan ge avslappning.
Att bli trodd och känna stöd framkom mer som viktiga delar för att må bättre, detta visar sig i studien som Sylvain och Talbot (2002) presenterar. Författarna använder en kvalitativ analys och belyser det som är svårt att få fram i ett frågeformulär. I en kvalitativ studie beskrivs ofta informantens livsvärld och dennes uppfattningar och upplevelser som är unika. Att fritt kunna uttrycka sig utan att välja svarsalternativ ger en djupare dimension.
Att skriva av sig trauma visar sig också kunna påverka fatigue, effekten var kortvarig enligt författarna. Efter tio månader fann de att upplevelsen av fatigue var den samma som innan skrivinterventionen påbörjades.
Personer med FM beskriver ofta att de känner sig misstrodda i vården, innan diagnosen bekräftats har de ofta varit sjuka en lång tid och berättar ofta att de inte tagits på allvar. Som sjuksköterska är det viktigaste att lyssna och bekräfta patienterna och att hjälpa dem att komma vidare i livet. Genom att möta patienten där denne befinner sig och utgå från vad patienten själv uttrycker som väsentligt, kan sjuksköterskan utgöra en viktig roll i vården av personer med FM.
Interventioner inriktade på fysisk träning och kognitiva
funktioner
Creamer et al. (2000) beskriver en metod som påverkar fatigue. Förbättringen av fatigue bibehölls även efter de fyra månader som personerna medverkat i interventionen.
Interventionen kombinerade kunskap, avslappning och lugna rörelser, detta visade sig vara effektivt för att påverka fatigue. Liknande resultat beskriver Cedraschi et al. (2004) och Mannerkorpi et al. (2002) med tillägg av varmvattenträning. Varmvattenträning är den vanligaste träningsformen vid FM. I kombination med utbildning för att stärka självkänslan hos personer med FM ses de bästa resultaten i att lindra fatigue på längre sikt än några månader. Dessa artiklar är väl genomförda, metod, urval och bortfall beskrivs tydligt i studierna, deras reliabilitet och validitet anses tillförlitlig. I studien av Cedraschi et al. (2004) beskrivs behandlingsprogrammet väl, det innebär att flera personalkategorier samspelar under behandlingen. Personalkategorierna i denna studie är sjukgymnast, arbetsterapeut,
sjuksköterska, reumatolog och psykolog. Ur ett helhetsperspektiv är teambaserad vård det
som oftast framställs som bästa sättet att hjälpa patienten. Teambaserad vård är vanligt inom reumatologin men är ännu inte fullt utvärderad.
Helhetsperspektiv är ett honnörsord inom hälso- och sjukvården. Genom att använda flera olika tekniker för behandling av kroniska sjukdomar kan helhetsperspektivet uppfyllas. Kropp och själ hör ihop och när alla delar tillgodoses kanske det bästa behandlingsresultatet kan uppnås. Kombinationen med fysisk träning och kognitiv stimulans förenar ”kroppen med knoppen”. På samma sätt kan teambaserad vård förstärka effekterna av behandlingen.
Konklusion
Fibromyalgi är en symtomdiagnos och symtomen varierar i tid och rum för varje enskild person med FM. De olika interventioner som förekommer för att lindra fatigue speglar svårigheterna med att behandla FM. Spridningen från kosttillskott till träningsmetoder och kognitiva interventioner visar det stora spektra av behandlingar som existerar idag. Enligt denna litteraturstudie är det de interventioner som är inriktade på kognition i kombination med fysisk träning som ger bäst resultat när det gäller att kunna lindra upplevelsen av fatigue.
Vikten av att bli trodd, känna sig bekräftad och känna stöd framträder som viktiga delar för att komma vidare i livet. I omvårdnaden av personer med FM är sjuksköterskans roll att erbjuda kunskap om sjukdomen, stärka självkänslan genom bekräftelse och stärka patientens
egenvårdsförmåga.
Implikation
Teambaserad vård bör utvecklas för att lindra fatigue hos patienter med fibromyalgi.
Framtida forskning bör inriktas på att beskriva effekter av denna vårdform.
Referenser
Bergman, S. (2002). Chronic musculoskeletal pain. A multifactorial process. Department of Rheumatology, Malmö University Hospital. Malmö, Lund University, Sweden. (Doctoral theses)
Brattberg, G. (1995). Att möta långvarig smärta. Liber. Stockholm.
Broderick, J. E., Junghaenel, D., Schwartz, J. (2005). Written emotional expression produces health benefits in fibromyalgia patients. Psychosomatic Medicine 67, 326-334.
Busch, A., Schachter, C. L., Peloso, P. M., Bombardier, C. (2002). Exercise for treating fibromyalgia syndrome (review).The Cochrane database of systematic reviews, 2.
Cedraschi, C., Desmeules, J., Rapiti, E., Baumgartner, E., Cohen, P., Finckh, A., Allaz, A. F., Vischer, T. L. (2004). Fibromyalgia: a randomised, controlled trial of a treatment programme based on self management. Annals of the rheumatic diseases, 63, 290-296.
Creamer, P., Singh, B. B., Hochberg, M., Berman, B. (2000). Sustained improvement produced by nonpharmacologic intervention in fibromyalgia: Results of a pilot study.
Arthritis Care and Research, 13, 198-204.
Donaldson, M. S., Speight, N., Loomis, S. (2001). Fibromyalgia syndrome improved using a mostly raw vegetarian diet: an observational study. BMC Complementary and Alternative Medicine, 1:7.
Dönmez, A., Karagülle, M. Z., Tercan, N., Dinler, M., Sever, H., Karagülle, M., Turan, M.
(2005). SPA therapy in fibromyalgia: a randomised controlled clinic study. Rheumatology International Clinical and Experimental Investigations, http://www.springerlink.com.
(sökdag 050627 i PubMed)
Edwards, A. M. (2001). CMO (cerasomol-cis-9-cetyl myristoleate) in the treatment of
fibromyalgia: an open pilot study. Journal of Nutritional & Environmental Medicine, 11, 105- 111.
Edwards, A. M., Blackburn, L., Christie, S., Townsend, S., David, J. (2000). Food supplements in the treatment of primary fibromyalgia: a double-blind, crossover trial of anthocyanidins and placebo. Journal of Nutritional & Environmental Medicine, 10, 189-199.
Friedberg, F. (2004). Eye movement desensitisation in fibromyalgia: a pilot study.
Complementary Therapies in Nursing and Midwifery, 10, 245-249.
Henriksson, K-G. (2003). Fibromyalgia – from syndrome to disease. Overview of pathogenetic mechanisms. Journal of Rehabilitation Medicin;suppl.41,89-94.
Hill, J., Ryan, S. (1998). Rheumatology Nursing: a creative approach. Edinburgh. Churchill Livingstone.
IASP subcommittee on taxonomy (1986). "Classification of chronic pain. Descriptions of chronic pain syndromes and definitions of pain terms." Pain Suppl. 3.
Kaartinen, K., Lammi, K., Hypen, M., Nenonen, M., Hänninen, O., Rauma, A-L. (2000).
Vegan diet alleviates fibromyalgia symptoms. Scandinavian Journal of Rheumatology, 29, 308-313.
Karper, W., Hopewell, R., Hodge, M. (2001). Exercise program effects on women with fibromyalgia syndrome. Clinical Nurse Specialist, 15, 2;67-73.
Landis, C., Frey, C., Lentz, M., Rothermel, J., Buchwald, D., Shaver, J. (2003). Self-reported sleep quality and fatigue correlates with actigraphy in midlife women with fibromyalgia.
Nursing Research, 52,no 3, 140-147.
Mannerkorpi, K., Ahlmén, M., Ekdahl, C. (2002). Six- and 24 month follow-up of pool exercise therapy for patients with fibromyalgia. Scandinavian Journal of Rheumatology, 31, 306-310.
Nicassio, P. M., Moxham, E. G., Schuman, C. E., Gevirtz, R. N. (2002). The contribution of pain, reported sleep quality, and depressive symptoms to fatigue in fibromyalgia. Pain, dec100, 271-279.
Sturge-Jacobs, M. (2002). The experience of living with fibromyalgia: confronting an invisible disability. Research and theory for Nursing Practice, spring 16, 19-31.
Sylvain, H., Talbot, L. (2002). Synergy towards health: a nursing intervention model for women with fibromyalgia, and their spouses. Journal of Advanced Nursing, 38, 264-273.
Söderberg, S., Lundman, B., Norberg, A. (2002). The meaning of fatigue and tiredness as narrated by women with fibromyalgia and healthy women. Journal of Clinical Nursing,11, 247-255.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Alert rapport: EMDR-psykoterapi vid posttraumatiska stressyndrom hos unga. 2001.
Trendall, J. (2000). Concept Analysis: Chronic fatigue. Journal of Advanced Nursing, 32(5), 1126-1131.
van Santen, M., Bolwijn, P., Verstappen, F., Bakker, C., Hidding, A., Houben, H., van der Heijde, D., Landewé, R., van der Linden, S. (2002). A randomized clinical trial comparing fitness and biofeedback training versus basic treatment in patients with fibromyalgia. Journal of Rheumatology, 29, 575-581.
Wolfe, F., Smythe, H. A.,Yumus, M. B., Bennett, R. M., Bombardier, C., Goldenberg, D. L., Tugwell, P., Campell, S. M., Abeles, M., Clark, P., Fam, A. G., Farber, S. J., Fiechtner, J., Franklin, C. M., Gatter, R., Hamaty, D., Lessard, J., Lichtbrom, A., Masi, A., McCain, G., Reynolds, J., Romano, T., Russel, J., Sheon, R. P. (1990). "The American College of
Rheumatology 1990 Criteria for the Classification of Fibromyalgia. Report of the Multicenter Criteria Committee." Arthritis and Rheumatism 33(2), 160-72.
