Ställtidsanalys vid Albin Components AB

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för teknik- och naturvetenskap

Hamid Halimi &

Carl- Henrik Strömberg

Ställtidsanalys

vid Albin Components AB

Setup time analysis at Albin Components AB

Examensarbete 22,5 hp Maskiningenjörsprogrammet

Termin: VT -10

Handledare: Lennart Berglund Examinator: Hans Johansson

2

Sammanfattning

Examensarbetet är utfört på Albin Components i Kristinehamn som med gamla anor inom motortillverkning och komponenter till motorer har specialiserat sig på transmissionskugghjul till tung fordonsindustri.

Projektet har gått ut på att analysera ställtiderna på kuggcellerna 3, 6, 8, 5 och 7.

Förutsättningen för att använda produktionsfilosofin Lean Production och dess bruk av små batcher är att ha korta ställtider. Ställtiden är den tid som en maskin står stilla under bland annat byte av verktyg inför körning av en ny order. Då inget produceras under ställ är det en spilltid och som all spilltid måste det reduceras till ett minimum.

SMED- metoden (Single Minute Exchange of Die) är en metod för reducering av ställtid där stället delas upp i OED (Yttre ställ) och IED (Inre ställ).

Analysen har till stor del kretsat kring tidsåtgången för mätning i mätrummet som är en stor del av ställtiden. Dessutom undersöktes möjligheten att minska tidsåtgången vid själva ställets utförande och kommunikationen mellan operatörerna och mätrummet.

För att uppfylla målen har kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorts. Analysen har skett genom medverkande vid ställ, insamling av statistik som operatörerna fyllt i under ställ, intervjuer, diskussioner och enkäter. Medverkandet och dokumentationen av

tillvägagångssättet vid ställ har kopplats till SMED och de åtta stegen.

Det har visat att sig att det är ett antal artiklar som utmärker sig med en god statistik, vilket ger möjligheten att tillverka innan godkännande ifrån mätrummet. Kommunikationen mellan operatörerna och mätrummet har förbättrats, dessutom, har personliga anmärkningar och operatörernas åsikter presenterats med förhoppningen att skapa kortare ställtider.

3

Abstract

The thesis has been carried out at Albin Components that with an extensive history of manufacturing engines and engine components has specialised in transmissions gears to the heavy vehicle industry.

This study was carried out through analysing the setup times at the gear robot stations 3, 6, 8, 5 and 7. The prerequisite to use the production philosophy Lean Production and its use of small batches is to have short setup times. The setup time is the time the machine stands still, for example during the change of tools, before the production of a new order. Since nothing is produced during setup time, it needs to be reduced to a minimum. SMED (Single Minute Exchange of Die) is a method for reduction of setup time where the setup is divided into IED (Inner Exchange of Die) and OED (Outer Exchange of Die).

The analysis has mainly been about the amount of time spent on measurement in the testroom which is a big part of the setup time. The possibility of reducing the time spent on the

execution of the setup was also examined along with the communication between operators and testroom.

To meet the objectives qualitative and quantitative studies have been made. The analysis has been done through participating at setups, collection of statistics that the operators filled in during the setup, interviews, discussions and surveys. The participating and documentation of the procedure of setups have been linked to SMED and its eight steps.

It has been shown that there are a number of articles that are characterized by good statistics, which provide the possibility to start production before approval from the testroom. The communication between the operators and the testroom has improved, furthermore, personal observations and the operators’ opinions have been presented with the expectation of creating shorter setup times.

4

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

Abstract ... 3

Innehållsförteckning ... 4

Bilageförteckning ... 5

1. Inledning ... 6

1.1 Bakgrund ... 6

1.2 Syfte ... 6

1.3 Målsättning ... 6

1.4 Avgränsningar ... 6

2. Genomförande ... 7

2.1 Teori ... 7

2.1.1 Lean Production ... 7

2.1.2 Ställtidsreduktion med SMED ... 8

2.2 Nuläge ... 9

2.2.1 Företaget ... 9

2.2.2 Kuggceller ... 10

2.2.3 Ställarbete vid Albin Components ... 10

2.3 Metod ... 12

2.3.1 Kvantitativ och kvalitativ undersökning ... 12

3. Resultat ... 13

Kuggcell 3 ... 13

Kuggcell 6 ... 15

Kuggcell 8 ... 16

Kuggcell 5 ... 17

Kuggcell 7 ... 18

4. Analys ... 19

5. Slutsatser ... 22

Tackord ... 25

Referenslista ... 26

Bilagor ... 27

5

Bilageförteckning

Bilaga 1: Bild på kuggcell Bilaga 2: Artiklar

Bilaga 3: Exempel på ställrutinlista Bilaga 4: Exempel på ställtidsuppföljning Bilaga 5: Enkät KG2

Bilaga 6: Enkät KG3

Bilaga 7: Kuggcelldokumentation, KC3 Bilaga 8: Kuggcelldokumentation, KC6 Bilaga 9: Kuggcelldokumentation, KC8 Bilaga 10: Kuggcelldokumentation, KC5 Bilaga 11: Kuggcelldokumentation, KC7 Bilaga 12: Ställtidsdokumentation, KC6 Bilaga 13: Ställtidsdokumentation, KC5 Bilaga 14: Ställtidsdokumentation, KC7

6

1. Inledning

Examensarbetet har utförts på Albin Components AB, Kristinehamn. Arbetet utgör en del i Maskiningenjörsprogrammet vid Karlstads universitet och omfattar 22,5 högskolepoäng.

Från universitet sida har handledare varit Lennart Berglund och examinator Hans Johansson tillhörande fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Handledare vid Albin Components AB har varit Robert Johansson, produktionschef.

1.1 Bakgrund

Albin Components AB tillverkar transmissionskugghjul för dieselmotorer och kuggdetaljer för fyrhjulskopplingar, med kunder som Volvo, Scania, DaimlerChrystler och Haldex.

Under flera år har Albin Components arbetat med Lean Production och 5S. Detta har resulterat i en god ordning i tillverkningen.

Ställtiderna är en av förlusterna som finns i dagens produktion på Albin Components AB.

Vid körning av Lean Produktion innebär det att man kör små batcher (omgångar) som medför många ställ.

Detta kan bara fungera om ställtiderna är korta.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka dagens ställtider med hjälp av olika metoder för att skapa ett relevant förbättringsarbete.

1.3 Målsättning

Målet med detta arbete är att samla och analysera data om hur det ser ut idag, samt finna förbättringsåtgärder för att korta ställtiden genom att besvara följande frågor:

 Hur lång tid tar ett ställ och hur mycket av ställtiden är tid för mätning i mätrummet?

 Hur många gånger ställs maskinerna i snitt per vecka?

 Hur fungerar samarbetet mellan mätrummet och produktion?

 Måste allt mätas i mätrummet?

 Om det skall mätas i mätrum, måste man vänta på mätresultatet innan produktionsstart?

 Vilka artiklar fungerar bra och vilka är det ofta problem med vid ställ?

 Ta fram en rutin för hur ett ställ skall gå till.

1.4 Avgränsningar

För att klara arbetet under utsatt tid kommer enbart processer som berör ställarbete behandlas.

Därmed kommer all fokus att läggas enbart på fem speciella kuggceller och inte deras tillhörande multiplexer, svarvmaskin som bearbetar material till kuggcellerna.

7

2. Genomförande

2.1 Teori

2.1.1 Lean Production

Lean Production som är känd under namnet Toyota Production System (TPS) definieras som att ”göra mer på kortare tid” såsom kortare tidsperioder, mindre arbetskraft, lägre

maskinkostnader och mindre materialanvändning samtidigt som man ger kunden vad som efterfrågats. Mer koncist handlar detta om att eliminera all slöseri.

I Lean system är det grundläggande stabilitet och standardisering, pelarna just-in-time (av produkter) och jidoka (automation med mänskliga sinnet) och målet kundfokus att leverera en hög kvalitet till lägsta kostnad- och ledtid, se figur 2:1 (Dennis Pascal, 2007: 18-19).

Figur 2:1 Lean Production konstruktionen

Taiichi Ohno (1912-1990), grundade själva produktionssystemet Toyota Production System under tiden han var produktionsansvarig på Toyota.

Detta har senare fördjupats med inslag av (Dennis Pascal, 2007: 18):

 5S system- Hiroyuki Hirano

 Total Productive Maintaincence (TPM)- Seiichi Nakajima

 Continuos flow- Kenichi Sekine

 Jidoka and Single- Minute Exchange of Dies (SMED)- Shingeo Shingo

Fred Taylors Scientific Management och Henry Fords innovationer om en massproduktion är grunden till Ohnos produktionssystem. Han ville införa masstillverkning i Toyota i dess svåra ekonomiska situation och skapade då TPS som är mycket synonymt med ”Lean Production”.

Det tog trettio år för Ohno att utveckla sina idéer inom Toyota och än idag står företag inför samma problem med kostsam tillverkning (Dennis Pascal, 2007: 11).

8 2.1.2 Ställtidsreduktion med SMED

SMED som står för ”Single Minute Exchange of Die” utvecklades av den japanska ingenjören Shigeo Shingo. Metoden bygger på teorier och tillämpningar som går ut på att reducera

ställtider.

Ställtid är den tid som det tar för att ställa om en maskin för tillverkning av en ny produkt. Det anges som den tid det tar att ställa om maskinen från tillverkning av den sista detaljen i en produktionsprocess till den första godkända detaljen i nästa produktion.

Genom att reducera ställtider förebygger man bland annat flaskhalsar, sämre

leveransförmågor, låg flexibilitet, långa produktionstider och höga förluster i kapaciteten.

Samtidigt bidrar man till en förbättrad kvalitet på sina produkter (Shingeo Shingo, 1985: xiii- xxi).

Två centrala begrepp inom SMED är:

 Internt ställ (IED¹)- Ställtidsarbete som endast kan utföras då maskinen står stilla.

 Externt ställ (OED²)- Ställtidsarbete som kan utföras medan maskinen är igång.

Det handlar om att skapa bra grundförutsättningar för att åstadkomma ett bra resultat. Detta får man genom att förbättra själva förberedelsen av interna- och externa ställ genom att särskilja de, separera IED och OED och konvertera IED till OED. När man implementerat dessa förbättringar skall man effektivisera dem (Shingeo Shingo, 1985: 26-31).

De nämnda förbättringar är en inledande del av själva Smed metoden, som beskrivs utförligt nedan:

SMED metoden- ett arbete i åtta steg (Shingeo Shingo, 1984: 66-78):

1. Separera IED och OED- I detta steg finns en huvudregel att ta hänsyn till;

 Om OED är möjlig, utför OED

 Om IED är oundviklig, utför IED

När operatören utför IED skall det absolut inte vara nödvändigt för honom att lämna maskinen och därför skall OED (verktyg, material etc) vara perfekt ordnade och IED endast gälla losstagning och infästning av nytt.

2. Omvandla/ konvertera IED till OED- Det gäller att få insikt över vilka moment som kan effektiviseras för att reducera ställtiden och bearbeta de till OED.

3. Funktionell standardisering- Om verktygens form och dimensioner är standardiserade, kan verktygsbytet underlättas. Däremot är denna standardisering oftast dyrbar, men genom att eftersträva identiska infästningar på verktygen kan arbetet underlättas.

4. Funktionella fästanordningar- Fästanordningar bör konstrueras så att de kräver minsta tid och ansträngning. Funktionella fästanordningar förmås genom att förenklade de befintliga delarna, genom bland annat färre gängor på muttrar.

1 IED- ”Inner Exchange of Die”.

2 OED- ”Outer Exchange of Die”.

9

5. Förhandsjusterade fixturer- Allmänt kan man med hjälp av två sammanfallande fixturer göra det tidskrävande infästnings- och justeringsarbetet som OED, medan själva infästningen i maskinen, IED, kan reduceras.

6. Parallella operationer- Genom att två man arbetar parallellt kan tiden förkortas, exempelvis då ett arbete på 30 minuter kan förkortas till 10 minuter. Därför är det lönsamt att ha en extra man tillgänglig, vars huvudsakliga uppgift är att bland annat hjälpa operatörerna vid verktygsbyten.

7. Eliminera justeringar- Vid vanligt förekommande verktygsbyten tar själva

justeringsarbetet ofta 50- 70% av IED. En mycket effektiv åtgärd att korta ner IED är att underlätta justeringar. Därför skall man kunna särskilja på begreppen ”justering”

och ”positionering”, då de i verkligheten är två helt olika funktioner.

8. Mekanisera- Att använda hydrauliska och pneumatiska infästen av verktyg är lätthanterlig, speciellt om man har flera infästningsmoment. En precisionsstyrd och mekaniserad justering i maskin kan vara bekväm.

2.2 Nuläge

2.2.1 Företaget

Albin Components i Kristinehamn, är i grunden ett familjeföretag som grundades år 1900 av Albin Larsson (1867-1930).

Idag med mer än 100 års yrkestradition har Albin utvecklat en speciell kompetens för kuggprodukter. De tillverkar såväl enskilda kugghjul som kompletta komponenter till exempel transmissionskugghjul och kugghjul för fyrhjulskopplingar med specialister på skavda kugghjul med snäva toleranser.

Detta tack vare korta beslutsvägar, yrkeskunnig personal, hög flexibilitet, moderna maskiner och effektiva produktions- tekniska lösningar är de en säker tillverkare av kvalificerade produkter.

Genom att vara en mångårig samarbetspartner med kännedom om att leverera hög kvalitet i rätt tid och kostnad konkurrerar de med globala tillverkare om att vara bäst i branschen (http://www.componenta-albin.com/index2.htm, 2010-04-23).

Figur 2:2 Produktexempel- kugghjul och transmissioner.

10 2.2.2 Kuggceller

De undersökta kuggcellerna med respektive kuggrupp är:

 Kuggcell 3 Kuggrupp 2

 Kuggcell 6

 Kuggcell 8

 Kuggcell 5 Kuggrupp 3

 Kuggcell 7

Inom kuggrupp 2 arbetar i dagsläget tio operatörer och en produktionsledare med

huvudansvaret för produktionen. I kuggrupp 3 arbetar nio operatörer och en styransvarig som har ansvaret inom gruppen. Kuggcellerna är redovisade efter placering i

produktionsanläggningen och kuggrupp.

Kuggcellerna består av en fräsmaskin och skavmaskin, se bilaga 1- bild på kuggcell.

Först fräses detaljen för att skapa kuggarna, som i sin tur övergår till skavmaskinen med hjälp av en robot för att skapa önskad skavning på detaljen.

Vilka artiklar som tillverkas inom respektive kuggcell är redovisad som bilaga 2- artiklar.

2.2.3 Ställarbete vid Albin Components

Vid ställ av kuggcell är det operatören som har huvudansvaret, vars uppgift är att genomföra all förberedande arbete inför ett ställ (OED) samt den ledande rollen vid interna arbetet (IED).

Beroende på antal operatörer som utför stället, varierar tidåtgången och arbetsmomenten avsevärt.

Arbetssättet vid ställ på Albin Components är uppdelad i tre olika huvudsektioner, där momenten för arbetet är stegvis vid ställ vid respektive kuggcell, se figur 2:3.

Figur 2:3 Sektionsupplägget 1 2 3

OED- FRÄSMASKIN(IED)- SKAVMASKIN(IED)

11

1. Inledande delen av ställ omfattar till stor del av förberedelse av externa arbetet (OED), som att hämta och registrera den nya tillverkningsordern, förbereda material, förbereda en

komplett ställvagn med respektive verktyg till både fräs- och skavmaskinen, förberedelse av mätverktyg och avrullningsbänk samt kontroll av nya detaljer som skall monteras in i maskinerna. Vid kuggcellerna finns en tillhörande rutinlista, som beskriver arbetsmomenten för att genomföra ställ i ordningsföljd, se bilaga 3- exempel på ställrutin.

Figur 2:4 En komplett ställvagn inför ställ

2. När det externa stället anses vara färdigt av operatören påbörjas nedmonteringen av de komponenter som ska bytas i fräsen. Beroende på vilken artikel som skall tillverkas varierar antalet komponenter som behöver bytas, där vissa komponenter inte behöver bytas på grund av likartade dimensioner på flera av artiklarna.

Operatören byter hob, upplägg, gripbackar, gradhjul och justerar gradskivorna eller eventuellt byter dem. Fräsningsprogram inläses och den första testbiten blir fräst, som direkt efter mäts på plats av operatören. Om testbiten har oönskade dimensioner behöver fräsen justeras ytterligare. Ännu en testbit fräses och därefter gradas och operatören justerar gradhjul eller gradskivor om testbiten inte blir korrekt gradad. Totalt erhålls två testbitar från

fräsmaskinen, varav den gradade skall köras i skavmaskinen.

3. Då testbiten är korrekt fräst och gradad övergår man till skavmaskinen för byte av skavhjul, skavdon, laddare, hane- och hona anliggare och skavprogram. När skaven är färdigmonterad körs den gradade testbiten från fräsen här som därefter mäts. Om testbiten som körts blir godkänd rengörs de och överlämnas till mätrum.

I väntan på godkännande av mätrum förbereder operatören produktionen genom att köra in robotpallarna in i cellen, där de färdiga kugghjulen placeras av roboten och installerar det sista runtomkring maskinerna.

Blir testbitarna godkända från mätrummet startas produktionen direkt, annars gör operatören de sista justeringarna och kör nya testbitar. Detta upprepas tills mätrummet ger klartecken för produktionsstart.

12 2.3 Metod

2.3.1 Kvantitativ och kvalitativ undersökning

När man skall arbeta fram vilka metoder man skall ta ställning till kan två viktiga forskningsmetodiker vara bra att tillämpa, kvalitativa och kvantitativa metoder.

Den kvalitativa metodiken som bygger på vetenskapsteoretisk fakta identifierar hur människor uppfattar saker och ting där fakta inte har ett värde i sig utan bör motiveras.

Här söker man inte det statistiska och kvantifierbara resultatet utan identifierar de faktorer som inverkar på ett problem och som senare kan mätas.

Även om den kvalitativa metodiken anses vara ett centralt begrepp inom socialvetenskap kan denna forskningsmetodik beröra olika forskningsområden, där kunskapen söks genom subjektet, likt känslor, föreställningar, upplevelser och symboler (Göran Wallén, 1996: 73- 74).

Kvantitativ undersökning är den metod som behandlar numeriska och kvantifierbara data.

Inom den kvantitativa metodiken används insamlat data som underlag för att mäta

verkligheten. Oftast används denna metodik inom naturvetenskap och även socialvetenskap, där metoden är en motsats eller komplettering till kvalitativ (Göran Wallén, 1996: 75-78).

I detta examensarbete har både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetodiker tillämpats.

Kvalitativa metoder har använts i löpande tid för nulägesbeskrivning med diskussioner och idéer med den berörda personalen som arbetar vid maskinerna och produktionsledningen, så som produktionschefen samt kvalitets- och styransvariga. De kvantitativa metoder som har använts är av sådana data som litteraturstudier och data som samlats in under arbetets gång, som enkätundersökningar och ställtidsuppföljningar, se bilaga 4- exempel på

ställtidsuppföljning.

13

3. Resultat

Det finns en rutinlista vid kuggcellerna som beskriver hur ett ställ skall utföras. Rutinlistorna har tagits fram genom samarbete mellan operatörerna och produktionsledningen. De befintliga rutinlistorna visar ett ställ i en god ordningsföljd, men det förekommer att rutinlistor saknas som vid kuggcell 3, kuggcell 5, kuggcell 8.

Då det är av högsta vikt att eftersträva fina dimensioner lämnas testbitar alltid till mätrum för kontroll efter varje ställ. Operatören måste vänta på godkänt från mätrum innan

produktionsstart. Genom insamling av fakta som presenteras nedan vill vi undersöka om det är nödvändigt att lämna in testbiten till mätrum innan produktionsstart.

Det kan påvisas att kommunikationen mellan operatörerna från båda kuggrupperna och arbetarna mätrummet fungerar bra, se bilaga 5 & bilaga 6.

Kuggcell 3

I dagens läge ställs kuggcell 3 mellan 2-7 gånger i veckan varav den genomsnittliga ställtiden är 2,47 timmar och tiden som produkten är i mätrum för kontroll till 0,83 timmar. Detta innebär att mätrum står för 25 % av den genomsnittliga ställtiden. Diagram 3:1 illustrerar övergripande data över alla artiklarnas tider som är sammanförd utifrån

kuggcellsdokumentationen, se bilaga 7.

Kuggcell 3

0 2 4 6

Artikel

Tid (h) ^Mätrum

IED

Mätrum 0,71 1,33 0,99 0,54 0,59 IED 1,79 1,38 3,01 4,27 1,93 -248 -249 -344 -357 -962

Diagram 3:1 Ställtider för KC3

14

Statistik har skapats för att redovisa över hur många gånger en artikel behöver mätas innan godkännande i kuggcell 3, se tabell 3:1.

Tabell 3:1 Visar hur många mätningar som krävs vid ett visst antal ställ, innan produktion kan påbörjas.

-248 -249 -344 -357 -962

4 mätningar 1

3 mätningar

2 mätningar 2

1 mätning 4 1 3 4 3

I kuggcell 3 är det artikel -357 som tar längst tid att genomföra (IED), se diagram 3:1.

Utöver att -357 har en lång ställtid anses även artikel -344 vara problematiskt, se bilaga 5.

15 Kuggcell 6

Nuläget är genomsnittstiden för ställ 2,31 timmar i kuggcell 6 och 1,08 timmar tid för mätning i mätrum, vilket står för 32 % av stället, se diagram 3:2. Kuggcell 6 ställs idag mellan 1-3 gånger.

En mer detaljerad dokumentation över kuggcellens uppföljning finns som bilaga 8.

Kuggcell 6

0 1 2 3 4

Artikel

Tid (h) ^Mätrum

IED

Mätrum 1 0,8 1,44

IED 2,44 1,95 2,35

-O2O -291 -967

Diagram 3:2 Ställtid för KC6

Artikel -967 är den som har flest antal mätningar i mätrum innan godkännande.

Tabell 3:2 Visar hur många mätningar som krävs vid ett visst antal ställ, innan produktion kan påbörjas.

-020 -291 -967

4 mätningar

3 mätningar 1

2 mätningar 3

1 mätning 3 4 1

Det framgår det att artikel -967 och -020 har en relativt likvärdig ställtid, men -967 utmärker sig då den kräver mätning flera gånger innan den blir godkänd, se tabell 3:2.

16 Kuggcell 8

Hos kuggcell 8 tillverkas två olika artiklar, 8131848 och 3161258. I snitt ställs denna kuggcell maximalt en gång i veckan. Medeltiden för ett ställ i kuggcell 8 tar cirka 2,36 timmar, samt 0,92 timmar i mätrum och därmed 28 % av stället, se diagram 3:3. En detaljerad

kuggcelldokumentation för kuggcell 8 finns som bilaga 9.

Kuggcell 8

0 2 4

Artikel

Tid (h) ^Mätrum

IED

Mätrum 0,75 1,08

IED 2,72 2

-258 -848

Diagram 3:3 Ställtid för KC8

Beträffande artiklar som anses problematiska kan man utifrån diagram 3:3 se att artikel -848 kräver längre tid i mätrum, men -258 längre ställtid.

17 Kuggcell 5

I kuggcell 5 tillverkas idag ett flertal artiklar (bilaga 2) varav sju tillverkats under projektets gång. Ställ sker 2-3 gånger i veckan med en medeltid på cirka 3,96 timmar och 1,12 timmar för mätning, 22 % av ställ, se diagram 3:4.

Kuggcell 5

0 2 4 6 8

Artikel

Tid (h) ^Mätrum

IED

Mätrum 1,33 1,92 1,44 0,87 0,67 1,08 IED 4,88 3,79 4,32 4,82 4,33 4,33 -240 -270 -309 -484 -809 -917

Diagram 3:4 Ställtid för KC5

Det finns ingen specifik artikel som utmärker sig som kan anses problematisk, men däremot kan här konstateras att en väl förekommande flaskhals i denna kuggcell är just

materialbristen, se bilaga 10- kuggcelldokumentation, KC5.

18 Kuggcell 7

Under projektets gång har det producerats tre artiklar i kuggcell 7. Ställ sker 2-3 gånger i veckan varav den beräknade genomsnittstiden är 2,57 timmar och 0,78 timmar för mätning i mätrum vilket är 23 % av ställ, se diagram 3:5. En mer utförlig och detaljerad

kuggcellsdokumentation finns att se som bilaga 11.

Kuggcell 7

0 1 2 3 4 5

Artikel

Tid (h) ^Mätrum

IED

Mätrum 1,06 0,5 0,78

IED 2,26 3,41 2,05

-292 -423 -198

Diagram 3:5 Ställtid för KC 7

Artikel -292 har flest antal mätningar vid testkörning, men -423 har en längre genomsnittstid för ställ, se diagram 3:5 & tabell 3:3.

Tabell 3:3 Visar hur många mätningar som krävs vid ett visst antal ställ, innan produktion kan påbörjas.

-292 -423 -198

4 mätningar

3 mätningar 1

2 mätningar 3 1

1 mätning 2 2 5

19

4. Analys

Insamling av data har gjorts både med hjälp av kvalitativa och kvantitativa undersökningar.

Inom den kvalitativa delen har enkäter och personliga diskussioner med personalen varit en fördelaktig informationskälla där personliga idéer och åsikter har varit nyttiga.

Eftersom den kvalitativa metoden bygger på personlig kontakt har dessa genomförts både under och efter att operatören utfört ett ställ.

Dessvärre har det i viss mån varit svårtillgängligt att resonera med samtliga personer som arbetar inom kuggrupp 2 och kuggrupp 3, vilket lett till att alla personliga åsikter, tankar och idéer från personalen inte har kunnat redovisas. Ett komplement för detta har varit enkäter (bilaga 5 & 6) som delats ut till respektive kuggrupp för att kunna involvera samtliga personer. Resultatet blev varierande då ett begränsat antal personer medverkade från de två olika kuggrupperna. Dessa två metoder har sammanställts och ligger som underlag till arbetet.

Den andra delen av undersökning, kvantitativa undersökningen, med störst prägel från litteraturstudier har även en annan viktig datainsamlig varit till stor bemärkelse, nämligen ställtidsuppföljningen från alla kuggceller, se bilaga 4- exempel på ställtidsuppföljning.

På ställtidsuppföljningen noterar operatören starttiden och stopptiden, samt antecknar för eventuella problem/ hinder under stället. För att skapa en trovärdig och korrekt

sammanställning av data, krävs fullständiga dokumentationer från ställ, vilket har varit bristande i vissa fall, se kuggcellsdokumentationen för samtliga kuggceller, bilagorna 7- 11.

Detta har medfört att statistiken har omformats och skapats med möjliga noggrannheter efter erhållen data med enstaka avvikelser.

Eftersom operatörerna eftersträvar felfria produkter anser de att lämna in testbitarna till mätrum för kontroll när de provkört maskinen för första gången efter ställ.

Genom att studera antal gånger testbitarna behöver genomgå mätning för godkännande framgår det tydligt att testbitarna, från några kuggceller inte behöver lämnas in till mätrum mer än en gång, se mer detaljerad i tabeller 3:1- 3:3, samt bilagor 7- 11.

En klar majoritet av operatörer bevittnar att samarbetet mellan de och mätrummet fungerar bra. Detta stämmer till stor del, men efter diskussioner med personalen från mätrum och operatörer har det framkommit synpunkter om att kontakten från mätrum till produktionen inte alltid är fulländad med avseende på deras befintliga kommunikationssystem, vilket ett är ett nytt system under prövotid. Brister inom detta system är att endast vibrationssignaler utdelas till mottagaren (operatören) när testbiten är färdig för avhämtning. Operatörerna uppfattar inte alltid signalerna från dosan. Figur 4:1 visar det befintliga

kommunikationssystemet WaiterCall som är under test på Albin Components.

Figur 4:1 WaiterCall kommunikationssystem.

20

Vid varje kuggcell skall det finnas en tillhörande ställrutinlista som beskriver utförligt hur ett ställ skall gå till, i ordningsföljd. Listorna är framtagna med samarbete mellan

produktionsledningen och operatörerna, för att skapa goda förutsättningar för att effektivisera arbetet genom att standardisera arbetet av ställ.

Trots detta visar statistiken att dessa rutinlistor inte följs i detalj och de saknas vid några kuggceller. Eftersom de inte följer listorna, blir de bortglömda och inga nya skapas. Många operatörer arbetar under egna rutiner och bedömningar när de utför ett ställ, se bilaga 5 &

bilaga 6.

Tiden för mätrum skiljer sig artiklarna emellan. Det är för att i tiden för mätrum ingår

eventuella justeringar, körning av ny bit och ny mätning. Det gör att den genomsnittliga tiden för mätrum som presenteras i resultat inte är den effektiva tiden i mätrum.

Tabeller som visar antal tillfällen respektive produkt mäts i mätrum innan den blir godkänd finns inte redovisade hos kuggcell 8 och kuggcell 5. Detta beror på grund av bristfällig information från kuggcellsdokumentationer.

Kuggcell 3

Den genomsnittliga ställtiden hos kuggcell 3 för ställ uppgår idag till 2,47 timmar och 0,83 timmar för mätning.

Eftersom artiklarna -621, -992 och -707 har redovisats med få värden skapar de en orealistisk tid och har därför eliminerats från resultatet, se bilaga 7.

Artikel -357 har idag den längsta tiden vid ställ och därefter följt av -344.

Enligt operatörerna i kuggupp 2 är det en tillfällighet att -357 visar på längst ställtid då de är eniga om att -344 har det längsta stället. Detta beror på att vid ställ till och från -344 måste man byta och justera fler komponenter i fräsmaskinen.

Kuggcell 6

Kuggcell 6 har tiderna 2,31 timmar för ställ och 1,08 timmar för mättid.

Man kan se att -967 har den längsta tiden i mätrum, eftersom de i detta fall har genomgått mätningar flera gånger. Anledningen till att -967 får mätas flera gånger är att de har problem med hoben (fräsverktyget) och får därmed justera flera gånger.

Alla värden är inte inkluderade från kuggcelldokumentationen eftersom mättiderna inte är realistiska vid två tillfällen. Anteckningar visar vid första tillfället att tiden för en mätning tog 6,66 timmar (artikel -967) vilket inte är realistiskt för just en mätningsomgång.

Vid sista tillfället kan man se att mättiden har pågått under 11,25 timmar, med anteckningar om att provbiten varit orörd i mätrum under denna tid, se bilaga 8.

Här har även tider som orsakats av naturliga skäl (strömavbrott) inte räknats in för -291 och -264 har uteslutits på grund av få värden.

21 Kuggcell 8

Denna kuggcell är specialanpassad för två artiklar som är relativt identiska till dimensioner, nämligen konformade artiklar.

Anmärkningsvärt kan här poängteras att tiderna vid två tillfällen inte är inräknade då inga upplysningar till varför maskinen har stått stilla finns, se bilaga 9.

Utöver detta är den uppskattade genomsnittstiden för stället till 2,36 timmar och 0,92 för tid i mätrum.

Kuggcell 5

Kuggcell 5 är den kuggcell, där flest antal artiklar tillverkas. I nuläget tar det cirka 3,96 timmar att genomföra ett ställ och snittiden för mätning i mätrum till cirka 1,12 timmar.

Data som inte visar korrekt information är bortprioriterade från statistiken på grund av bristfälliga anteckningar eller orealistiska tider, se bilaga 10.

Eftersom -700 har endast ett pålitligt mätvärde utesluts den från statistiken, se bilaga 10.

En aspekt som är väl förekommande och som är värt att analyseras inom denna kuggcell är materialbristen. Noteringar visar att vid flertal fall har materialbristen varit en faktor, då man har prioriterat att utföra stället istället för att förbereda färdigt material.

Anledningen till att det inte finns något färdigt material är oftast på grund av att svarvmaskinen (multiplex 5) inte hinner tillverka material till kuggcellen.

”När multiplex 5 inte hinner med brukar multiplex 8, som är en snabbare svarv, hjälpa till med materialframtagande till kuggcell 5³”.

Kuggcell 7

Ett ställ idag har en tid på cirka 2,57 timmar, mätrum 0,78 timmar.

Man har i denna undersökning inte tagit med data som är osäker, som framgår i bilaga 11.

Artikel -423 har en generell längre tidsprocess i jämförelse med -198 och -292. Detta på grund av att det är många delar och komponenter som ska bytas. Dessutom är -198 och -292 relativt lika till dimensionen.

3 Stefan Ekman, Styransvarig KG3, Albin Components AB, Kristinehamn, 2010-05-19

22

5. Slutsatser

Då arbetets omfång har sin prägel utifrån SMED metoden har tankesättet, idéer och förbättringsåtgärder utformats efter denna metod med de åtta stegen.

Av analysen över hur ofta man lämnar in testbiten för mätning kan man konstatera utifrån resultaten som redovisats att det kanske inte alltid behövs lämna in artiklarna för mätning innan man startar produktion efter varje ställ. Underlaget till detta resonemang är de värden som bygger på iakttagelser och undersökningar under projektets gång.

Nedan presenteras ett urval av artiklar som statistiskt har visat sig problemfria. Eftersom man eftersträvar just eliminering av ställtider, kan man lämna in dessa artiklar till mätning och samtidigt starta produktionen. Skulle det ge ett positivt resultat från det fortsatta arbetet kan hela tiden för mätrum vilket innebär cirka 30 minuter av ställtiden reduceras i ett svep:

o KC3: -248, -357, -962 (tabell 3:1).

o KC6: -020, -291 (tabell 3:2).

o KC7: -423 (tabell 3:3).

WaiterCall är dagens kommunikationssystem mellan mätrum och operatörerna i produktionen. Ett nytt system som är under prövotid och testas för första gången för att undersöka om ställtiderna kan påverkas och därmed reduceras.

Dessvärre kan det fastställas att detta system inte är fulländat, efter resonemang med både personalen och ledningen⁴. Man efterfrågade efter ett nytt system med nya och bättre funktioner än WaiterCall.

I detta fall valde vi att söka efter en produkt som uppfyllde de nya kraven; ljudsignal, blinkande ljussignal, vibration och rösttal.

Efter kontakt⁵ med företaget Micros Fidelio, leverantör av hotell- och restaurangsystem, fann vi och framförde produkten CustomerCall till produktionschefen, se figur 5:1.

Figur 5:1 CustomerCall kommunikationssystem

4 Robert Johansson, Produktionschef, Albin Components AB, Kristinehamn, 2010-04-05

5 Lasse Eriksson, Sales Excutive, Micros Fidelio Sweden AB, Stockholm, 2010-05-03

23

De ställrutiner som finns anser vi vara bra, speciellt då de är framtagna genom samarbete med operatörerna. Alla följer inte listan exakt men har en god uppfattning om det inre och yttre stället vilket är det viktigaste. Vi har valt att inte skapa nya listor eftersom vi anser att

kompetensen ligger hos operatörerna och därför borde skapas av dem tillsammans. Ett sätt att utforma nya rutinlistor är att respektive kuggrupp avsätter tid för gemensam utveckling av nya rutinlistor.

Kuggrupp 2

Generellt förekommer det att insexnyckel nummer 6 saknas inom de tillhörande kuggcellerna i kuggrupp 2.

Kuggcell 3

Kuggcell 3 är en äldre maskin med äldre styrsystem men med hydrauliska låsningar som underlättar ställprocessen. Denna kuggcell är den cell där de har flest antal ställ.

Problem som operatörerna tog upp är att styrsystemet vid fräsmaskinen är långsamt och att repeterfunktionen börjar bli dålig vilket borde undersökas för eventuell åtgärd,se bilaga 5.

Eftersom det saknas en rutinlista, rekommenderas en ny.

Kuggcell 6

Det krävs en lösning av antalet larm vid kuggcell 6. Både i fräs- och skavmaskinen sker larm alltför ofta. Vi närvarade under ett ställ i kuggcell 6 och fann att mycket tid slösades på att lösa larm, se bilaga 12- ställtidsdokumentation, KC6. I detta fall fick man vidta åtgärder genom att starta om både fräs- och skavmaskinen. Detta stämmer överens med vad de anställda i kuggrupp 2 har svarat i enkäten, bilaga5.

Dessa skall identifieras för att åtgärdas, för att minska slöseriet av tiden.

Kuggrupp 3

Här är det vanligt att det fattas verktyg som insexnycklar, ringnyckel och mothållspinnar utspritt från de olika kuggcellerna.

Kuggcell 8

Kuggcell 8 är en speciell kuggcell. Snittiden för ställ är inte extremt höga, 2.36 timmar, men vi finner inga speciella åtgärder för att kunna förbättra ställtiden. Däremot kan här nämnas att man bör skapa en rutinlista.

24 Kuggcell 5

En aspekt som har en indirekt inverkan på själva ställtiden är materialbristen i denna kuggcell.

Materialbristen påverkar ställtiden genom att om det inte finns något att producera finns ingen anledning att påskynda stället. Hög prioritet borde därför ligga på att effektivisera

materialframtagandet. Ett exempel, som har tillämpats idag, är att material skapas från multiplex 8 (tillhörande KC8) till kuggcell 5 eftersom den är både nyare och snabbare på att producera fram materialet.

Det borde finnas fler unimetrar (mätverktyg) i denna kuggcell för att eliminera tiden för nya inställningar på den befintliga, alternativt att ha en och tilldela denna som ett externt ställ.

Men detta leder till ett längre externt arbete, vilket kan vara både icke önskvärt och även tidkrävande för operatörer.

En faktor är problematiken hos stubben och fräsen i fräsmaskinen. Både efter resonemang med operatörerna och vid aktivt deltagande vid ställ har vi funnit att kastjusteringen för hob och stubbe kräver lång tid som kan uppgå till 30 minuter för indikering och justeringar. Om möjligt, borde detta moment mekaniseras för att bespara tid. Det är dessa slags justeringar som kan stå för 50- 70 % av ställtiden, se punkt 7, sidan 9.

Vi har även identifierat detta genom observationer vid ställ, se bilaga 13- ställtidsdokumentation, KC5.

Även här bör en rutinlista skapas, då det inte finns någon idag.

Kuggcell 7

Vid inställning av fräsmaskinen brukar radialläget vara tidkrävande eftersom den anses vara trasig. Radialläget ställs in genom att man ”gissar” ett ungefärlig värde och testkör. Detta orsakar att man kan behöva ställa in flera gånger innan önskat resultat uppnås, se bilaga 14- ställtidsdokumentation, KC7.

Även här förekommer det larm, som åtgärdas av tidskrävande omstarter av maskinen, främst i skavmaskinen. En diagnos borde fastställas, genom observationer, för att åtgärda dessa.

Generella förbättringar

 Se över revisionerna som en del av 5S (disciplin).

 Kontrollera att verktyg finns, samt underhåll av dem.

 Skapa parallella operation (två man som ställer) på ett effektivt sätt, utan att ha en direkt påverkan på annan kuggcell.

 Produktionsledningen; Involvera operatörer, genom regelbundna utvärderingar, för åsikter, idéer och förbättringsåtgärder.

 Operatörerna; Notera och informera underhållstekniker, samt produktionsledningen vid vanligt förekommande problem med maskinerna.

 Utbildningar för ökad kunskap om SMED metoden och 5S med inverkan på ställtiderna för att minska tidsåtgången.

25

Tackord

Vi vill rikta ett stort tack till Albin Components AB för möjligheten att fått utföra vårt examensarbete på företaget.

Speciellt tack till vår handledare Robert Johansson vid Albin Components AB, men även till Stefan Ekman, Anders Danielsson och till all övrig personal som har varit inblandad på ett eller annat sätt.

På Karlstads universitet vill vi tacka vår handledare Lennart Berglund för alla idéer och tips till litteratur.

26

Referenslista

Böcker

Dennis Pascal (2007) Lean Production Simplified, second edition: A Plain- Language Guide to World´s Most Powerful Production System. New York: Productivity Press.

Shingeo Shingo (1985) A Revolution in Manufacturing: The SMED System. Stamford:

Productivity Press.

Shingeo Shingo (1984) Den Japanska produktionsfilosofin, 1 upplaga. Stockholm: TQM Produktionsskolan AB.

Wallén Göran (1996) Vetenskapsteori och forskningsteori, 2 upplaga. Lund: studentlitteratur.

Internet

Albin Components AB Hämtat den 25 april 2010:

http://www.componenta-albin.com/index2.htm CST- Call System Technology

Hämtat den 12 maj 2010:

http://www.call-systems.com/business-and-office/waitercall---kitchen-to-waiter.html Personer

Robert Johansson, Produktionschef, Albin Components AB Stefan Ekman, Styransvarig, Albin Components AB

Anders Danielsson, Produktionsledare, Albin Components AB Lasse Eriksson, Sales Excutive, Micros Fidelio

27

Bilagor

Bilaga 1: Bild på kuggcell

Frontvy av kuggcell 8

Bakre delen av cellen med vy över fräsmaskinen .

Bakre delen av cellen med vy över skavmaskinen

28

Bilaga 2: Artiklar

Kuggcell Artikel Nr. Kund

KC3 20450344 Volvo Construction Equipment AB, Volvo Logistic Corp., Renault Truckers SAS, Volvo Powertrain

8131848 Volvo Powertrain, Mack Truck Inc WHQ, Volvo Parts Corp.

(Penta), Volvo Logistic Corp.

8170240 Renault Trucks France 8170309 Volvo Parts (Flen)

S1376357 Scania CV AB, Scania CVAB Brazil S1775248 Scania CV AB, Scania CVAB Brazil S1775249 Scania CV AB

S1380962 Ljunghäll AB, Metallfabriken S1817992 Scania CV AB

S1381707 Scania CV AB S1503643 AGE- Metall AB S1101121 Scania CV AB S1104918 Scania CV AB S1113579 Scania CV AB

3581531 Volvo Parts Corp. (Penta) S1812105 Scania CV AB

Kuggcell Artikel Nr. Kund

KC6 8131291 Volvo Powertrain AB, Volvo Parts AB (Flen), 20837967 Volvo Powertrain AB

8170264 Volvo Parts AB (Flen), Renault Trucks France 8170265 Volvo Parts Corp., Renault Trucks France P367384020 Pierburg Pump Technology France

29 Kuggcell Artikel Nr. Benämning

KC5 8131270 Pierburg Pump Technology France, Volvo Construction Equipment AB.

8170309 Volvo Parts AB (Flen) 8170240 Renault Trucks France 20480809 Kugghjul D-D

20517484 Pierburg Pump Technology France, KSPG Automotive Brazil Ltda.

P37491700 Pierburg Pump Technology France P37488200 Pierburg Pump Technology France Kuggcell Artikel Nr. Kund

KC7 8131292 ZF Lenksysteme GmbH, AVK Tooling A/S, Mack Trucks Inc, Volvo Construction Equipment AB,

8148198 Volvo Construction Equipment AB, ZF Lenksysteme GmbH, 20517484 Volvo Kugghjul

8170423 TRW Automotive US LLC, ixetic Bad Homburg GmbH, ZF Lenksysteme GmbH, ZF SISTEMAS DE DIRECÃO LT, Renault Trucks SAS.

=

Kuggcell Artikel Nr. Kund

KC8 8131848 Mack Truck Inc WHQ, Volvo Logistics Corp. (Penta), Volvo Logistics, Volvo Powertrain AB

3161258 Mack Truck Inc WHQ, Renault Trucks SAS, ITT JABSCO

30

Bilaga 3: Exempel på ställrutinlista

Ställrutiner för KC 7

Operatör 1 Detaljerad

instruktion

Tid / min

YS 1 Hämta och registrera Tillverkningsorder

YS 2 Hämta material

YS 3 Förbered ställvagnen med Fixturer, verktyg och instruktioner

YS 4 Förbered mätverktyg, avrullningsbänk och kontroll instruktioner

YS 5 Förbered Skärverktyg Hob, gradhjul samt skavhjul

Fräs

IS 6 Byt Hob

IS 7 Byt Upplägg

IS 8 Byt Gripbackar

IS 9 Byt Gradhjul

IS 10 Byt program

IS 11 Bearbetning Fräs ( Mät/kompensera)

IS 12 Bearbetning Gradning ( Justera gradskivor)

IS 13 Mätning

Spinner

IS 14 Byt expander (vid behov)

Robotcell

IS 15 Byt / Justera gripare robot

IS 16 Byt Pallar

Operatör 1 eller 2

Skav

IS 1 Byt Skavhjul

IS 2 Byt Skavdorn

IS 3 Byt Laddfickor

IS 4 Byt program

IS 5 Bearbetning Skav ( Mät/kompensera)

Dragbrotch

IS 6 Byt fixtur

Total Ställtid Vid EN OPERATÖR

Total Ställtid Vid TVÅ OPERATÖRER

YS (Yttre ställ) = Aktiviteter som skall utföras under maskintid IS (Inre ställ) = Aktiviteter som skall utföras vid maskinstillestånd

31

Bilaga 4: Exempel på ställtidsuppföljning

32

Bilaga 5: Enkät KG2

Enkät KG2: Ställtidsreducering

Denna enkät är en del av vårt examensarbete inom maskinteknik, där vi skall analysera och finna förbättringsåtgärder för att reducera ställtiden på Albin Components.

Kommentera gärna ditt svar!

1. Hur ofta utför du ett ställ under en arbetsvecka?

(1-5, 1-2, 2-3, 2-3)

2. Anser du att alla verktyg finns på plats vid respektive riggtavla?

Om inte, finns det verktyg som ofta saknas och vilken/-a?

(2 st: insexnyckel nr6)

3. Är du nöjd med verktygen som du använder?

Skulle nya verktyg underlätta arbetet (t.ex. storlek, elektrisk osv.) och vilka?

Nöjd: 3

4. Vilket/-a problem är vanliga vid:

Kuggcell 3:

 Fräsmaskinen: styrsystemet är långsamt

 Skavmaskinen: ”utrepeteringsfunktionen” börjar bli dålig, oftast laddhöjder och repeteringsgivare.

Kuggcell 6:

 Fräsmaskinen: mycket larm, griparna och nödstopp

 Skavmaskinen: nödstopp uppstår vid start/avslut, nödstoppslarm.

5. Hur väl följer du ställrutin- listan: (1 inte alls och 5 punktligt)

1 2 3 4 5

Antal: 1 1 1

Övrigt: 1= Finns ingen lista.

6. Hur upplever du kommunikationen mellan dig och mätrummet?

3 st= bra, 1 st= Ok

7. Vilken/-a artiklar upplevs som problematiska att ställa om till?

Från- och till -344 (KC3), -344.

8. Hur ofta uppstår larm i maskinen under ställ: (1 inte alls och 5 mycket ofta)

1 2 3 4 5

Antal: 1 1 1 1

9. Hur är tillgängligheten till support/hjälp när problem uppstår med maskinen?

Dagtid bra, support finns inom gruppen, om maskinfel- blir väntetiden lång, oftast bra.

Övriga synpunkter:

Ställ för ofta i KC3, måste kunna köra fler ordrar efter varandra, gäller även KC6, eliminera administrativa jobb samt mer gehör från start.

Datum: april/ maj

33

Bilaga 6: Enkät KG3

Enkät KG3: Ställtidsreducering

Denna enkät är en del av vårt examensarbete inom maskinteknik, där vi skall analysera och finna förbättringsåtgärder för att reducera ställtiden på Albin Components.

Kommentera gärna ditt svar!

1. Hur ofta utför du ett ställ under en arbetsvecka?

(0-2, 2-3, 2-3, 2-3, 1-3, 2-3, 1-3, 2-3).

2. Anser du att alla verktyg finns på plats vid respektive riggtavla?

Om inte, finns det verktyg som ofta saknas och vilken/-a?

(6 st: insexnycklar , ibland ringnyckel, slitna insexnycklar, 4st: mothållspinne, ej rätt placerade verktyg).

3. Är du nöjd med verktygen som du använder?

Skulle nya verktyg underlätta arbetet (t.ex. storlek, elektrisk osv.) och vilka?

(Ja: 5, 2st: verktyg slits ut, modernare verktyg önskas).

4. Vilket/-a problem är vanliga vid:

Kuggcell 7:

 Fräsmaskinen:

 Skavmaskinen: larm som kräver omstart, problem med massa larm, Kuggcell 5:

 Fräsmaskinen: stubbe/ hob- kastjustering, kastindikering (stubbe) samt tidskrävande av hob, kastindikering stubbe/ hob, inställning av stubbe & fräs problem, justering av stubbe & fräs.

 Skavmaskinen:

Kuggcell 8:

 Fräsmaskin:

 Skavmaskin:

5. Hur väl följer du ställrutin- listan: (1 inte alls och 5 punktligt)

1 2 3 4 5

Antal: 0 2 2 1 1

Övrigt: 2 stycken ställer efter sitt eget omdöme.

6. Hur upplever du kommunikationen mellan dig och mätrummet?

Bra: 8 st

7. Vilken/-a artiklar upplevs som problematiska att ställa om till?

-

8. Hur ofta uppstår larm i maskinen under ställ: (1 inte alls och 5 mycket ofta)

1 2 3 4 5

Antal: 1 5 2 0 0

9. Hur är tillgängligheten till support/hjälp när problem uppstår med maskinen?

Bra: 8 st, bättre på f.m dåligt på e.m-natt beroende på om kunskapen finns i skiftlaget Övriga synpunkter:

Andra fästanordningar på kopplingar på hona-hane i skavmaskinerna.

Datum: april/maj

34

Bilaga 7: Kuggcelldokumentation, KC3

35

Bilaga 8: Kuggcelldokumentation, KC6

36

Bilaga 9: Kuggcelldokumentation, KC8

37

Bilaga 10: Kuggcelldokumentation, KC5

38

Bilaga 11: Kuggcelldokumentation, KC7

39

Bilaga 12: Ställtidsdokumentation, KC6

40

Bilaga 13: Ställtidsdokumentation, KC5

41

Bilaga 14- Ställtidsdokumentation, KC7