E X A M E N S A R B E T E
Frukost
Finns det samband mellan elevers frukostvanor och skolprestation?
Veronica Dahlberg Sofia Näslund Malin Vikström
Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap
2006:016 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--06/016--SE
Nu är vi klara med vårt examensarbete, vilket innebär att vi närmar oss slutet på vår utbildning till lärare i de yngre åldrarna. Ett stort tack riktas till alla elever på skolorna som ställt upp och svarat på våra frågor och till våra handledare på vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi vill även tacka vår vetenskapliga handledare Anna Öqvist som varit till stor hjälp för oss med sina synpunkter, tips och råd i vårt arbete. Vi har verkligen fått respons på våra frågor och funderingar. Vi vill även rikta ett stort tack till våra familjer som fått stå ut med mycket under denna period, många frågor och funderingar samt läsning av vårt arbete om och om igen. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett bra och lärorikt samarbete, vi har alla varit aktiva och delaktiga i detta arbete.
Man löser inte alla problem med mat,
men å andra sidan löser man inga problem utan mat.
Frede Bräuner Luleå 2005-12-19
Veronica Dahlberg Sofia Näslund Malin Vikström
ABSTRAKT
Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elevers frukostvanor ser ut samt om det finns något samband mellan en bra frukost och goda skolprestationer hos elever i skolan.
Undersökningen genomfördes på grundskolor i Luleå och Skellefteå kommun under vår verksamhetsförlagda utbildning (vfu), hösten 2005. Eleverna är mellan sex och sju år gamla varav fjorton flickor och sjutton pojkar. Vår empiriska studie grundar sig på enkäter till elever. Enkäterna användes som underlag för att kunna identifiera vilka elever som åt bra respektive mindre bra frukost. Utifrån enkäten plockade vi ut ett antal elever med bra frukostvanor för intervju. Vi genomförde också en lektionsserie om frukostens betydelse.
Resultatet visar att tjugotvå av trettien elever, det vill säga cirka 70 % av alla de tillfrågade alltid äter frukost. Ingen av de tillfrågade eleverna hoppade över sin frukost varje dag. Den vanligaste frukosten var oboy och mackor. Väldigt många av eleverna brukade bli hungriga före lunch, trots en tidig lunch. Frukosten ville de flesta eleverna fortsätta äta hemma, inte på skolan. De viktigaste erfarenheterna som vi fått av detta arbete är hur viktig frukosten är och hur frukosten påverkar eleverna, bland annat genom att eleverna lätt blir hungriga innan lunch och har då svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Detta kommer vi att ha stor nytta av att veta i vårt kommande yrke som pedagoger.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD
ABSTRAKT
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND... 1
INLEDNING... 1
FRUKOSTENSHISTORIA... 1
VADÄRENBRAFRUKOST? ... 2
REGELBUNDNA MÅLTIDER GER BÄTTRE ORK... 3
FRUKOSTVANOR ... 4
MATCIRKELN... 5
MATFETT... 5
MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER ... 5
FISK, FÅGEL, KÖTT OCH ÄGG ... 5
FRUKT OCH BÄR ... 5
GRÖNSAKER... 5
POTATIS OCH ROTFRUKTER ... 5
BRÖD, MUSLI, PASTA OCH RIS ... 5
PÅVERKAS SKOLPRESTATIONEN AV ELEVERS FRUKOSTVANOR? ... 6
FRUKOSTISKOLAN... 7
FÖRSÖK MED SKOLFRUKOST ... 8
TIPS FÖR ATT SÄTTA IGÅNG FRUKOSTEN PÅ SKOLAN ... 9
FORSKNING OM SKOLFRUKOST ... 9
PEDAGOGISKATEORIER... 10
MASLOW ... 10
DEWEY... 10
FÖRANKRINGISTYRDOKUMENT... 10
REGERINGENSTANKAROMFRUKOSTEN ... 11
SYFTE ... 13
FRÅGESTÄLLNINGAR... 13
METOD ... 13
KVALITATIVOCHKVANTITATIVMETOD ... 13
UNDERSÖKNINGSGRUPP ... 14
DATAINSAMLINGSMETOD ... 14
ENKÄTER ... 14
INTERVJUER... 15
OBSERVATIONER/DOKUMENTATIONER... 15
LEKTIONSSERIE ... 15
MATERIAL ... 16
TIDSPLAN ... 16
RESULTAT ... 17
RESULTAT AV ENKÄTER ... 17
SAMMANFATTNING AV ENKÄTER... 19
RESULTATAVINTERVJUER ... 19
SAMMANFATTNING AV INTERVJuer ... 24
RESULTAT AV OBSERVATIONER/DOKUMENTATIONER ... 25
RESULTAT AV LEKTIONSSERIE ... 25
DISKUSSION ... 26
RELIABILITET ... 26
VALIDITET... 26
RESULTATDISKUSSION... 27
FRUKOSTVANOR... 27
PÅVERKAS SKOLPRESTATION?... 28
FRUKOST I SKOLAN ... 29
EGNA REFLEKTIONER ... 30
FORTSATT FORSKNING... 31
REFERENSLISTA... 32
LITTERATUR ... 32
ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 33
BILAGOR
BILAGA 1 FÖRÄLDRABREV
BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR TILL ELEVERNA
BILAGA 3 ENKÄTFRÅGOR
BILAGA 4 INTERVJUSVAREN
BILAGA 5 FRUKOSTLISTA
BILAGA 6 LEKTIONSSERIE
BILAGA 7 MATCIRKELN
BAKGRUND
INLEDNING
Vi är tre studenter som läser till lärare med inriktning mot tidigare år vid Luleå Tekniska Universitet. För att förbättra dagens skola och förstå elevers behov anser vi att det behövs en fördjupad insikt om elevernas hälsa. Därför har vi som blivande pedagoger valt att fördjupa oss i frukosten och se om det finns något samband mellan en bra frukost och goda skolprestationer. Vi blev intresserade av detta ämne när vi märkt att fler och fler barn hoppar över frukosten, som vi anser är en viktig måltid. Frukosten är även ett ämne som uppmärksammats mycket i media på senare tid. Vi kan själva känna hur orken tryter när man slarvat eller hoppat över frukosten. Intresset ökade mer då vi läste om att det finns skolor som serverar frukost till de elever som önskar äta på skolan och på dessa skolor har personalen märkt att eleverna är piggare och mer koncentrerade.
Den kanske viktigaste måltiden på hela dagen är frukosten. När man vaknar har det gått cirka tio till tolv timmar sedan man senast åt. Äter man en dålig frukost, för lite eller ingen frukost alls orkar man bara vara på topp någon timme. Sedan blir man lätt trött, rastlös, okoncentrerad, får huvudvärk och blir hungrig, vilket kan påverka skolprestationen. Detta arbete som du just nu håller i din hand hoppas vi att du som läsare skall ta del av och kanske få ytterligare funderingar kring detta ämne.
Med bra frukost menar vi morgonmål som innehåller näringsämnena kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler. Med skolprestation menar vi att kunna sitta stilla och lyssna, att prestera sitt bästa i klassrummet samt att kunna vara koncentrerad och orka följa med i undervisningen.
FRUKOSTENS HISTORIA
Jan-Öjvind Swahn (2000), professor i etnologiskriver att förr i tiden åt man frukost senare än vad man gör i dag, men att huvudingredienserna i dagens första måltid är i stort sett det samma som för 200 år sedan. Vikingatidens svenskar hade bara två gemensamma huvudmåltider nämligen dagvard, på morgonen, och nattvard, på kvällen. Självklart åt de även mitt på dagen, men då hade de flesta gått hemifrån för att sköta sitt arbete på åkern, i skogen eller på sjön. Swahn menar att det är svårt att veta vad en vikingafrukost bestod av, men sannolikt var det bröd eller gröt, som man svalde ner med öl. Mjölk drack man nästan aldrig före 1800-talet eftersom korna mjölkades mest på sommaren som sedan skulle användas för att tillverka ost och smör, som behövdes till vinterns magra dagar.
Han beskriver vidare att förr i tiden hade de kristna till exempel präster och munkar fasta på morgonen och förmiddagen. Detta medförde att i kloster och i de hem där man var noga med religionen senarelades frukosten. De som började arbeta före soluppgången åt naturligtvis någonting innan de började arbeta. Deras första måltid bestod vanligen av bröd och några supar. Brännvinet var för övrigt ett ordinarie inslag i frukosten tills det slogs ut av kaffet under 1800-talets lopp. Den svenska överklassen var under 1500- och 1600-talen mycket påverkad av tysk kultur och tyskt språk. Ett av många lån man tog från tyskan var det gamla ordet för "tidig mat", frukost.
Från 1600-talet sa man "dagvard" i de högre ståndens språkbruk, eftersom det i sådana kretsar låg hög status i att göra natten till dag försköts deras första mål, frukosten, ända till framåt elva - tolvtiden. På 1900-talet blev svenskarna alltmer engelskorienterade, och detta visade sig bland annat i att den frukost som särskilt stadsbor åt kring tolvsnåret övertog det engelska namnet lunch. Detta medförde att frukosten återfick sin ursprungliga och nuvarande innebörd.
Swahn skriver vidare att förra sekelskiftets frukostmeny såg i stort sett ut som vår nuvarande.
Både vuxna och barn åt gröt med mjölk samt smörgåsar, med ost om man hade råd. I de rikare familjerna fick man smör på brödet, medan arbetare fick nöja sig med margarin. Drycken var långt ner i åldrarna kaffe blandat med råg i fattigare hushåll, men barnen kunde också få mjölk.
Enligt Swahn är frukosten i dag den mest allmänna och jämlika av våra måltider. Fattig som rik äter ungefär detsamma, och ett par av de vanligaste inslagen i frukostens matkultur är bröd och gröt. I dag väljer vi naturligtvis bröd efter vår egen smak, men inte för så länge sedan var mjukt bröd bara något för sydsvenskar och stadsbor. Medan man i större delen av Sverige höll sig till hårt bröd. Messmör och mesost är särskilt populära i Nordsverige, där de hörde hemma i fäbodsmiljön. Däremot är det så gott som okänt i de sydsvenska landskapen. Att lägga både smör och ost eller korv på brödet räknades av gammaldags folk som syndigt slöseri; det kallades att "tvesovla". I de borgerliga kretsarna kunde man äta söndagsfrukosten lite senare än på vardagar till exempel kunde man lyxa till det med omelett, stekta eller kokta ägg eller en kanelbulle. För cirka 200 år sedan blev kaffe en frukost dryck, därefter kom te och choklad ca 50 år senare. Inte förrän på 1920 och 1930 talet blev mjölken vanlig på frukostbordet.
Frallor och limpor för rostning är 1900-talsuppfinningar, och den elektriska brödrosten föddes först på 1920-talet. Müsli började man att äta på 1970-talet.
Swahn skriver avslutningsvis att frukosten länge var den måltid där hela familjen samlades. I dag är tyvärr den gemenskapen på väg att försvinna, och det rapporteras att många skolbarn får frukost i skolan, eftersom de hoppat över den i hemmet. Detta är socialt sett, en negativ utveckling. Han menar att vi borde värna mer om våra gemensamma måltider, eftersom frukosten ligger bäst till för att förstärka familjesamhörigheten. Även om det innebär att man får masa sig ur sängvärmen en halvtimme tidigare.
VAD ÄR EN BRA FRUKOST?
Frukost är ett morgonmål och med en bra frukost menas morgonmål som innehåller näringsämnena kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler. En dålig frukost saknar innehåll från flera näringsämnen. (Ekblom m fl, 1992)
Många forskare anser att den viktigaste måltiden på hela dagen är frukosten. När man vaknar har det kanske gått tio till tolv timmar sedan man senast åt och kroppen är verkligen i behov av energi. Mjölkfrämjandet (2005) menar att när man växer är det viktigt att äta mycket vitaminer och mineraler tillsammans med lagom mängd energi. Livsmedel som innehåller mycket socker höjer blodsockret snabbt men skapar strax därefter ett stort hungersug och motorisk oro, detta medför att barnet blir högljutt aggressivt och rastlöst. Kroppen mår bäst av att få mat på samma tider varje dag. Aptiten infinner sig för den som vaknar utsövd, medan den som väcks för tidigt i dygnsrytmen ofta behöver vänta några timmar på matlusten.
Ekblom med flera (1992) anser vidare att det man äter till frukost ska ge energi och näring så att det räcker i flera timmar framöver. Därför är det bra att äta långsamma kolhydrater, till
exempel gröt eller fil/yoghurt till frukost, dessa tar längre tid för kroppen att bryta ned och man håller sig mätt längre. En komplett dag ska innehålla alla delar från kostcirkeln. Äter man en dålig frukost, för lite eller ingen frukost alls orkar man bara vara på topp någon timme.
Sedan blir man lätt trött, rastlös, okoncentrerad, får huvudvärk och blir hungrig. (Ekblom m fl, 1992)
I Morgongrynet (2005) skriver Viveka Anell, dietist och konsult i kost- och näringsfrågor att ett tips till morgontrötta barn kan vara att prova att börja morgonen med lite mjölk eller juice, klä på sig och sedan förhoppningsvis äta lite mer. Med ett glas juice eller mjölk höjs blodsockret, barnen blir lite piggare och kan få upp aptiten.
REGELBUNDNA MÅLTIDER GER BÄTTRE ORK
I Mjölkfrämjandets informationsbroschyr (2005) Frukost och mellanmål, kan man läsa att om man äter regelbundet och lagom mycket så håller blodsockerkurvan sig på en jämn nivå (Figur 1). Då får hjärnan jämn tillgång till energi, vilket gör att du känner dig pigg och orkar mer. Hoppar du över måltider, äter oregelbundet eller fyller på med söta drycker, godis eller kakor, åker blodsockerhalten berg- och dalbana (Figur 2). Hjärnans energiförsörjning blir störd och din koncentrations- och prestationsförmåga minskar. Huvudvärk och dåligt humör är andra effekter.
Figur 1
Figur 2
FRUKOSTVANOR
Varje människa har sina egna morgonvanor, inkluderat frukosten. En del har gott om tid att äta medan andra slänger i sig frukosten snabbt, en del hoppar dessvärre över frukosten helt.
Om frukosten innehåller mycket kolhydrater har det visat sig ha stor betydelse för både barn och vuxnas mentala prestationsförmåga, detta beror på att kolhydrater är den enda form av energi som hjärnan kan använda. Startar man dagen med massor av kolhydrater ger man hjärnan de bästa förutsättningarna att fungera. Frukosten ger kroppen ny energi, det innebär att man uppfattar saker snabbare, gör färre fel och kommer ihåg saker bättre. Frukosten gör också att man känner sig mätt och därför inte distraheras av hungerskänslor. Eleverna mår bättre om de äter frukost, blir mer kreativa och har lättare att klara skoluppgifterna. (Kelloggs, 2005)
Enligt Medical Link (2005) är frukostätandet i jämförelse med andra måltider relativt konstant. 81 % av svenska befolkningen äter fortfarande sin frukost hemma, man äter ungefär samma sak varje morgon. Ett förändrat frukostbeteende är på gång, framför allt bland unga och storstadsbor. Drivkraften är ökat arbetsliv, det krävs mer och mer av allt fler. Det finns fler enpersonshushåll, samtidigt har vi fått en väldig fokusering på tidseffektivitet.
Mats Lindgren VD för Kairos Future menar på att värderingar och livsmönster formas ungefär fram till tjugo till tjugofem års ålder. Sedan lever man på i samma vanor. Möjligtvis skärper man sig när man får barn. Då blir man blir tvungen att tänka på barnen och omvärdera frukostens betydelse. Men när barnen är utflugna återvänder föräldrarna till sina ungdomsvanor. Han ser några viktiga trender inom frukosten, de är:
• Variation, mångfalden ökar på frukostvanor.
• Minimalism i veckan, på vardagarna ska frukosten vara snabb, effektiv och tillgänglig, på väg till eller i skolan och på arbetsplatsen.
• Upplevelse på helgen, frukosten ska vara en helhetsupplevelse i smak, umgänge och gott om tid och den får dessutom kosta.
I Arlas stora frukostundersökning som dietisten Kerstin Wikmar presenterat i höstas, visar att nio av tio svenskar äter frukost varje morgon. Allt fler barn och ungdomar äter dock frukost ensamma hemma eller med TV: n som enda sällskap, detta kan utföra ett visst hot. Frukost är ju helt enkelt godare att äta tillsammans med andra. Att sitta ensam vid köksbordet är trist, då kanske man hellre struntar i morgonmålet och sover lite längre. Frukost i skolan är en roligare och bättre lösning. Föräldrarnas värderingar och syn på frukosten påverkar barnens morgonvanor under uppväxten. Frukost i skolan är ett sätt att stödja föräldrarna med snabba, vettiga och inte minst ekonomiska lösningar. (Medical Link, 2005)
På lång sikt äter alltså fler frukost både i skolor och på arbetsplatser. Frukostlösningar i närbutiker blir vanligare och hälsa kan bli ett viktigt försäljningsargument. Fler unga människor skulle troligen lockas att äta frukost om de förstod att prestationen i skolan blir bättre med mat i magen. Utvecklingen att allt fler äter frukost på stan är dock mycket ett storstadsfenomen. Den svenska kulturen, där frukosten är viktig, ändras inte i en hast.
MATCIRKELN
På Mjölkfrämjandet (2005) delar man in maten i en matcirkel, ett hjälpmedel som underlättar vid valet av livsmedel. Den består av sju livsmedelsgrupper och om du äter något ur varje grupp varje dag får du en varierad, god och näringsrik
mat. Dessa är:
• Matfett
• Mjölk och mjölkprodukter
• Fisk, fågel, kött och ägg
• Frukt och bär
• Grönsaker
• Potatis och rotfrukter
• Bröd, müsli, pasta och ris
Nedan beskrivs de olika delarna i matcirkeln och dess funktioner.
MATFETT
Fett är en viktig energikälla som innehåller vitaminer som A, D och E. Fett är även en smakförhöjare.
MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER
Mjölk ger oss kalcium, zink, B-, D- och A-vitaminer, tillsammans med dessa och motion bygger man ett stark skelett.
FISK, FÅGEL, KÖTT OCH ÄGG
Ger oss framförallt bra protein, selen, zink och vitaminer.
FRUKT OCH BÄR
Ger oss i första hand C-vitamin och innehåller dessutom kolhydrater och fibrer.
GRÖNSAKER
Grönsaker innehåller mycket fibrer och kolhydrater, dessa ger oss även karoten och andra mineralämnen, samt C-vitamin.
POTATIS OCH ROTFRUKTER
Potatis och rotfrukter innehåller mycket kolhydrater, mineraler och vitaminer. De ger en mättnadskänsla dessutom innehåller potatis och rotfrukter magen i trim.
BRÖD, MUSLI, PASTA OCH RIS
Dessa innehåller stärkelser och fibrer, i grovt bröd är det mer fibrer som ger ett bra tillskott av mineraler och B-vitaminer.
Utöver dessa sju livsmedelsgrupper är vatten livsnödvändigt, det ger ingen energi men behövs för kroppens funktioner. (Mjölkfrämjandet, 2005)
PÅVERKAS SKOLPRESTATIONEN AV ELEVERS FRUKOSTVANOR?
Maria Lennernäs (1998) nutritionsforskare, har studerat matvanor och matvanors betydelse för prestation och hälsa. Lennernäs anser att frukostservering i skolan är ett bra sätt att ge elever en bra start på dagen. Lennernäs hävdar att hungriga och därmed okoncentrerade elever har en dålig beredskap för att tillgodogöra sig undervisningen. Hennes slutsatser är att hungriga elever presterar sämre, vilket kanske helt enkelt kan förklaras med att en hungrig individ blir fokuserad på ”fodersök”, vilket styrs från det centrala nervsystemet. Detta gör att man blir stressad och inte kan tänka klart. Med andra ord funderar barnen en större tid på vad de ska stoppa i munnen då de är hungriga. Det kan vara allt från frukt, godis eller vad som serveras till lunch. Lennernäs menar också att barn som inte äter frukost känner av detta stressymptom utan att de nödvändigtvis förstår att det beror på att de inte har ätit. Barn som vänjer sig vid att hoppa över frukosten lär sig att det är helt normalt att gå omkring och känna sig stressad, trött, frusen och lida av huvudvärk. Naturligtvis har detta effekter på skolarbetet.
Gerhard Nordlunds och Tommy Jacobssons Högstadieenkäten (1997) visar att drygt 75 % av eleverna alltid åt frukost innan skolan, nästan 11 % åt frukost ofta (3-4 gånger/veckan) och en tiondel av eleverna åt ingen frukost alls. Av dessa var det ungefär 7 % som uppgav att de inte hann äta frukost, medan 4 % inte var hungriga. Av de elever som åt frukost innan skolan åt många, cirka 40 % en liten eller mycket liten frukostmåltid. Av de elever som äter frukost ofta är det cirka 43 % som oftast eller alltid äter tillsammans med en vuxen. Av de elever som sällan eller aldrig äter frukost är det bara drygt 7 % som äter med en vuxen. Totalt var det endast 20 % som alltid åt frukost med en vuxen och det var hela 41 % av eleverna som sällan eller aldrig åt frukost med en vuxen.
Resultatet av Nordlunds och Jacobssons studie visar också att elever med goda frukostvanor oftare har bättre betyg än de elever som har dåliga frukostvanor. Vidare i rapporten kan man se att cirka 22 % av eleverna hade svårt att hänga med i skolan. Elever som ofta äter frukost känner sig piggare i skolan och är mindre trötta och hängiga än de andra eleverna. Dessutom hade de mer sällan huvudvärk, känner sig mer sällan illamående och har mer sällan ont i magen i skolan jämfört med dem som har dåliga frukostvanor.
Statens Livsmedelsverk (2005) har gjort både undersökningar som bekräftar och undersökningar som inte stöder ett samband mellan en bra frukost och elevers prestationer.
Det kan bero på att det är svårt att mäta intellektuella faktorer som till exempel koncentrationsförmåga och logiskt tänkande. En studie visar att frukostens energiinnehåll och näringskvalitet påverkade såväl fysiska som intellektuella prestationer hos eleverna. Elever som hade ätit en bra frukost mådde bättre och kände sig piggare än de elever som ätit en näringsmässigt sämre frukost.
Statens Livsmedelsverk (2005) skriver vidare att stimmiga och stojiga lektioner är ett problem för både lärare och elever. Med rastlösa elever är det inte lätt att bedriva en bra undervisning.
Maten är naturligtvis inte den enda orsaken till problemet, men den har större betydelse än många tror. Undersökningar visar att barn som inte äter frukost och/eller lunch betydligt oftare känner sig trötta och hängiga. De har också oftare ont i magen och huvudvärk. Dessa symptom kan antingen bero på att de inte äter någonting alls och därför är blodsockret lågt eller på att de stillar sin hunger med glass, läsk och godis, som får blodsockret att åka berg- och-dalbana. I båda fallen blir det svårt för eleven att hänga med i undervisningen och dessutom stör han/hon lätt resten av klassen.
I Morgongrynet (2005) skriver Viveka Anell, dietist och konsult i kost- och näringsfrågor om frukosten. Hon säger att om man hoppar över frukosten så ger man kroppen en dålig start på dagen. Efter en natts sömn och fasta vaknar vi med ett lågt blodsocker, när vi äter frukost höjer vi blodsockret. Frukosten är viktig för all mental prestation. Hjärnan använder kolhydrater (blodsocker) som energikälla och får den inte tillräckligt med kolhydrater blir vi okoncentrerade och trötta. Med bra frukost har man lättare att hålla ett jämnt blodsocker hela dagen, suget efter sötsaker minskar liksom trötthet och okoncentration.
I Mjölkfrämjandets (2005) informationsbroschyr Frukost och mellanmål har Gerhard Nordlund, docent, pedagogiska instutisionen, Umeå universitet, uttalat sig angående frukost och prestation/koncentration. Han menar att goda matvanor leder på kort sikt till att elevernas koncentrationsförmåga ökar, på lång sikt till att de presterar bättre i skolan och mår bättre.
Mjölkfrämjandet (2005) menar att Att hoppa över frukosten är ingen bra idé eftersom man presterar sämre. När det inte kommer någon mat uppfattar kroppen det som ett hot och hjärnan blir helt fokuserad på att söka mat. En hungrig person blir därför en rastlös, okoncentrerad och oftast också sur person, eftersom kroppens hormoner är inställda på att vi ska äta efter sömn.
Frukosten kan enligt Mjölkfrämjandet (2005) påverka minnet, uthållighet och den mentala prestationsförmågan positivt medan bristande matvanor klart kopplas till:
• Huvudvärk
• Illamående
• Ont i magen
• Upplevd stress
• Svårigheter att följa med i skolarbetet
• Sämre betyg på skrivningar
FRUKOST I SKOLAN
Skolmatens vänner (2005) menar att frukost i skolan kostar en del, men sällan så mycket som befaras. I vissa kommuner har den egna eller skolans budget finansierat frukostsatsningen helt. Kostnaden för frukosten har man sett som en investering i bättre arbetsmiljö och hälsa hos både personal och elever. En alternativ lösning kan vara att låta eleverna köpa frukostkuponger för en mindre summa. Sponsring kan vara en bra hjälp i början för att få ihop en startkassa, speciellt om frukosten serveras på försök under en begränsad tid. När barnen äter en ordentlig frukost äter de också mer varierat. (Skolmatens vänner, 2005)
En undersökning gjord av Folkhälsoinstitutet visar att många elever slarvar med frukosten. På Trelleborgs hemsida (2005) kan man läsa att Åke Svensson, ledamot i skolnämnden, har i en motion föreslagit att skolorna på försök ska servera frukost till eleverna till ett självkostnadspris. Men skolnämnderna är dock tveksamma till förslaget eftersom det krävs mycket resurser. Försök i en liten skala pågår redan på Liljeborgsskolan och kommunstyrelsen är mycket positiv till sådana initiativ, men anser sig inte ha möjlighet att ge tvingande direktiv om detta och avslår därför motionen.
Barnombudsmannen, (2005) poängterar frukostens betydelse. Det är väl känt att många barn och ungdomar kommer till skolan utan att ha ätit frukost. Det gäller särskilt skolor som ligger i mindre socialt gynnade områden. För att ge alla elever en bra start på skoldagen, finns det
många skolor som idag erbjuder sina elever frukost i skolan. Erfarenheterna har visat sig vara så positiva att frukost blivit ett permanent inslag.
Enligt Mjölkfrämjandet (2005) passar frukost i skolan inte alla skolor och alla elever. Att skolan serverar frukost betyder inte att skolan ska ta över frukosten på hemmaplan. Men det förmedlar ett viktigt budskap till eleverna att frukost är viktigt! Det är också ett sätt att uppmuntra frukostvanor hos barn som inte brukar äta frukost hemma. I Sverige är det normalt att äta en ordentlig frukost med mat som ryms i ”kostcirkeln”. När det gäller välbefinnandet och prestationsförmågan bland elever tjänar man på ”kostcirkelmodellen”.
Vad kan skolan göra? Mjölkfrämjandet (2005) menar att skolan idag är i princip helt anpassad för morgonmänniskor. Det betyder att en stor del av eleverna har sämre möjligheter att må bra och prestera bra. Allt fler skolor i dagens samhälle tar detta på allvar, till exempel genom att:
• erbjuda frukost- och sunda mellanmål.
• låta barnens matvanor bli ett gemensamt ansvar mellan elever, skola och föräldrar.
• erbjuda flextid på morgonen.
• undvika tunga, teoretiska ämnen på morgonen.
• stimulera matglädjen hos barnen.
FÖRSÖK MED SKOLFRUKOST
På skolmatens vänners hemsida (2005) kan man läsa om en skola i Ystad som serverade frukost i samtliga skolor under hösten 1999. I en uppföljning som gjordes uppger hälften av skolpersonalen att eleverna orkade mer, var lugnare och överhuvudtaget mådde bättre. Av personalen tyckte 89 % att frukost i skolan är en bra idé. En lika stor andel av eleverna var positiva till satsningen på frukostservering.
I Ica Kurirens artikel (1998), Maten före matten skriver Heyman, som är miljöreporter på Ica Kuriren om Hjulstaskolan i Stockholm. Skolan erbjuder sina 700 högstadieelever och barn från låg- och mellanstadiet på Hyllingeskolan ett gratis morgonmål innan dagens lektioner börjar. Genom sponsring från företag kan de hålla frukosten gratis, vilket har lett till att cirka 200 av eleverna har nappat på erbjudandet. Det är fler killar än tjejer som kommer och äter på morgonen.
Tidigare åt några av eleverna frukost ensamma hemma och resultatet blev att de åt inte så mycket. Nu äter de mer och några tycker att de mår bättre, medan andra har svårt att säga om de märker någon skillnad. Många av eleverna upplever att de får större matlust av att äta med kompisarna. En annan fördel är att de hinner vakna till lite innan de ska äta frukost och det är ett trevligt sätt att börja dagen för eleverna.
Vidare i artikeln kan man läsa att många elever kom till skolsköterskan eftersom de var trötta och hade både ont i huvudet och magen. Orsaken var oftast att de inte ätit frukost. När väl frukosten var införd i skolan märkte lärarna att eleverna mådde bättre, de upplevde att eleverna var lugnare än tidigare och inte lika stimmiga. (Heyman, 1998)
I ett reportage i Vår Föda nr 4/2001 kan man läsa om läraren Frede Bräuner, på Midtbyens Ungdomsskole i Danmark, som infört två obligatoriska mål mat i skolan varje dag. Vid kartläggningen visade elevernas matvanor att de var skoltrötta och att de åt extremt dåligt.
Många åt inte frukost och hade inte med sig matsäck till lunch. I Danmark serveras inte skollunch som i Sverige. Bräuner införde två obligatoriska måltider på schemat: frukost och lunch. Detta för att ge eleverna en chans att äta bättre. Ingen var tvungen att äta, men däremot var eleverna tvungna att sitta med vid bordet. Eleverna var delaktiga i allt från inköp till diskning och lärare och elever äter tillsammans. Tack vare de fasta måltiderna har eleverna blivit lugnare och fått ett jämnare humör vilket gör att de lättare kan hänga med i undervisningen. Eleverna har dessutom börjat växa på längden, vilket kan visa på att den kost de ätit tidigare varit näringsfattig. (Renntun, Vår föda, 2001)
Av de skolor som testat att servera frukost, har många valt permanenta projekt då det gått både lättare och bättre än förväntat. Bland vinsterna Mjölkfrämjandet (2005) kartlagt upplever skolorna att eleverna:
• är lugnare.
• har betydligt lättare att koncentrera sig.
• kommer i tid till första lektionen.
• känner sig mindre stressade. Eftersom de redan befinner sig i skolan behöver de inte oroa sig för att komma för sent och njuter av frukosten i lugn och ro.
• blir lagom hungriga till lunch och äter mer varierat än tidigare.
• klagar mindre över ont i huvudet, magen och illamående.
TIPS FÖR ATT SÄTTA IGÅNG FRUKOSTEN PÅ SKOLAN
Mjölkfrämjandet (2005) ger tips för att skapa intresse och engagemang för att få igång frukost på skolan. Genom att bilda ett matråd där elever, skolledning, lärare, skolmåltidspersonal, skolsköterska och eventuellt någon förälder samarbetar och planerar för frukostens utförande.
Några tips kan vara:
• Ta reda på behov och intresse hos eleverna, kollegor, husmor och skolhälsovård.
Informera även föräldrarna om frukostplanerna.
• Analysera resurserna. Räcker personalen till? Om inte på skolan så kanske på fritids?
Kanske om arbetstiderna justeras?
• Börja med en enklare frukost, gärna i bufféform. Bröd, mjölk, kall och varm choklad, två olika pålägg, säsongens grönsak, frukt eller juice. Bygg på med gröt, fil/yoghurt, müsli, flingor och ägg. Frukostbordet kan kompletteras efterhand enligt elevernas önskemål. Normalt serveras frukosten före skolstart, men det går förstås att schemalägga den senare om många har lång resväg. (Mjölkfrämjandet, 2005)
FORSKNING OM SKOLFRUKOST
Mjölkfrämjandet (2005) har gjort en pilotundersökning om frukost i skolan under hösten 1998. I den undersökningen sammanställs flera forskares syn på frukost i skolan. Gerhard Nordlund, docent i pedagogik vid Umeå universitet, och Tommy Jacobson, ekonom på Svenska Storhushåll, visar i forskningsrapporten Högstadieenkäten att de elever som äter dålig frukost också äter dålig lunch. Undersökningen pekar även på ett samband mellan elevernas frukostvanor och deras skolprestationer, mätt i medelbetyg.
Andra forskare har också uppmärksammat och betonat vikten av att äta på morgonen.
Tonåringar är av naturen ofta kvällsmänniskor och har därför svårt att stiga upp på morgonen.
Många elever måste sätta sig till bords tidigt på morgonen när aptiten är dålig och väljer istället att inte äta alls, förklarar Maria Lennernäs, nutritionsforskare.
Leif Hambraeus, professor i näringslära, menar att frukost i skolan är särskilt betydelsefull för flickor, som äter sämre än pojkar. Vaisman med flera säger att det finns studier som visar att om mer än två timmar förflutit mellan måltid och inlärningstillfälle, påverkas inlärningen negativt. Wyon med flera säger att ett dåligt frukostintag har försämrande effekter på såväl den kreativa förmågan som den fysiska uthålligheten. Becker anser att det finns resultat som tyder på att elever med dåliga frukost- och lunchvanor skolkar oftare och mår sämre i skolan.
(Mjölkfrämjandet 2005)
PEDAGOGISKA TEORIER
Att värna om elevers hälsa på olika sätt har genom tiderna haft betydelse för pedagoger, men sätten har varierat en del. Vi behandlar här nedan två av de pedagogiska filosofer som vi anser knyter an till vår undersökning om frukosten. Vi börjar med Maslow eftersom han anser att primärbehoven i denna hierarki är viktiga att tillfredställa för att människan ska fungera i vardagen. Efter att de primära behoven är tillfredsställda kan nya vanor skapas, detta talar även Dewey om.
MASLOW
Imsen (2000) berättar att det enligt Maslows behovshierarki är nödvändigt att tillgodose de fysiologiska behoven som finns hos varje människa för att kunna ta sig vidare högre upp i hierarkin. Hos varje människa måste först behovet av hunger och törst tillfredställas innan man kan hitta motivationen för att kunna göra något annat.
Ett hungrigt barn är upptaget av att tänka på mat, inte av att lära sig att räkna eller att läsa samhällskunskap. (Imsen, 2000 Sid.281)
DEWEY
Enligt Stensmo (1994) menar Dewey att vanor representerar kontinuitet i handlingslivet. Med vanor menade Dewey att människors handlande påverkas av tidigare sätt att handla.
Vanor är aktiva medel med inneboende mål, där målen i ett visst skede av vanehandlingen i nästa sekvens kan vara medel. Målen är vad en vana resulterar i, medlen är hur den utförs.
(Stensmo, 1994 Sid.178)
Deweys ord är lika aktuella idag som då och lika viktigt är det idag att redan i tidig ålder grundlägga goda vanor i sitt liv.
FÖRANKRING I STYRDOKUMENT
I läroplanen för grundskolan (Lpo94) nämns att:
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön (Sid.12)
Vidare nämns i Lpo94 att:
Skolan och vårdnadshavarnas genensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande (Sid.16)
I kursplanen för grundskolan, under ämnet idrott och hälsa står det att:
Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan. Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysiskt och psykiskt välbefinnande. (Sid.22)
Vidare står det i kursplanen att skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven:
– utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa,
- stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa (Sid.22)
Eleven skall:
– förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang. (Sid.24)
Under ämnet hemkunskap står det att:
Syftet är att ge erfarenheter och förståelse av de dagliga handlingarnas och vanornas betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande. (Sid.18)
I skollagen för grundskolan fjärde kapitlet står det att:
1§ utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet.
4a § eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Lag (1997:1212)
Vidare i kapitel fjorton, skolhälsovård står det att:
2 § Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och värka för sunda levnadsvanor hos dem.
Som man kan se av ovanstående citat nämns skolans ansvar för goda vanor och kunskaper om hälsan på många olika ställen. Det är ett av alla de uppdrag som skolan ska jobba med och vi som blivande pedagoger har som mål att sträva efter.
REGERINGENS TANKAR OM FRUKOSTEN
Riksdagen (2005) har fått upp ögonen om frukostens betydelse och givit ett förslag till riksdagsbeslut. Riksdagen tillkännager för regeringen, som i sin mening menar vad i motionen som anförs om frukostens betydelse för skolelevers inlärningsförmåga. Levnadsvanor anses ha en stor betydelse för folkhälsan.
Kommittén Välfärdsbokslut finner i sin rapport Barns och ungdomars välfärd bland annat att det finns skillnad mellan flickors och pojkars frukostvanor. Det visar sig att flickor äter mer sällan frukost och att det finns skillnader efter familjetyp, social klass och föräldrarnas födelseland. Det är vanligare att barn till ensamstående förälder och barn med utrikesfödda föräldrar hoppar över frukosten. Rapporten visar att barn till högre tjänstemän oftare äter både frukost och lunch.
Frukosten utgör en viktig del av dagens samlade behov av näring och energi. Brist på näring försvårar inlärning och koncentration vilket får stora konsekvenser i skolarbetet. Många skolor har i dag uppmärksammat problemet och serverar mot en smärre kostnad frukost till de elever som så önskar. Men också en smärre kostnad kan vara en klassfråga. Frågan kan ställas hur samhället kan bidra till att grundlägga goda matvanor i tidig ålder. Det är av intresse och vikt att följa och utvärdera hur de pågående försöken fortlöper för att utifrån dessa kunna ta ställning till om frukost till elever är något som bör vara det offentligas ansvar. (Riksdagen, 2005)
I budgetpropositionen för år 2005 har regeringen gett i uppdrag till Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet bland folket. Detta på grund av att fler och fler människor lider av övervikt eller fetma. Resultatet visades i rapporten Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, några av de insatser som föreslås är att de riktlinjer som finns för maten i skolan ska gälla frukost, lunch, mellanmål, frukt samt matmiljön i både förskola, grundskola och gymnasieskolan. I rapporten finns även ett förslag på att en begränsning av marknadsföring och tv-reklam av mat riktad till barn ska införas. Ett annat förslag i rapporten är att både barn – och mödrahälsovården, skolhälsovården och tandvården ska samarbeta och belysa betydelsen av att äta rätt och röra på sig. (Riksdagen, socialutskottet, 2005)
I utbildningsutskottets betänkande 2004/05 har vänsterpartisten Britt-Marie Danestig behandlat ett ärende med titeln Elevhälsans betydelse. Hennes yttrande handlar om att elevers hälsa ska prioriteras högt i hela skolans verksamhet. Hon anser att skolan måste se till att barn och ungdomar får lära sig om hälsa, till exempel om den egna livsstilens betydelse för hälsan, om hur viktigt det är med rörelse och motion, balanserat ätande med mera. (Riksdagen, utbildningsutskottet, 2005)
SYFTE
Vi vill med denna rapport undersöka vilka frukostvanor eleverna har och om det finns något samband mellan en bra frukost och goda skolprestationer hos elever i skolan.
FRÅGESTÄLLNINGAR
Några frågeställningar som denna undersökning försöker besvara är följande:
• Vad är en bra frukost?
• Påverkas skolarbetet om frukost uteblivit?
• Hur ser frukostens historia ut?
• Frukost i skolan
• Vad äter barn till frukost?
METOD
KVALITATIV OCH KVANTITATIV METOD
Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ och kvantitativ metod för vår undersökning av frukosten, vi har använt oss av:
• Intervjuer
• Dokumentation
• Litteraturstudier
• Enkäter
• Observationer
I en jämförelse mellan den kvalitativa och den kvantitativa metoden menar Holme och Solvang (1997) att:
Grovt och enkelt kan vi mena att den grundläggande skillnaden kommer till uttryck i att vi med kvantitativa metoder omvandlar informationen till siffror och mängder. Utifrån detta genomför vi sedan statistiska analyser. Inom kvalitativa metoder är det forskarens uppfattning eller tolkning av information som står i förgrunden, tex. tolkning av referensramar, motiv, sociala processer och sociala sammanhang. Allt detta har som gemensam nämnare att vi kan eller bör omvandla dem till siffror. (Holme och Solvang, 1997, Sid. 76)
Med kvalitativt inriktad forskning menas sådan forskning som använder sig av verbala analysmetoder. Patel & Davidsson (1994) menar att vi får svar på hur en specifik grupp tänker och deras förhållningssätt till problemet. Fallstudier, intervjuer och observationer är vanliga inom den kvalitativa forskningen.
Enligt Svenning (2000) är en kvalitativ analys ofta mer känslig än den kvantitativa, den är känslig för nyanser och hårfina variationer, däremot är den inte så precis. Men just känsligheten är kanske den kvalitativa analysens främsta bidrag till samhällsvetenskaperna.
Den öppnar dörrar till nya forskningsområden och ger oss nya infallsvinklar på kända fenomen. Svenning påpekar att det finns brister med den kvalitativa undersökningen. En av farorna kan vara att man utser sina intervjuoffer som får stå för den enda sanna skildringen av verkligheten.
När vi gör en kvalitativ bearbetning arbetar vi oftast med ett textmaterial, t.ex. när vi genomfört intervjuer och skall bearbeta den utskrivna texten. Vi kan även göra kvalitativa bearbetningar av andras texter t.ex. en bok, en artikel eller en dagbok. (Patel och Davidson 1994, Sid. 100)
Man skiljer på kvantitativ och kvalitativ metod, vi kommer att använda oss av enkäter som är en kvantitativ metod. Backman (1998) menar att ur en kvantitativ metod får man fram sånt som kan räknas, exempelvis från en enkät eller ett frågeformulär. Trost (2001) säger att om man vill få fram frekvenser, det vill säga en viss procent, använder man sig av kvantitativ undersökning.
UNDERSÖKNINGSGRUPP
Våra enkäter, intervjuer och observationer har genomförts i en förskoleklass i norrbotten och en årskurs ett i västerbottens län. Det var olika åldrar på eleverna på båda skolorna, en förskoleklass med sexåringar och en årskurs ett med sjuåringar. Förskoleklassen bestod av elva elever varav fem flickor och sex pojkar, i årskurs ett var det tjugo elever, elva pojkar och nio flickor. Sammanlagt omfattar undersökningen trettioett elever. Innan vi började med våra enkäter/intervjuer och observationer skickade vi ut ett föräldrabrev (bilaga 1). Inget bortfall fanns på varken enkät eller intervju. Vi fick däremot skjuta upp intervjutillfället till en annan dag på grund av sjukdom. När vi dokumenterade elevernas frukostvanor på frukostlistan (bilaga 5) var inte alla elever närvarande alla dagar.
DATAINSAMLINGSMETOD
ENKÄTER
Vi valde att lämna ut enkäter (bilaga 3) till eleverna på våra vfu platser. På grund av elevernas ringa ålder är det viktigt att utföra enkäten så enkel som möjligt, därför genomförde vi den på overhead för att undvika eventuella misstolkningar. Enkäten gjorde vi i helklass och läste fråga för fråga för eleverna samtidigt som de kunde se samma fråga på overhead. Alla elever hade ett eget exemplar av enkäten där de fyllde i sina svarsalternativ. Vi förklarade tydligt att dom skulle svara helt utifrån sig själva. Patel & Davidson (1994) menar att genom att använda sig av kvantitativa enkäter får forskaren svar på frågor som, hur ofta, hur många eller hur vanligt någonting är. Enkäterna hade vi som ett underlag till intervjuerna där vi kunde sortera fram elever som äter en bra respektive en dålig frukost. Svaren användes också som underlag till att göra fördjupande intervjuer med elva elever. Detta för att vår urvalsgrupp hade så låg ålder och då det är lättare att få fram relevanta svar och undvika missförstånd vid en intervju.
För att läsa ut det resultat vi har kommit fram till i undersökningar har vi sammanställt dessa med hjälp av diagram.
INTERVJUER
Enligt Patel & Davidsson (1994) är intervju en teknik för att samla information som bygger på frågor. Intervjuerna (bilaga 2) genomfördes med elva stycken elever, varav sex var pojkar och fem var flickor. Eftersom syftet var att studera elever med bra frukostvanor fick vi med hjälp av enkäten fram elva elever som senare intervjuades. Intervjuerna genomfördes lite olika på de båda vfu platserna eftersom vi var två personer på ena skolan och bara en person på den andra skolan. Sjuåringarna intervjuades av två personer, en var sekreterare och observatör, dennes uppgift var att skriva ner svaren och fylla i med eventuella funderingar kring svaren, medan den andra personen ställde intervjufrågorna. Vi intervjuade en elev i taget i ett avskilt rum. Sexåringarna intervjuades av en person som både antecknade och intervjuade samtidigt.
Intervjuerna skedde i ett avskiljt rum och svaren antecknades ner.
OBSERVATIONER/DOKUMENTATIONER
Vi genomförde observationer där vi dokumenterade elevernas frukostvanor i form av en frukostlista, samt ostrukturerade observationer. Patel & Davidsson (1994) säger att observation är vårt främsta medel för att få information om omvärlden. Den sker ofta mer eller mindre slumpmässigt. Observation är även en vetenskaplig teknik för att samla information. Backman (1998) menar att det enklaste sättet att få veta något är att observera det man vill undersöka.
Vi valde att göra ostrukturerade observationer eftersom det ger en större frihet att observera det som händer bland eleverna. Vid ostrukturerade observationer vet deltagarna inte om att de blir observerade. Undersökningspersonerna blir då inte lika påverkade om de känner sig trygga i sin miljö och med observatörerna. Vi kom fram till att bästa sättet för att se om eleverna påverkas om de inte hade ätit frukost var att mäta antalet oroligheter i klassen.
Eftersom vi frågade eleverna varje morgon om och vad de hade ätit till frukost och fyllde i deras svar i frukostlistan var det enklare för oss att se om det var någon skillnad på de elever som ätit frukost och de som inte ätit. Vi definierar spring ut och in i klassrummet, toalettbesök, passivitet, det vill säga sitta vid bänken och inte göra någonting alls som orolighet. När vi gjorde våra observationer valde vi att sitta långt bak i klassrummet och följa elevernas beteenden eftersom dagen gick, de observationer vi gjorde skrev vi med stödord ner i en dagbok.
LEKTIONSSERIE
På vår vfu hade vi en lektionsserie (bilaga 6) om kost och vårt mål var att ge eleverna en förståelse om frukostens betydelse. Vi hade fem lektioner i varje klass och vi ville ge eleverna fakta om frukosten och sedan låta eleverna aktivt delta med praktiska tillämpningar inom ämnet. Vi hade i våra tankar ett ordspråk från Konfucius, en kinesisk filosof och religionsstiftare som uttryckte sig så här ”Tala till mig, och jag glömmer, visa mig och jag kommer ihåg, involvera mig och jag förstår”. Vi ville ge eleverna maximal stimulans genom att använda alla våra sinnen.
MATERIAL
I vår undersökning har vi använt oss av följande material:
• Intervjuer (bilaga 2)
• Enkäter (bilaga 3)
• Frukostlista (bilaga 5)
• Lektionsserie (bilaga 6)
• Kostcirkel (bilaga 7)
TIDSPLAN
V. 36- 37 göra PM, hitta bra litteratur. Sista inlämningsdag för PM 15/9 V. 38 Träffa handledare samla fakta, göra intervjufrågor och enkätfrågor V. 39 Sammanställa fakta, göra bakgrunden klar
V. 40 – 45 vfu, Genomföra enkäter, intervjuer och informera eleverna om frukostens betydelse i form av lektionsserie
V. 46 Sammanställa all fakta vi fått från vfu: n samt enkäter och intervjuer. Påbörja resultat delen och försöka sammanställa den.
V. 47 Handledarträff, hur ligger vi till – når vi vårt syfte eller är vi ute och cyklar.
Sammanställa metod delen.
V. 48 Sammanställa diskussions delen och skriva abstrakt.
V. 49-51 Sammanställa det sista i examensarbetet, planera opponering V. 51 Seminarium samt rätta ev. ändringar i vårt arbete.
RESULTAT
Vi kommer att redovisa vårt resultat från enkäter, intervjuer, observationer och lektionsserie.
Vi redovisar först enkäterna med hjälp av diagram samt en kort sammanfattning under varje.
Sedan presenteras intervjuerna där vi sammanfattat och presenterar elev för elev. Vi avslutar intervjuerna med en sammanfattning, slutligen redovisas observationer och lektionsserien i löpande text.
RESULTAT AV ENKÄTER
Diagram 1: Brukar du äta frukost innan skolan?
Enligt diagrammet kan man tydligt se att de flesta elever äter frukost innan skolstart. Elva pojkar och lika många flickor har svarat att de alltid äter frukost. Däremot var det fler pojkar, sex stycken jämfört med flickor tre stycken, som bara åt frukost ibland. Vi hade beskrivit ibland i enkäten som tre till fyra gånger i veckan. Ingen av de tillfrågande eleverna hoppade över sin frukost varje dag.
0 2 4 6 8 10 12
Aldrig Ibland Alltid
Antal Flicka
Pojke
Diagram 2: Om du inte äter frukost- var beror det på?
Enligt diagrammet är den största orsaken till att eleverna inte äter frukost att de inte hinner, fyra flickor hade svarat detta alternativ samt två pojkar. En pojke och en flicka svarade att de var för trötta och två av pojkarna var inte hungriga. Endast en pojke svarade att han inte åt frukost på grund av att han var ensam hemma. De flesta av eleverna som svarade alltid på fråga ett besvarade inte fråga två, eftersom de alltid äter frukost. Det var endast fem flickor och sju pojkar som svarade på denna fråga. En av eleverna hade en annan orsak till varför de inte åt frukost.
Diagram 3: Vad äter du till frukost?
Enligt diagrammet kan man se att den klart vanligaste frukosten är mackor och mjölk, det var tretton pojkar och åtta flickor som svarade detta alternativ. På delad andraplats kom två flickor och två pojkar som åt flingor och fil/mjölk samt gröt. Två elever åt ett annat alternativ som inte fanns med på vår lista.
0 1 2 3 4 5
Hinner inte
Inte hungrig
För trött Ensam hem m a
Annat
Antal Flicka
Pojke
0 2 4 6 8 10 12 14
Macka och m jölk/oboy
Fil/ Mjölk och flingor
Gröt Annat
Antal Flicka
Pojke
Diagram 4: Brukar du bli hungrig före lunch?
Enligt diagrammet var de flesta elever, nio pojkar och åtta flickor ibland hungriga före lunch.
Fyra flickor och fyra pojkar var ofta hungriga före lunch medan två flickor och fyra pojkar brukade inte bli hungriga före lunch.
SAMMANFATTNING AV ENKÄTER
Sammanfattningsvis kan vi av resultaten från enkäterna se att det är relativt lika mellan elevernas frukostvanor, den vanligaste frukosten är mjölk/oboy och mackor. Det är dock en större andel flickor som inte hinner äta frukost än pojkar, men det är bara pojkar som inte är hungrig till frukosten. Många av eleverna blir hungriga innan skollunchen trots att de äter en tidig lunch det är endast sex av eleverna som klarar sig utan hungerkänslor före lunchen.
RESULTAT AV INTERVJUER
Av de elever som intervjuades var sex pojkar och fem var flickor. Två av flickorna och två av pojkarna var sexåringar som går i förskoleklass i Luleå kommun. Alla sexåringar lever i kärnfamiljer med syskon och bor inne i stadsområdet. Fyra av pojkarna och tre av flickorna är sjuåringar som går första klass i ett samhälle i Skellefteå kommun. Fem av sjuåringarna lever i kärnfamilj, en lever växelvis hos mamma och pappa och en elev lever med mamman och är hos pappa varannan helg. Alla utom en av sjuåringarna har syskon.
Namnen på eleverna i våra intervjuer är påhittade och finns bara med för att lättare kunna skilja på de olika respondenterna.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ja Nej Ibland
Antal Flicka
P ojke
Kalle 6 år
Kalle är en busig och sprallig sexåring. Han bor i en kärnfamilj med sin mamma, pappa och sina tre syskon. Kalle är en pojke med utländsk bakgrund.
Kalle anser att middagen är den viktigaste måltiden, ”för mammas mat är så mycket godare, det är inte den som serveras på skolan”. Kalle brukar inte alltid äta frukost, men när han äter så äter han en macka och ett glas saft och då äter han själv. Varför han inte äter frukost ibland beror på att han inte är hungrig eller att han är trött. Kalle äter aldrig på fritids, utan går direkt hemifrån till skolan. Han tycker inte heller att man ska få frukost i skolan för då blir dagarna längre. Det händer att Kalle ibland kan få ont i huvudet och bli trött innan lunch men han är aldrig hungrig innan lunch och det brukar inte kurra i magen, bara ibland på kvällarna. Han fryser inte heller, men kan då och då bli okoncentrerad. Han tycker inte att han är medveten om frukostens betydelse.
Alva 6 år
Alva är en blyg men ändå öppen tjej, hon bor i en kärnfamilj med sin mamma, pappa och sin lillebror.
Alva anser att lunchen är det viktigaste målet för att den är det nyttigast. Frukosten äter hon hemma varje dag, oftast en filtallrik och två mackor. Alvas pappa jobbar natt vilket medför att han sover när Alva kliver upp på morgonen. Frukosten äter hon tillsammans med mamma och lillebror. Hon skulle kunna tänka sig att äta frukost på skolan om den var gratis, men hon vill inte äta på skolan varje dag. Alva blir oftast hungrig innan lunch och det kurrar i magen då och då. Hon känner också att hon blir trött ibland och att hon fryser. Alva får ont i huvudet om hon har glömt sina glasögon och hon vet att frukosten är viktigt.
Stina 6år
Stina är en snäll och charmig tjej. Hon bor med sin mamma, pappa och sina två syskon. Efter många års sjukdom i familjen har Stina sett livets hårda baksida. Detta visar sig genom att hon är empatisk och omtänksam.
Stina anser att den viktigaste måltiden är middagen. Hon äter alltid en kopp välling till frukost som hon äter med sina systrar framför tv: n. Hon äter alltid frukost hemma och skulle inte vilja äta den på skolan. Stina brukar ibland bli hungrig innan lunch men magen kurrar mest på kvällen. Hon har aldrig haft ont i huvudet och känner sig varken trött, okoncentrerad eller frusen på skolan, bara ibland kanske. Stina inser att frukost är viktig för den bli man pigg av!
Krille 6 år
Krille är en mjuk och go kille som bor med sin mamma, pappa och sin lillasyster. Krille har problem att uttala r, vilket gör att han gärna inte pratar inför sin klass.
Krille anser att frukost är den viktigaste måltiden. Han äter alltid frukost även om den inte består av så mycket, bara en macka. Han äter aldrig frukost på fritis utan den äter han hemma.
Krille äter frukosten med sin pappa. Han vill inte äta frukost på skolan för då får man vara i skolan längre. Krilles mage kurrar ibland, men han brukar varken vara trött, frusen eller
hungrig innan lunch och har aldrig haft ont i huvudet. Ibland kan han känna sig okoncentrerad och tänka på annat.
Pelle 7 år
Pelle bor i en kärnfamilj med tre syskon. Han är en klok ung man som har många djupa tankar, därför svarar han även ingående på alla intervjufrågor.
Pelle anser att frukosten är den viktigaste måltiden på hela dagen för att annars blir man inte pigg. Han äter alltid frukost men mest hemma, sällan på fritids. På fritids äter han flingor och mjölk och där får man russin till, det får man aldrig hemma. Han anser dock att det är roligast att äta frukost hemma för då får han välja vad han vill äta. Förra veckan åt han gröt men den smakade konstigt.
Till frukost äter han ganska mycket och blir jättemätt. Om Pelle äter mycket på kvällen så brukar han inte bli hungrig på morgonen, men han måste ändå äta frukost för sin mamma, annars blir han trött och orkar inte med skolan. Vid frukostbordet äter alla frukost tillsammans utom hans pappa och storebror. Pelles storebror är för trött så han äter senare. Ibland äter Pelle frukost själv när mamma ligger och sover för ”magen kurrar ju och då måste man äta”, då tar han ofta en risifrutti. Pelle tycker att det är lugnt och skönt att äta frukost själv för då blir det inte så stökigt. De gånger han hoppar över frukosten beror det på att han är för trött, han orkar inte äta men oftast tvingar hans mamma honom ändå. Pelle skulle kunna tänka sig att äta frukost på skolan men han vill hellre äta hemma, ”det blir ju inge roligt om man ska betala”. Han brukar bli hungrig före lunch och hans mage brukar kurra ibland, varför den gör det förklarar han så här:
”Magen ropar att det är slut bränsle för jag har ju bajsat ut allt och då vill han ha mer bränsle”
Pelle brukar bli trött före lunch, riktigt jättetrött och detta tror han beror på att han har ätit för lite frukost, ”typ bara en pirog eller nå”. Ibland får han ont i huvudet före lunch för att det är jättestökigt i klassrummet eller att det var mycket städning och då tror hans lillasyster att han bara skojar men det är faktiskt sant. ”Det blir som en spricka i hjärnan” men han tror inte att det beror på att han är hungrig. ”Ibland blir det ingen spricka fast det är stökigt i klassrummet och det är ju lite konstigt.” Hans tankar brukar flyga iväg på lektionerna och då går han ofta på toan en stund.
Pelle känner sig ofta jättemycket frusen det tror han beror på att han blir utan bränsle och blir kall. Han menar att på natten så fryser han för att han inte har en pyjamas på sig men ”magen får ändå soppatorsk på natten och då fryser man för det”. I klassrummet fryser han ”för magen är tom och utan bränsle”. Pelle tycker det är jätteviktigt att äta frukost och han har lärt sig massor om frukostens betydelse på våra lektionstimmar ”frukosttimmen” som vi genomfört i klassen under tre veckors tid.
Rasmus 7 år
Rasmus bor hos sin mamma, föräldrarna är skilda och pappan bor på annan ort. Han har ett biologiskt syskon, ett halvsyskon och två bonussyskon, snart kommer han även att få ett halvsyskon till. Rasmus är en liten smal kille som är blyg och rädd för att inte bli förstådd på grund av att han lider av talsvårigheter.
Middagen anser han är den viktigaste måltiden och det beror mycket på att hans mamma lagar så god mat, speciellt soppor som är hans favoritmat. Han äter frukost varje dag men hinner inte alltid äta färdigt den för då måste han skynda sig till bussen. Han äter aldrig frukost på fritids och det beror på att han inte är inskriven, förr åt han frukost där. Hemma äter han helst oboy och mackor som är hans favoritfrukost och han anser att han äter en lagom stor portion till frukosten. Rasmus äter frukost med sin storebror och han missar aldrig frukosten men det är inte alltid han hinner avsluta den. Han skulle gärna vilja äta frukost på skolan om den var gratis, han fnissar åt att det skulle kosta för ”man får ju inte ha pengar på skolan”. Han är ofta hungrig innan lunch och just nu är han hungrig för magen kurrar ju. Magen kurrar ofta och det tror han beror på att han är hungrig.
Han blir ofta trött före lunch och en gång somnade han på lektionen före lunch men han tror inte att fröken märkte det, för han höll i pennan hela tiden. Han får ont i huvudet ibland men han vet inte varför, fryser gör han aldrig. Han brukar känna sig okoncentrerad och tänker ofta på andra saker typ studsmattan och så, men han tänker också på bandyn som han ska spela på rasten för det är också kul. Ibland tänker han på så mycket annat att han glömmer bort att han är i skolan. Rasmus känner sig medveten om frukostens betydelse och han vet att det finns farligt socker i viss mat ”för mamma har sagt att kräm inte är bra för det innehåller socker”.
Han vet även att det är viktigt att äta frukost. Han tycker att det har varit roligt att ha frukosttimmarna och roligast var frukosttallriken, kostcirkeln och enkäterna.
Sara 7 år
Sara är en förståndig och klok tjej som lever i en kärnfamilj och hon har ett syskon. Hon är även en mycket noggrann men blyg liten tjej.
Sara anser att frukosten är den viktigaste måltiden på hela dagen, men hon äter inte frukost varje dag eftersom hon inte hinner. Mornarna kan vara stressiga ibland och det händer ibland att hon sover för länge, däremot är hon inte trött på morgonen. Sara äter frukost ganska ofta på fritids, där äter hon fil och flingor hemma äter hon oboy och macka som är hennes favoritfrukost. Ibland äter hon frukost både hemma och på fritids men då äter hon bara en macka hemma och sen ordentlig frukost på fritids. Sara tycker att hennes frukostar är lagom stora. Hon äter oftast frukost med sin syster och det är sällan hon äter med sina föräldrar.
Ibland händer det att hon äter frukost själv, men det är inte ofta.
Sara vet inte om hon skulle vilja äta frukost på skolan, hon äter hellre hemma. Hon brukar aldrig bli hungrig före lunch och hennes mage kurrar aldrig på skolan. Hon har aldrig ont i huvudet och blir aldrig trött på skolan. I skolan är hon koncentrerad och tänker bara på skolarbetet. Ibland händer det att hon känner sig frysen men det är inte ofta och då kan det beror på att det är kallt ute, hon trodde inte att det berodde på att hon är hungrig. Sara tycker att hon är ganska medveten om frukostens betydelse hon vet att det är viktigt att äta frukost.
Roligast på frukosttimmen var att göra kostcirkeln, frukosttallriken och enkäterna.
Lisa 7 år
Lisas föräldrar är skilda hon bor växelvis hos mamma och pappa. Hon har en biologisk syster, ett halvsyskon samt två bonussyskon. Hon är en blyg och lite tystlåten tjej som är lite rädd för att svara fel.
Lisa visste inte riktigt vilken måltid som var den viktigaste men efter en stunds betänketid kom hon fram till att lunchen var den viktigaste. Lisa brukar äta frukost varje dag men inte alltid hemma, varannan vecka äter hon frukosten på fritids. Frukosten hemma och på fritids är den samma, hon äter macka och mjölk. Lisa äter aldrig frukost ensam utan med föräldrar och syskon. Ibland händer det att hon inte hinner äta frukost, detta beror oftast på att det är stressigt på morgonen. Hon är dock alltid hungrig och hon anser att det inte är roligt att missa frukosten. Lisa skulle kunna tänka sig att äta frukost på skolan om den var gratis. Hon blir ofta hungrig före lunch och då börjar det pillra, ”magen kurrar ofta för den är hungrig”.
Däremot brukar inte Lisa vara trött före lunchen och hon får sällan ont i huvudet. Hon anser att hon kan koncentrera sig på lektionerna fast hon är hungrig, tankarna flyger inte i väg.
Ibland fryser hon och detta tror hon beror på att hon har för lite kläder, inte för att hon är hungrig. Lisa är medveten om frukostens betydelse, hon anser att den är viktig. Hon tycker att hon har lärt sig mycket under våra lektionstimmar om frukosten. Det roligaste var kostcirkeln och frukosttallriken. Hon villa gärna veta mer men kunde inte riktigt komma på vad det skulle kunna vara.
Simon 7 år
Simon är en ung sjuåring som är ganska tystlåten, han bor tillsammans med mamma, pappa och två syskon.
Simon anser att lunchen är den viktigast eftersom ”magen är hungrigast då”. Han äter inte frukost varje dag, detta beror på att han inte är hungrig och ibland för att han är för trött.
Ibland äter han frukost på fritids. Han anser att han äter lite frukost och detta beror på att han inte är hungrig och inte vill ha någon frukost. Han äter ofta frukost själv men ibland med föräldrar och syskon. Han vill inte äta frukost på skolan utan han vill äta hemma. Han brukar inte bli hungrig före lunch, han menar att han aldrig är hungrig på skolan. Simons mage kurrar heller aldrig på skolan, men ibland hemma. Han känner sig oftast pigg och koncentrerad på skolan, han fryser aldrig och har aldrig ont i huvudet. Simon känner sig medveten om frukostens betydelse och tycker att frukosttimmarna har varit roliga. Simon vill gärna lära sig mer om frukosten men vill inte tala om vad det skulle kunna vara.
Kajsa 7 år
Kajsa lever i en kärnfamilj med ett syskon. Hon är en mycket klok och eftertänksam ung dam.
Hon tycker att den viktigaste måltiden på hela dagen är frukosten. Hon menar att ”då slipper man vara hungrig så länge”. Ibland påminner hon även pappa att han inte ska glömma äta frukost, det händer till och med att hon även gör ett par mackor till honom. Kajsa som är en förståndig tjej brukar äta frukost varje dag, men ibland kan det hända att hon inte hinner om det är jätte, jätte bråttom på morgonen. Även om hon inte hinner hade hon önskat att hon hunnit äta för hon vill gärna äta på morgonen. De mornar hon inte hinner äta frukost brukar hon ta med en dricka av något slag och dricka i bilen till skolan.
För det mesta brukar Kajsa äta frukost tillsammans med storebror och mamma, nästan aldrig med pappa för han hinner inte. Kajsa tycker att hon äter lagom med frukost, det brukar bli två- ibland en macka med oboy. Om hon själv får välja skulle hon föredra att äta frukost hemma i stället för på fritids, för då får man välja exakt vad man vill äta. Som det ser ut nu äter inte Kajsa frukost på fritids, eftersom hon inte är inskriven där. Ibland när Kajsa har ätit för lite kan hon känna att hon blir hungrig före lunch och då brukar även hennes mage kurra, den
