Livet efter döden

(1)

Livet efter döden

Levnadsvillkor för Alfta kompanis soldatänkor år 1809 –

1825

Andreas Ström

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Ämneslärarprogrammet, Historia II med didaktisk inriktning Delkurs 2, 10,5hp

Handledare: Peter Olausson Examinator: Anders Forsell VT21

(2)

Innehåll

1. Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställning 2

1.2 Tidigare forskning 2

1.3 Avgränsning 3

1.4 Ordlista 3

2. Metod och material 4

2.1 Tillvägagångsätt 4

2.2 Källor och källkritik 5

3. Bakgrund 5

3.1 Kriget 1808 -1809 5

3.2 Alfta Kompani 6

4. Undersökning____________________________________________________8 4.1 Kvinnan och soldatänkan i början av 1800 – talet 8

4.2 Änkorna och barnen i Alfta kompani 9

5. Slutsatser 12

6. Diskussion 15

7. Sammanfattning

8. Käll- och litteraturförteckning Bilaga 1

Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5

(3)

1

1. Inledning

Den här uppsatsen tar sin början med kriget 1808 – 1809, det som också kallas det andra finska kriget, där soldater från många av Sveriges socknar men också det finska Sverige stupade i tusental och lämnade fruar och faderlösa barn efter sig. Detta krig som kom att betyda mycket för riket Sverige där man förlorade sin östra rikshalva Finland till Ryssland men också konsekvensen med en stor förlust i människoliv för landets allmoge: bönder, torpare, husmän, drängarna och pigorna, de människor som lade grunden till rikes försvar, männen och dennes hustru, soldathustrun och sedermera änkan. Undersökningen kommer att handla om soldatänkorna och deras möjligheter till försörjning efter att deras män stupat under i kriget.

Varför detta intresse i Alfta Kompani och allmogen som grupp att studera? Författaren till denna uppsats har själv minst tre förfäder som stred i detta krig. Två som överlevde och en som avled och som var ogift. Ingen av dem är med i min studie mer än i statistiken över döda och överlevande. Om det andra finska kriget har det skrivits mycket om, särskilt om

avsättandet av kung Gustav IV Adolf, det stora misslyckandet vid Sveaborg och i

förlängningen förlusten av Finland. Det har däremot inte skrivits mycket om de som faktiskt upplevde kriget, de som förlorade man, far och söner. Slaget vid Oravais har beskrivits i detalj men inte att soldat nr 118 i Alfta kompani Per Modig från byn Norrbo i Bollnäs socken

stupade den dagen den 14 september 1808. Att han lämnade sin fru Margareta Andersdotter och sin lille son Anders själva på soldattorpet och att de skulle klara sig utan den person som försörjde dem, men också att Per var förmyndare åt sin fru, den historien har inte berättats.

Margareta och lille Anders var inte på något sett unika, och det kommer denna uppsats att visa. Hur klarade sig änkorna i Alfta Kompani efter 1808 – 1809 års krig och framåt? Det är vad uppsatsen ska handla om.

”Sveriges och dess söners ofta oförtjänta lidande. Man skall finna ett käckt, fulltaligt och väl utrustat regemente, höljt av onyttiga lagar, blott under ett års kampanj i grunden förstöras.”¹ Detta citat är taget från boken Hälsinge regementets historia och kommer från en tidigare historik om Hälsinge Regemente som skrivits av överstelöjtnant Karl Petter Ström som själv deltog i kriget som befäl över Hälsinge regemente. Kan vad som sägas i citatet också sägas om de döda soldaternas fruar och barn, förgjordes också deras liv efter blott ett års kampanj?

1 Törnblom Olle, 1968 Hälsinge regemente under 1808 - 09 års krig i Hälsinge regementets historia Gävle. S.

211.

(4)

2

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats ät att se hur tillvaron var för soldatänkorna mellan åren 1809 – 1825 i Alfta kompani (socknarna Alfta, Bollnäs och Ovanåker) , För Alfta kompanis geografiska utbredning bilaga 1.

Frågeställningar:

- Var änkorna i Alfta kompani tvungen att gifta om sig för att kunna försörja sig själv och sina barn?

- Hur såg den sociala statusen ut för änkorna innan gifte med soldat och påverkade detta senare hur hon levde som änka?

- Finns det skillnader i hur snabbt änkan gifte om sig beroende på ålder, social status eller om mannen var död eller fången? (senare dödförklarad)

1.2 Tidigare forskning

Forskning kring soldatänkor finns knappt inom svensk forskning, för att komma runt detta faktum så angriper uppsatsen detta genom att titta på olika perspektiv:

• Soldatfamiljens liv och förutsättningar.

• Kvinnans försök till frigörelse på 1800 – talet.

• Kvinnors juridiska rättigheter under i början av 1800-talet.

• Den agrara förändring som skedde.

Lars Ericson (Wolke) är filosofie doktor i historia vid Stockholms universitet och docent i militärhistoria vid Åbo akademi. Ericson (Wolke) har också varit första arkivarie vid

krigsarkivet, lärare på försvarshögskolan och tillförordnad professor i krigsvetenskap. Han har skrivit boken Svenska knektar -Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred som främst berör det svenska indelningsverkets framväxt, men soldathustrun och hennes roll finns med på olika sätt Mest har författaren till denna uppsats använt sig av den när det gäller vardagsliv men också när det gäller pensionssystem och de speciella förhållanden inom militärorganisation som fanns i Hälsingland och Jämtland.² Soldathustruns roll och änkans belägenhet finns omnämnt på flera ställen i boken.

Ulla Wikander, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet 1996 – 2006. Ulla Wikander var den första kvinnliga professorn i ekonomisk historia i Sverige. Hon ägnade sin forskning främst kring arbetslivshistoria i ett genusperspektiv. Hennes bok Kvinnoarbete i Europa 1789 – 1950 har använts i den delen av uppsatsen där kvinnans roll i samhället under 1800-talet tas upp i ett försök att förklara att de förändringar som hade startat i och med franska revolutionen. ³

2 Ericson Lars, (1995) Svenska knektar Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred, Stockholm s: 277 – 282.

3 Wikander Ulla 1999, Kvinnoarbete i Europa 1789 – 1950. Uddevalla

(5)

3

Susanna Hedenborg är professor i idrottsvetenskap vid Malmö Universitet och docent i ekonomisk historia vid samma läroverk och Lars Kvarnström är universitetslektor på

Linköpings Universitet. Tillsammans har de skrivit boken Det Svenska samhället – Böndernas och arbetarnas tid 1720 – 2018. Denna bok använts för att förklara fattiga kvinnors och mäns juridiska rättigheter i ett samhälle där myndighet och rösträtt inte var en självklarhet för kvinnor eller män utan en viss inkomst.⁴

Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet och medlem i kungliga vetenskapsakademin. Lars Magnusson har också skrivit boken Sveriges Ekonomiska historia och i kapitalet den agrara omvandlingen skriver han om den förändring som skedde inom jordbruket mellan 1750 och 1870 men också om befolkningsutvecklingen på

landsbygden. Detta används i uppsatsen för att påvisa vad som skedde rent samhällsekonomiskt under perioden 1809 – 1825.⁵

1.3 Avgränsning

I denna studie undersöks Alfta Kompanis änkor efter soldater som deltog i 1808 – 1809 års krig mot Norge i Värmland och sedan i Finland mot Ryssland. Den avgränsar sig också att bara titta på ordinarie soldater⁶, de 150 soldaterna som utgick från Alfta Kompani 1808. De änkor som undersökts var alla gifta med soldater som avgick 1808 som ordinarie soldater från Alfta kompani. Av de vargeringssoldater som kom in på ett ordinarienummer när någon föll ifrån och när det gäller nyrekryterade soldater som kom till på rotenummer under våren 1809, har jag inte funnit att någon av dem som avled av dessa var gifta. Jag kommer inte att

redovisa för de vargeringssoldater⁷ som också dog under kriget, detta beroende på att dessa är svårare att få ett grepp om då jag inte kunnat hitta några mönsterrullor över första och andra vargeringskompanierna (reserverna) som också höll till inom Alfta kompanis område.

Avgränsningen i tid 1809 till 1825 beror på att år 1809 slutar det andra finska kriget, begränsningen i längd till 1825 beror på att undersöka husförhör sträcker sig till 1825 för socknarna Alfta och Ovanåker medan för Bollnäs socken sträcker sig husförhören till 1827.

Därav kan det stå 1809 – 1825 (1827) när tidsperioden förklaras eller nämns i uppsatsen.

1.4 Ordlista

Kompani: Kompani är den minsta militära grupperingen och består av 100 – 300 man.⁸ Ordinarie soldat: En ordinarie soldat är en soldat som har en fast plats inom kompaniet, det är något som är fastlagt.⁹

4 Hedenborg & Kvarnström 2019, Det svenska samhället – böndernas och arbetarnas tid 1720 – 2018 upplaga 6:1, Lund.

5 Magnusson Lars 1996, Sveriges ekonomiska historia, upplaga 6:2, Lund.

6 Se 1.4 Ordlista

7 Se 1.4 Ordlista

8 https://svenska.se/tre/?sok=kompani&pz=2

9 https://svenska.se/tre/?sok=ordinarie&pz=2

(6)

4

Regemente: Truppförband bestående av 1 200 soldater, 8 kompanier bildar ett regemente.¹⁰ Vargering: Ordet för en reservtrupp på Indelningsverkets tid.¹¹

2. Metod och material

Uppsatsen kommer att använda en kombination av kvalitativ metod där man tolkar det som läses i källorna som tex. bouppteckning och dödsbok men också kvantitativa metoder där man räknar olika parametrar tex. hur många änkor fanns det, hur många av änkorna var

bonddöttrar innan giftermål med soldat och hur många av Alfta kompanis soldater dog i kriget, hur många var gifta etc. I fallstudierna av utvalda änkor som uppsatsen går närmare in på finns det ekonomiska data som ligger till grund för att kunna värdera hur änkornas

ekonomiska situation i bouppteckningarna såg ut. ¹² Den kvantitativa delen med konkreta data har haft en stor betydelse för processen men samtidigt har hela tiden under arbetet med

uppsatsen den kvantitativa och kvalitativa processen påverkat och således förändrat

slutresultatet tills det att ett slutresultat växt fram med hjälp av ett empiriskt förhållningsätt.¹³ Källor som används är:

• Genom bouppteckningarna Bouppteckningar från Alfta tingslags häradsrätt 1809 – 1814 (där Ovanåker ingår), två volymer från Bollnäs tingslags häradsrätt mellan åren 1806 – 1810.

• Dödbok från socknarna Alfta, Bollnäs och Ovanåker från åren 1808 – 1809.

• Födelse- och dopböcker från Alfta, Bollnäs och Ovanåker mellan tidsperioden 1755 – 1825 (finns bara från 1804 i Ovanåker).

• Husförhörslängder mellan åren 1803 och 1825 för socknarna Alfta, Bollnäs och Ovanåker (från tre tidsperioder).

• Militära mönsterrullor från tidperioden 1807 – 1809 (1807 och två från 1809).

• Vigselböcker för de tre socknarna mellan åren 1765 – 1825 (finns bara från 1804 i Ovanåker).

Alla källor kommer från riksarkivet hemsida eller ArkivDigital.se. I bilaga 1 figur 4 kan man se hur urvalet sett ut från fullt antal soldater i Alfta kompani till antalet änkor som denna uppsats är baserad på.

2.1 Tillvägagångsätt

Undersökningen har utgått ifrån mönstringsrullorna för Alfta kompani 1806 och de två för 1809, sedan har dessa jämförts med dödböckerna för socknarna Alfta, Bollnäs och Ovanåker.

På detta sätt har de soldater som dog i kriget kartlagts. Det finns de som varit frågetecken och

10 Ericson Lars, (1995). S. 50

11 https://svenska.se/tre/?sok=Varigering&pz=1

12 Florén, Anders. Ågren, Henrik & Erlandsson, Susanna (2018) Historiska undersökningar – Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, upplaga 3:1 Lund. s.58 -69

13 Florén, Ågren & Erlandsson 2018 s. 50 - 51

(7)

5

inte kunnat återfinnas i någon dödbok men som då bekräftas döda i husförhörslängderna som jag tar upp nedan. I mönsterrullorna står vilka som var gifta eller ogifta men jag har ändå gått igenom husförhörslängden för Alfta (1803 – 1810), Bollnäs (1805 – 1812) och Ovanåker (1803 – 1810 och 1804 – 1810) för att se vilka som hade familj. Jag har vid sökningen efter soldatfamiljerna eller soldaten sök efter nyckelord ”ord. Soldat”, ”Soldat”, ”vargering”

(reservsoldat) och/eller nummer som kan vara soldatnummer.¹⁴ När det gäller soldater som togs till fånga av Ryssland, är bara de med som inte kom tillbaka och de som förklarats döda enligt husförhör eller där jag inte kan hitta några spår av dem i husförhören efter 1809. Jag följer änkan i husförhören så länge hon inte gift om sig (har följt de 6 änkorna i 4.1 längre) eller om änkan avlider och här har jag letat efter nyckelordet ”soldatänkan” och när det kommer till änka som gift om sig har barnen från det tidigare undersökningen varit till hjälp och nyckelmeningen ”hennes från förra äktenskapet” i sökandet efter den omgifta änkan i husförhören. För att undersöka social status på änkorna innan äktenskap med soldat har lysning- och vigselböcker för de tre socknarna mellan åren 1765 – 1808 (från 1804 för

Ovanåker). Undersökningen av social status baseras på 36 av de 53 änkor som hittats och vad de står som i vigselböckerna. Piga, torpardotter, soldatänka, soldatdotter, husmansdotter och bonddotter är de kategorier som finns representerade. För att se på änkans förutsättningar efter sin makes död har bouppteckningar från Alfta tingslags häradsrätt och Bollnäs tingslags häradsrätt.

2.2 Källor och källkritik

För att förstå och komma fram till ett material att jobba med när det gäller änkor har först soldaterna undersökts, vilka dog och vilka av dessa var gifta. Källor jag använt sträcker de sig över tre olika socknar, Alfta, Bollnäs och Ovanåker. När det gäller död- och

begravningsböcker för att fastställa soldatens död från de tre socknarna så finns inte alla soldater med, de flesta har istället kunnat bekräftas genom husförhörslängderna. Ett antal av Alfta kompanis soldater blev också tillfångatagna och de som tas upp i denna uppsats är sådana som inte finns med i husförhörslängderna och står som fångna och i vissa fall död.

Gemensamt för dessa är att de inte återkommer till sina familjer. Jag har också när det

kommer till omgifte använt Lysning- och vigselböcker för ovan nämnda socknar samt militära mönsterrullor från 1807 – 1809. Den kritik man kan lyfta fram mot mina källor är att de inte täcker alla soldater som dog i kriget då vargeringskompaniet och högre befäl och trumslagare saknas. Det finns också ett glapp mellan 1807:s mönstring och de två mönstringarna 1809 där soldater kan ha gift sig. Denna differens har jag försökt att täppas igen genom husförhören men kanske inte alltid lyckats. När det kommer till vigselböckerna för att fastställa social status på änkorna saknas lysning- och vigselbok för Ovanåkers socken före 1804, alla soldater som gifter sig innan 1804 saknas. För siffran 248 när det gäller deltagande i kriget i Alfta kompani har jag använt kompendiet Förteckning över Alfta kompanis indelta rotesoldater

14 Se 1.4 ordlista

(8)

6

under åren 1682 – 1908 av Göran Malm¹⁵, detta kompendium är baserat på Kapten Erik Wikbergs arkiv som finns på riksarkivet .¹⁶

3. Bakgrund

3.1 Kriget 1808 - 1809

Den 21 februari 1808 en söndag kommer rapporter om att Ryssland utan att först ha förklarat krig, korsat Kymmene älv och gått in med trupper i Finland som under den här perioden var en naturlig del av Sverige. Finland var vid denna tid lämnat åt sitt öde men man lyckades ändå mobilisera och de finska trupperna koncentrerades till de två borgarna Sveaborg i Helsingfors och Svartholm vid den finländska sydkusten. Den finska delen av den svenska armén på 6700 soldater stod nu mot ryssarnas ca 12 500 man och fler ryska soldater väntade på andra sidan gränsen.¹⁷ Kriget 1808 – 1809 hotade från tre håll. Norge genom sin union med Danmark hotade från sin långa gräns i väst, Frankrike genom sin närvaro i Danmark mot Skåne och Ryssland genom att anfalla den svenska landsdelen Finland.¹⁸

3.2 Alfta Kompani

Alfta Kompani fick marschorder redan i februari/mars 1808 och Hälsinge regemente kom i början av kriget att delas i två, den norra och den södra delen, Alfta kompani tillsammans med Överstelöjtnantens kompani, Sekundmajorens kompani och Ovansjö kompani bildade den södra och samlades vid Torsåker i Gästrikland för att sedan bryta upp och marschera mot Värmland och Norge den 19 mars. Den Norra delen skulle samlas i Sundsvall för att försvara Härjedalen, Jämtland och resten av Norrland. Den södra delen leddes av översten Fredrik Kristian von Platen. Kompaniet var vid denna tidpunkt i gott skick.¹⁹

I mitten av april 1808 kom man fram till trakterna av Järnskog i Värmland. Alfta Kompani förlorade en sergeant Vilhelm Dericker²⁰ i strid mot norrmännen. Två soldater nr: 119 Nils Duktig²¹ från Norrbo, Bollnäs som blev skjuten till döds och nr 94 Olof Grip²² från Norrby i Alfta dog i fältsjukan under sin tid i Värmland.

Den 27 och 28 juni bröt den södra delen av Hälsinge regemente upp från den norska gränsen på order att samlas i Grisslehamn men där blev väntan lång då vindarna var ogynnsamma.

Först den 16 augusti kunde skeppen komma i väg till Ängesberg utanför Gävle där

15 Malm Göran, Kongl. Helsinge reg; Förteckning över Alfta kompanis indelta rotesoldater under åren 1682 – 1908.

16 Wickberg Erik E:42, MILITÄRA HANDL NAMNREG FR KOMPANIER, SE/SVAR/GKA-331210001/F 4/F 4:5 (1681- 1884), bildid: A0018927_00339

17 Hårdstedt Martin s 26 – 28.

18 Törnblom Olle, 1968 s. 211

19 Törnblom Olle, 1968 s. 212.

20 Alfta kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, volym: 1807 - 1851 (1852), åren 1808 - 1809.

21 Bollnäs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, Volym: 1795 - 1861, åren: 1808 – 1809.

22 Ovanåkers kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, Volym: 1804 - 1861, åren: 1808 - 1809.

(9)

7

regementets vargeringsbataljon²³ anslöt, den 27 augusti landsteg man i finska Kristinestad.

Hälsinge regemente deltog i striderna vid Lappfjärd som var en svensk framgång sedan ryckte man fram till Ömossa och byggde upp en förpostställning, men denna fick man överge pga.

rysk övermakt och man började retirera bakåt mot Lillkyro och Oravais. Vid Oravais fanns en naturlig plats för att genomföra en uppehållande strid så att den svenska trossen skulle få en möjlighet att komma undan norrut. Slaget vid Oravais blev blodigt och ifrån Alfta Kompani dog 7 man både på plats i striden och senare av skador efter slaget, av Hälsinge kompanis vargeringssoldater dog otaliga. Efter Oravais räknades Hälsinge regemente till 1275 man (av 1650 med vargeringsbataljonen innan striden) och många låg skadade eller sjuka på sjukhus.

Det är egentligen efter Oravais som den stora döden för Alfta kompanis soldater börjar med den nordliga reträtten genom Finland och då var det inte ryssarnas kulor som tog liv utan av sjukdom. Redan den 29 september 1808 fick man till ett vapenstillestånd för att båda sidor skulle kunna ta igen sig och läka sina sår. Ryssarna var tidigast klara och sa upp stilleståndet efter 3 veckor. Svenskarna var inte klara med sin omorganisation och hade inte hunnit få några förstärkningar vilket gjorde att man fick fortsätta sin reträtt norrut. Hälsinge regemente skulle en gång till möta sina fiender och det var i Kalajoki i början av november där två soldater stupade och två skadades varav en dog, två av dessa hörde till Alftas Vargerings kompani. ²⁴, ²⁵, ²⁶, ²⁷

Det som flest soldater dog av under 1808 - 1809 års krig var som sagt inte soldaternas kulor, utan det som man kallade fältsjuka, hetsig feber, rödsot eller maligna feber som det kan stå i sjukhusjournaler som finns kvar eller i död och begravningsböckerna. Det är egentligen två olika sjukdomar nämligen tyfus och dysenteri. Av Hälsinge regementets 1650 ordinarie soldater räknar man att man förlorade 1200 under hela kriget och 1000 av dessa till följd av ovan nämnda sjukdomar som berodde på brist i underhållet av soldaterna där de kunde marschera i temperaturer ner mot 30 minusgrader. Problem med att laga mat och att de bodde för tätt och att sjukdomarna spred sig ännu mer vid marschens slut som var Torneå, och inte under själva marschen.²⁸

Av de 247 soldater som deltog som ordinarie soldater i Alfta kompani under 1808 – 1809 års krig dog 116. De 116 döda är fördelade i socknarna på Alfta 59 döda, Bollnäs 21 döda och Ovanåker 36 döda.

23 Se 1.4 Ordlista

24Alfta kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, volym: 1807 - 1851 (1852), åren 1808 - 1809

25 Bollnäs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, Volym: 1795 - 1861, åren: 1808 - 1809

26 Ovanåkers kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, Volym: 1804 - 1861, åren: 1808 - 1809

27 Törnbolm Olle, 1968 s. 222 - 226.

28 Hårdstedt Martin 2006 s. 240 – 245.

(10)

8

4. Undersökning

4.1 Kvinnan och soldatänkan i början av 1800 - talet

I Centraleuropa startade franska revolutionen en strid för lika rättigheter mellan fattig och rik men också mellan kvinnor och män.²⁹ Kvinnor har alltid arbetat. Det var vanligare förr att män och kvinnor arbetade sida vid sida och gjorde samma arbetsuppgifter, det var först senare som man mer delade upp arbetsuppgifter i kvinnligt och manligt.³⁰

Kan man dra några generella slutsatser om hur kvinnorna hade det ur ett genusperspektiv på landsbygden. Finns det generella strukturer i det manliga och kvinnliga, här var uppgifterna i hushållet många. Arbete utfördes av alla på gården oberoende om du var man, kvinna eller barn. På landsbygden fanns det självägande bönder, torpare och backstugusittare. Kvinnan ansvarade för uppfostran av barnen, mathållning, renhållningen och klädvård. Kvinnan sydde och spann ull, hon hjälpte också till vid sådd och skörd, kvinnan var en nyckelperson på gården där hon kunde utföra sin mans eller husbondes uppgifter men där han inte kunde utföra hennes. Genomsnittsåldern i Europa på en piga var 25 år och hon kom ofta från fattiga torpare och backstugusittare hem. Samhället var uppdelat i skikt där man gifte sig inom sitt eget, tex bonddotter med bondson. Att jobba som piga eller dräng var från början något man gjorde innan man gifte sig men blev under 1800-talet ett livstidsarbete.³¹

Kvinnor hade en under lång tid en underordnad position gentemot männen och detta visar sig tydligt när det kommer till förmyndarskap, en gift kvinna var underordnad sin make, en dotter sin far, ogifta kvinnor (här räknas också änkor in) var beroende av att samhället de bodde i att utse en förmyndare.

Början av 1800-talet var en tid för förändring i Sverige, förändringen hade egentligen skett redan från 1720-talet och man räknar med spannmålsproduktionen ökade med 75% mellan 1720 – 1815. Befolkningsökningen var också betydande och beräknas till 0,6% per år. Den agrara utvecklingen betyder efterfrågan på arbetskraft inom jordbrukssektorn. 83 % av

befolkningstillväxten skedde i den agrara miljön på landsbygden 1720 till 1860. Detta innebar att arbetskraften inom jordbruket i Sverige var tvungen att öka med 0,4% per år.³²

Ungefär 90% av alla nyrekryterade soldater var ogifta när de trädde in i sin tjänst, men snart var många gifta. Soldathustrun var viktig och den som utförde de uppgifter i hemmet som tas upp i 4.2 men en soldathustru fick också träda in i sin mans ställe när han var borta på

övningsfältet eller ute i krig.³³ I Jämtland fick soldaten sitt torp till skänks³⁴ om han var gift, var han inte gift behövde han inget torp och kunde då få betalt i mat istället, detta visar hur viktigt man tyckte soldathustrun var för soldattorpets vara eller icke vara, ingen hustru inget torp.³⁵ Källorna berättar bara lite om soldathustrun och hennes vardagliga liv, de militära

29 Wikander Ulla 1999,Kvinnoarbete i Europa 1789 – 1950. Uddevalla. s. 25.

30 Wikander Ulla 1999 s. 11 – 13.

31 Wikander Ulla 1999. s. 31 – 39.

32 Magnusson Lars 1996, Sveriges ekonomiska historia, upplaga 6:2, Lund. s. 171 – 175.

33 Ericsson Lars 1995 s. 277.

34 Ericsson lars 1995 s. 278 - 279

35 Ericsson Lars 1995 s. 277 – 278.

(11)

9

myndigheterna var inte intresserad av hustrun utan av soldaten. En hustru till en soldat var tvungen att godkännas av sin blivande mans befäl men kunde sedan också känna sig trygg med att befälet också tillrättavisade hennes man om han på något sätt behandlade henne illa.³⁶ Soldatänkans liv kunde se annorlunda ut i olika delar av Sverige, på vissa håll måste änkan och de barn som fanns lämna torpet och bosätta sig någon annanstans så att den nya soldaten kunde flytta in. Det hände särskilt i krigstid att den nya soldaten fick gifta sig med sin företrädares änka som en del av överenskommelsen mellan soldat och rotebönder. Vid Kungliga Hälsinge regemente hade man en annan ordning som liknade den i Skåne och Jämtland där avskedade soldater fick torpet ett så kallat gratialisttorp (pensionärstorp) detta gällde också en avliden soldats änka.³⁷ Den ordningen stämmer i de flesta fall men som vi senare ska se stämmer det inte alltid i Alfta Kompani. Men som sagt var det inte lika över hela det svenska riket och många soldatänkor var beroende av fattigvård för att klara sitt uppehälle, de fick nämligen bara ut sin mans lön medan de bodde i soldattorpet efter det, så tillföll lönen rotebönderna efter att en ny soldat flyttat in i soldattorpet.³⁸

4.1 Änkorna och barnen i Alfta kompani

I följande kapitel ska vi följa sex av Alfta kompanis änkor. Urval har skett dels genom ålder då både en ung i Anna Hansdotter gift med 123 Drufwa från Häggesta i Bollnäs och som efter hans död blev skuldsatt. En av de äldsta änkorna är Sara Persdotter änka till soldat 92 Grip hon finns med både med tanke på hennes ålder men också på grund av att hon var en av de soldathustrur som blev änka först då soldat Grip dog avled redan i Norge. Geografiskt är alla tre socknarna representerade i de sex exemplen. Jag har också försökt att ha en spridning på levnadsöden och här står Margareta Phersdotter änka till nummer 67 Reuter ut när det

kommer till att förlora närstående personer under åren 1808 – 1809. Andra saker som har varit av intresse är om änkan ärver torpet eller inte, men också om Örns änka Karin Mårtensdotter som levde i ovisshet eftersom hennes make var fången, samt änkan efter soldat Kring, Ella Nilsdotter som efter sin makes död, gifter sig med makens bror Pher. Olikheter som ålder, arv, änkans livsöde och att någon av soldaterna står som fånge istället för död har prioriterats i urvalsprocessen.

Margareta Phersdotter föddes den 6 oktober 1770³⁹ som dotter till soldat Pher Blomma och hans maka Anna Mårtensdotter. Margareta gifte sig den 29 oktober 1805⁴⁰ med soldat nummer 67 i Alfta kompani, Erik Reuter. Eric blev soldat 1805 och benämns i milltärrullan från 1807 som drängen.⁴¹ Deras son Erik föddes 24 januari 1806.⁴² Margareta hade inte bara sin man i Alfta kompani utan också sina 3 bröder, nummer 2 Jonas Rust, nummer 11 Mårten

36 Ericson Lars 1995 s. 279 – 280.

37 Ericson Lars 1995 s. 277 – 279.

38 Ericson Lars 1995 s. 199 – 200.

39 Alfta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010001/C I/4 (1750-1806), bildid: C0030391_00131, sida 249

41 Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/102 (1807), bildid: A0052101_00291

42 Alfta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010001/C I/4 (1750-1806), bildid: C0030391_00278

(12)

10

Svärd och nummer 63 Pher Blom.⁴³ 1808 och 1809 skulle bli sorgsamma år för Margareta, det började med att hennes son Erik dör på sommaren 1808 i mässling⁴⁴. Den 12 december dukar Margaretas bror Per Blom under för fältsjuka i Kalix dit han troligen skeppas över från norra Finland och han skulle följas av deras andra bror Jonas Rust som dör av samma sjukdom på julafton 1808 i Torneå, Margaretas make Erik dör den 2 januari 1809 i Torneå under samma omständigheter. Av fyra män med en nära relation till Margareta återvänder bara brodern Mårten Svärd. Båda Margaretas bröder lämnar änkor och barn efter sig. I bouppteckningen efter Erik Reuter ärver Margareta gården med allt som hör den till ett sammanlagt värde av 55.40 riksdaler banco.⁴⁵ Margareta gifter aldrig om sig, hon lever ensam fram till sin död 1833. Vid hennes död ärvs gården och hennes tillhörigheter av hennes bror Pher Bloms döttrar Anna och Britta till ett sammanlagt värde av 216 riksdaler banco.⁴⁶

Nummer 92 i Alfta kompani Olof Grip var en veteran född den 10 juni 1755 i byn Runemo utanför Alfta⁴⁷ i Hälsingland. Olof blev soldat redan 1779⁴⁸ och hade redan upplevt krig i det första finska kriget 1788 – 1789.⁴⁹ Soldat Grip blir en av de första soldater från Alfta kompani som dör i 1808 – 1809 års krig då han den 11 maj 1808 på Eda sjukhus i Värmland avlider av fältsjukan.⁵⁰ Olof lämnar efter sig sin fru Sara Persdotter född 11 augusti 1762⁵¹ deras

soldattorp ligger i byn Norrby i Alfta och de hade tillsammans barnen Catarina, Kristina, Brita, Pher och Sara. Vid Olofs död ärver hustrun gården och andra saker till ett värde av 73.24 riksdaler banco.⁵² Sara lever ensam med sina barn tills de minsta blir stora och hon dör 1837 av ålderdom.⁵³ Vid Saras död ärver alla barnen och arvet uppgick till 77.47 riksdaler banco.⁵⁴

Ella Nilsdotter föddes den 20 juli 1780 hittar inga uppgifter på var hon är född och födelsebok för Ovanåker saknas för året 1780. Ella gifte sig med soldat nummer 110 vid Alfta kompani

43 ArkivDigital: Alfta tingslags häradsrätt (X) FII:9 (1804-1809) Bild: 74 Sida: 40

44 Alfta kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010001/F/1 (1807-1851 (1852)), bildid:

C0030400_00010

46 ArkivDigital: Alfta tingslags häradsrätt (X) FII:15a (1830-1833) Bild: 271 Sida: 127

48 Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/685 (1778-1783), bildid:

A0028681_00580

49 Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/687 (1789), bildid:

A0028683_00506

C0030400_00011

C0030400_00088

54 ArkivDigital: Alfta tingslags häradsrätt (X) FII:16a (1835-1838) Bild: 224 Sida: 101

(13)

11

Jonas Kring som avled den 19 december i fältsjuka i Torneå,⁵⁵ makarna gifte sig 1806⁵⁶ och hade barnet Nils född 17 december 1807, vid Jonas död ärver änkan gård med tillbehör till ett värde av 191. 4 riksdaler banco.⁵⁷ Ella gifter sig 1814 med sin mans bror Pher Mårtensson efter att ha ansökt om tillstånd hos kungen,⁵⁸ tillsammans får de två barn Margareta född 1815 och Pher född 1822.⁵⁹

Soldat nummer 25 Anders Frisks änka Brita Ersdotter i soldattorpet i Böle, Ovanåker fick vänta längre än de flesta på dödsbesked då Anders är en av de sista soldaterna i Alfta kompani som dör, han avlider i fältsjuka den 24 januari 1809 (står 24 december i Bouppteckningen) i Bygdeå söder om Robertsfors i Västerbotten.⁶⁰ Troligt är att Anders insjuknat tidigare i Finland och transporteras över isen med släde till Bygdeå, han är den enda i Alfta kompani som har denna plats som sin dödsort. Brita och Anders gifter sig 1805 samma år som Anders blir soldat. Brita är gravid då Anders ger sig iväg våren 1808 med lilla-Brita och de har redan Elisabet 1,5 år. I oktober under Anders vistelse i Finland föds lilla Brita men dör bara 2 dagar senare av okänd anledning.⁶¹ Vid soldats Frisks död ärver hustrun Brita inte torpet,

anledningen har varit svår att hitta då andra soldater som gifter sig och blir soldater vid samma tidpunkt som Anders får torpet vid sin död av rotebönderna. Änkan Brita ärver dock lösöre till ett värde av 43.44 riksdaler banco.⁶² Brita Gifter om sig med drängen Anders Jonsson i Edsbyn den 20 oktober 1816⁶³ och får med honom ytterligare två barn.⁶⁴

Korpralen soldat nr 11 Magnus Örn bodde i byn Höjen i Ovanåker och blev soldat någon gång i början av 1800 - talet. Magnus föddes i Stockholm 1780 vilka som var hans föräldrar vet man inte då Magnus var ett så kallat barnhusbarn.⁶⁵ Den 9 September 1804⁶⁶ gifter sig Magnus med Karin Mårtensson som föddes 1776 i Roteberg i Ovanåker.⁶⁷ Karin är höggravid

55 Ovanåkers kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010152/F/2 (1804-1861), bildid:

C0031979_00017

56 Ovanåkers kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/HLA/1010152/E I/1 (1804-1861), bildid:

C0031977_00012

C0031977_00021

59 Ovanåkers kyrkoarkiv, Husförhörsböcker, SE/HLA/1010152/A I/10 (1822-1827), bildid: C0031947_00273, sida 257

C0031979_00017

C0031979_00015

C0031977_00024

C0031977_00010

(14)

12

vid deras bröllop och den 12 november 1804 föds deras dotter Margareta⁶⁸ och den 12 Januari 1806 kommer också sonen Mårten.⁶⁹ Någon gång mellan 1804 och 1808 flyttar familjen från Höjen till Kyrkbyn.⁷⁰,⁷¹ Magnus fångas av ryssarna i Uleåborg 1808, kan inte hitta någon bouppteckning efter honom men Karin står som änka i husförhören 1811 – 1815⁷² och 1822 – 1827 står hon tillsammans med sonen Mårten som blivit soldat nr 36 i Alfta kompani under namnet Fälth. Eftersom ingen bouppteckning hittats vet vi inte om Karin och barnen fick behålla soldattorpet men de står på samma sida som soldat Anders Nord och hans familj i alla tre husförhören så mycket tyder på det.⁷³,⁷⁴,⁷⁵

Soldatdottern Anna Hansdotter föddes den 12 juni 1785 i Häggesta i Bollnäs socken,⁷⁶ hennes far var soldaten Hans Borg och hennes mor hette Brita Mattsdotter. Anna är den yngsta av de änkor som undersökts och hon gifte sig med soldat nummer 123 Erik Drufwa född 1783 den 7 juni 1807, Erik dog den 28 november 1808 vid Uleåborg av fältsjukan.⁷⁷ Deras äktenskap är barnlöst. Anna ärver gården efter Eriks död som är värderad till 15 riksdaler, kreatur och husgeråd till ett sammanlagt värde av 30, 25 riksdaler men Anna och Erik har också skulder till ett sammanlagt värde av 33 riksdaler och 27 skilling banco. Anna Hansdotter är också den som först gifter om sig av alla änkor, kanske på grund av skulderna. Hon gifter sig den 26 november 1809 med soldat nummer 122 Per Nögd⁷⁸ som överlevde kriget och var bosatt i samma by som Anna och Hans i Mödänge, Bollnäs socken. Tillsammans med Per för Anna sönerna Pher, Nils och dottern Margareta.⁷⁹

68 Ovanåkers kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010152/C/1 (1804-1833), bildid: C0031972_00012

69 Ovanåkers kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010152/C/1 (1804-1833), bildid: C0031972_00016

76 Bollnäs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010020/C/3 (1770-1790), bildid: C0030607_00104

77 Bollnäs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010020/F/1 (1795-1861), bildid: C0030614_00033

78 Bollnäs kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/HLA/1010020/E I/1 (1765-1832), bildid: C0030612_00070

79 Bollnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010020/A I/12 a (1819-1825), bildid: C0030555_00215, sida 208

(15)

13

5. Slutsatser

För att komma fram till hur många och vilka soldatänkorna var har man först behövt se på hur många och vilka soldater som avled i kriget. När soldaten dog har varit avgörande för att kunna avgöra om soldaten ska vara med i denna undersökning och viktigt i den processen har det varit att se på flera olika källor. Genom att jämföra soldatrullor, husförhör, dödböcker, vigselböcker och bouppteckningar har uppsatsförfattaren försökt få fram fakta om vilka av soldaterna som dog och vad dog de av och var, detta för att försöka få en helhetsbild av varje soldat och då också om soldatens öde har påverkat soldathustruns fortsatta liv som änka. Ibland när dödsorsak varit osäker kan man i stället dra slutsatser ifrån när soldaten dog och var. Av de döda eller saknade soldaterna var

ungefär hälften gifta och de flesta av de gifta hade barn, många av barnen var mycket små när deras far drog ut i krig och aldrig återvände hem.

Om man ser på de 150 ordinarie soldater i Alfta kompani som i

februari/mars lämnade Alfta för vidare marsch mot Värmland och Sundsvall så skulle bara 60 komma hem till

hemsocknarna Alfta, Bollnäs och

Ovanåker 1809, 90 soldater dog. ⁸⁰, ⁸¹, ⁸² Ser man på soldater som någon gång varit på ett soldatnummer i under 1808 – 1809 års krig, då räknas vargeringssoldater som någon gång varit på ett ordinarie nummer och nyrekryteringen 1809 får författaren med hjälp av Erik Wikbergs arkiv den siffran till 248⁸³ men här finns en större osäkerhet än de första 150 som drog i krig. Av de 248 soldater dog 115 under kriget, och av dessa var 53 gifta och lämnade

80 Hälsinge regemente. Besiktnings- och kassations- mönsterrulla. Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, volym: 1807.

81 Hälsinge regemente. Besiktnings- och kassations- mönsterrulla. Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, volym: 1809 (KCA11181)

.⁸² Hälsinge regemente. Besiktnings- och kassations- mönsterrulla. Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, volym: 1809 (KCA11183).

83 Soldaterna baserat på Erik Wikbergs arkiv:

https://drive.google.com/file/d/11i67TJUOVOe5EPYRs35PFAaB99R99Yaz/view?usp=sharing Döda

60%

Överleva nde 40%

Döda Ordinarie soldater

Avlidna Överlevare 46%

54%

Alfta kompani avlidna/överlevande

Figur 2, hur många av de första 150 soldaterna som lämnade Alfta 1808 som överlevde eller avled i kriget

Figur 1 Hur många av de 248 soldaterna i Alfta kompani som dog och överlevde 1808 - 1809 års krig

(16)

14

änkor efter sig⁸⁴ Om man tittar på dödsorsak av de 115 soldater som avled i 1808 – 1809 års krig var det en liten del som dog där merparten dog av sjukdomar och fåtalet i strid.⁸⁵, ⁸⁶, ⁸⁷ Enligt boken Finska kriget 1808 – 1809 av Martin Hårdstedt dog 1000 soldater i Kungliga Helsinge regementet av sjukdomar, 200 i strid och 450 överlevde kriget.⁸⁸ se bilaga 3, figur 8.

Det ger en procentsats på 73% döda och 27% överlevande.

Vid krigsslutet 1809 hade 115 soldater från Alfta kompani avlidit antingen i Norge under våren och tidig sommar 1808 eller på hösten och vintern i Finland och Västerbotten 1808 – 1809. Av dessa var 53 gifta, 42 ogifta och 17 osäkra (se bilaga 3 figur 7). Av de 53 änkorna gifter 24 om sig, 28 förblir änkor och 1 änka flyttar och är osäker. Den undersökta perioden är mellan åren 1809 och 1825 och ser det som osannolikt att någon gifte sig efter 1825 pga. att tiden som gått och av att många av änkorna kommit upp i en ganska hög ålder.

Man får tro att man i alla fall inte var tvungen att gifta sig på grund av att man inte klarade sig ekonomiskt som änka. Dessa siffror har framtagits genom att gå igenom tre olika husförhörslängder för Alfta, Bollnäs och Ovanåker.⁸⁹ Och vigselbok för alla tre

socknarna.⁹⁰ Som nämns i 4.5.1 så verkar soldaterna i Hälsingland få sitt soldattorp

vid sin tjänstgörings början och soldathustrun får i de flesta fall ärva gården i bouppteckningen efter sin soldat, av de 34 soldater som hittats i bouppteckningarna får 32 behålla soldattorp, två ärver inget torp (se bilaga 4 figur 10).⁹¹ Värdet på torpen i

84 Gifta eller ogift soldater:

https://drive.google.com/file/d/1n9D7te2f_0zdZfgT2BQCHagf8m94k6RR/view?usp=sharing

85Alfta kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, Volym: 1807 – 1851 (1852), år: 1808 – 1809.

86 Bollnäs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, Volym:1791 – 1826, år: 1808 – 1809.

87 Ovanåkers kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, Volym: 1804 - 1861, år: 1808 – 1809.

88 Hårdstedt Martin (2006). s. 242.

89 Omgifta eller ogifta änkor 1808- 1825:

https://drive.google.com/file/d/13Hu90b8e8moEGU_aD63SzEpGhEwKD8u2/view?usp=sharing

90 Vigslar innan 1818, änkor:

https://drive.google.com/file/d/1c7ewQUMWi0wJC8a30wl_yV8X7Djsqs3K/view?usp=sharing

91 Bouppteckningar:

https://drive.google.com/file/d/19oa0OwsLoG-NwUKj2WBYQpfmu_sNhOGP/view?usp=sharing 56

22

9 3

0 20 40 60

Fältsjuka Fångar Död i strid Osäkra

Dödsorsak ordinarie soldater

Dödsorsak

Omgifta Änkor 45%

53%

Osäker 2%

Civilstånd för änkor fram till 1825

Figur 3., Civilstatus för Alfta kompanis soldatänkor mellan 1809 – 1825 (1827 för Bollnäs), 53% förblir änkor, 45% gifter om sig fram till 1825, de 2% står för en änka som flyttar och inte kunnat hittas.

Diagram 1: Dödsorsak bland det ordinarie 90 döda soldaterna i Alfta kompani

(17)

15

bouppteckningarna varierar mellan 4 och 50 riksdaler, för att få en uppfattning av vad torpen var värda så värderas en ko i samma bouppteckningar till mellan 6 – 8 riksdaler.

Av de tjugofyra änkorna som gifter om sig gör fjorton änkor det inom de fyra första åren 1809 – 1814 efter sin man död och fem av änkorna mellan åren 1813 och 1815 och ytterligare fem änkor efter 1815.⁹²,

93, ⁹⁴,⁹⁵

Av de änkor som gifter om sig är den yngsta 23 år och den äldsta 45 år. Av de som väljer att fortsätta sitt liv som änka är den yngsta 32 år och den äldsta 51 år.⁹⁶ När det kommer till social status har vigsel- och lysningsböckerna för Alfta, Bollnäs och Ovanåker (efter 1804) varit till hjälp. Denna undersökning baseras på uppgiven status vid giftermålen med soldat. Av 53 änkor har 36 hittats i vigsel- och lysningsböckerna. Av dessa uppges tolv vara bonddöttrar, elva soldatdöttrar, nio pigor, två torpardöttrar, en husmansdotter samt en soldatänka⁹⁷ (se bilaga 5, figur 11). När det gäller om man kan se någon tendens med omgifte beroende på socialstats är svårare att säga av de 36 som går att hitta i vigselböckerna.

17 gifte om sig och dessa är fördelade på; sex bonddöttrar, fem pigor, fyra soldatdöttrar, en torpardotter och en husmansdotter. (se bilaga 5 figur, figur 12). När det gäller änkor till soldater som anses vara fångna är de nio till antalet (se bilaga 4 figur 9). I denna grupp av änkor gifter två om sig och sju förblir ogifta änkor. De båda som gifter om sig gör detta 1811 och 1812 och dessa skiljer inte ut sig tidsmässigt mot för andra änkor. Procenten för omgifte är däremot lägre än om man räknar alla änkor.⁹⁸

92 Alfta kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, Volym: 1807-1860, År: 1809 - 1825

93 Bollnäs kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, Volym: 1765-1832, År: 1809 - 1825

94 Ovanåkers kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, Volym: 1804-1861, år: 1809 - 1825

95Omgifte i husförhör:

https://drive.google.com/file/d/1c7ewQUMWi0wJC8a30wl_yV8X7Djsqs3K/view?usp=sharing

96 Ålder på änkorna vid makens död 1808 – 1809:

https://drive.google.com/file/d/1ozCthGl0FLH9W3OYNpmegruu8E8-xwHy/view?usp=sharing

97 Socialstatus änkor:

https://drive.google.com/file/d/1gT6C7rjCxIMt8Z4A5q8lA3Nu5LmRQrTR/view?usp=sharing

98 Omgifte i husförhör:

https://drive.google.com/file/d/1c7ewQUMWi0wJC8a30wl_yV8X7Djsqs3K/view?usp=sharing 0

1 2 3 4 5 6 7

1809 1810 1811 1812 1813 1814 1815 efter

1815

Årtal för

omgifte

Årtal

Diagram 2: Åren som omgiften sker bland Alfta kompanis änkor

(18)

16

6. Diskussion

De 53 änkor som finns med i denna undersökning var mellan 23 och 51 år när deras man dog eller försvann, och det man kan se är att de som gifte om sig var lite yngre i medel än de som förblev änkor. Av dessa 53 änkor var 9 stycken sådana som inte direkt fick sin man

dödförklarad utan deras män var tagna till fånga men återvänder ej. I denna grupp är det bara två av nio som gifter om sig, dessa två gifter om sig 1811 och 1812 och det står inte ut bland övriga änkor. I undersökningen har det under den undersöka perioden 1809 – 1825 inte hittat några tecken på fattigvård bland änkorna. Det tycks bero mycket på de omständigheter som rådde för Hälsinge kompani där änkan i de flesta fall fick behålla torpet. Mycket tyder på att hon därav var ett bra gifte och den nye mannen i de fall änkan gifte om sig fick flytta in till soldattorpet. De nya männen står ofta som husman eller torpare i husförhörsböckerna om han inte redan hade en titel. Även de som inte gifte om sig verkar ha klarats sig bra, de bor ofta kvar på torpet och de som har barn tar hand om dessa till de växer upp och låter sedan modern bo kvar med någon av dem i torpet.

Att Alfta kompanis änkor lyckats klara sig bra efter att deras man och förmyndare avlidit under kriget beror till största delen på två faktorer:

• Att de flesta av änkorna kom från etablerade familjer där bonddöttrarna utgår den största gruppen av änkorna och soldatdöttrar är den näst största gruppen.

• Men också på det avtal som fanns mellan rotebönder och soldat vid anställningen där soldaten fick sitt torp av rotebönderna.

Man kan undra över hur det kom sig att soldattorpen i Hälsingland kunde övertas av änkorna, i motsatts till hur det var i övriga landet. Författaren till uppsatsen har under arbetets gång haft kontakt med militärhistorikern Lars Ericson Wolke som skrivit boken Svenska knektar – indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred. Ericson Wolke gav en intressant teori av att det fanns överflöd av virke i Hälsingland vilket gjorde att rotebönderna hade råd att skänka torpet till soldaten. Man kan också tänka sig att fattiga änkor och barn till döda soldater eller avskedade soldater som fick lämna soldattorpet och istället fick söka fattigvård. Detta skulle då stå socken och i förlängningen de rika bönderna dyrt och att de på detta sätt försäkrade sig om att änkan och barnen klarade sig bra utan fattigvård.

Man kan här skönja en liten klassresa ett socialt uppsving för soldaterna. Många av deras hustrur kom från bondefamiljer. Detta visar på att soldatyrket hade hög status i Hälsingland.

För soldaten och dess hustru så stod man med eget torp och en trygghet efter tjänstgöring.

Detta gäller också de flesta änkorna som troligen blev populärt gifte för män från sin förre detta mans samhällsklass. Men det verkar som om änkan i de flesta fall inte behövde tvingas in i något nytt äktenskap på grund av hotande fattigdom.

(19)

7. Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att se hur levmadsvillkorn var för änkorna i Alfta kompani efter sin makes död i 1808 – 1809 års krig det andra finska kriget. Den undersökta perioden är 1809 – 1825. Uppsatsen baseras på 53 änkor och undersökningen vilar på kvalitativ metod där författaren tolkat text i tex bouppteckningarna och kvantitativa metoder där änkornas liv förvandlades till siffror och procent en kvantitativ metod för att förstå änkornas

levnadsvillkoren.

Genom att undersöka husförhör för perioden 1809 – 1825 i socknarna Alfta, Bollnäs och Ovanåker, bouppteckning för Alfta tingslags häradsrätt och Bollnäs tingslags häradsrätt, död och begravningsböcker för de tre socknarna, Vigsel och lysningsböcker samt Militära mönstringsrullor från 1807 och 1809 i ett försök att komma fram till mina frågeställningar som var:

- Var änkorna i Alfta kompani tvungen att gifta om sig för att kunna försörja sig själv och sina barn?

- Hur såg den sociala statusen ut för änkorna innan gifte med soldat och påverkade detta senare hur hon levde som änka?

- Finns det skillnader i hur snabbt änkan gifte om sig beroende på ålder, social status eller om mannen var död eller fången? (senare dödförklarad)

De flesta av Alfta kompanis änkor klarade sig bra under perioden 1809 – 1825, vilket beror främst på seden i Hälsingland att änkor fick behålla soldattorpet efter soldatens död eller pensionering. En annan faktor är att många av de undersökta änkorna var bonddöttrar och hade en högre social status, men har svårt att se att frekvensen av omgiften är lägre bland de änkor som var bonddöttrar än hos övriga änkor. Omgiftesfrekvensen är i det stora hela ganska låg då den ligger på 45%. Detta faktum pekar på att väldigt få av änkorna tvingas in i nya äktenskap. Ålder spelar en liten roll om huruvida änkan gifter om sig, men det finns en liten tendens att yngre änkor gifter om sig men det har troligtvis ingen ekonomisk orsak. Om soldaten var bekräftad död eller inte har däremot en större inverkan på om änkan gifter om sig eller inte då bara två av nio änkor till en saknad soldat gifter om sig fram till 1825.

(20)

8. Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor:

Alfta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, volym för 1750 - 1806

Alfta kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, Volym: 1807 – 1851 (1852), år: 1808 – 1809.

Alfta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, Volymer för: 1803-1810.

Alfta kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, Volym: 1807-1860, År: 1809 - 1825 Alfta tingslagshärad, volym: 1804 – 1809, ärende: 202 - 218

Bollnäs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, Volym:1791 – 1826, år: 1808 – 1809.

Bollnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, Volymer för: 1805-1812 (13).

Bollnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, Volymer för: 1813 - 1818.

Bollnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, Volymer för: 1819 - 1825.

Bollnäs kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, Volym: 1765-1832, År: 1809 – 1825 Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/685 (1778- 1783), bildid: A0028681_00580

Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/687 (1789), bildid: A0028683_00506

Hälsinge regemente. Besiktnings- och kassations- mönsterrulla. Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, volym: 1807

Hälsinge regemente. Besiktnings- och kassations- mönsterrulla. Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, volym: 1809 KCA11181

Hälsinge regemente. Besiktnings- och kassations- mönsterrulla. Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, volym: 1809 KCA11183

Ovanåkers kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, Volym: 1804 – 1861 Ovanåkers kyrkoarkiv, Husförhörsböcker, volymer för: 1803-1810

Ovanåkers kyrkoarkiv, Husförhörsböcker, volymer för: 1811 - 1815 Ovanåkers kyrkoarkiv, Husförhörsböcker, volymer för: 1822 – 1827 Ovanåkers kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, Volym: 1804-1861

Wickberg Erik E:42, MILITÄRA HANDL NAMNREG FR KOMPANIER, SE/SVAR/GKA- 331210001/F 4/F 4:5 (1681-1884).

(21)

Länkar till samlingar av källor:

Alla soldater i 1808 – 1809 års krig enligt Erik Wikberg och Göran Malm:

https://drive.google.com/file/d/11i67TJUOVOe5EPYRs35PFAaB99R99Yaz/view?usp=sharin g

Bouppteckningar:

https://drive.google.com/file/d/19oa0OwsLoGNwUKj2WBYQpfmu_sNhOGP/view?usp=shar ing

Husförhörslängder:

https://drive.google.com/file/d/13Hu90b8e8moEGU_aD63SzEpGhEwKD8u2/view?usp=shari ng

Ogifta eller gifta Soldater:

https://drive.google.com/file/d/1n9D7te2f_0zdZfgT2BQCHagf8m94k6RR/view?usp=sharing Social status änkor:

https://drive.google.com/file/d/1gT6C7rjCxIMt8Z4A5q8lA3Nu5LmRQrTR/view?usp=sharin g

Vigselbok:

https://drive.google.com/file/d/1c7ewQUMWi0wJC8a30wl_yV8X7Djsqs3K/view?usp=shari ng

Ålder vid omgifte

https://drive.google.com/file/d/1ozCthGl0FLH9W3OYNpmegruu8E8- xwHy/view?usp=sharing

Litteratur

Ericson, Lars (1995). Svenska knektar – indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred.

Stockholm: Historisk media.

Florén, Anders. Ågren, Henrik & Erlandsson, Susanna (2018) Historiska undersökningar – Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, upplaga 3:1 Lund: Studentlitteratur AB.

Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2019). Det svenska samhället – Böndernas och arbetarnas tid 1720 – 2018. upplaga 6:1, Lund: Studentlitteratur AB.

Hårdstedt, Martin (2006). Finska kriget 1808 – 1809. Stockholm: Prisma.

Magnusson Lars, (1996) Sveriges ekonomiska historia. Lund: Studentlitteratur AB.

(22)

Törnblom, Olle (1968) Hälsinge regemente under 1808 – 1809 års krig I: Kungliga Hälsinge regementets historia. Gävle: Westlund & Söner Boktryckeri ab.

Wikander, Ulla (1999). Kvinnoarbete i Europa 1789 – 1950. Uddevalla: Atlas akademi.

(23)

Bilaga 1

Figur 3 Hälsinge regemente med de olika kompaniernas utbredning Källa: Dellenporten

(24)

Bilaga 2

Figur 4: Flödesschema hur undersökningen har gått till, läses uppifrån och ner: Alfta kompanis 248 soldater i 1808 – 1809 års krig. 133 överlever kriget och 115 dör. Av de 115 döda soldaterna så är 42 ogifta, 53 gifta och 17 är osäkra. Det finns då 53 änkor att

undersöka och av dessa så gifter 24 om sig, 28 gifter ej om sig och 1 är osäker (hon flyttar).

(25)

Bilaga 3

61%

12%

27%

Sammanställning av de 1650 soldaterna i

Hälsingeregemente enligt Hårdstedt

Sjukdom Strid Överlevde

Figur 5: Civilstats för de 115 avlidna soldaterna i Alfta kompani 1808 – 1809.

Figur 6: Hårdstedts sammanställning över döda soldater i Hälsinge regemente i 1808 – 1809 års krig

(26)

Bilaga 4

Figur 8: Statistik över hur många änkor som fick behålla soldattorpet i bouppteckningen efter makens död (beräknat på 34 änkor)

22%

78%

Civilstånd, änkor tillfångatagna soldater

Gift Ogift

Figur 7: Omgifte bland de 9 änkor mellan åren 1809 och 1825 som hade sin make uppskriven som fånge hos Ryssarna

94%

6%

Arv soldattorpet vid bouppteckning

Behålla torp Ärver inget torp

(27)

Bilaga 5

12

11 9

2 1 1

Socialstatus på soldathustru innan giftemål med soldat

Bonddotter Soldatdotter Piga Torpardotter Soldatänka Husmansdotter

Figur 9: Social status baserat på 36 av 53 änkor innan äktenskap med soldat i Alfta kompani.

0 1 2 3 4 5 6 7

Bonddotter Soldatdotter Piga Husmansdotter

Vilken social status som de omgifta har.

Figur 12: Socialstats på 17 av de 36 änkor som gifte om sig efter 1808 – 1809 års krig.