författarna syn på skärselden och dess roll i föreställningen om livet efter detta som uppsatsen klarlägger frågeställningens innehåll.

(1)

1. Inledning

Skärselden och vad det innebär är en fråga som gäckat människans sinne sedan långt tillbaka i tiden. Den är en plats som nämns i dagligt tal och i litteratur allt som oftast. Såväl filosofer som historiker och teologer har behandlat detta ämne. Den här uppsatsens frågeställning är skärseldens roll i föreställningen om livet efter detta. Utifrån såväl religiösa texter som historisk- och facklitteratur kommer det att försökas ge en så tydlig bild som möjligt av de konsekvenser tanken på skärselden har fått för såväl kyrkan som människan.

Skärseldens natur definieras inte bara av det skrivna ordet utan även av människans föreställnings förmåga, något som kommer att tydliggöras i och med den här uppsatsen.

Det är enbart litterär forskning som lägger grunden för detta arbete och det är genom

författarna syn på skärselden och dess roll i föreställningen om livet efter detta som uppsatsen klarlägger frågeställningens innehåll.

Meningen med arbetet är att undersöka det som annars kanske hamnar i skymundan när det kommer till skärseldstanken, då skärselden i den västerländska världen, oberoende av religiös tillhörighet, har kommit att bli en plats med mytologisk innebörd samtidigt som det är en plats som det refereras till ifråga om lidande och kval. Därför känns det som en god idé att

framlägga de egenskaper som skärselden har och den betydelse den haft för den katolska kyrkan genom tiderna sedan dess uppkomst. I den katolska världen har skärselden en stor plats. Den representerar frälsning, lidande och botgöring och ger människan en chans att gottgöra sina synder och på så vis chansen att kunna stiga in i paradiset och Guds salighet.

Skärselden i sig har påverkat det västerländska samhällets framväxt under medeltiden fram till 1800-talet. Även om tanken inte levt vidare bland alla grenar inom den kristna kyrkan så minskar inte dess betydelse eftersom skärselden fortfarande lever kvar som en efterdyning efter reformationen vilket i sig visar dess inverkan på den västerländska människans tankar på livet efter detta. Behovet av jämlikhet är något som skärselden bemöter och det behovet finns hos alla människor precis som behovet av rättvisa och straff för de som felat.

Även en känsla av hopp behövs för att människan ska orka fortgå med sin existens och det är något som skärselden infriar.

De tidigaste tankarna kring livet efter detta begränsades till helvetet och paradiset vilket kan ha haft en dämpande effekt på mänsklighetens tro på en chans till att möta Guds salighet under kristendomens första tid. Med skärselden så förändrades detta.

De tre element som representerar det hinsides är just skärselden samt helvetet och paradiset.

Men vilken roll har skärselden i föreställningen om livet efter detta?

Precis som i allt annat som handlar om religion så är skärselden en tolkningsfråga som är svår att besvara utifrån ett enda perspektiv. I den här uppsatsen så behandlas betydelsen av bikten, boten samt straffet och reningen i skärselden i relation till skärseldstanken. Kyrkans roll i uppkomsten av skärselden och dess användande och institutionalisering av skärselden i såväl troslära som politiska och samhälls relaterade aspekter.

Slutligen så tas även Dante Alighieris Divina Comedia upp. Detta på grund av att detta verk

har präglat hur människan ser på helvetet såväl som skärselden. För även om skärselden

tillsynes har kyrkan att tacka för sin uppkomst så hade dess fortlevnad inte varit möjlig om

inte författare och filosofer utöver teologer behandlat ämnet.

(2)

2. Metod och avgränsning 2.1 Metod

Metoden som den här uppsatsen baserar sig på utgår ifrån litterära studier kring skärselden.

Det kommer att ske en sammanställning av det som hittas rörandes frågeställningen och de kapitel som uppsatsen innehåller. Även religiösa verk som Bibeln och Katolska katekesen kommer har använts så väl som hänvisningar till trovärdiga artiklar på internet

Innehållet av sammanställningen kommer att framställas med olika under frågeställningar som bäst speglar betydelsen av skärseldens roll i föreställningen om livet efter detta. För att kunna besvara huvudfrågeställningen krävs detta då frågan om skärseldens roll är mer komplex än vad som endast kan besvaras genom en fråga.

Från början såg frågeställningen annorlunda ut men efter att den litterära forskningen genomförts och det skriftliga arbetet påbörjats så to uppsatsen den form som den nu har Genom användandet av katolska som såväl ickekatolska författare så kommer undersökningen förhoppningsvis ge en rättvis bild av hur skärseldstanken tar plats i föreställningen om livet efter detta.

Avgränsningen i det här arbetet blev den till skärseldens uppkomst, det vill säga den historiska aspekten av dess teologiska och dogmatiska framväxt. Kyrkans relation till skärselden ur olika perspektiv, bikten, boten, straffet och reningen i skärselden samt Dante Alighieris syn på skärselden i Divina Comedia är även de delmoment i uppsatsens arbete att fastställa vad skärseldens roll i föreställningen om livet efter detta

2.2 Litteratur

Litteraturen som används i detta arbete har framtagits genom det närmaste, och betydligt större ämnet, i relation till skärselden, nämligen helvetet.

Att hitta litteratur endast relaterandes till skärselden har varit svårt.

Jaques Le Goffs The Birth of Purgatory, vilken är en av grundstommarna i den här uppsatsens arbete. Detta på grund av att den presenterar ursprunget såväl som utvecklingen av

skärselden.

Det var nödvändigt att vända sig till den katolska katekesen och bibeln då de båda är viktiga för att kunna fastställa skäreldens roll som dogm i det första fallet och för att kunna påvisa, i det senare fallet, var ursprunget till skärseldstanken hämtades först och främst.

Alice K. Turners The History of Hell tar upp de grundbultar varpå skärselden vilar sig och fortsätter sedan med dess utveckling. Denna bok var användbar på det viset att den byggde upp en fortsatt bild av skärselden utanför Le Goffs perspektiv.

Bengt Ankarloos Helvetet - Döden och de eviga straffen i Västerlandets kristna tradition,

faller in i den mer historiska synvinkeln på skärselden då författaren själv var historiker. Detta

grepp känns nödvändigt då även det icke katolska perspektivet på skärselden spelar stor roll

för dess innebörd.

(3)

Olof Lagercrantz Från helvetet till paradiset – En bok om Dante och hans komedi är en direkt kommentar till Dantes Divina Comedia och dess innehåll framför en syn på Dantes verk såväl som en syn på skärselden.

Möjligheterna till att klarlägga skärseldens roll i föreställningen om livet efter detta

framträdde genom en noggrann undersökning i olika böcker som behandlade helvetet, och

därmed skärseldens relation till livet efter detta.

(4)

3. Skärseldens roll i föreställningen om rening och rättvisa 3.1 Skärseldens födelse

Skärseldens uppkomst är ett svar på en fråga som ställts sedan antiken, hur är världen bortom jordelivet konstruerat?

¹

Föreställningen om skärselden är uppbyggd av många olika antika element som är svåra att spåra eftersom de försvinner in i tidens djup.

²

Den kristna

uppfattningen om helvetet och skärselden bygger på ett fundament som härstammar i historiska led från den grekiska filosofin, då främst Platon.

³

Platon skildrade ett främst psykologiskt och socialt helveteskoncept där lagen spelade större roll än teologin och moralen. Det synsätt som han använde sig av var präglat av juridiska tankar.

⁴

Man kan härleda tanken på elden i skärselden från Indien, dock finns ursprunget för denna tanke hos flera eldar genom historien.

⁵

Den traditionella uppfattningen om helvetet inom kristendomen härstammar däremot mycket ifrån klostervärldens återhållsamma syn på frälsningen där man reserverar himlen till dygdens elit och anser att de flesta andra fördöms.

⁶

Många av kyrkofäderna använde sig av Paulus Första Korintierbrev 3:10 – 15, som ett uttryck för skärseldens existens.

⁷

”Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på.

Men var och en måste tänka på hur han bygger.

Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus.

På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt.

Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt.

Den vars byggnad består skall få lön.

Den vars verk brinner ner skall bli utan.

Själv ska han dock räddas, men som ur eld.”⁸

Detta var beviset på att man efter mindre överträdelser, det vill säga synder, kunde rena sin själ genom att bränna bort sina synder.

⁹

Eld som ett gudomligt instrument blev ett begrepp genom gammaltestamentliga skrifter.

¹⁰

Denna passage är dock inte tydlig nog för att gemene man ska kunna uttyda vad skärselden är.

¹¹

Just Paulus skrivelser om apokalypsen och

skärselden var det som influerade den medeltida litteraturen när det kom till skärselden. I det femte av de trettiosju manuskript av Paulus som bevarats hittar man det som är mest

intressant rörandes skärseldens historia. Detta på grund av att det var där som tanken på ett tudelat, övre och undre, helvete först introducerades.

¹²

Under 500-talet och 1100-talet kom

1 Le Goff, Jaques, The Birth of Purgatory, Scolar Press, 1990, Aldershot, England, sid 17

2 Le Goff, 1990, sid 1

3Ankarloo, Bengt, Helvetet - Döden och de eviga straffen i Västerlandets kristna tradition, Historisk Media, 2003, Lund, Sverige, sid 11

4 Minois, Georges, Vad vet jag om – Helvetes Historia, Alhambra Förlag AB, 1997, Furulund, Sverige, sid 31

5 Le Goff, 1990, sid 17

6 Minois, 1997, sid 56

7 http://en.wikipedia.org/wiki/Purgatory

8 Bibeln, Bokförlaget Cordia AB, 2001, Stockholm, Sverige, sid 1856

10 Le Goff, 1990, sid 53

11 Turner, Alice K., The History of Hell, Harcourt Brace & Company, 1993, Orlando, Florida, USA, sid 127

12 Le Goff, 1990, sid 35

(5)

denna tanke att bli en hörnsten i tanken på att det finns en annan plats ovan helvetet i världen bortom den jordliga världen. Den plats som kom att bli skärselden under 1100-talet.

¹³

Innan skärselden blev betraktad som en plats ansåg man den vara en slags eld vilken var svår att lokalisera men den förkroppsligade den doktrin från vilken den slutliga doktrinen om skärselden kom att utvecklas ifrån. Återkommandet av begreppet eld i samband med skärselden är oundvikligt då eld spelar en stor roll i dess utveckling. Skärseldens natur är ständigt diskuterad från kyrkofädernas tid och framåt. Man ifrågasatte om den var

bestraffande eller renande. Inom den moderna katolicismen skiljer man på helvetets eld som bestraffande, och elden i skärselden som är renande.

¹⁴

Elden i skärselden ansågs vara

besläktad med elden i helvetet och ansågs en gång vara ett straff vilket överensstämmer bra med den eld som finns i den indoeuropeiska mytologin.

¹⁵

Efter att förföljelsen av de kristna upphört, och chansen att dö martyrdöden (som garanterade en direkt uppstigning till himlen) i stort sett försvunnit, valde många att leva ett liv som liknade martyrernas. Detta liv valde de för att de var övertygade om att det skulle leda dem, precis som martyrerna, direkt upp till de saligas krets efter döden.

Denna grupp av människor, som så småningom vidgades av munkar och präster, beräknades dock inte vara särskilt stor och därför ansågs det att majoriteten av folket inte hade lyckats säkerställa en direkt färd upp till himlen. Detta ställde folket inför den evangeliska frågan vart de skulle hamna efter döden. Skulle de hamna i helvetet eller skulle de finna en plats att vänta på ljudandet av domsbasunen?

¹⁶

Dateringen av skärseldens uppkomst, tillskillnad från helvetets uppkomst, är möjlig då den katolska teologin medvetet har skapat den.

¹⁷

Den tidigare nämnda passagen i Korinthierbrevet löste en stor dogmatiskfråga som var i direkt anknytning till de eskatologiska rummen, då skärselden lokaliserades som en självständig enhet. Och Korinthierbrevet kom att bli den grund som den katolska kyrkan vilade sig på i frågan om skärselden.

¹⁸

Under 1200- och 1300-talet fastläggs den katolska uppfattningen om skärselden som fristående från helvetet. Detta för att kunna behandla frågan kring de bortgångna syndarnas straff. Man klarlägger att skärselden är den plats där mindre synder förlåts och att man där förbereds för den slutgiltiga och absoluta frälsningen.

¹⁹

Under 1100-talet förankrades tanken på ett mellantillstånd som renade efter döden bland den teologiska eliten. Man behandlade skärselden som ett temporärt uppehållstillstånd inom litteraturen och inte som ett rum.

²⁰

Kyrkan skapade skärselden för att bygga en bro emellan den individuella människan som inte överskreds millenniet under sin livstid och den som överskred det.

²¹

Vid det fjärde Laterankonciliet 1215 antogs skärselden som allmännelig kyrklig föreskrift efter att det under 1100-talet skett en successiv institutionalisering av skärselden, purgatoriet.

Vilket betydde att alla som uppnått vuxen ålder skulle bikta sig inför en präst och bekänna

13 Le Goff, 1990, sid 36

14 Le Goff, 1990, sid 43 - 44

15 Le Goff, 1990, sid 44

16 Ankarloo, 2003, sid 89 - 90

17 Minois, 1997, sid 7

18 Ankarloo, 2003, sid 94

21 Le Goff, 1990, sid 234

(6)

sina synder samt acceptera det straff som prästen lade på biktaren. Denna ordning förstärktes av dogmen om kyrkan som nyckelmakt, något som bland andra aposteln Petrus pålagt kyrkan genom att överför sin makt på präster och biskopar så att de precis som han kunde lösa synder. I skärseldens karaktär fanns det tankar där den gestaltades som ett häkte för de som satt sig i skuld genom synd vilket underströks av bottariffen och hur den kyrkliga

absolutionen fungerade som en kvittens. Detta skapade en väg, dock indirekt, till den

slutgiltiga frälsningen för den grupp som inte varit speciellt god eller speciellt ond. Det fanns också en annan väg till frälsning för syndare, den väg som gick genom en salig som tog syndarens plats i skärselden och tog dennes straff i avkortad eller lindrad form.

²²

Under 1300-talet organiserades den kristna världen och ställdes under en ännu hårdare kontroll från kyrkan än tidigare. Organiseringen gällde inte bara kyrkan utan även handel och ekonomi. Tanken på skärselden kom att påverkas av detta och kom att spela en framträdande roll. Detta dock under kyrkans hårda grepp. Skolastiken, som ansåg sig ha som sin uppgift att bevisa kristendomens förnuftsmässighet

²³

och som var mycket delaktig i tanken på

skärseldens uppkomst, säkrade sin seger inom kristendomen. Detta skedde vid det andra konciliet i Lyon 1274 och gav skärselden en officiell plats i den latinska kyrkans doktrin.

Processen för att genomföra detta varade under de tre första kvartalen av 1200-talet.

²⁴

Den katolska kyrkan formulerade trosläran om skärselden främst vid koncilierna i Florens och Trident. Vid dessa koncilier infördes i traditionen referenser till skärselden genom texter i bibeln om en reningseld.

²⁵

”Man måste tro att det före domen finns en reningseld för sådana synder som kan anses vara av mindre allvarligt slag. Så förkunnar han som är Sanningen själv, då han säger att den som har hädat den helige Ande inte skall få förlåtelse var sig i denna världen eller i den kommande (Matt 12:31). I enlighet med det som sägs här kan vi förstå att vissa synder kan få förlåtelse i denna värld, man andra i den kommande.”²⁶

Det var inte för än under 1500-talet, närmare bestämt vid konciliet i Trident, som den kristna doktrinen gällande skärselden blev färdig.

²⁷

Skärselden var en plats reserverad för de som var kristna. Men då återstår frågan om vad som hände med de som föregick den kristna tiden och som ändå spelade en stor roll i den kristna trons uppkomst. Albertus Magnus, (1207-1280) var professor i teologi vid universitetet i Paris och dominikan, presenterade ett arbete om uppståndelsen vari han behandlar frågan om de eskatologiska rummen utförligt. Han menade att det finns fyra plågornas boning, helvetet, skärselden och två limbo.

²⁸

Limbo är den plats som man avsatte för de som existerade innan kristendomen uppstod men som ändå måste ha en plats liknande himlen att befinna sig i då de är viktiga för religionen. Abraham var en av de bibliska personer som man valde att placera där, eftersom han var jude kunde han inte ha hamnat i den kristna himlen. Limbo, som

betyder gränsland från latinets limbus, finns i två formationer. Den ena är för odöpta barn som ingen var villig att överföra till helvetet även om de inte kunde komma till himlen då de stod utanför den gudomliga nåden. Den andra var för de som existerade innan kristen tid som ovan

23Tergel, Alf, Från Jesus till Moder Teresa, Verbums Förlag AB, 2005, Stockholm, Sverige, sid 222

24 Le Goff, 1990, sid 237

25 Katolska kyrkans katekes, Bokförlaget Catholica, 1996, Vejbystrand, Sverige, sid 294

26 Katolska kyrkans katekes, Bokförlaget Catholica, 1996, sid 294

27 Le Goff, 1990, sid 41

(7)

nämnd Abraham och filosofen Platon som inte kunnat bli kristna på grund av att de levde långt innan kristendomens intåg.

²⁹

En annan plats, som nämns i nya testamentet, är Abrahams sköte. Där placerade man bibliska personer utan större betydelse men som ändå bidrog till kristendomen som till exempel tiggaren Lazarus och Elijah.

³⁰

Tanken på att patriarkernas limbo tömdes under den tid som Kristus spenderade i dödsriket efter sin korsfästelse, är en uppfattning som många hade och har. Man menade att Kristus vid uppståndelsen tagit med sig alla de framstående gestalterna från gamla testamentet, samt Eva och Adam. De odöpta barnen nekas inträde till paradiset på grund av arvsynden men lider inga smärtor i sitt tillstånd i limbo. Albertus Magnus skiljde här på arvsynden och den synd som begås av syndaren själv, då endast den senare är den synd som förtjänar kroppslig bestraffning i skärselden eller helvetet.

³¹

Även om tanken på skärselden inte accepterades och erkändes av kyrkan för än under 1200- talet,

³²

fanns det en berättelse som skrevs av den engelske cisterciensermunken H. av Saltrey

³³

under det sena 1100-talet vilken koncentrerade sig uteslutande på den, St Patrick’s Purgatory. I den berätta det om en medeltida riddare som väljer att träda in i St Patrick’s skärseld som fanns i en grotta vid ett kloster på ön Station Island som ligger i sjön Lough Derg på Irland. Där brottades han med demoner under en natt och efter utträdet ur grottan levde riddaren ett liv av godhet. Grottan finns kvar och anses vara en ingång till skärselden och besöks fortfarande av turister. Irland och Sicilien är de två platser där man anser att det finns ingångar till helvetet. På Sicilien är det vulkanen Etna som är ingången till helvetet.

³⁴

St Patrick’s Purgatory blev doktrinen om skärseldens litterära födelseattest. Dessa berättelser om skärselden var viktiga då de hjälper till att visa hur idén om skärselden som en egen plats utanför helvetet tog sig in i en traditionell genre. De påvisar också den roll som

klostervärldens syn på skärselden spelade.

³⁵

Dessa berättelser, och de som liknar dem, handlar framförallt om gisslandet av en viss synd men det finns också de som har en politisk betydelse där man placerar sin motståndare i helvetet.

³⁶

Föreställningen om skärselden är om ett hårt arbete som ger resultat och en smärta som lönar sig.

³⁷

Skärselden presenterade en handling i berättelsen om den individuella frälsningen, och viktigast av allt en handling som fortsatte efter döden, något som var nödvändigt för skärseldens framsteg. Detta hjälptes utav att skärselden växte samtidigt som den narrativa traditionen som den sammanlänkades med.

³⁸

Inom teologin och dogmatiken så blev skärselden tillslut värnad om i den katolska kyrkans doktrin någonstans emellan mitten av 1400-talet och början av 1600-talet. Skärselden fastställdes som dogm vid konciliet i Trident år 1562 men dess rötter härstammar från tiden innan den tridentinska katekesen. Men skärseldens existens växte i de ledande katolska modellerna från 1400-talet fram till 1800-talet. Skärseldens form var inte en ena varje del av den katolska kyrkan utvecklade sin egen. Det finns inte bara en motreformations skärseld utan

29 Turner, 1993, sid 58

30 Turner, 1993, sid 56

32 Turner, 1993, sid 102

33 Minois, 1997, sid 60

34 Turner, 1993, sid 102

35 Le Goff, 1990, sid 181

36 Minois, 1997, sid 60

37 Lagercrantz, Olof, Från helvetet till paradiset – En bok om Dante och hans komedi, Wahlström & Widstrand, 1964, Stockholm, Sverige, sid 98

38 Le Goff, 1990, sid 291

(8)

en klassisk, en romantisk, en barock och en Sulpiciansk skärseld. Många av de ledande historikerna diskuterar skärselden i sina verk.

³⁹

Skärselden historia slutade inte då medeltiden slutade utan fortsatte att utmärka sig i de djupaste nischerna inom den katolska tron.

Skärseldens glansdagar infann sig mellan 1400- och 1800-talet där föreställningarna om skärselden spelade störst roll. Skärselden hade medlen att fånga en åskådare med en direkt vision vilket kulminerad den process som gav skärselden en plats, innehåll och en alldeles egen substans.

⁴⁰

Under början av 1500-talet kom munken Martin Luther att bli en stor kyrklig ledare. Han kämpade för att trycka ner skolastiken och återvända till bibeln.

⁴¹

Han ansåg att särskilt skolastikerna, delvis på grund av deras beundran av Aristoteles, hade kommit ifrån den rätta vägen. Denna idé träffade honom som hårdast när han läste om Augustinus

predestinationslära.

⁴²

Där fann han att Augustinus menade att det bara var Gud som kunde välja människans frälsning eller fördömelse. Detta ledde till att Luther ansåg att kyrkans inblandning i livet efter detta endast var ett resultat av girighet skapat av onda män.

Tillsammans med tanken på jungfru Maria som medlare och gudom kastade Luther ut tanken på skärselden och allt vad den innebar från sin teologi då hans syn på helvetet endast innebar en allestädes närvarande Gud som den som dömde syndare. Han införde tanken på frälsning som endast kommande från Gud och uteslöt alla tankar på att man kunde påverka utgången genom böner, avlat etc.

⁴³

Eftersom skärselden blev förkastad av protestanterna som kom doktrinen om skärselden att bli en enbart katolsk doktrin.

⁴⁴

3.2 Skärselden som ett instrument för kyrkans själavård och makt

Genom att utveckla skärselden tillgodosåg kyrkan lekmännens behov av tillförsikt bortom döden, då tanken på skärselden skapade en väg till frälsning. Vägen var dock fylld av plågsamma svårigheter men var ändå ett alternativ som gav hopp om något annat än ett helvete utan återvändo. Man gjorde boten och bikten till vardagliga institutioner som var fasta i kyrkolivet.

⁴⁵

Anselm av Canterbury skapade det som blev ursprunget till den förändrade synen på synd och botgöring efter högmedeltidens (ca 1100 – 1300-talet) kyrkas formatering av begreppen kring skärseld och helvete. Anselm betonade skillnaden mellan frivillig synd och synd på grund av okunnighet.

⁴⁶

Efter detta bedömdes allt spirituellt och moraliskt liv och leverne efter sökandet efter avsikter, med bedömningen av vad som var avsiktligt och vad som var oavsiktligt.

Därmed ökade frågan om personligt ansvar för synden. Denna förändring krävde även ny praxis för botgöringen. Bikten kom att få en stor roll i botgöringen, den blev rent utav fundamental.

⁴⁷

Man har genom tiderna lagt tyngdpunkt på att ära de dödas minne inom den katolska kyrkan genom att instifta böner för dem, särskilt genom det eukaristiska offret. Genom detta ansåg

39 Le Goff, 1990, 357

40 Le Goff, 1990, sid 356

41 Turner, 1993, sid 159

42 Turner, 1993, sid 159

43 Turner, 1993, sid 160

44 Le Goff, 1990, sid 41

46 Le Goff, 1990, sid 213

47 Le Goff, 1990, sid 214

(9)

man att de döda skulle renas från sina synder och nå himlen. Tillsammans med detta rekommenderade kyrkan avlat, botgärningar och allmosor för att hjälpa och ära de döda.

⁴⁸

Skärselden gav kyrkan ett djupare inflytande över den vanliga människans vardag genom att kyrkan erbjöd försoningsvägar för henne. I och med utvecklandet av skärselden skapas ett intrigerande element som kom att påverka de nya religiösa universitet som kom att ta form under högmedeltiden i Europa.

⁴⁹

Skärselden ansågs vara en slags rening, vilken innebar fasansfulla plågor genom eld associerat till elden i helvetet.

⁵⁰

Enligt den katolska katekesen är reningen nödvändig även för de som är säkra på att de är frälsta och därför dör i Guds nåd och vänskap. Detta på grund av att de kan vara ofullständigt renade och därför måste genomgå skärseldens rening för att kunna träda in i himlen.

⁵¹

Kyrkan anser att skärselden är reserverad för de utvaldas rening, vilket står i skillnad från de fördömdas straff.

⁵²

Skärselden vann mark som troslära under 1200-talet såväl som inom teologin. Det kom att bli en sanning inom tron och all tvivel kring dess existens tystades ner. Skärselden blev

accepterad som en plats i varierande abstrakt grad. Kyrkan och teologer kontrollerade trosskarans föreställningar

⁵³

och att förneka skärselden ansågs som kätteri.

⁵⁴

Genom införandet av skärselden stärkte kyrkan sin roll som mellanhanden mellan Gud och människan, detta också genom införandet av systemet med avlatsbrev. Just systemet av avlatsbrev blev till en god ekonomisk inkomst för högmedeltidens präster då den snabbt blev ett föremål för handel. Men detta system skapade även våldsamt motstånd mot skärselden hos de oliktänkande rörelserna vid denna tid vilka motsatte sig kyrkans ökande makt och

ekonomiska utnyttjande av andlig verksamhet.

⁵⁵

Man baserade tanken på betalning för att sona sina och andras synder på andra Mackabeerboken 12:41 – 46 där Judas Maccabeus beordrar ett offer beståendes av 2000 drachmer för judiska soldaters själar efter att de dödats i strid.

⁵⁶

”… och de prisade Herren, den rättfärdige domaren som drar fram det dolda i ljuset, och uppsände ödmjuka böner om att den begångna synden skulle utplånas fullständigt. Och den hjältemodige Judas manade folket att hålla sig fria från synd, när de nu med egna ögon hade sett vad de stupades synd hade lett till.

Genom att ordna en insamling som var och en fick bidra till kunde han skicka ungefär 2000 silverdrachmer till Jerusalem för att låta frambära ett syndoffer. Han handlade riktigt och klokt, ty han hade uppståndelsen i tankarna; om han inte hade väntat sig att de stupade skulle uppstå hade det varit överflödigt och meningslöst att be för döda människor.

Dessutom tänkte han på att en härlig belöning väntar dem som avlider i tron på Gud. Helig och from var hans omtanke! Därför ordnade han försoningsoffret för de döda, så att de skulle befrias från sin synd.”⁵⁷

I denna text indikerades det att offer och böner för de döda kunde frälsa dem.

⁵⁸

48 Katolska kyrkans katekes, 1996, sid 294.

49Ankarloo, 2003, sid 11

51 Katolska kyrkans katekes, 1996, sid 294

52 Katolska kyrkans katekes, 1996, sid 294

53 Le Goff, 1990, sid 289

55 Minois, 1997, sid 71

56 Turner, 1993, sid 126

57 Bibeln, sid 1421 - 1422

58 Turner, 1993, sid 126

(10)

Den affärsmässiga sidan av botgöringen blev tydliggjord i och med systemsättandet av bikten som obligatorisk.

⁵⁹

Tanken på skärselden fick gradvis fäste i den medeltida världen och den blir ett tillägg i rättstatens framväxt där ett krav på proportioner mellan brott och straff växer fram under 1000-talet. Man bokför goda och onda handlingar på ett sätt som alltmer liknar räkenskaper.

⁶⁰

Livet för människan var begränsat av kyrkan genom tidpunkter som till exempel ringandet av kyrkklockor vilket reglerade den dagliga rutinen samt reglering genom liturgisktid och kalendertid. Detta underströks av kristna traditioner och ritualer.

⁶¹

Tid var viktigt i bestämmandet av skärseldens gränser så väl som bestämmandet av platsen och själva avgörandet av gränser och plats var viktigt i sig för kristendomen då det inte ansågs lämpligt med en uppfattning eller tanke om plågade själar som vandrade omkring.

⁶²

När man fastslagit tidsgränsen till inträdet i skärselden endast vid dödsögonblicket och bestämt placeringen därmed upphörde skärselden att inkräkta på den jordliga tiden för att istället inkräkta på den eskatologiska tiden.

⁶³

Skärselden blev associerat med nya tankar kring tid och plats. Tiden påverkades på det sättet att den nu kunde bli mätbar i livet efter detta. Den blev på grund av detta utsatt för

uträkningar, jämförelser och utvärderingar.

⁶⁴

Predikningar utarbetades för att instruera och frälsa och präster började använda sig av olika historiska, som de påstådde var verkliga,

”exempel” eller anekdoter, där de utöver den eskatologiska tiden införde bitar av tid som stod utanför det eskatologiska rummet då den var mätbar och daterad, allt detta för att göra sina predikningar mer övertygande. Och skärselden kom att bli en av favoriterna för att ta exempel ifrån.

⁶⁵

Skärselden relaterades till en ny geografi över världen som mötte människan i livet efter detta. Samtidigt, eller kanske lite efter detta, började världen sätta sig i rörelse med resor över hela jordklotet och med nya kartor som resultat av detta.

⁶⁶

Tanken på skärselden som tid formades också av det faktum att det är ett tillfälligt helvete.

Tack vare att människan under formateringen av skärselden också begrundade begreppet tid så finner man det bästa sättet att fårstå skärselden som just en plats där tiden spelar en stor roll.

⁶⁷

Trots de bestämmelser som gjorts kring tiden i relation till livet efter detta och skärselden, levde ändå tanken på själar som kvarlevande på jorden vidare, dels tack vare skärselden, hos lekmännen. Detta då skärselden förstärkte övertygelsen hos folket att de döda inte förlorat sin gestalt så tillvida att man fortfarande kunde påverka dess öde med allmosor och böner. Den medeltida inkvisitionen hade till uppgift att söka reda på människor som skapade

villomeningar och ställa dem inför rätta, de förde dokument över sina handlingar och i dem står att finna uppgifter om erkännande rörande kontakt mellan levande och döda.

⁶⁸

Man ansåg inom kyrkan att tron på gengångare var kätteri.

⁶⁹

Skärselden och tanken på den adopterades delvis som en reaktion på kätteri av den katolska kyrkan.

⁷⁰

De som ansågs som kättare och fördömdes av kyrkan ansåg sig inte vara kättare

60 Minois, 1997, sid 70

61 Le Goff, 1990, sid 290

62 Le Goff, 1990, sid 289

64 Le Goff, 1990, sid 229

65 Le Goff, 1990, sid 230

66 Le Goff, 1990, sid 229

67 Le Goff, 1990, sid 290

(11)

själva. De ansåg sig istället vara goda kristna tillskillnad från ämbetsmännen inom kyrkan byråkrati som de ansåg ökade sin girighet och korrumperades allt mer.

⁷¹

Skärseldens triumf blev dock begränsad då den inte lyckades fatta tag om stora delar av kristendomen. Den blev inte accepterad av valdensarna, som kom att bli en gren av

protestantismen, och inte heller av katarerna, som ansågs som kättare av den katolska kyrkan, vilka båda var stora religiösa rörelser inom kristendomen under medeltiden.

Striden mellan katarerna och katolikerna var en stor fråga under medeltiden och som ett resultat av detta förfinade den katolska kyrkan sin definition av skärselden under 1200-talet då den hade blivit tvungen att deklarera skärseldens existens i kampen mot kätteriet under slutet av 1100-talet. Samtidigt påverkades tanken på skärseldens framgång av de

motsättningar som den intellektuella eliten, vilka var högt uppsatta inom den kyrkliga

hierarkin, hyste mot den nya idén.

⁷²

Endast bildspråket stod oförändrat kvar när förfinandet av skärselden skett.

⁷³

Under 1200-talet blir bestraffningarna efter döden mer enskilt riktade. Man skiljer tydligare på förlåtliga synder och de som är dödliga. Man ger dödsynderna epitetet som gör att de är de enda som gör syndaren fördömd till helvetet. I och med detta ökar kyrkans makt som

medlande roll då bekännelsen och bikten, om förlöser syndaren, år 1215 blir obligatorisk.

Detta då kyrkan ensam håller i nycklarna till vägen mot himlen eller helvetet.

⁷⁴

Genom att ta ner skärselden från dess teologiska höjder och införa den i den dagliga läran och pastorala praxisen vann tanken på den ytterligare inflytande hos lekmännen som genom detta kunde finna sin plats i kyrkans föreskrifter. Motståndet hos kättare och intellektuella

kollapsade. Vid slutet av 1200-talet omnämndes skärselden under gudstjänster, i facklitteratur och i testamenten den var nu allestädes närvarande.

⁷⁵

Frågan om vem man skulle sända bönerna till för de som hamnade i skärselden uppstod, och genom berättelser om hur Jungfru Maria räddade själar fick folket någon att be till. Efter detta fick Jungfru Maria ett epitet som de plågade själarnas beskyddarinna och ansågs vara den som medlade med sin son Jesus som fällde domen över de dödas själar. Hon avbildades ofta utan sin son och istället som skyddandes syndare från hennes sons vrede. Detta ledde i mångt och mycket till att jungfru Maria blev mycket mer omtyckt än Jesus och idoliserades under den sena medeltiden.

⁷⁶

Det var det ”vanliga” prästerskapet, det vill säga de präster som predikade för den stora massan, som ledde de predikningar som användes för att sprida tron på skärselden.

⁷⁷

Tanken på skärselden medförde också en ökad rädsla för döden bland de kristna, denna rädsla ersatte den tidigare största rädslan inför livet efter detta som mestadels bara berörde

helvetet.

⁷⁸

Värdet i att leva på jorden blev nu fastlänkat med tanken på att lämna det med en mycket förskräckelse hos människan. Denna nya rädsla som föddes hos människan i och med skärselden överskred den rädsla som tidigare funnits för helvetet och började ersätta den.

70 Turner, 1993, sid 127

71 Turner, 1993, sid 128

72 Le Goff, 1990, sid 239

73 Le Goff, 1990, sid 289

74 Minois, 1997, sid 61

75 Le Goff, 1990, sid 289

76 Turner, 1993, sid 129

77 Le Goff, 1990, sid 300

78 Turner, 1993, sid 25

(12)

Skärseldens roll kom att påverka en omvälvning i de ideal man hade under medeltiden då den förstärkte uppmärksamheten kring dödsögonblicket och vad som hände då.

⁷⁹

De kristna var inte längre övertygade om att den slutgiltiga domen var överhängande.

⁸⁰

Skärselden kom att bli ett mycket mäktigt verktyg i kyrkans propaganda detta på grund av det gav en ny chans till de som ansågs vara utestängda från himlen. Skärselden kom att teologiskt summera och samordna tanken på Abrahams sköte och limbo. Genom skärselden kunde till och med döda spädbarn finna frid.

⁸¹

I teorin kan skärselden anses som human och rättvis men tanken på den ledde till ytterligare svårigheter för kyrkan. Detta på grund av protestanter som frånsade sig hela idén om

skärselden och idoliseringen av jungfru Maria.

Under medeltiden gav skärselden kyrkan makt som sträckte sig bortom graven och döden samtidigt som den skapade en bristning i den starka rustning som den katolska kyrkan hade.

⁸²

Skärselden kom att avbildas av konstnärer som en eld som brände bort synden genom bilder av t ax änglar som hämtade upp nakna själar renade genom eld vidare till paradiset. Vid 1800- talets intåg hade nästan vare katolsk kyrka en altartavla föreställandes själar i skärselden.

⁸³

Genom att tanken på skärselden genomfördes som doktrin kom rädslan för helvetet att bytas ut mot rädslan för döden då skärselden lättade på trycket när det kom till tanken på evig fördömelse till helvetet eftersom man kunde rena sina synder i skärselden för att sedan kunna stiga in i himlen. Detta gjorde att kyrkan, om än väldigt lite, förlorade en del av sin makt över folket då tanken på skärselden var viktig för att kunna styra dem i rätt riktning.

⁸⁴

Kyrkan under medeltiden var överallt. Den spelade en tvetydig roll som disciplinär och som räddande, som rättskipande såväl som utmanare av den etablerade ordningen. Detta samtidigt som världen förändrades. Tanken på tid och rum förnyades och utvecklades såväl som

relationer människor emellan och relationen mellan människan och Gud. Gränserna mellan liv och död, världen och evigheten formaterades om då man upptäckte att det fanns

mellanstadium och övergångar i det själsliga livet och i livet efter detta. Himlen och jorden flyttade sig från sina ursprungliga positioner.

⁸⁵

Vid detta tillfälle i tiden krävdes det att kyrkan återtog den makt som ruckats under

förändringarna. Detta gjordes av påven Innocentius III (ca 1160-1216, påve 1198-1216) som istället för att gå emot samhället och dess förändringar formade sig efter det. Han bestämde att från och med hans tid och framåt skulle det finnas tre kyrkor, mellan Guds armé och Zebulons armé skulle det finnas ytterligare en, och det var den som fanns i skärselden.

⁸⁶

Denna idé som uppkom mer av ett behov av rättvisa än något annat, var dock inte helt oberoende av jordliga verkligheter. Detta på grund av, enligt den kristna kyrkans doktrin, det eviga ödet för varje människa bestäms av den slutgiltiga domen. Tanken på domen är av unik betydelse då den endast tillåter två möjligheter, evigt ljus eller evig eld, liv eller död, himmel eller helvete. Att hamna i skärselden skulle bli beroende av en mindra allvarsmättad dom, en

79 Le Goff, 1990, sid 230

80 Le Goff, 1990, sid 231

81 Turner, 1993, sid 128

82 Turner, 1993, sid 132

83 Turner, 1993, sid 132

84 Turner, 1993, sid 125

85 Le Goff, 1990, sid 209

86 Le Goff, 1990, sid 210

(13)

individuell dom som skulle ske direkt efter döden.

⁸⁷

Man blev därför inom den medeltida kristendomen tvungen att presentera en stridande bild av vägen till och från skärselden där änglar och demoner, ofta omnämnda som goda och onda änglar, slogs om de nyligen frisläppta själarna.

⁸⁸

Det juridiska tänkandet i livet och vardagsfilosofin var något som utmärkte hela 1100-talet.

Präster kunde med hjälp av rättstänket expandera det kristna konceptet av rättvisa vilket i sig expanderade aktiviteterna i biskopstribunalerna och viktigast av allt kunde de etablera en ny typ av rätt, den kanoniska rätten, med målet att placera kyrkan i rollen som människans kollektiva strävans förkämpe.

⁸⁹

Även om den förlåtliga synden och skärselden uppstod vid ungefär samma tidpunkt och även om det finns ett starkt samband dem emellan var det inte frågan om synden i sig som

prästerna under tiden för dess uppkomst strävade efter att få ut av tankarna kring skärselden och de förlåtliga synderna. De inriktade sig egentligen på människan, inte på frågor kring skuld, synd och brott. Samhället var deras stora uppehållsort i arbetet.

Prästerskapet tog samhället som de fann det och konstruerade om det i enlighet med de kriterier som religionen krävde. Deras strävan efter att skapa människans, såväl de levandes som de dödas, samhälle till ett kristet var något som tillhörde kyrkans ideologiska och spirituella verksamhet.

⁹⁰

Kyrkan strävade även efter att rationalisera skärselden för att kunna kontrollera den.

⁹¹

Prästerskapet och kyrkan har rört sig mot en mindre materialistisk och mindre

helvetesliknande tanke på skärselden. Det är nödvändigt att påvisa att utan fantasin och föreställningsförmågan så hade kyrkans utarbetande, inledning och utspridning av skärselden inte kunnat hända.

⁹²

3.3 Själens möte med skärselden som svar på reningen och rättvisekravet

Människan består av två utmärkande delar kroppen som är bunden till jorden och själen som är bunden till gudarna och evigheten. Kroppen har inte samma varaktiga och höga verklighet som själen. Själen lever vidare när människan dör och blir därmed det som bär identiteten vidare in i livet efter detta där den möter straff och belöningar när ansvaret utmäts.

⁹³

Den del av helvetet som står människan närmast är den i livet efter detta som kristendomen skapat som en inrättning för lidande och straff.

⁹⁴

Men från början kan inte helvetet ha uppfattas som en ort för straff för de som syndade med små mått mätt inom de rättrådigas krets

⁹⁵

Det som skiljer skärselden från helvetet är att den är tidsbegränsad och inte syftar efter att bestraffa den döde utan att rena. Tillskillnad från helvetet är elden i skärselden ett enda element, detta eftersom elden har en förmåga att rena genom att förtära all orenlighet.

⁹⁶

87 Le Goff, 1990, sid 210

88 Le Goff, 1990, sid 211

89 Le Goff, 1990, sid 211

90 Le Goff, 1990, sid 219

91 Le Goff, 1990, sid 240

92 Le Goff, 1990, sid 360

(14)

Tankarna kring skärselden och helvetet som formades av människan, uppkom till stor del på grund av ett behov av rättvisa mer än behovet av frälsning, förutom vid tillfällen då det rådde en stor eskatologisk iver. Man behövde något som kunde rätta till de orättvisor och den ojämnlikhet som rådde i det jordliga livet. Men denna rättvisa var dock inte oberoende av det jordliga rättssystemet. Straffet som skärselden idkade var beroende på en dom som var mindre allvarlig än den som sände människan till helvetet. Denna dom var individuell och kom direkt efter döden.

⁹⁷

Enligt teologen Alger av Liège, som var mycket influerad av skärseldens fäder – Augustinus och Gregorius den Store, når vi skärselden när vi äntrar botgöringens, eller reningens, sfär.

Människan befinner sig då i gränslandet mellan själsligt liv och det materiella och sociala livet. Detta ledde 1100-talets kyrka och samhälle in på en ny resa där man utvecklade nya tankar kring synd och botgöring. Dessa förändringar kom till stånd på grund av att man utforskade sambanden mellan synd och okunskap genom att sökandet efter att kunna klargöra syftet bakom syndarens beteende. Anselm av Canterbury, och hans syn på frivillig och

ofrivillig synd, var en av de som fanns med vid ursprunget av dessa förändringar.

⁹⁸

Augustinus (354 – 430) lära om synd och nåd innebär en rad olika aspekter för varje begrepp.

Han ansåg att nåden är ett villkor för de goda gärningar som människan ska utföra och en förutsättning för en förkommande nåd och frälsning.

⁹⁹

Augustinus ansåg, tillskillnad från den efterkommande Anselm av Canterbury, att på grund av att människan är ofri har hon inte förmågan att utföra Guds vilja. På grund av detta är människan helt beroende av nåden som kommer från Gud en nåd som föregår människans handlande och som återställer människans vilja till det den var innan syndafallet. Augustinus predestinationslära är också viktigt för att kunna förstå hans lära om synd och nåd. Hans predestinationslära är av dubbel predestination där den ena menar att Gud inte har förutbestämt men förutsett syndafallet och när väl fallet skett fördöms de som inte tar emot nåden. Den andra innebär att Gud redan bestämt vilka som fördöms och vilka som når salighet redan innan fallet.

¹⁰⁰

Straffen som sker i helvetet har en skarp uppdelning i de evigt förtappade och de som är saligen frälsta, något som kan anses stötande varpå Augustinus införde de två mellan kategorier för de som inte är helt igenom onda och får ett mildare straff i evigheten och de som inte är helt igenom goda men ändå uppnår frälsningen efter en prövotid. Denna prövotid som kom att bli skärselden

institutionaliserad under högmedeltiden.

¹⁰¹

Något som kom att lämna ett stort spår i frågan om skärseldens system har sitt ursprung ur ett verk, On True and False Penitence. Stora teologer som skolastikern Peter Lombardius

¹⁰²

, författare av en av de största teologiska texterna, Four Books on Scentences,

¹⁰³

citerade verket som tros vara skrivet av kyrkofadern Augustinus själv. I On True and False Penitence, eller De vera et falso poenitetntia som det också kallades, finns det idéer om hur man skulle behandla frågan om skärselden i olika fall. En av idéerna som gällde huruvida man skulle agera om det saknades en präst vid dödstillfället. Man skulle då kunna bikta sig för en lekman även om denne inte skulle kunna ge absolution. Bikten i sig och viljan att bikta sig skulle dock kunna ge en absolution då det är ett bevis på ånger. Detta tillvägagångssätt var dock inte

97 Le Goff, 1990, sid 210

98 Le Goff, 1990, 213

99 Tergel, 2005, sid 135 - 136

100 Tergel, 2005, sid 136

102 Le Goff, 1990, 214

103 http://en.wikipedia.org/wiki/Peter_Lombard

(15)

rekommenderat och skulle endast ske vid tydlig fara för döden. Om personen i fråga dör kommer denne att endast undergå straffet, poena, vilket oftast leder till skärselden.

En andra idé är att botgöring inte bara ska utföras en gång i livet efter en stor synd eller vid nalkandet av döden, utan många gånger som möjligt. En tredje idé är att synder utförda

offentligt kräver offentlig botgöring medan synder utförda i hemlighet kräver botgöring utförd i hemlighet. Denna tredje idé skyndade på undanfallandet av offentlig botgöring då samhället inte längre bestod av små grupper där en offentlig botgöring var helt naturlig.

¹⁰⁴

Något som växte fram ur den tredje idén var även praxisen av privat bikt. Den privata bikten kom att integreras i det spirituella livet som en om inte daglig åtminstone vanlig händelse.

¹⁰⁵

I och med den privata biktens intåg ökade även ansvaret för prästerna av vilka många såg detta faktum som skrämmande. Detta krävde hjälp från specialister vilket de snart också fick.

Det författades manualer för hur bikten skulle gå till. Manualerna tog också upp andra viktiga aspekter som följde bikten som skärselden. Skärseldens betydelse förstärktes av det faktum att den släpper in syndare vars synder, även om de var förlåtliga, inte bekändes vid bikten.

¹⁰⁶

Begreppet ”förlåtlig synd” hör till en grupp av idéer som växte fram tillsammans med tanken på skärselden och som tillsammans med skärselden kom att bilda ett system.

¹⁰⁷

Sambandet mellan skärselden och förlåtliga synder fungerar på så vis att de inte kan fungera utan varandra. Innan skärselden blev accepterad av kyrkan och begreppet förlåtlig synd inte var definierat fanns tanken på ett undkommande från den förlåtliga syndens straff genom böner, först och främst då Herrens bön, allmosor och kanske som en sista utväg genom den renande elden.

¹⁰⁸

Skärselden kom att dras ner i en strid ström av förvirrade skolastiska slutledningar som reste de mest onödiga frågor som till exempel om en förlåtlig synd kan bli en dödlig synd. Men frågeställningarna orsakade inga nämnbara förändringar hos det troende folket.

¹⁰⁹

Endast mycket små spår av dessa frågeställningar levde kvar hos de som övertalats att skärselden var något som borde undvikas, men det var oftast att dessa människor undvek skärselden av det skälet att de var irriterade på det intellektuella snobberiet som det gav upphov till efter 1100- talets slut, och inte på grund av en doktrinär konflikt.

¹¹⁰

Utvecklingen som skedde under 1100-talet ledde till utritandet av en parallell mellan skärselden och den förlåtliga synden. Okunnigheten, eller kanske snarare omedvetenheten, kom att bli något som teologer allt mer lade tyngd på när det gällde synden som ledde till skärselden efter döden. Genom att använda sig av Korinthierbrevet 3:10-15 kunde man göra liknelsen mellan de svaga byggnadsmaterial, som halm, trä och gräs, och de förlåtliga synderna. Detta då det byggts upp förtärdes i elden i skärselden och genom detta lät sina byggare bli räddade.

¹¹¹

Skärselden kom så att bli den vanligaste behållaren för förlåtliga synder och denna åsikt fick starkt fäste då den populariserades under slutet av 1200-talet.

¹¹²

104 Le Goff, 1990, sid 214 - 215

105 Le Goff, 1990, sid 215

106 Le Goff, 1990, sid 216

107 Le Goff, 1990, sid 217

108 Le Goff, 1990, sid 218

109 Le Goff, 1990, sid 217

110 Le Goff, 1990, sid 218

111 Le Goff, 1990, sid 218

112 Le Goff, 1990, sid 219

(16)

Skärselden var en plats av rening från två olika sorters situationer av synd. Den ena var den då man begått förlåtliga synder och den andra var den då man inte hunnit göra bot för de synder man bekänt och ångrat.

¹¹³

Frågor rörande skärselden och dess relation till synden och domen förbereddes under

århundraden i skolastiska skrifter såväl som i kyrkofädernas skrifter. Dessa tillsammans med den under högmedeltiden institutionaliserade teologiska studierna och juridiska studierna bildade en bakgrund till vilken det är nödvändigt att se åt för att kunna förstå de påvliga avgöranden som fälldes under högmedeltiden. Dessa avgöranden rörde de eskatologiska frågor som fanns kring vad som hände syndaren efter dennes död och som senare ledde till fastställandet av skärselden.

¹¹⁴

Förhållandena i skärselden beskrevs som liknande de i helvetet. Smärtan man upplevde i den renande elden var lika intensiv som den i helvetet och straffen beskrivs som mångfaldiga precis som i helvetet. Den avgörande detaljen som skilde helvetet och skärselden åt var det att straffen i helvetet var eviga och straffen i skärselden endast var temporära. Detta innebär att de som befinner sig i skärselden och utstår dess plågor ändå kan finna viss tröst i det faktum att de till sist kommer att undslippa dem då de senare kommer att träda in i Guds salighet.

¹¹⁵

Skolastikens strukturella metod är synlig överallt i den katolska kyrkans dagliga praktik då den är särskilt tillämpad i predikningarna. Skolastikens metoder var ordnade och

klassificerade då man inom skolastiken strävade efter att kunna överblicka och förstå det hela genom att sammanföra olika ordningar med varandra. Jaques de Vitry, en framstående teolog och kardinal inom den katolska kyrkan under 1200-talet, använde sig av dessa metoder i sitt predikande och framlade där en förklaring till sambandet mellan de olika stationerna i livet efter detta och botens tre element, ånger, bekännelsen och botgörelsen. Han menade att det är ångern som förflyttar de straff som man kan lida i helvetet till skärselden, att straffet

tidsbestäms av bekännelsen och att det är botgörelsen som utplånar straffen.

¹¹⁶

Själarna i skärselden är själar utsedda till slutgiltig frälsning. Änglar har därför

bestämmanderätt över dem, dock med komplicerade juridiska processer. En själ kan bli benådad eller tidigt frigjord från det straff den möter i skärselden, men inte på grund av fördelar den får på grund av gott uppförande utan på grund av den hjälp den får av de offer som görs för den. Tiden som utgör straffet påverkas därför inte bara av Guds nåd utan också av de personliga meriter som man samlat under sin livstid och de offer som kyrkan företar efter påbud från släktingar och vänner till den avlidne. Detta system är tydligt influerat av det jordliga rättssystemet.

¹¹⁷

Smärtan i helvetet har ingen mening men det lidande man utstår har en mening precis som lidandet kvinnan utstår vid förlossning. Detta gör att lidandet i skärselden aldrig ger förtvivlan en chans att vinna

¹¹⁸

då man vet att trösten och lindringen kommer att komma. Tillståndet i skärselden är sådant att man går från lidande till lycka och känner närvaron av ett större och mäktigare liv.

¹¹⁹

113 Le Goff, 1990, sid 219

117 Le Goff, 1990, 211

118 Lagercrantz, 1964, sid 95

(17)

3.4 Dante Alighieris påverkan på skärseldens bildliga föreställning och innebörd Det är omöjligt att tala om skärselden utan att nämna Dante Alighieri (1265-1321) och hans verk Divina Comedia, skriven mellan åren 1308 och 1321.

¹²⁰

Dante är både berättare och huvudperson i verket och vägleds av en av antikens skalder Vergilius.

¹²¹

Dante skrev den gudomliga komedin utefter det högsta föredöme som finns, Gud. Han ansåg att Gud hade skapat världen av fullkomlig kärlek och att inget i världen existerade enbart för sin egen skull utan för att kunna visa tecken på att varje ting och händelse har en mening som överskrider dem själva.

¹²²

Dante ville att hans verk skulle läsas på samma sätt som bibeln och allt som sker i Divina Comedia är i jämförelse med Guds skapelse.

¹²³

Hans geografiska och kronologiska kartläggning av helvetet stämmer bra överens med de samtida vetenskapsmännens teorier om helvetets placering. Det som skiljer Dante från de övriga är att han placerar skärselden som ett högt berg på det södra halvklotet. De flesta lärda placerade skärselden i direkt anslutning till helvetet som man, även Dante, ansåg befinna sig med ingång på det norra halvklotet. Anledningen till att skärselden placerades i direkt

anslutning till helvetet av Dantes samtida lärda var att de plågor som man led i skärselden och i helvetet ansåg likna varandra i mångt och mycket. Dante däremot ansåg att logiken i

skärseldens höga placering gick att finna i föreställningen om reningsprocessen som en stadigt uppåtstigande effekt vilken avslutas först i det jordiska paradiset och sedan i det himmelska paradiset. Dante menade att den djupaste kammaren i helvetet, där satan befinner sig, låg lika långt under havsytan som det jordiska paradiset befinner sig över havsytan. Det fanns alltså en slags proportionerlig relation i Dantes föreställning om paradiset och helvetet, dock inte helt symetrisk. Dantes skärseldsberg är indelat i sju nivåer alla namngivna efter de sju dödssynderna och längst uppe på toppen finner man det jordliga paradiset.

¹²⁴

Precis som i helvetet så lyder i skärselden den huvudregel där man möter svårare motstånd ju längre ner man befinner sig i nivåerna på grund av att de svåraste synderna bestraffas där.

¹²⁵

Dantes skärseldsberg löste problemet för hur man skulle föreställa sig skärselden.

¹²⁶

Dante hyste en passion för det geometrisk precisa så skapade han skärseldens placering som en antipod till Jerusalem.

¹²⁷

Skärselden hade även en förgård i Dantes gudomliga komedi. Att bli tvingad kvar där var ett extra straff för den som hade väntat in till sista stund att bekänna sina synder och sin ånger inför dem.

¹²⁸

Dante skiljer helvetet från skärselden på så vis att i helvetet flyger själarna planlöst omkring utan att kunna ta sig därifrån medan de själar som befinner sig i skärselden förädlas. Hans gestalt i Divina Comedia, pilgrimen Dante, vandrar genom skärselden, såväl som genom helvetet, med ett mänskligt hjärta istället för en lagbok och dömer ingen men känner ändå avsky och ändock medkänsla för de själar han möter på sin väg.

¹²⁹

Olof Lagercrantz framställer tanken på skärselden genom Dante som en plats där man korrigerar själen efter döden som något förnuftsvidrigt och löjligt för människan fast ändå

120 http://en.wikipedia.org/wiki/Dante

126 Turner, 1993, sid 143

(18)

som ett tillstånd som hon kan känna igen sig i då detta tillstånd är identiskt med det liv som hon lever här på jorden. Med detta i sinnet påpekar också Lagercrantz Dantes snillrikhet då han placerar skärselden ovanför jordytan något som hans samtida mestadels inte gjorde ifråga om denna plats placering.

¹³⁰

När pilgrimen Dante anländer till skärselden finner han att de andliga villkor som gäller där är desamma som gäller på jorden. Dante menar att ingen kan leva utan att på något sätt ge efter för illusionen att livet har en mening speciellt inte barn och ungdomar.

¹³¹

Dantes

skärseldssånger tillägnas just barnet och ungdomen för att skärselden för honom speglar själva livsviljan och driften att fortsätta leva.

¹³²

I det ögonblick som Dante tar med den medeltida människan ner i skärselden i Divina Comedia så känner hon igen sig. För skärselden är vårt liv. Dante skildrar skärselden som igenkänneliga miljöer för medeltidens italienare.

De människor som Dante möter i skärselden är straffade och har utstått plågor men de är samtidigt glada då de är förvissade om att den smärta de utstår kommer att rena dem så att de blir värdiga paradiset.

¹³³

Till skillnad från rättsfilosofin i Dantes helvete så gäller inte

vedergällningsprincipen i hans skärseld. Där är det en mer humanare och modern rättskipning som råder.

¹³⁴

Det är aldrig fråga om att utmäta ett straff för att uppväga den synd som har begåtts utan det Dante vill ska ske i skärselden är en korrigering av de vilseförda och att återföra hälsan till de sjuka. Han vill helt enkelt att synderna ska utplånas i skärselden.

¹³⁵

Exempel på de straff i skärselden som Dante skildrar är det som erotomanerna och frossarna får utstå. De tvingas uppehålla sig på en smal klippavsats var omkring det öppnar sig ett oändligt stup och det brinner en eld över hela bergväggen bakom dem. Detta straff skall enligt Dante ändå vara att föredra då det är tidsbegränsat.

¹³⁶

De som begått frosseriets synd får utstå en radikal svältkur i skärselden.

¹³⁷

Det är endast vid bestraffandet av erotomanerna i

skärseldens sjunde krets som eld i sig kommer till bruk vid bestraffningen av syndarna. Denna krets är dock den sista i följd innan paradiset och i sin position i frälsningens omedelbara närhet så avundas den av alla som är längre bak i ledet upp mot paradiset.

¹³⁸

I Dantes skildring av skärselden så finns, tillsammans med en ny lyrisk syn, ett djärvt grepp.

Detta till skillnad från den skildring han ger av helvetet som är dramatisk och ålderdomlig.

Han belyser pilgrimen Dantes egen utveckling då han brottas med de moraliska och religiösa problemen.

¹³⁹

Divina Comedia handlar om hur Dante under sin vandring kommer till djupare insikt.

¹⁴⁰

Dante gestaltar 1200-talets uppfattning om det hinsides som uppdelat i tre olika sektioner, helvetet, skärselden och paradiset på det mest uttrycksfulla och tydliga sätt som går att finna och han förenar den visionära traditionen med den teologiska lärdomen.

¹⁴¹

(19)

4. Slutsats

Skärseldens uppkomst kan härledas till såväl kyrkans behov av att kunna förklara värdet av att leva ett gott liv med bot och bättring som den kristna människans behov att känna hopp inför livet efter detta. Dess roll i föreställningen om livet efter detta är som sådan att den visar att trots att man begår synder kan man ändå ändra sitt öde genom att gottgöra det onda man gjort.

Man fick så säga sitta av ett straff i skärselden för att senare kunna stiga upp till Guds

salighet. Rollen utvecklas i och med tidens lopp till att bli något mycket större än vad först var meningen att bli då skärselden i sig tar plats som en dogm och en del av den katolska kyrkans troslära.

Skärselden hjälpte även till att fastställa vilka synder som var dödliga och vilka som var förlåtliga. Människans behov av att sätta gränser och att ordna upp sin tillvaro efter vissa premisser synliggörs i tanken på skärselden där just frågan om syndens innebörd är viktig.

Man kan också tolka skärseldens uppkomst som ett direkt svar från kyrkan på den förändring som mänskligheten och världen under medeltiden undergick. Individualiteten växte sig starkare och ett krav på individuell frälsning framträdde och då valde kyrkan att framställa en tydlig ort var den sortens frälsning kunde äga rum, skärselden. Vikten av det juridiska i skärseldstanken är stor för den katolska kyrkan då det påvisar att, trots de ojämlikheter som finns i världen, kommer alla att ändå få bota rik som fattig. Det personliga ansvaret för synden är en del av det som skapar jämlikheten. Detta ansvar spelar stor roll för

skärseldsföreställningen då tanken på individen som den enda ansvariga för sina handlingar ger bränsle åt en annan tanke som är den om de straff som sker i skärselden som är just individuella.

Även om skärselden var ett slags mini-helvete så gav den en försäkran om att lidandet skulle ta slut tillskillnad från det i helvetet där man levde dess kval intill tidens ände. Helvetet och skärselden är nära sammankopplade så skärselden står mellan helvetet och paradiset och har liknande straff som de som finns i helvetet. Trots det faktum att helvetet var för evigt så blev människan mer förskräckt av tanken på skärselden. Detta på grund av att det inte bara var genom de dödliga synderna som man kunde få ett straff utmätt utan även på grund av så kallade mindre synder.

Tron på skärselden tog fasta hos människan av skäl som överskrider teologin då själva föreställningen om skärselden och den mänskliga förmågan att utveckla sina föreställningar högt överskrider de teologiska och dogmatiska termer som kyrkan publicerat. Genom sin egen föreställningsvärld har människan skapat en plats för skärselden och också den typ av straff man lider där. Det är just genom berättelser och exempel från enskilda individer om hur själar plågas i skärselden som straffen uppkommit. Inte genom att kyrkan har fastslagit något sådant. Detta blir ytterligare synliggjort i Dantes Divina Comedia där Dante Alighieri

beskriver hur skärselden ter sig och vad som händer där. Betydelsen av Dantes verk är stort då det kom ut ganska snart efter att skärselden tagit plats i den katolska kyrkans doktrin.